9789127424470

w

GRUNDBOK

i skolan och staden eller byn där vi bor. Här finns texter om familj och vänner, mobbning, skolan, lagar och regler, arbete och pengar, nyheter och reklam.

Här finns också förklarat hur demokratin fungerar i klassen, kommunen och Sverige. Boken avslutas med ett kapitel om vår omvärld, med texter om

PULS Samhällskunskap

PULS samhällskunskap handlar om hur vi lever tillsammans – i våra familjer,

Samhällskunskap

Norden, Europa och barn i andra delar av världen.

I PULS 4–6 ingår följande grundböcker: PULS Biologi – Natur, Människan PULS Fysik och kemi PULS Teknik PULS Geografi – Sverige, Norden, Europa PULS Historia PULS Religion PULS Samhällskunskap

PULS Historia 4–6 består av följande komponenter:

GRUNDBOK

Geografi SamhällsSamhälls

Samhälls Samhällskunskap LÄRARBOK

kunskap SVERIGE

Geo Samgra häl fi GRUNDBOK

lsls kunskap SVERIG E

Anna-Lena Stålnacke

Anna-Lena Stålnacke

Anna-Lena Stålnacke

Grundbok

Lärarbok

Grundbok med faktatexter, berättelser och fördjupningstexter. Finns även som digitalbok med inläst text.

Lärarbok i A4-format som innehåller kopierings- och bedömningsunderlag.

ISBN 978-91-27-42447-0

Anna-Lena Stålnacke

För mer information om PULS se www.nok.se/puls 9 789127 424470

PULS Sam 4-6_cover.indd 1

2012-04-20 10.41

NATUR & KULTUR Box 27 323, 102 54 Stockholm Kundtjänst: Tel 08-453 85 00, order@nok.se Redaktion: Tel 08-453 86 00, info@nok.se www.nok.se Order och distribution: Förlagssystem, Box 30 195, 104 25 Stockholm Tel 08-657 95 00, order@forlagssystem.se www.fsbutiken.se Projektledare och textredaktör Lisa Östh Bildredaktör Mattias Josefsson Grafisk form och omslag Anita Dolmark Repro Done Illustrationer Jeanette Milde och Cristina Jäderberg

Innehåll Vad är samhällskunskap? 4

Familj och vänner 6 Familjen 8 Barn i familjen 10 Hjälpas åt hemma 12 Vara vänner 14

Skolan 16 Varför går man i skolan? 18 Vem bestämmer i skolan? 20 När det inte fungerar i skolan – eller hemma 22

Du har rätt att vara dig själv 24

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering är förbjuden, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt avtal med Bonus Presskopia och den mycket begränsade rätten till kopiering för privat bruk.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

© 2012 Anna Lena Stålnacke och Natur & Kultur, Stockholm Tryckt i Slovenien 2012 Första upplagans första tryckning ISBN 978-91-27-42448-7

PULS Sam4.indd 2

Mobbning 26 Jimmy blev mobbad 28 Magnus mobbade 30 Stoppa mobbning! 32 Tre brev om mobbning 34 Fördomar och rasism 36

Lagar och regler 38 Rätt och fel 40 Du har väl inte tagit den? 41 Lagar 42 Allemansrätten 44 Polisen 46 Lena arbetar som polis 47 När ett brott har begåtts 48 Mickans pappa sitter i fängelse 50

2012-04-20 10.08

Arbete och pengar 52 Familjen pengar 54 Dina pengar 58 Arbete 60 När vi arbetar hjälper vi varandra 62 Vad arbetar vi med? 64 Att välja arbete 66 Regler och lagar om arbete 68 Framtidens arbete 70 Samhällets pengar 72

Kommunikation och information 74 Att kommunicera 76 Internet 78 Nyheter 80 Skoltidning 82 Reklam 84

Demokrati 86 Vad betyder demokrati? 88 Klassråd och elevråd 90 Så här håller ni ett möte 92 Vem bestämmer i kommunen? 94 Vem bestämmer i Sverige? 96 Visa vad du tycker! 98 Så var det förr 100 Kamp för demokratin 102

PULS Sam4.indd 3

Hemma i världen 104 Sverige – ett land i Norden 106 Simon är same 108 Sverige ett land i Europa 110 Franceska och Isabella har två hemländer 111 Sverige – ett land i världen 112 Vi handlar med hela världen 114 Vårt jordklot måste räcka till alla 116 Nära till världen 118 Samarbete i världen 120 Barn i världen 122 Nguyet i Vietnam 124 Vijaya i indien 125 Rika och fattiga 126 Det kan bli bättre 127

Register 128

2012-04-20 10.08

Vad är samhällskunskap? r Undrar du över vem som egentligen bestämmer i Sverige? r Varför vi betalar skatt? r Eller vad som händer under en rättegång?

Det är några av de saker du får läsa om i PULS Samhällskunskap.

Samhällskunskap handlar om hur vi lever tillsammans – i våra familjer, i skolan och i staden eller byn där vi bor. Men också i vårt land Sverige, i vår världsdel Europa och i hela världen.

Vad kan vi göra för att få ett bra samhälle att leva i?

4

PULS Sam4.indd 4

2012-04-20 10.08

Hur samhället är ordnat Vi hör alla ihop med varandra. För att vi ska kunna leva tillsammans måste vi ordna vårt samhälle så att det fungerar så bra som möjligt.

Vi måste till exempel se till att alla får vara med och bestämma. Vi måste ordna så att det finns pengar till skolor och sjukhus. Och vi måste ha lagar som talar om vad man får och inte får göra.

I den här boken kan du läsa om hur vi har organiserat allt detta och mycket annat i vårt samhälle.

Sverige lagar bestäms av riksdagen.

Pengar, politiker och möten Har du funderat på varför vi började använda pengar och vad politikerna i din kommun egentligen gör?

Det får du också läsa om i den här boken.

Du får se vad som kan hända efter att kvartersbutiken blivit rånad, från det att polisen blir larmad och fram till att rånaren hamnar i fängelse.

Du får också följa med till en polisstation där polisen Lena berättar om sitt arbete.

Dessutom får du en del användbara tips på hur man håller ett elevrådsmöte, vad man kan göra för att stoppa mobbning och hur man gör en skoltidning på samma sätt som riktiga journalister.

Maja

Malte

Barn berättar Du får också möta barn som berättar om hur de har det i sina familjer, i sina skolor och i sina samhällen.

Två av de barnen är de 11-åriga tvillingarna Maja och Malte. Dem kommer du att få möta extra många gånger.

Välkommen till PULS – Samhällskunskap!

5

PULS Sam4.indd 5

2012-04-20 10.08

Familj och vänner

I detta kapitel får du läsa om: t hur vi kan leva tillsammans på olika sätt t hur barn kan få hjälp om familjen har problem t hur vi kan dela på arbetsuppgifterna hemma t hur vi kan visa att alla är lika mycket värda

6

PULS Sam4.indd 6

2012-04-20 10.08

En del av samhället Tänk efter hur många människor som du hör ihop med på olika sätt! Det blir säkert en lång lista. Förutom dina föräldrar har du kanske syskon, mor- och farföräldrar och andra släktingar.

Kanske har du en riktig bästis som du verkligen känner att du hör ihop med. Du hör också ihop med dina klasskompisar och dina lärare i skolan. Och med grannarna. Och med kompisar i fotbollslaget, scouterna, sångkören eller i någon annan grupp där du är med.

Din familj och alla andra i de olika grupperna är en del av samhället. Samhälle betyder att hålla samman.

7

PULS Sam4.indd 7

2012-04-20 10.08

Familjen Människan är ett flockdjur, precis som lejon och elefanter. I alla tider har vi levt tillsammans med andra människor. Djuren i flocken behöver varandra.

På samma sätt är det med oss människor. Ingen klarar sig helt ensam.

Den del av vår flock som vi har allra närmast oss är vår familj.

När vi föds kan vi inte överleva om inte någon tar hand om oss och ger oss mat, kläder, skydd och kärlek. Och när vi växer behöver vi hjälp av andra så att vi kan fortsätta att lära oss nya saker. Vi kan faktiskt aldrig klara oss helt själva, hur stora och starka vi än blir. Och tur är väl det, för tänk så trist det skulle kännas att vara helt ensam.

Familjer kan se ut på många olika sätt. Här se du några.

Maltes kompis Ville har två familjer, eftersom hans föräldrar är skilda. Varannan vecka bor han hos sin mamma och sin styvpappa och varannan vecka bor han hos sin pappa.

Maja och Malte kusin Greta bor tillsammans med sina två mammor, som är gifta med varandra.

Maja och Malte är tvillingar och bor med sin mamma och pappa.

8

PULS Sam4.indd 8

2012-04-20 10.08

Foto?

Gifta sig eller vara sambo?

Barn och deras föräldrar kan bilda en familj.

Vilka fler kan höra till familjen?

I Sverige måste man vara minst 18 år för att få gifta sig.

Om man gifter sig i kyrkan är det en präst som viger brudparet.

Om man väljer att gifta sig borgerligt, så går man ofta till rådhuset.

Där blir paret vigda av en vigselförrättare som kommunen utsett.

Andra par väljer att vara sambo. Ordet är en förkortning av sammanboende. Vissa par lever tillsamman hela livet och får barn ihop, men tycker inte det är så viktigt att gifta sig.

Så säger lagen

Skilsmässa När man blir kär, flyttar ihop och gifter sig vill man inte att det ska sluta med skilsmässa. Men ibland blir det så att par inte längre trivs tillsammans. Då kanske de bestämmer sig för att skiljas, eller att inte längre bo tillsammans.

De flesta skilda par som har barn tillsammans har gemensam vårdnad om barnen. Det betyder att båda föräldrarna har lika stort ansvar för barnen även efter skilsmässan, När det gäller saker som rör barnen ska föräldrarna bestämma tillsammans.

De flesta barn i Sverige som har skilda föräldrar bor växelvis hos sin mamma och pappa, kanske en vecka hos en förälder och nästa vecka hos den andra.

Barn har rätt till regelbunden kontakt med sina föräldrar.

Om föräldrarna inte kan komma överens om vem som ska ha vårdnaden om barnet, och var barnet ska bo får inte domstolen fatta beslut som är emot barnets vilja, om barnet fyllt 12 år. Även när det gäller yngre barn så måste domstolen lyssna på var barnet själv vill bo. Domstolen får bara göra undantag när barnet riskerar att råka illa ut.

9

PULS Sam4.indd 9

2012-04-20 10.08

Barn i familjen Det finns mer än en miljon barnfamiljer i Sverige.

I genomsnitt har familjerna i Sverige två barn, så de flesta barn har syskon. Många har också halvsyskon, det vill säga att barnen i familjen har samma mamma, men olika pappor, eller samma pappa men olika mammor.

Syskon De flesta som har syskon har nog funderat på hur det känns att vara enda barn.

Den som inte har några syskon undrar nog ibland hur det skulle blivit om familjen haft flera barn.

Så här berättar Olof, 11 år, som är enda barn: – Ibland känner jag mig lite ensam och fantiserar om hur det skulle vara att ha ett syskon. Men det finns också fördelar med att vara enda barn. Man får till exempel fler leksaker och andra grejer, eftersom föräldrarna bara behöver köpa saker åt ett barn.

Dessutom slipper jag ärva gamla kläder av äldre syskon!

– Jag tror också att jag pratar mer med mina föräldrar än vad jag skulle gjort om vi varit fler barn i familjen.

Så här berättar Francesca, 10 år, som har två systrar: – Jag behöver aldrig känna mig ensam, jag kan alltid leka med mina systrar. Den ena av dem är bara ett år yngre, så vi har många gemensamma kompisar. Vi brukar också ha kalas tillsammans.

– Ibland skulle jag vilja ha ett eget rum och få ha mina saker i fred. Eftersom jag delar rum med en av mina systrar så har vi många saker tillsammans.

Syskonsiffror Ungefär 50 procent av alla barn i Sverige har ett syskon.

Ungefär 30 procent har två eller fler syskon.

Ungefär 20 procent är familjens enda barn.

Foto!

Syskon kan vara både roliga och jobbiga. Vad tycker du?

10

PULS Sam4.indd 10

2012-04-20 10.09

Adoption Maja och Pelles klasskompis Linn är adopterad.

Hon föddes i Kina men hennes biologiska mamma blev så sjuk att hon inte kunde ta hand om sin baby.

I Sverige längtade det gifta paret Johan och Helena efter barn. Eftersom de inte kunde få biologiska barn, blev de så lyckliga när de fick adoptera Linn.

Adopterade barn räknas på alla sätt som sina adoptivföräldrars riktiga barn. Många adoptivbarn är födda i andra länder, som Kina och Vietnam. Men eftersom de växer upp i Sverige är de lika svenska som om de vore födda här.

Så här berättar Linn: Förra året åkte hela min familj på semester till Kina. Det var kul att se var mitt liv började och jag vill gärna åka tillbaka.

Jag är förstås mest svensk, men jag vill gärna vara lite kinesisk samtidigt. Jag är så glad att mina svenska föräldrar gav mig ett namn som finns både i Kina och i Sverige.

Fosterbarn Att vara fosterbarn betyder att man bor hos en fosterfamilj.

Det kan bero på att barnets egna föräldrar har så stora problem att de inte kan ta hand om sina barn just då.

Fosterföräldrar fungerar lite som vikarier för barnets egna föräldrar. Barn som bor i fosterhem har rätt att träffa sina riktiga föräldrar under tiden de bor i fosterhemmet.

11

PULS Sam4.indd 11

2012-04-20 10.09

I en familj finns det många arbetsuppgifter att sköta.

Hjälpas åt hemma Har du tänkt på hur många sysslor som ska göras i ett hem? Varje dag ska man laga mat och diska. Man måste handla mat och andra saker som familjen behöver. Kläderna ska tvättas. Och för att det ska vara trivsamt hemma, behöver man städa. Saker som är trasiga måste lagas, räkningar ska betalas och har man bil så ska den tvättas då och då. Om man bor i ett hus med trädgård, måste gräset klippas och när det är vinter måste man skotta snö.

Men vem ska göra allt det här? Hur ser det ut i din familj? Hur delar ni på arbetet i hemmet?

Olika arbetsuppgifter För länge sedan tyckte många att vissa arbetsuppgifter passade bättre för män och andra för kvinnor. Matlagning var till exempel något som bara kvinnor kunde göra medan männen tog hand om bilen.

Men om man gillar att laga mat, och är duktig på det, så är det väl orättvist om man inte skulle få laga mat bara för att man är pojke. Tur att det inte är så längre!

12

PULS Sam4.indd 12

2012-04-20 10.09

Hemma hos Maja och Malte Hemma hos Maja och Malte hänger det en lapp på kylskåpet så att alla kommer ihåg vad de ska göra.

Här ser du den lappen:

LAGA MAT: Måndag och onsdag – mamma.

Tisdag och torsdag – pappa.

Fredag, lördag söndag – hela familjen lagar mat tillsammans.

STÄDA: Fredag.

Mamma städar köket och vardagsrummet.

Pappa städar sovrummet och badrummet.

Maja och Pelle städar sina egna rum och hallen.

STORHANDLA MAT: Varje söndag.

Varannan vecka mamma och Pelle.

Varannan vecka pappa och Maja.

TVÄTTA KLÄDER: Varje onsdag.

Alla plockar ihop sin smutstvätt. Mamma och pappa tvättar.

Alla hänger tillbaka de nytvätttade kläderna in i garderoberna.

Bära skräp till sopsorteringen: Maja och Malte.

13

PULS Sam4.indd 13

2012-04-20 10.09

Vara vänner Det är härligt att ha en riktig vän. Någon man kan berätta allting för, någon som man alltid kan lita på, någon som tycker om en precis som man är. Men det är inte alltid vänskapen fungerar som man skulle vilja att den gjorde.

Barntidningen Kamratposten får massor av brev från sina läsare. Många av dem handlar om hur en vän ska vara. Här kan du läsa ett par av breven:

✩✩✩ ✩ ✩✩✩✩✩ ✩✩✩✩✩ ✩✩✩✩✩ ✩✩✩✩✩ Hej KP + alla andra!

Jag har ett problem.

Min kompis är elak. Hon är bara med mej ibland och så får jag aldrig vara med henne när hon är med andra kompisar. Hon har lovat mej att hon ska följa med på min fritidsaktivitet tre eller fyra gånger, och hon har aldrig följt med. Jag har blivit ledsen flera gånger, men jag vågar aldrig säga det till henne. Vad ska jag göra?

En ledsen tjej

Riktiga vänner ska man vara tacksam för.

Det bästa sättet att få och behålla en riktig vän är att försöka vara just en sådan vän man själv skulle vilja ha.

Hej allihopa!

på mig själv.

Nu är jag väldigt irriterad olan såg jag en När jag gick hem från sk tonåringar som grupp med många stora kille i ettan. retade en liten tjej och en g iväg hemåt.

Jag blev rädd och spran Det ångrar jag! na!

Jag kunde ha hjälpt ettor har dåligt jag Nu förstår ni väl varför samvete!

Kram!

14

PULS Sam4.indd 14

2012-04-20 10.09

✩ ✩ ✩ ✩ ✩

Hur är en riktig vän?

Så här tycker några barn att en riktig vän ska vara: – Man ska kunna prata om allt och kunna behålla en hemlis, så att ens vän kan lita på en. Och så ska vänner alltid hjälpa varandra.

– En riktig vän hjälper den som råkar illa ut, till exempel om någon blir mobbad.

– En riktig vän kan visa medkänsla. En riktig vän ser när någon annan är ledsen, är beredd att prata om det som är svårt och försöker sedan hjälpa den ledsne.

– En riktig vän skryter inte och försöker inte visa sig bäst hela tiden. En riktig vän kämpar inte för att alltid bestämma, utan kan anpassa sig efter vad andra vill.

– En riktig vän ljuger inte och pratar inte illa om andra.

Lika mycket värda Det är viktigt hur vi är mot våra närmaste, vår familj och våra vänner.

Men det är också viktigt hur vi är mot människor utanför vår allra närmaste krets.

Alla har vi ju samma slags känslor innerst inne – vi känner oss jublande glada ibland. Vi blir ledsna och gråter andra gånger.

Alla har vi känt oss små och rädda någon gång. Och duktiga och modiga andra gånger.

Och alla är vi lika mycket värda.

Var mot andra så som du vill att de ska vara mot dig, så blir du en bra kompis!

15

PULS Sam4.indd 15

2012-04-20 10.10

w

GRUNDBOK

i skolan och staden eller byn där vi bor. Här finns texter om familj och vänner, mobbning, skolan, lagar och regler, arbete och pengar, nyheter och reklam.

Här finns också förklarat hur demokratin fungerar i klassen, kommunen och Sverige. Boken avslutas med ett kapitel om vår omvärld, med texter om

PULS Samhällskunskap

PULS samhällskunskap handlar om hur vi lever tillsammans – i våra familjer,

Samhällskunskap

Norden, Europa och barn i andra delar av världen.

I PULS 4–6 ingår följande grundböcker: PULS Biologi – Natur, Människan PULS Fysik och kemi PULS Teknik PULS Geografi – Sverige, Norden, Europa PULS Historia PULS Religion PULS Samhällskunskap

PULS Historia 4–6 består av följande komponenter:

GRUNDBOK

Geografi SamhällsSamhälls

Samhälls Samhällskunskap LÄRARBOK

kunskap SVERIGE

Geo Samgra häl fi GRUNDBOK

lsls kunskap SVERIG E

Anna-Lena Stålnacke

Anna-Lena Stålnacke

Anna-Lena Stålnacke

Grundbok

Lärarbok

Grundbok med faktatexter, berättelser och fördjupningstexter. Finns även som digitalbok med inläst text.

Lärarbok i A4-format som innehåller kopierings- och bedömningsunderlag.

ISBN 978-91-27-42447-0

Anna-Lena Stålnacke

För mer information om PULS se www.nok.se/puls 9 789127 424470

PULS Sam 4-6_cover.indd 1

2012-04-20 10.41