INNEHÅLL
1. Utveckling och lärande 13
Till dig som undervisar 14
3. Pedagogiskt ledarskap
4.
5.
Pedagogisk teori
Introduktion
I det här kapitlet får eleverna utveckla sina kunskaper om pedagogik och pedagogisk teori då det tar upp relevanta begrepp och aktuella teorier om lärande. Det beskriver översiktligt de pedagogiska verksamheterna förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem samt några av de olika arbetssätt och metoder som används inom dessa. Kapitlet innehåller följande avsnitt:
o Begrepp och teori
o Lärmiljöer och hur de påverkar
o Förskolan
o Förskoleklassen
o Grundskolan
o Fritidshemmet
CENTRALT INNEHÅLL:
• Relevanta pedagogiska begrepp, teorier, modeller och metoder.
• Olika pedagogiska arbetssätt och lärmiljöer samt deras påverkan på lärandet.
TILL DIG SOM UNDERVISAR
Pedagogik nivå 2, kapitel 2 – Pedagogisk teori
Kapitlet om pedagogisk teori i Pedagogik nivå 2 har tydligt fokus på skola samt till viss del förskola och fritidshem.
Kapitlet börjar med att visa att alla arbetssätt och metoder som används i skola ska vara vetenskapligt beprövade. Samtidigt visar kapitlet också flera olika metoder som har använts och hur det går trender även i pedagogik. Här kan du som lärare poängtera för eleverna att de också kommer att få uppleva trender och att det som lyfts fram som nyskapande och revolutionerande i starten av deras karriär kanske kommer anses gammalmodigt efter några år. Det är därför extra viktigt att de förstår just vetenskapligheten och hur man värderar nya arbetssätt och metoder.
Lärmiljöer är ett viktigt ämne i detta kapitel och det är något som alla elever kan relatera till oavsett sin tänkta yrkesroll. Uppmana eleverna att fundera på hur de kan förstå, analysera och påverka miljöer som de kommer arbeta i framöver så att de blir bra lärmiljöer.
Texten om förskolan innehåller historik som beskriver hur den allmänna förskolan har vuxit fram, rutiner som är gemensamma och återkommande varje dag i förskolans vardag, hur man jobbar med olika kunskapsområden samt olika aspekter på lek och lärande.
Rubrikerna om förskoleklass och grundskola beskriver olika arbetsformer som projekt, grupparbete, katederundervisning osv. Här har eleverna mycket egen erfarenhet som du som lärare kan bygga på det. Men det är även viktigt att utmana den bilden så att de inte tror att det är den enda och självklara sanningen.
Övriga nivåer
Pedagogik nivå 1, kapitel 2 – Pedagogisk teori
Kapitel 2 beskriver pedagogisk teori och i Pedagogik nivå 1 tar den upp de viktigaste aspekterna av grundläggande pedagogik. Det behandlar kunskapssyn, basala termer och sätt att se på pedagogik, redogör för de pedagogiska teorier som har haft störst påverkan idag samt visar på många olika sätt som man kan stötta inlärning och förmedla kunskap.
Allt detta är sådant som alla elever, oavsett förväntad framtida yrkesroll, kommer ha stor nytta av. Trots det är många exempel hämtade från skolans värld eller kopplade till yngre barn – du kan behöva påtala för eleverna hur de kan använda informationen i andra yrkesutgångar.
Kapitlet börjar med att ta upp grundläggande och nödvändig information om vad kunskap är och olika aspekter på kunskap, förmågor och färdigheter.
Kapitlet visar tydligt hur kunskap och lärande är nära kopplat med fostran och därför påverkas av vilka värderingar eller trender som finns under olika tidsperioder. För elever som inte brukar problematisera sin egen kunskapssyn så kan det här vara knepigt. Här kan det vara enklast för eleverna att föreställa sig olika extrema versioner av tidsåldrar för att förstå att det också påverkar vad man tycker att barnen ska lära sig – exempelvis vilken stor skillnad det skulle vara på vad barn förväntar lära sig eller kunna om de växer upp i ett jordbrukssamhälle under 1800-talet jämfört med i ett kollektiv med hippieföräldrar under 1970-talet. Med hjälp av sådana ”överdrivna” exempel kan eleverna sedan lättare se att det skiljer sig åt även från 1970-talet och nu.
Kapitlet gör även en grundläggande beskrivning av pedagogiska teorier. Dessa kommer tillbaka i Pedagogik nivå 3 och där går man igenom dem mer utförligt. Men det är viktigt att eleverna, redan i nivå 1, känner till att det finns olika pedagogiska teorier samt kortfattat kan redogöra för vad de innehåller. Detta kommer att underlätta under deras APL och skapa en ökad förståelse för pedagogiska verksamheter.
Sist tar kapitlet upp flera olika sätt att stötta och stimulera lärande på. Det är oftast detta som eleverna tänker på när de tänker ”pedagogik” så de känner ofta att nu har man kommit till det väsentliga och är motiverade att lära sig om detta.
Pedagogik nivå 3, kapitel 2 – Pedagogisk teori
Här fördjupas kunskapen och eleverna möter de stora pedagogiska teorierna och teoretikerna. Här blir du som lärare en viktig guide eftersom resonemangen är komplicerade och teorierna är skapade i en tid och miljö som eleverna inte känner så väl till. En del elever tycker att det är överflödigt att förstå personerna bakom teorin medan det för andra elever gör teorin och pedagogiken mer levande och ger den ett sammanhang.
Använd gärna elevernas egna erfarenheter av olika pedagogiker – har de själva gått i en montessoriförskola eller praktiserat på reggio emilia? För de elever som har andra yrkesmål än att arbeta i barngrupp kan du som lärare behöva tydligt visa dem att de kan använda delar av pedagogiken i sin framtida yrkesroll också.
Utmaningen för dig som undervisar blir att få eleverna intresserade av alla olika teorier och hjälpa dem att hålla isär teorierna. Det kan vara bra att försöka göra dessa abstrakta resonemang till mer konkreta när det fungerar – fördjupa er gärna i de specifika materialen och hur lärmiljöer byggs enligt de olika teorierna. Ett annat sätt är att få eleverna att förstå den pedagogiska teorins människosyn och resonera kring teorins syfte. Det kan de göra genom att fundera över vilken typ av idealperson som pedagogiken vill bygga, dvs. vad är den specifika pedagogikens mål?
Varje pedagogisk teori har mött kritik och delar av denna kritik beskrivs i slutet av texten om varje pedagogisk teori. Det är ett mycket viktigt stycke att ta upp eftersom eleverna behöver ha en helhetsförståelse för varje teori.
SAMMANFATTNING
▶ Teori står för tankarna och idéerna som är verksamhetens utformade grund, medan praktiken handlar om hur de teorierna sätts i användning. Eftersom teorier är idéer går det trender inom dem.
▶ Utbildningen i den svenska skolverksamheten ska grundas i vetenskap och beprövad erfarenhet.
▶ Exempel på metoder, teorier och begrepp som tagit plats i det svenska skolväsendet under de senaste decennierna: aktivt lärande, flippat klassrum, flow, formativ bedömning, grit, kollegialt lärande, problembaserat lärande, pedagogisk dokumentation, portfoliometoden, utomhuspedagogik.
▶ Lärmiljö är den miljö där man lär sig saker. Man kan analysera lärmiljön utifrån flera perspektiv: den fysiska lärmiljön, den pedagogiska miljön, den psykologiska miljön.
▶ För att den fysiska lärmiljön ska vara så bra anpassad för lärande som möjligt är det viktigt att tänka på faktorer som: tillgänglighet, estetik, stimulans och möjligheter.
▶ Den pedagogiska miljön fokuserar på att ge alla barn goda förutsättningar för lärandet och påverkas av den fysiska och sociala miljön. Miljön har inte en fysisk form utan syftar snarare till en atmosfär.
▶ För att barn ska ha goda förutsättningar i skolan är det viktigt att de känner en social trygghet i skolan. Det är en del av pedagogens roll att se till att det finns en gemenskap i klassen eller grupperna.
▶ Barnkrubbor kallades föregångaren till dagis, 1944 blev barnkrubborna till daghem (dagis). Sen 1990-talet säger man förskola och dagens förskoleverksamhet. Fokuset har gått från bara omsorg till lärande. Vill man inte ha barnet på dagis kan man vända sig till pedagogisk omsorg eller öppen förskola.
▶ En av de grundläggande tankarna bakom förskolemetodiken är att man ska utgå från barnet. Man arbetar utifrån barnets intresse vilket ökar barnets nyfikenhet och kunskapstörst. Det ger en stadig grund för lärandet. Lärande i vardagssituationer är en viktig del av deras utveckling, det stärker självkänsla och ökar kunskapstörsten.
▶ I förskolor är det vanligt med samling. Den fungerar som en minilektion, man kan träna sociala regler och demokratiska processer, bidrar till en daglig struktur och stärker gruppkänslan. Vissa anser att samlingen har en negativ inverkan på barnen då deras ek avbryts för en vuxenstyrd aktivitet.
▶ Leken är oerhört viktig för barnens utveckling. Leken främjar den motoriska utvecklingen, den intellektuella utvecklingen, den emotionella utvecklingen och den sociala utvecklingen. Lekarna kan vara fria eller styrda, dvs. planerade eller ledda av pedagoger.
▶ IT har en roll i utbildningen men från och med 2025, har man i Lpfö18 ändrat riktlinjerna. Idag ska lärare främst använda sig av analoga verktyg men användning av digitala verktyg kan förekomma. Det är viktigt att verktygen inte blir underhållning utan endast används i utbildande syfte.
▶ Man kan implementera matematik, naturvetenskap och teknik i utbildningen i förskolan, exempelvis genom att använda matematiska begrepp, utflykter i naturen för att utforska växtlighet, och undersöka vardagsteknik.
▶ Skapande verksamhet är ett brett begrepp och innefattar egentligen allt ett barn gör. Den bidrar till barnets utveckling när det kommer till motorik, fantasi, logik, problemlösningsförmåga, kommunikation och känslouttryck.
▶ Det är väldigt viktigt för en pedagog att få barnen att röra sig men även att öka lusten till att röra sig, i synnerhet med tanke på hur lite man rör sig idag. Att röra sig i tidig ålder har långvariga effekter som att man förebygger benskörhet och sjukdomar i äldre ålder.
▶ Att ha olika tematiska rum i förskolan kan stimulera och uppmuntra till aktivitet hos barnen. Exempel på rum: ateljé, byggrum, vattenrum, lek- och spelrum, rörelserum, musikrum och mysrum.
▶ Att vara utomhus är en väsentlig del av förskolans utbildning. Det är ett område med oändligt av aktivitet för barn samtidigt som de kan testa sina gränser med exempelvis trädgårdsskötsel eller höjdhopp.
▶ Förskoleklassen är en obligatorisk skolform sedan 2018 och fungerar som en bro mellan förskolan och skolan. Metoder som man använder lägger mer fokus på lärande men leken finns kvar, exempelvis att stärka barnets självkänsla, utveckla deras värdegrund och introducera skolämnen på ett lekfullt och pedagogiskt sätt.
▶ Dagens grundskola infördes helt 1972 och arbetar med variation för att tillgodose behov. Katederundervisning har fördelaktiga konsekvenser. Individuellt arbete som läxor. Grupparbete med klasskamrater. Projektarbeten individuellt eller i grupp. Undersökande arbetssätt som projektarbete. Meningsfull produktion som rapporter, collage eller film. Ämnesövergripande arbetssätt. Utomhusundervisning.
▶ IT har implementerats i utbildningen och blivit en naturlig del, delvis som ett verktyg men även genom de digitala läromedel som tilldelas. Befintlig forskning visar att digitala verktyg påverkar utbildningen negativt.
▶ I äldre åldrar får klasser egna ”hemklassrum”, vilket blir deras klassrum som de undervisas i majoriteten av tiden. Eftersom elever tillbringar mycket tid där är det viktigt att de känner sig inspirerade och trygga i rummet, detta kan bland annat göras med deras alster.
▶ Fritidshemmet har två huvudsakliga syften: att komplettera förskolans och skolan i barnens utveckling och lärande. Samt att göra det möjligt för vårdnadshavare att jobba eller utbilda sig under tider som barnen inte är i skolan.
▶ Fritidshemmet erbjuder arbetssätt och aktiviteter som: skapande verksamhet, bygg och konstruktion, spel, rörelselek, utomhusaktivitet och gemensamma utflykter och aktiviteter.
LÖSNINGSFÖRSLAG
1. Förklara sambandet mellan teori och praktik.
Teori och praktik samarbetar på det sätt att man är beroende av teorin för att få en grund men behovet av praktik är också viktigt då man sätter teorierna till användning.
2. Vad är en lärmiljö?
Det är en miljö där man lär sig saker.
3. Ge exempel på hur den fysiska lärmiljön kan påverka förutsättningarna för lärande.
Om fysisk lärmiljö har tillgänglighet, estetik, stimulans och möjligheter är det större chans att det blir en mer effektiv lärmiljö för barn.
4. Ge exempel på hur den pedagogiska miljön kan påverka förutsättningarna för lärande.
Den pedagogiska miljön syftar på en atmosfär som påverkar lärandet genom att visa att det är okej att man göra fel.
5. Ge exempel på hur den sociala miljön kan påverka förutsättningarna för lärande.
Om barnen känner en social trygghet i skolan ökar det chanserna för att eleven trivs bättre och i sin tur presterar bättre i skolan.
6. Sammanfatta kortfattat förskolans historia.
Under 1800talet använde man sig av ”barnkrubbor” som tog hand om barnen under tiden mamman arbetade. 1944 blev barnkrubborna daghem (dagis).
Under 1990talet blev det alltmer vanligt att kalla daghemmen för förskola, de skiftade även ett fokus till ett mer lärande perspektiv.
7. Vad är pedagogisk omsorg och öppen förskola?
Pedagogisk omsorg är en verksamhet där dagvårdare tar emot egna och andras barn i sitt eget hem eller andra lokaler. Öppen förskola har pedagogisk personal i utvalda lokaler, de utbildar och underhåller barnen tills vårdnadshavaren kan hämta.
8. Vad är syftet med samlingen i förskolan?
Syftet med samlingen är:
• Det är en minilektion för att utveckla kunskaper.
• Träna på sociala regler och demokratiska processer.
• Bidra till en struktur som skapar trygghet.
• Stärka gruppkänslan och ge tillfälle att lära känna andra.
9. Hur kan man undvika stökiga samlingar?
För att undvika en stökig samling ska man:
• Se till att barn har varit på toa och inte är för trötta eller uppspelta.
• Barn som är ”stökiga” hamnar nära pedagogen.
• Undvika att ge negativ uppmärksamhet (tillsägelser, skäll)
• Dela upp samlingen i mindre grupper.
• Använda bildstöd och andra sätt för att göra information lättare att ta till sig.
• Ha eventuella fasta platser under samlingen.
• Avbryta samlingen i god tid.
10. Vad finns det för för- och nackdelar med fri lek?
Fördelarna är att barnen får tid att göra saker som de tycker om, det ger även pedagogen tillfälle att utvärdera barnens funktion i grupp och själv. Nackdelarna är att barn som är blygare inte har samma möjlighet att bli inkluderade som extroverta barn.
11. Vad finns det för för- och nackdelar med styrd lek?
Fördelarna med styrda leken är att de kan användas till att utveckla kunskaper och färdigheter hos barnen, samt att fler barn blir inkluderade och delaktiga.
Nackdelarna är att barnen kan tappa intresset, och att allas behov inte blir tillgodosedda.
12. Varför är det inte bra att använda digitala medier för mycket i förskolan?
Forskning har visat att barnen tar av skada av för mycket användning av digitala verktyg. Samt att det tar uppmärksamheten från aktiviteter som lek, skapande, högläsning, diskussioner och experimenterande.
13. Ge exempel på hur man kan arbeta med matematik i förskolan. Man kan använda matte i förskolan på följande sätt:
• Pedagoger kan använda matematiska begrepp.
• Använda symboler i form av siffror.
• Använda jämförelser för att ge barn en uppfattning om storlek, mått, vikt och form.
14. Ge exempel på hur man kan arbeta med naturkunskap och teknik i förskolan. Man kan använda naturkunskap och teknik i förskolan på följande sätt:
• Utflykter i naturen, gör naturen till en plats för lärande.
• Utföra kemiska experiment.
• Lära barn om vattnets värde och olika former
• Temaarbeten kring naturvetenskapliga ämnen.
• Samtal och diskussioner för att prata om de tankar och frågor som dyker upp hos barnen.
• Utforska vardagsteknik.
15. Varför är skapande verksamhet bra för barns utveckling?
Skapande verksamhet bidrar till barnens utveckling, bland annat utvecklingen av motoriken, problemlösningsförmåga, fantasi, kommunikation, känslouttryck och logik.
16. Varför är det viktigt att barn rör mycket på sig?
Det är viktigt att barn rör på sig av flera anledningar, exempelvis för att:
• Det utvecklar deras motorik.
• Förebygger fetma och övervikt.
• Förebygger benskörhet senare i livet.
• Det lägger en god grund för ett liv i rörelse.
17. Ge exempel på hur inredningen i en förskola kan vara flexibel.
Förskolans inredning kan vara flexibel på så sätt att man kan skapa olika rum med teman, exempelvis ett byggrum eller ett vattenrum.
18. Vad är förskoleklassen och vad har den för syfte?
Det är en skolform för sexåringar och ska göra barnen ”skolfärdiga”, alltså fungera som en bro mellan dagis och skolan.
19. Hur kan man träna språklig medvetenhet i förskoleklassen?
Man kan träna den genom:
• Att arbeta med språkljud, exempelvis: meeeeta, määääta, mööööta, samt rim och ramsor.
• Att arbeta med stavelser, exempelvis klappa händerna vid en stavelse.
• Att arbeta med sammansatta ord, exempelvis att man plockar isär och sätter ihop orden.
20. Beskriv kortfattat grundskolans bakgrund.
Föregångaren var folkskolan som infördes 1842, enhetsskolan som infördes 1949. Ett beslut om nioårig grundskola togs 1962 men infördes helt 1972.
21. Ge exempel på vanliga arbetssätt i grundskolan. Vanliga arbetssätt i grundskolan är följande:
• Undersökande arbetssätt.
• Meningsfull produktion.
• Ämnesövergripande arbetssätt.
• Utomhusundervisning.
• Digital skola.
22. Vad säger forskningen om läxor?
Forskning visar att läxor har haft störst effekt på äldre barns lärande. Öppna och ostrukturerade läxor har mindre effekt på elevens lärande. Korta och tydligt avgränsade läxor har bäst effekt.
23. Vad finns det för för- och nackdelar med olika bänkplaceringar?
Fördelarna med varierande bänkplacering är att det kan ge ny positiv energi, vid rader kan pedagogen ha överseende över eleverna. Bänkpar och öar underlättar grupparbete. Nackdelarna är att rader kan störa grupparbete, bänkpar gör en ”fast” med samma partner, i öar måste elever vända sig för att kunna vara delaktig i undervisningen.
24. Vad är fritidshemmets huvudsakliga syfte?
Fritidshemmet har två huvudsakliga syften: att komplettera förskoleklassen och skolan i barns utveckling och lärande. Att göra det möjligt för barnens föräldrar att arbeta eller studera under tiden barnen inte är i skolan.
ORD ATT ÖVA PÅ
Understrukna ord är marginalord i kapitlet.
Arrangerat äktenskap – Syftar på ett äktenskap där brudparet inte har en roll i att bestämma vem de ska gifta sig med.
Avkodning – Mottagaren tolka budskapen utifrån sina egna erfarenheter, värderingar, tankar, känslor och intressen.
Avståndstagande – När man medvetet fysiskt eller emotionellt drar sig undan i en relation. Möjligtvis med en annan person eller grupp.
Flano – Pedagogiska material med bilder som kan fästas på ett filttyg för att skapa sagor.
Fyllnadsord – Ord som används för att fylla ut tal eller text men som egentligen inte har en grammatisk funktion, exempelvis: ”öh”, ”ah”, ”hmm” osv.
Förorättad – Syftar på att någon känner att de har blivit fel behandlade eller förolämpade.
Försvarsmekanism – Beteenden och metoder man använder när man känner sig hotad, det kan göra att man är oärlig i kommunikationen.
Generalisering – När man skaffar sig en uppfattning som gäller för allt eller alla, utan att ha kollat upp det.
Inlindade budskap – När man vill kommunicera något men vill inte säga det rakt ut så man lindar in det i komplicerade formuleringar.
Kodning – När budskapet som sänds blir färgat av sändarens erfarenheter, värderingar, tankar, känslor och intressen.
Kulturell kod – Inlärda beteende kopplade till den befintliga kulturen. Som att man inte ska spela hög musik eller prata i telefon på högtalare i kollektivtrafiken.
Ordrikedom – Syftar till ett större ordförråd hos en individ eller produkt.
Piktogram – Ett bildsystem där ord och begrepp illustreras i bildliknande symboler.
Rytmik – En musikpedagogisk metod där man rör sig till musik.
Samtalsmetodik – Metoder och tekniker som kan användas för att få en djupare förståelse för ett samtal samt för att utveckla samtalet.
Samtalsregler – Normer och riktlinjer för hur man ska interagera och kommunicera under samtal.
Skiktning – Syftar på olika sociala skikt och används inom sociologi, exempelvis, arbetarklass, medelklass och överklass.
Sparsam – När man är återhållsam eller försiktig med att konsumera resurser, exempelvis pengar.
Språkutveckling – Processen där barn anskaffar sig förmågan att kommunicera genom verbal och icke-verbal kommunikation.
Stereotyp – När man har en förutfattad uppfattning om en individ, grupp eller kultur.
Stimulans – När något uppmuntrar eller aktiverar någon eller något samt att det kan vara energigivande.
Taktil – Syftar på en överföring av information och känslor genom fysisk beröring.
Västerländskt perspektiv – Syftar på ett synsätt som präglats av kulturella, historiska och politiska faktorer från västvärlden.
UPPGIFTER
Ungdomskulturer
Arbeta i grupp. Att visa upp en medveten identitet är en typ av kommunikation. Gör en studie av en speciell ungdomskultur (t.ex. hiphop, punk, raggare, emo, skejtare, dataspelare, brats, straight edge, fotbollssupporters). Ta reda på hur och var kulturen uppstod och hur vanlig den är. Vad kännetecknar de ungdomar som tillhör kulturen? Hur kommunicerar deltagarna i subkulturen att de hör till subkulturen?
Intervjua ungdomar som tillhör den valda kulturen. Hur ser de på sig själva? Vad skiljer dem från andra ungdomar? Har man andra normer och värderingar? Finns det en speciell jargong? Hur tror man att omgivningen ser på dem? Varför har man valt att tillhöra den här ungdomskulturen? Hur kommunicerar de att de tillhör en ungdomskultur.
Intervjua sedan andra människor, ungdomar och vuxna, om hur de ser på just den här ungdomskulturen. Vad tror man att den innebär och vad skiljer dessa ungdomar från andra?
Ställ samman resultatet i en muntlig presentation, gärna tillsammans med bilder, musik eller filmsnuttar. Avsluta med en diskussion om hur man ser på den här ungdomskulturen i klassen och om redovisningen påverkat synen på den.
Fördjupning – en civilisation
Arbeta enskilt och gör ett fördjupningsarbete om en valfri civilisation. Det kan vara en historisk civilisation som Mesopotamien, Egypten eller Romarriket eller en befintlig civilisation som ett land eller ett avgränsat område som har en egen civilisation. Ta reda på vad som utmärker din civilisation och vilka normer och värderingar som råder där.
Redovisa skriftligt och muntligt.
Första intrycket
Det här är en uppgift som hela klassen kan delta i. Klipp ut bilder på olika ansikten.
Visa bilderna för människor i skolan, i affären och på gatan och be dem berätta vad de får för första intryck av ansiktet, gärna i form av adjektiv och korta fraser, t.ex. ”snäll”, ”intelligent” eller ”dåligt självförtroende”.
Sätt sedan upp bilderna på A4-papper (en bild per blad) och skriv orden runt bilden. Gör en utställning, bjud in en annan klass och fråga om de håller med om de första intrycken.
Avsluta med en gruppdiskussion kring utseende och första intryck, t.ex:
▶ Vad i en persons utseende säger mest om dess egenskaper?
▶ Kan man göra något med sitt utseende för att ge ett bra första intryck?
▶ Vad säger kläder och accessoarer om hur en person är?
Rollspel – spärrsvar och dörröppnare
Se först till att alla i klassen förstår innebörden av begreppen jag-budskap, du-budskap, spärrsvar, dörröppnare och spegling.
Eleverna ska arbeta i grupper om tre och själva komma på samt skriva ner en situation som handlar om två personer som har ett samtal. Det ska finnas någon typ av problem eller konflikt hos den ena personen.
Exempel: Lisa och Kicki sitter på ett café och pratar. Lisa berättar att hon skolkat och ljugit för sina föräldrar och att hon nu riskerar att bli upptäckt. Hon är väldigt orolig över detta.
Nu ska en person spela Lisa medan de andra två spelar Kicki. Den ena Kicki ska ge Lisa spärrsvar, medan den andra ger dörröppnare och speglingar.
Diskutera sedan vilken samtalspartner som kändes mest konstruktiv och varför.
Samtalscirkel
Se först till att alla i klassen förstår innebörden av begreppen jag-budskap, du-budskap, spärrsvar, dörröppnare och spegling.
Dela klassen i hälften och låt den ena halvan vara konstruktiva samtalspartners som använder jag-budskap, dörröppnare och spegling, medan den andra är destruktiva samtalspartners som använder du-budskap och spärrsvar.
Blanda eleverna, låt dem stå i två cirklar – en yttre cirkel och en inre cirkel – med eleverna ansikte mot ansikte. Ställ dig själv i mitten av ringen och ge en fras som den inre ringen ska börja det första samtalet med, t.ex. ”Klockan är jättemycket”, ”Mjölken är slut” eller ”Olle var inte i skolan idag”. Så fort du sagt frasen till den elev som står mitt emot i den yttre ringen ska samtalet sätta igång. Alla ska hålla sig till sina roller som bra eller dåliga samtalspartners.
Efter en minut säger du ”byt”, varpå den yttre ringen tar ett steg till vänster för att möta en ny samtalspartner. Du ger en ny öppningsfras och ett nytt samtal sätter igång.
Fortsätt tills cirkeln har gått runt ett helt varv.
Avsluta med en diskussion om hur det kändes att vara och möta olika typer av samtalpartners.
Den dolda meningen
Låt alla i klassen skriva en mening på en bit papper. Meningen ska vara sådan att man ska kunna väva in den i småprat med andra utan att den verkar alltför konstig, men inte heller är helt normal. ”Vad jag är trött idag” är en alldeles för enkel, medan ”Jag läste en intressant doktorsavhandling i existentiell filosofi igår” är alldeles för svår. Exempel på meningar som fungerar är ”Det här är aningen för salt för min smak” eller ”Jag har börjat lyssna på klassisk musik”.
Lägg sedan all lappar i en hatt och blanda väl. Låt varje elev dra en lapp och läsa den utan att visa för någon annan. De har nu i uppgift att någon gång under dagen väva in meningen i ett samtal med någon eller några av sina klass-kamrater på ett så trovärdigt sätt som möjligt.
Om någon tror att de hör en person säga en dold mening så får de utmana. Det innebär att de tydligt säger att de tror att personen har sagt en dold mening och repeterar meningen.
REGLER:
Man får bara göra en utmaning/gissning per person. Det går alltså inte att säga: ”Jag tror att den där meningen var en dold mening” flera gånger samma dag till samma person.
Man får inte gå omkring och säga massor av konstiga meningar för att luras.
ÖVNINGAR
Samtalsövning
Arbeta i grupper om fyra, med två par i varje grupp. Varje par ska improvisera en situation som utgörs av ett utvecklingssamtal på förskolan. En spelar förskollärare och en spelar förälder. Förskolläraren har några dåliga nyheter att berätta om barnet (t.ex. att det slår andra barn eller att det vägrar äta) och ska göra det på ett så bra sätt som möjligt. Föräldern ska bli upprörd och det är förskollärarens uppgift att lugna ner föräldern och hitta en konstruktiv lösning.
Det andra paret betraktar samtalet och ger sedan respons på hur de tyckte att det gick och därefter improvisera en egen situation.
Om du tänker dig en yrkesroll inom något annat område, som fritid, hälsa, funktionsstöd, social omsorg eller säkerhet, så kan du välja en situation med ett känsligt ämne i den verksamheten istället.
Antal ord
Kapitel 6 i elevboken tar upp hur man kan stärka ordförrådet. Men hur många ord finns det i olika språk och hur många ord behöver man kunna?
▶ Fördjupa dig i detta genom att ta reda på hur många ord det finns i olika språk. Du väljer själv vilka språk du vill kolla upp.
▶ Ta reda på hur många ord man behöver kunna för att fungera inom olika områden av livet. Hur många ord behöver man kunna för att läsa en dagstidning? För att skriva ett inlägg på sociala medier? För att läsa en utbildning? För att uppfattas som ”flytande” på ett främmande språk?
▶ Lista för dig själv vilka språk du kan och uppskatta hur många ord du kan på dessa språk.
Gör en kort skriftlig inlämning av dina resultat och lämna till läraren.
Saga med TAKK eller bildstöd
Träna in en saga där du förstärker berättandet med tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, TAKK, eller bildstöd. Börja med att välja om du ska använda
TAKK eller bildstöd samt vilken saga som du vill träna in. Det finns möjlighet att lära sig TAKK-tecken via olika appar eller SPSM:s hemsida. Bildstöd finns antingen färdiga eller redigeringsbara online eller så kan man rita tydliga bilder själv.
Lär dig sagan utantill och öva in hur du ska göra tecknen eller hur du ska använda bildstödet. Tecknen eller bilderna ska vara några av sagans viktiga ord, det vill säga betydelsebärande. Det får gärna också vara lite ”busiga” eller oväntade ord så att du kan väcka intresse och göra stunden rolig och spännande.
Avsluta med att hela klassen går laget runt och visar varandra era olika sagor och hur ni förstärker berättandet med TAKK eller bildstöd.
Debatt
Dela in klassen i grupper om sex till sju personer – se till att skapa grupper med bra och varierad sammansättning. Skriv en lapp med ett kontroversiellt påstående till varje grupp, t.ex. ”Kvinnor är inte lika modiga som män”, ”Pedofili borde bestraffas med döden” eller ”Ungdomar som läser på yrkesprogram är inte lika smarta som de som läser högskoleförberedande program”.
Låt debatten börja och låt eleverna prata om ämnet utan några speciella samtalsregler. Välj ut en i gruppen som ska analysera samtalet med avseende på talutrymme och turtagning. Vem pratar mest och hur bär sig gruppens medlemmar åt när de vill ta över ordet?
Påståendet ska diskuteras under fem minuter, varpå gruppernas analyspersoner får berätta hur samtalet gick till.
I praktiken – bra eller dålig lyssnare
I den här övningen får du träna på att vara en bra och dålig lyssnare samtidigt som du får känna hur det känns att berätta något för en bra och en dålig lyssnare.
Börja med att komma på en händelse som du kan berätta om. Det kan till exempel vara en semester, en fotbollsmatch, en fest, en intressant lektion eller något konstigt eller spännande du varit med om.
Dela in er i par. Person A ska nu berätta om sin händelse för person B. Person B ska med sin ansiktsmimik, sitt kroppsspråk och sina kommentarer visa att den är en aktiv lyssnare. Byt sedan om så att person B får berätta sin händelse för person A, som på liknande sätt visar att den lyssnar aktivt.
Efter 10 minuter byter person A med en person A i ett annat par och berätta om sin händelse för den nya person B. Person B ska nu vara en dålig lyssnare och visa det med sin ansiktsmimik, sitt kroppsspråk och sina kommentarer. Byt om och låt person B berätta för person A, som nu också agerar dålig lyssnare.
Avsluta med en diskussion i grupper med två par i varje. Diskutera följande:
1. Hur visar man ointresse genom sin ansiktsmimik?
2. Hur visar man intresse genom sin ansiktsmimik?
3. Hur visar man ointresse genom sitt kroppsspråk?
4. Hur visar man intresse genom sitt kroppsspråk?
5. Ge exempel på kommentarer som visar att man lyssnar aktivt/passivt.
6. Hur känns det när man berättar något för en passiv lyssnare?
7. I vilka situationer/med vilka personer tycker ni det är viktigt att lyssna aktivt?
8. Är ni själva dåliga på att lyssna ibland? Ge exempel.
I praktiken – kommunikation i olika delkulturer
I den här övningen får ni lära er om kommunikation i olika delkulturer. Var och en av er ska välja en delkultur att fokusera på. Det kan till exempel vara:
▶ en ungdomskultur, som skejt-, epa-, emo- eller ortenkultur
▶ en idrottskultur, som basket eller orientering
▶ en ideologisk kultur, som partipolitik eller miljörörelsen
▶ en intressekultur, som manga, vinprovning eller camping
▶ en yrkeskultur, som tandläkare eller tatuerare
Börja med att skriva ner dina egna förkunskaper och fördomar om delkulturen och dess normer för kommunikation.
Börja med att skaffa bakgrundsinformation om delkulturen, exempelvis genom att söka på internet eller följa grupper och representanter för kulturen på sociala medier.
Hitta därefter en representant för kulturen som du kan intervjua, antingen muntligt eller skriftligt. Förbered din intervju genom att skriva frågor med fokus på kommunikation, dvs. om:
▶ Verbalt språk (ord, begrepp, jargong, slang, etc.)
▶ Icke-verbal kommunikation (kroppsspråk, gester, kläder, accessoarer, etc.)
▶ Normer för kommunikation (turtagning, avstånd, ton, etc.)
▶ Kommunikationens innehåll (samtalsämnen, tabun)
Sammanställ resultatet i ett fysiskt collage eller ett digitalt bildspel med text och bild. Presentera för resten av klassen. Berätta också hur väl resultatet stämde överens med dina egna förkunskaper och fördomar.
LEKTIONSFÖRSLAG
Kulturellt rollspel
Tidsåtgång: 30–60 minuter, eventuellt längre
Material: Papper och pennor
Inled med att tala om hur alla delar av vår kommunikation påverkas av kulturella aspekter. Skriv på tavlan:
▶ Genus
▶ Ålder
▶ Etnisk bakgrund
▶ Kultur/delkultur
▶ Klasstillhörighet
Eleverna ska få prova på att spela olika roller med olika sätt att kommunicera. Varje elev ska skriva en lapp med information om en påhittad person. På lappen ska det stå den påhittade personens namn, kön, ålder, etnisk bakgrund, kultur/delkultur och klasstillhörighet. Samla ihop lapparna och dela ut en till varje elev.
Nu ska klassrummet förvandlas till en nödsituation – en båt har gått på grund och alla passagerare har lyckats ta sig iland på en ö. Eleverna ska leva sig in i sina roller och kommunicera enligt rolltillhörigheten.
Ett sätt att göra uppgiften roligare och mer tagen på allvar är att filma situationen. Ännu bättre blir det om man kan använda rekvisita och spela in situationen utomhus.
Subkultur och kommunikation
Tidsåtgång: 90–120 minuter, eventuellt längre
Inled med att prata om vad en subkultur är och ge exempel på olika subkulturer, t.ex. ungdomskulturer (punkare, hårdrockare, hip hopare etc.), yrkeskulturer (läkare, IT-tekniker etc.), etniska kulturer (finska föreningen etc.) och fritidskulturer (orienterare, båtmänniskor, golfare, LAN-spelare etc.)
Berätta hur människor inom en subkultur kan skapa sina egna sätta att kommunicera, dels genom eget språkbruk, dels genom kroppsspråk, gester, kläder och accessoarer.
Nu ska eleverna i grupp fördjupa sig i en subkultur och vad som är karakteristiskt för kommunikationen inom subkulturen. Låt eleverna själva välja subkultur efter intresse.
När de ska samla information kan de bland annat använda sig av egna kunskaper, intervjuer, internet, tidningar och intresseföreningar.
Redovisning sker i slutet av lektionen. Alternativt kan uppgiften göras till ett större projekt som spänner över två eller flera lektioner.
Olika sätt att säga saker
Tidsåtgång: 30–60 minuter
Allvarliga nyheter och obehaglig information kan förmedlas på olika sätt. Under den här lektionen ska eleverna få träna sig på att genomföra samtal med budskap som inte är så trevliga.
Låt eleverna arbeta i par eller smågrupper. Berätta att de ska få träna på att förmedla allvarliga nyheter. Skriv ner ett antal exempel på tavlan:
▶ Arbetsgivare till anställd: ”Du har fått sparken”
▶ Lärare till elev: ”Du är inte godkänd”
▶ Arbetsgivare till arbetssökande: ”Du har inte fått jobbet”
▶ Partner till partner: ”Jag har träffat en annan”
▶ Barnmorska till ung tjej: ”Du är med barn”
▶ Läkare till patient: ”Du har klamydia”
▶ Förälder till barn: ”Vi ska skiljas”
▶ Ensamstående förälder till barn: ”Jag har träffat någon”
Låt eleverna turas om att förmedla budskapen till varandra på olika sätt, både bra och dåliga. De ska sedan diskutera vad det har för betydelse hur man förmedlar ett budskap. Avsluta med diskussion i helklass.
Aktiv läsning i grupp
Tidsåtgång: 30–90 minuter
Material: Lärobok, whiteboardpennor, alternativt dator och tillgång till program för digital presentation, exempelvis powerpoint
Den här metoden kan användas för valfritt avsnitt i boken.
Börja med att skriva avsnittets rubrik på tavlan och låt eleverna brainstorma och associera fritt kring rubriken. Berätta sedan kortfattat vad avsnittet handlar om.
Dela in klassen i lika många grupper som det finns underrubriker och låt varje grupp ta hand om en underrubrik. Deras uppgift är att tillsammans läsa på stycket och sedan redovisa det för klassen och hålla en kort diskussion kring innehållet. Till sin hjälp får de whiteboardpennor alternativt dator och tillgång till powerpoint eller annat program för digitala presentationer.
Är lektionen kort behöver de bara använda sig av boken och sina egna tankar. Är lektionen lång kan eleverna komplettera bokens innehåll med relevant information som de hittar i biblioteket eller på internet.
Aktiv läsning enskilt
Tidsåtgång: 30–60 minuter
Material: Lärobok
Den här metoden kan användas för valfritt avsnitt i boken.
Varje elev ska läsa ett avsnitt i boken inom det kapitel man arbetar med för tillfället. Syftet är dels att lära sig textens innehåll, dels att lära sig läsa aktivt, dvs. på ett sätt där eleven är aktiv i tillägnandet av kunskap. Detta ska eleven göra genom att:
1. Skumläsa texten en gång.
2. Läsa texten i detalj och anteckna viktiga stödord.
3. Sammanfatta texten med hjälp av stödorden.
4. Reflektera över texten och anteckna egna synpunkter, tankar eller frågeställningar.
Fördjupa sig i valfritt ämne
Tidsåtgång: 60–120 minuter
Material: Lärobok, tillgång till internet eller bibliotek
Den här metoden kan användas för valfritt avsnitt i boken.
Uppgiften kan göras enskilt, i par eller grupp. Låt eleverna välja ett valfritt avsnitt i boken att fördjupa sig i och lära sig ännu mer om. Be dem läsa igenom texten och utifrån den komma på några frågeställningar som de vill finna svar på. De får sedan använda sig av internet och bibliotek för att finna svar på sina frågor.
Var noga med att påpeka vikten av att kontrollera källorna och anteckna var de hittar informationen.
Om uppgiften genomförts i grupp kan redovisning ske i helklass. Har den genomförts enskilt eller i par så kan redovisning ske i smågrupper.
TAKK-tecken
hjälp
hjälp leka regnar läsa tillsammans
leka läsa regnar tillsammans
Exempel på TAKKtecken. Pilarna visar vilken riktning som händerna ska röra sig i. Om det är dubbelpil ska man upprepa rörelsen. Om det står ”M” ska man ”studsa” med handen. Exempelvis ”äta” innebär att låta handen ”studsa” mot munnen flera gånger.
PEDAGOGIK Nivå 2
TOVE PHILLIPS MALIN ARNBERG
LÄRARHANDLEDNING
Pedagogik nivå 2, lärarhandledning, Gy25, innehåller material som underlättar din planering och varierar din undervisning. Denna lärarhandledning följer elevbokens kapitel så att du enkelt kan hitta material att komplettera din undervisning med.
Till varje kapitel finns följande material:
• Beskrivning av kapitlet och dess koppling till ämnesplanen
• Information om varje kapitels karaktär
• Sammanfattning som kan användas för att introducera eller avsluta kapitlet
• Ord att öva på i form av en lista med yrkesord och andra viktiga ord
• Lösningsförslag till elevbokens instuderingsfrågor
• Förslag på uppgifter samt övningar för enskilt arbete och grupparbeten
• Förslag på lektionsupplägg
• Kopieringsunderlag att använda i klassrummet.