9789176950524

Fรถrmรฅner Skattefritt & skattepliktigt av Zara Frรถroth och Karin Fyhr

12:e upplagan

Björn Lundén Information AB Box 84, 820 64 Näsviken.

Tel: 0650-54 14 00. Fax: 0650-54 14 01 E-post: info@blinfo.se. Hemsida: www.blinfo.se.

Copyright författarna och Björn Lundén Information AB. Omslag och sättning av Anki Wallner, Björn Lundén Information AB. Illustrationer av Gunvor Ekström, Mediagrafik & illustration.

Boken är tryckt hos Elanders Sverige AB Den här boken är en klimatneutral trycksak.

Läs mer på www.klimatneutral.se.

12:e upplagan, mars 2017 ISBN 978-91-7695-052-4

Innehåll Om boken.......................................................................................... 7 Allmänt om förmåner.......................................................................... 9 Arbetskläder och arbetsskor............................................................. 26 Arbetsredskap................................................................................. 31 Bilförmån mm.................................................................................. 37 Bonus och belöningar....................................................................... 70 Bostadsförmån................................................................................ 73 Böter............................................................................................... 86 Dispositionsrätt............................................................................... 87 Drivmedelsförmån............................................................................ 92 Dubbel bosättning............................................................................ 96 Förebyggande behandling och ­rehabilitering..................................... 100 Förfriskningar................................................................................. 106 Försäkringar.................................................................................. 108 Garage och parkering..................................................................... 111 Glasögon....................................................................................... 116 Grupplivförsäkring.......................................................................... 118 Gåvor............................................................................................ 120 Hemresor...................................................................................... 127 Husbilar........................................................................................ 131 Hushållstjänster (RUT).................................................................... 133 Hyra.............................................................................................. 137 Hälso- och sjukvård........................................................................ 140 Inställelse- och i­ntervjuresor mm..................................................... 150 Interna kurser och ­konferenser....................................................... 152 Kontokort och k­ reditkort................................................................. 160 Kostförmån................................................................................... 163 Kostnadsersättningar......................................................................175 Löneväxling................................................................................... 185

Medlemsavgifter mm ..................................................................... 193 Motion och friskvård....................................................................... 196 Motorcykel och moped................................................................... 209 Nöjesresor mm.............................................................................. 215 Pensionsförsäkringar...................................................................... 223 Personalfester............................................................................... 226 Personalföreningar och ­personalstiftelser........................................ 229 Personalrabatter mm...................................................................... 234 Personalvårdsförmåner................................................................... 243 Representation.............................................................................. 247 Reseersättningar........................................................................... 251 Ränteförmån.................................................................................. 254 Semesterbostad............................................................................ 261 Sjukförsäkring mm......................................................................... 264 Skadeersättning och personskydd.................................................. 268 Skadestånd................................................................................... 270 Släpvagn....................................................................................... 273 Telefon...........................................................................................274 Tidningar....................................................................................... 279 Tillfälligt arbete.............................................................................. 282 Tjänsteresor.................................................................................. 288 Traktamenten................................................................................ 298 Trängselskatt................................................................................. 321 Träningsutrustning......................................................................... 324 Tävlingsvinster............................................................................... 326 Utbildning...................................................................................... 330 Utköp av tillgångar......................................................................... 338 Värdepapper.................................................................................. 340 Årskort mm.................................................................................... 344 Sökordsregister.............................................................................. 347

Om boken Det här är en praktisk uppslagsbok om förmåner för anställda och företagare. Detta är den tolfte upplagan av boken.

Uppslagsord i bokstavsordning Det första kapitlet innehåller en allmän genomgång av hur förmåns­ beskattningen fungerar i stort. För att förstå förmånsbeskattningens grunder bör du börja med att läsa detta kapitel. Övriga kapitel i boken är sorterade i bokstavsordning. Även kapitlen om bokför­ing av förmåner, kontrolluppgifter mm är insorterade i bokstavsordning. I de flesta kapitel finns ett avsnitt om moms där du bland annat kan läsa om företagets rätt till momslyft i olika situa­tioner.

Sist i boken finns ett omfattande sökordsregister, som hjälper dig att hitta rätt.

Aktiebolag Ägarna till ett aktiebolag räknas som anställda och därmed gäller oftast samma regler som för vanliga anställda. Eftersom det inte finns någon tydlig skiljelinje mellan företaget och ägaren tittar nog ­Skatteverket lite noggrannare på de förmåner som lämnas till delägare eller till närstående till delägare i fåmansföretag.

Handelsbolag och enskild firma För anställda i handelsbolag och enskild firma gäller samma ­regler vid förmånsbeskattningen som för anställda i exempelvis aktiebolag.

Men för företagarna själva gäller helt andra regler, eftersom de inte räknas som anställda i sina företag. I boken visar vi vad som gäller.

Aktuell information Under Företagskunskap – Faktabanken på hemsidan hittar du aktuell information om arbetsgivaravgifter, prisbasbelopp, utlandstraktamente, referensränta, f­ örmånsbelopp och mycket mer.

Vill du tycka till om boken kan du göra det på bokens webbplats. När du befinner dig på startsidan väljer du fliken Böcker, boken Förmåner och därefter fliken Recensioner. | 7

Om boken

Tips mottages tacksamt Tips och förslag till förbätt­ringar inför kommande upplagor mottages tacksamt.

Zara Fröroth och Karin Fyhr

8 |

Allmänt om förmåner Annat än kontanter I samband med en anställning eller ett uppdrag är det inte ovanligt att den som utför arbetet får betalt på annat sätt än i kontanter.

Det kan vara att personen • får ta ut varor ur företaget • får något annat än varor från företaget, t ex att företaget betalar för tjänster som används privat • får använda företagets tillgångar • får rabatter på sådant som företaget säljer.

Olika motiv I de flesta fall ska en förmån beskattas på samma sätt som en kontant ersättning. Det finns dock en hel del undantag, vilket gör att man i vissa typer av företag använder förmåner som ett verktyg för skatteplanering. I de allra flesta fall har dock förmåner en helt annan funktion.

En förmån kan öka sammanhållningen i företaget. Om företaget har en lunchmatsal där de anställda får fri lunch varje dag, kan man räkna med att de anställda lär känna varandra bättre. Dessutom gör de anställda säkert ett bättre jobb om de varje dag får en ­riktig lunch.

Vissa förmåner kan innebära en viss glamour för de anställda.

Exempel på sådana förmåner är resebranschens fria eller rabat­ terade resor.

Tjänstebil kan i vissa företag fungera som en statusmarkering som av den anställde betraktas som mer värdefull än en löne­f örhöjning.

Arbetsgivaren kan å sin sida genom att erbjuda tjänste­bil försäkra sig om att den anställde kör en säker och miljövänlig bil.

I princip skattepliktigt Grundprincipen är att förmåner som medför inbesparade levnads­ kostnader för den anställde eller hans familj är skattepliktiga. Det finns dock ett stort antal undantag, som vi kommer att gå igenom i den här boken.

De skattefria förmånerna är oftast begränsade till vissa belopp eller till en viss omfattning. | 9

Allmänt om förmåner

Förmåner som utgått för tjänsten De flesta reglerna om förmånsbeskattning handlar om förmåner som utgått för tjänsten. Med detta menas förmåner som någon fått på grund av ett anställningsförhållande, uppdrag eller till­fälligt arbete och som ska beskattas i inkomstslaget tjänst.

Du som arbetar i ditt eget aktiebolag räknas som anställd och ­omfattas därför normalt av skattereglerna om förmåner till anställda.

Förmån från annan än den egna arbetsgivaren Om man fått en förmån från en utomlands bosatt person eller av en utländsk juridisk person och det inte finns något anställnings­ förhållande mellan utbetalaren och den som får förmånen ska förmånen redovisas av den ordinarie arbetsgivaren. Arbetsgivaren ska alltså dra preliminärskatt och betala arbetsgivaravgifter inklu­ sive den förmånen. Det förutsätter att den anställde informerar sin arbets­givare om detta och att man fått förmånen som ett utflöde av tjänsten.

Uppdragstagare likställs med anställda Uppdragstagare (styrelseledamöter och styrelsesuppleanter) ska, enligt Skatteverket, kunna jämställas med anställda när det gäller möjligheten att ta emot personalvårdsförmåner samt julgåvor, jubileumsgåvor och minnesgåvor utan att någon skattepliktig förmån uppstår. Förutsättningen för att personalvårdsförmåner ska vara skattefria är att för­månerna erbjuds på samma villkor som för 10 |

Allmänt om förmåner

arbetsgivarens anställda. Man är dock inte tvungen att erbjuda uppdragstagarna personalvårdsförmånerna för att de ska vara skattefria för de anställda.

Minnesgåvor ska enligt Skatteverket vara skattefria om uppdrags­ tagaren haft sitt uppdrag varaktigt. Med varaktigt menas enligt Skatteverket att uppdraget varat i minst sex år.

■■

Skatteverkets skrivelse 2005-02-22, Dnr 130 90548-05/111

Förmåner i enskild firma och handelsbolag Eftersom enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag beskattas för företagets resultat i inkomstslaget näringsverksamhet, pratar man ­normalt inte om förmåner för ägarna i dessa företags­ former (med undantag för bostads- och bilförmån). Man kan alltså i de flesta fall inte prata om skatte­fria eller skattepliktiga förmåner för näringsidkare. Det intressanta är istället om kostnaden är avdragsgill eller inte.

Eftersom enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag inte räknas som anställda omfattas de t ex inte av reglerna för skattefria personalvårdsförmåner och skattefria gåvor.

I samband med att vi beskriver reglerna för de olika förmånerna i respektive kapitel anger vi om speciella regler gäller för enskild firma och handelsbolag.

Indirekt förmån Den anställde kan inte slippa beskattning genom att se till att någon annan (t ex den egna maken) som inte är anställd hos arbetsgivaren får förmånen istället. Förmånen ska i ett sådant fall ändå beskattas hos den anställde.

Också om den anställde får förmånen från någon annan än arbets­ givaren, t ex från en personalstiftelse eller en vinstandelsstiftelse, ska han beskattas för förmånen. Skillnaden är att det är stiftelsen som blir ansvarig för att betala arbetsgivaravgifter och att lämna kontrolluppgift.

Läs mer i kapitlet Personalföreningar och ­personalstiftelser.

Förmånsliknande ersättningar I den här boken tar vi även upp några ersättningar som noga r­ äknat inte betraktas som förmåner ur skattesynpunkt. Trots detta upplevs de ofta som förmåner av den anställde. Exempel på sådana ersätt­ ningar är • traktamente • reseersättning • vinstdelning och bonus. | 11

Allmänt om förmåner

Olika förmånliga förmåner Förmånerna kan delas upp i • helt skattefria förmåner • delvis skattefria förmåner • schablonbeskattade förmåner • helt skattepliktiga förmåner.

Helt skattefria förmåner Huvudregeln är att alla förmåner som en arbetsgivare ger sina anställda jämställs med lön och är därmed skattepliktiga. Från denna regel finns dock ett antal undantag som innebär att v ­ issa förmåner är helt eller delvis skattefria.

Två grupper av skattefria förmåner De skattefria förmånerna delas in i två grupper: • personalvårdsförmåner • särskilt reglerade förmåner.

Personalvårdsförmåner Syftet med personalvårdsförmåner är att öka trivseln på arbets­ platsen, stärka samhörigheten mellan de anställda och att få en bättre h ­ älsa hos personalen.

För att en personalvårdsförmån ska vara skattefri krävs att ­f örmånen • riktar sig till hela personalen • är av enklare slag – och av mindre värde.

Läs mer i kapitlet Personalvårdsförmåner. Vissa av personal­vårds­ förmånerna finns även beskrivna i egna kapitel.

Särskilt reglerade förmåner För de särskilt reglerade förmånerna behöver inte alla de ovan uppräknade kraven vara uppfyllda. Förmånerna kan vara skattefria i alla fall.

Exempel på särskilt reglerade förmåner är: • gruppliv- och gruppsjukförsäkringar • privat sjukvård • privata sjukvårdsförsäkringar • hälso- och sjukvård utomlands • företagshälsovård • förebyggande åtgärder och rehabilitering • utbildning 12 |

Allmänt om förmåner

• arbetsredskap • jul-, minnes- och jubileumsgåvor • personalrabatter • hotellfrukost • arbetskläder • terminalglasögon • reseförsäkringar vid tjänsteresor • resor till och från anställningsintervju.

Läs mer om de olika förmånerna längre fram i boken.

Arbetsgivaravgifter och preliminärskatteavdrag Förmåner som är skattefria ska inte ingå i underlaget för arbetsgivar­avgifter och preliminärskatteavdrag, dvs de ska inte redovisas på arbetsgivardeklarationen.

Enskild firma och handelsbolag För enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag gäller inte reglerna om skattefria förmåner. Det viktiga blir istället f­ rågan om kostnaden är avdragsgill eller inte. När vi beskriver de olika för­ mån­erna går vi även igenom avdragsmöjligheterna i handels­bolag och enskild firma.

Begränsningsregler För vissa förmåner finns beloppsmässiga eller procentuella begräns­ ningar för att de ska vara skattefria. Exempel på sådana förmåner är: • jul-, jubileums- och minnesgåvor • personalrabatter • grupplivförsäkringar.

Läs i kapitlen om de olika förmånerna vad som gäller för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag.

Schablonbeskattade förmåner Marknadsvärdet huvudregel Om en förmån inte är skattefri enligt de särskilda undantags­ reglerna är den skattepliktig. Huvudregeln för skattepliktiga för­ måner är att mottagaren ska beskattas för förmånens marknads­ värde. Med marknadsvärdet menas det belopp den anställde skulle ha be­talat för förmånen om han hade skaffat den själv.

| 13

Allmänt om förmåner

Schablonvärde på vissa förmåner För vissa av de skattepliktiga förmånerna gäller dock speciella regler för värderingen. Istället för att den anställde beskattas för förmån­ens marknadsvärde beräknas det skattepliktiga värdet efter en schablon. Schabloner finns för följande förmåner: • bil • kost • ränteförmånliga lån • vissa resor för anställda inom ­resebranschen.

Observera att schablonvärderingen kan leda till att förmånsvärdet faktiskt blir högre än vid en marknadsvärdering. I en sådan situa­ tion är det bättre att du betalar privat. Se respektive kapitel.

Du har ett eget aktiebolag och låter företaget ge dig förmån av fri lunch.

Vi antar att schablonvärdet för fri lunch är 90 kr. Trots att bolaget bara betalar 60 kr till restaurangen blir du b ­ eskattad för schablonvärdet för fri lunch som är 90 kr. I detta läge är det bättre att du höjer din lön och betalar lunchen själv.

Schablonregel för bostadsförmån Dessutom finns en schablonregel vid förmån av fri bostad. För denna förmån gäller att den anställde ska beskattas för marknadsvärdet, men att arbetsgivaren ska använda en schablon vid beräkningen av arbetsgivarav­gifter och preliminärskatteavdrag. Se kapitlet Bostads­ förmån.

Semesterbostad För förmån av fri semesterbostad finns också en schablonregel. ­Denna får dock användas enbart om det är svårt att uppskatta marknadsvärdet. Läs mer i kapitlet Semesterbostad.

Enskild firma och handelsbolag Enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag som har ­bil­f örmån eller kostförmån beskattas i princip enligt samma regler som gäller för anställda. Förmånen beskattas dock i inkomstslaget ­närings­verk­samhet istället för i tjänst.

Reglerna om ränteförmån gäller dock inte enskilda näringsidkare.

En enskild näringsidkare kan inte låna pengar av sig själv.

Om en delägare i ett handelsbolag lånar pengar av handelsbolaget räntefritt eller till en ränta som är lägre än marknadsräntan har ett uttag skett ur handelsbolaget. Skillnaden mellan marknadsmässig ränta och den erlagda räntan ska då uttagsbeskattas, dvs tas upp som intäkt i näringsverksamheten.

14 |

Allmänt om förmåner

Helt skattepliktiga förmåner Huvudprincipen är att en förmån från arbetsgivaren är en skatte­ pliktig inkomst.

Man utgår från att en förmån som arbetsgivaren lämnar är en ersättning för det arbete som den anställde har utfört. Detta g ­ äller trots att förmånen inte betalas i pengar. Den anställde gör en inbesparing i sina personliga levnadskostnader, och huvud­regeln är därför att den anställde ska beskattas för förmånens mark­nads­ värde.

Ansvar för värderingen Arbetsgivaren blir den som i första skedet måste avgöra om en för­mån är skattepliktig eller inte. Han måste också ta reda på vilket värde som ska vara underlag för preliminärskatt och arbetsgivar­avgifter.

Den anställde ska i sin deklaration alltid ta upp det värde han ska skatta för. Detta gäller även om arbetsgivaren använt ett felaktigt värde som underlag för preliminärskatt och arbetsgivar­avgifter.

Caroline har tjänstebil. Arbetsgivaren uppskattade vid årets början att ­Caroline skulle köra minst 3 000 mil i tjänsten under året. I arbetsgivar­ deklara­tion­erna sattes därför bilförmånsvärdet ned till 75%.

Vid årets slut visar det sig dock att Caroline endast kört 2 500 mil i tjänsten under året. Därmed måste Caroline ta upp fullt bilförmåns­värde i sin inkomst­deklaration, trots att preliminärskatteavdragen b ­ eräknats utifrån 75% av förmånsvärdet. Samtidigt måste arbets­givaren redovisa fulla arbetsgivar­avgifter r­ etroaktivt för hela året.

Marknadsvärdering De flesta av de skattepliktiga förmånerna ska värderas till marknads­ värdet, dvs vad den anställde skulle ha fått betala om han själv skaffat sig förmånen. Marknadsvärdet räknas som det n ­ ormala priset för varan eller tjänsten.

■■

Inkomstskattelagen 61 kap 2 §

Vissa förmåner såsom bilförmån värderas enligt schablon. Läs om dessa förmåner i avsnittet Schablonbeskattade förmåner tidigare i kapitlet.

Förmåner som ska tas upp till marknadsvärdet är bland annat: • privata resor • drivmedel till privat bilkörning • telefon (utom arbetsredskap) • bredband | 15

Allmänt om förmåner

• fri jakt och fritt fiske • parkeringsplats vid arbetsplatsen (utom vid förmånsbil) • radio- och tv-avgift • bränsle och el • kläder (utom arbetskläder och liknande) • livsmedel • vitaminer • glasögon (utom t ex terminalglasögon och skyddsglasögon).

Utgångspunkten är det pris som betalas på orten för just den förmån det handlar om. Om det inte finns något pris på orten för denna förmån ska ett uppskattat marknadsvärde användas. Samma sak ­gäller om förmånen är förknippad med begränsande villkor. För vissa för­måner ska dock särskilda värderingsregler användas, t ex för bilförmån och kostförmån.

Ibland kan marknadsvärdet bestämmas utifrån arbetsgivarens (­f öretagets) kostnad för att tillhandahålla förmånen. Detta gäller när det inte finns något tydligt pris på orten för förmånen. Vilket kan vara fallet om det är frågan om en mindre ort eller om det är en ovanlig förmån.

Indirekt förmån – anställd ger bort förmån Det behöver inte alltid vara den anställde som utnyttjar en skatte­ pliktig förmån. Om en anställd ger bort rätten till sin förmån, ska den anställde ändå, i de flesta fall, beskattas för detta. Detta gäller i de fall man låter någon som inte är anställd i företaget utnyttja förmånen, vanligen en närstående.

Det behöver inte heller vara arbetsgivaren som ger den anställde något för att en skattepliktig förmån ska uppkomma. Om den anställde får något tack vare sin anställning hos arbetsgivaren, uppkommer en skattepliktig förmån. Det kan t ex vara att en leverantör till före­taget ger den anställde gåvor för att företaget är en stor kund. Ett annat fall kan vara att den anställde privat får köpa en vara eller tjänst från en av företagets leverantörer, till ett pris som ligger under marknadsvärdet.

Följande rättsfall visar hur det kan bedömas när en anställd över­ låter en indirekt förmån.

16 |

Allmänt om förmåner En leverantör till det företag där Kalle jobbar bjöd honom på en konferens­ resa till Västindien. Kalle kunde inte åka själv, utan skickade svärmor i sitt ställe. Svärmor var inte anställd i företaget.

Skatteverket ansåg att Kalle skulle förmånsbeskattas för värdet av konferensresan, 26 020 kr + skattetillägg, eftersom svärmodern fått resan till följd av Kalles anställning. Ärendet överklagades och hamnade hos kammarrätten i Stockholm. Kalle hävdade att det inte av lagtext, förarbeten eller rättspraxis framgick att han skulle förmånsbeskattas för svärmoderns resa. Kammarrätten ansåg dock att det i Regeringsrättens praxis har klarlagts att en anställd ska beskattas för förmåner som lämnas till närstående.

Kammarrätten ansåg att Kalles svärmor fick möjlighet att åka på konfe­rens­­ resan enbart tack vare Kalles anställning. Därmed ska han beskattas för värdet av konferensresan. Kalle slapp dock skattetillägg tack vare den ­begränsade praxis som finns rörande närståendekrets­ens omfattning.

Domen överklagades till Regeringsrätten som dock inte gav prövnings­ tillstånd.

(Kammarrätten i Stockholm 9 april 2001, mål nr 5057-2000)

Det är normalt utgivaren av förmånen som ska betala arbets­g ivar­ avgift­erna och skicka kontrolluppgift på förmånen. Utgivaren måste därför ta reda på förmånens marknad­s­värde. Exemplet nedan visar på en mycket vanlig situation där det uppkommer en indirekt förmån.

Lasse jobbar som inköpare på ett företag. En av företagens leverantörer ­säljer kontorselektronik. Till företaget har de bland ­annat levererat datorer, faxar, kopiatorer och armaturer. När Lasse privat ska köpa en ny dator hem känns det naturligt för honom att kontakta Kurt som han alltid har kontakt med när det gäller inköpen till företaget. När Kurt hör att det är Lasse som ska ha datorn privat, säger han spontant: – Lasse, du ska få ett otroligt bra pris av mig. Du får köpa den här datorn av mig för bara 5 000 kr.

Marknadsvärdet på datorn är 25 000 kr, så givetvis köper Lasse datorn.

När Skatteverket gör en kontroll hos leverantören finner man i räken­ skaperna denna försäljning av datorn, som företaget vanligtvis säljer för 25 000 kr, men som man i detta fall sålt för 5 000 kr.

Detta bedöms då som en indirekt förmån till Lasse. Han har fått köpa ­datorn till detta mycket låga pris, tack vare att han i egenskap av­­inköpare handlat så mycket för företagets räkning. Han blir förmånsbeskattad för 20 000 kr (25 000 – 5 000) och företaget (säljande företag) måste b ­ etala arbetsgivaravgifter på beloppet 20 000 kr.

(RÅ 1987 ref 81)

| 17

Allmänt om förmåner

Om Lasse vill göra rätt i den här situationen, ska han först kontakta sin arbetsgivare för ett godkännande så att han inte blir anklagad av arbetsgivaren för att han låter sig mutas av leveran­tören. Sedan, när det blir dags att deklarera, tar han upp värdet av denna f­ örmån som en inkomst av tjänst.

Nedsättning Betalning till arbetsgivaren Om den anställde b ­ etalar ett belopp för att få en viss förmån ska förmånsvärdet minskas med det belopp som den anställde betalar.

En arbetsgivare erbjuder en anställd en bil som får kosta högst 175 000 kr.

Om den anställde vill ha en bil som kostar 200 000 kr måste han betala 1 000 kr i månaden till arbetsgivaren. Förmåns­beloppet, som är 3 283 kr i månaden, minskas då med 1 000 kr. Den anställde beskattas i det här ­fallet för 3 283 – 1 000 = 2 283 kr i månaden.

Avdrag från nettolön För att förmånsvärdet ska sättas ned, måste den anställde betala genom ett avdrag på nettolönen. Ett brutto­löneavdrag gör inte att den anställde slipper skatt på förmånen. Förmånen måste betalas med beskattade pengar.

Karlssons måleri har som belöning för ett framgångsrikt år subven­tionerat en teaterresa för hela personalen. Resan kostar 1 200 kr per person varav de anställda själva får betala 600 kr av sin nettolön.

Arne som har 15 000 kr i månadslön betalar 30% i skatt och får normalt ut en nettomånadslön på 10 500 kr.

Eftersom teaterresan ska förmånsbeskattas ska resans värde minus nedsättning läggas till Arnes beskattningsbara inkomst som blir 15 000 + 600 = 15 600 kr. Arnes skatt blir 15 600 x 30% = 4 680 kr, och efter skatte­avdrag och avdrag för betalning av teaterresan har Arne 15 000 – 4 680 – 600 = 9 720 kr kvar av sin lön. I praktiken har Arne alltså betalat 10 500 – 9 720 = 780 kr för teater­resan (600 kr i direkt betalning och 180 kr i skatt på arbetsgivarens subvention).

Skulle det ha varit tillåtet att göra bruttolöneavdrag skulle arbets­givaren ha dragit de 600 kronorna från Arnes bruttolön. Därefter ­skulle han ha haft 14 400 kr kvar att skatta för plus förmånsvärdet på 600 kr.

Han skulle då ha beskattats för 14 400 + 600 = 15 000 kr. Skatten skulle ha blivit 15 000 x 30% = 4 500 kr och Arne skulle ha haft 14 400 – 4 500 = 9 900 kr kvar. Det skulle innebära att Arne i praktiken hade betalat 10 500 – 9 900 = 600 kr för teaterresan. Han skulle alltså inte ha b ­ eskattats alls för den del som arbetsgivaren betalade – och det är ju inte meningen.

18 |

Böcker från Björn Lundén Information AB AKTIEBOLAG ANSTÄLLDA ATT AVSLUTA EN ANSTÄLLNING AVDRAG AVTAL BOKFÖRING BOKFÖRING & BOKSLUT I ENSKILD FIRMA BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2 BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K3 BOKSLUTSANALYS BOSTADSRÄTTSFÖRENINGAR BOUPPTECKNING & ARVSKIFTE BUDGET BYTE FRÅN ENSKILD FIRMA TILL AKTIEBOLAG DEKLARATIONSTEKNIK DRIVA FÖRETAG SOM PENSIONÄR EGET AKTIEBOLAG EKONOMISKA FÖRENINGAR ENSKILD FIRMA FASTIGHETSBESKATTNING FASTIGHETSMOMS FISSIONER FUSIONER FÅMANSFÖRETAG FÄLLOR OCH FEL – REDOVISNING FÄLLOR OCH FEL – SKATT & MOMS FÖRETAGETS EKONOMI FÖRETAGSKALKYLER FÖRETAGSJURIDISK UPPSLAGSBOK FÖRHANDLINGSTEKNIK FÖRMÅNER FÖRSÄKRINGAR – SKATT OCH ­REDOVISNING GOD MAN & FÖRVALTARE – EN VÄGLEDNING GOD MAN & FÖRVALTARE – PROBLEM OCH LÖSNINGAR GOD MAN FÖR ENSAMKOMMANDE ­F LYKTINGBARN HANDELSBOLAG HÄSTVERKSAMHET IDEELLA FÖRENINGAR IDROTTSFÖRENINGAR

IDROTTSUTÖVARE INKÖPSTEKNIK KULTURARBETARBOKEN LANTBRUKARBOKEN LIKVIDATION LÖNEHANDBOKEN MAKAR MARKNADSFÖR DIG SJÄLV MARKNADSFÖRING MIN BOSTADSRÄTT MOMS PENNINGTVÄTTSLAGEN PENSIONSPLANERING FÖR ­FÖRETAGARE PENSIONSSTIFTELSER PERSONLIG EFFEKTIVITET PRESENTATIONSTEKNIK PRISSÄTTNING PROJEKTARBETE I FÖRETAG REDOVISNING I BOSTADSRÄTTS­ FÖRENINGAR REDOVISNING I LANTBRUK REPRESENTATION REVISION I FÖRENINGAR SAMBOBOKEN SAMFÄLLIGHETER SEMESTER & SJUKFRÅNVARO SKATTEFÖRFARANDET SKATTENYHETER SKATTEPLANERING I AKTIEBOLAG SKATTEPLANERING I ENSKILD FIRMA SKOGSÄGARBOKEN STARTA & DRIVA FÖRETAG START UP AND RUN A BUSINESS IN SWEDEN STYRELSEARBETE I AKTIEBOLAG STYRELSEARBETE I BOSTADSRÄTTSFÖRENINGAR STYRELSEARBETE I FÖRENINGAR TESTAMENTSHANDBOKEN TRAKTAMENTE VD-BOKEN WORKING CAPITAL MANAGEMENT VÄRDEPAPPER VÄRDERING AV FÖRETAG ÄGARSKIFTE I FÖRETAGG

www.blinfo.se