9789152308479

Värt ett f

Värt ett försök Andra upplagan, anpassad till Lgr 11

Värt ett försök är ett läromedel för år 1-3, med ämnena biologi, fysik och kemi, samt en del teknik, integrerade i nio teman:

..

rsök

LÄRARENS BOK

Samla och sortera Hösten Vatten Tiden Vintern Våra husdjur Värme och luft Våren Sköt om dig Värt ett försök består av en bok för läraren, med förslag till arbetsgång, faktatexter, tips och anvisningar inför varje försök samt elevblad att kopiera.

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK i nio teman

Till åtta teman finns också arbetshäften för eleverna.

ISBN 978-91-523-0847-9

www.bonnierutbildning.se

(523-0847-9)

Barbro Anderberg

Robert von Braun

Sigvard Lillieborg

Birgit Sandén

Bonnier Utbildning AB Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.bonnierutbildning.se E-post: info@bonnierutbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-696 86 00 Telefax 08-696 86 10 Texter ur andra publikationer s. 67 Henrikson, Alf: Medan göken tiger. Bonniers 1964 s. 71 signaturen Kajenn, Lundgren,Caj: Dagsvers i Svenska Dagbladet. s. 73 Ur Visa om solen, månen och planeterna, Catharina Elisabeth Posse: Läsebok för folkskolan del 5. Palmquists aktiebolag 1875 s. 82 Sjöholm, L G: Klockan 12. Ur Elsa Beskow och Herrman Siegvald: Vill du läsa, andra skolåret.

Nordstedt 1936 s. 90 Rydberg, Viktor: Dikter första samlingen. Albert Bonniers förlag 1882 Illustrationer Teckningar: Pia Niemi (där inget annat anges) Omslagsfoto: Birgit Sandén Barnteckningar: barn i Rudbodaskolan s. 13 Photodisc s. 29, 32 Provector s. 35, 38, 39 von Braun, Robert s. 47 Provector s. 49 (1) Ring, Björn s. 49 (2) von Braun, Robert s. 56 Eliasson, Binge/Johnér Bildbyrå s. 63 Bonnier Utbildning s. 69 Provector s. 80 ur ”Vår stjärnhimmel” av Eirik Newth, Bonnier Carlsen 1992 s. 85 Ingram s. 89 Photodisc s. 98 (1) von Braun, Robert s. 101 UPI/Pressens Bild s. 103 Provector

s. s. s. s. s. s. s. s. s. s. s. s. s. s. s. s. s. s. s. s.

107 (1) Jordbruksverket, Statistikrapport 2011:2 107 (2) Sixten Johansson/Scanpix 108 Provector 120 Alamy/Lucky Look 121, 126 (1) Provector 126 (2) Dynamic Graphics 127 Sandén, Birgit 133 Brand X Pictures 135 Mediabanken 149 Bonnier Lexikon 150 Wester, Thomas/Bildhuset 153 Bonnier Utbildning 159, 161 Provector 167 A. Roslin/Nationalmuseum/SKM 181 Mediabanken 183 Comstock 186, 187, 188(2), 189(1) Mediabanken 189 (2) Sveriges Dövas Riksförbund 196, 205 (2), 210 Mediabanken 216 Nordiska Museets bildbyrå (papper)

Formgivning och omslag: Björn Ring/Pia Niemi Redaktör: Ann de Bourgh Värt ett försök, lärarens bok ISBN 978-91-523-0847-9 © 1999 och 2011 Barbro Anderberg, Robert von Braun, Sigvard Lillieborg, Birgit Sandén och Bonnier Utbildning AB, Stockholm Andra upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus-Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Printed in Lettland by Livonia Print, 2011.

2

Innehållsförteckning Värt ett försök – innehåll och användning Värt ett försök med läroplanens mål Översikt Lärarfakta och kommentarer till försöken Elevförsök och demonstrationsförsök Kreativ användning, hypotes och analys Dokumentation Oömma kläder Att arbeta med sex- och sjuåringar Elevhäften

SAMLA OCH SORTERA Var är kammen?

Tips på utomhuslekar Lästips, sångtips etc.

Att samla Att sortera Att bevara Att göra en växtpress Allemansrätten – Kopieringsunderlag Ordna stenar och pinnar Sortera knappar – Kopieringsunderlag Känn!

Nästan lika Gör en fin tändsticksask!

Knapptavla Stensamling Mobil Trädens löv Lärarens soppåse Skräp kring skolan Skräpskulptur Metallskräp

HÖSTEN Snart är vintern här Lästips, sångtips etc.

Höstlöv Kretsloppet Organismer i en lövkompost Svampar Bakterier Hösttavla med löv Mitt träd – Kopieringsunderlag Väg blåbärsris och lingonris Liv värmer – Kopieringsunderlag Livet i komposten – Kopieringsunderlag Mögelodling Titta på daggmasken

6 7 8 10 10 10 10 10 12 12

13 14 14 16 17 17 17 18 18 19, 20 21 22 24 23 23 25 25 26 26 27 27 28 28 28 29 30 30 31 31 31 32 32 33 33 36 34 34 37 35 38, 39 35 40

Undersök svampar Titta på sporer Skördetid Grönsaker – Kopieringsunderlag En ”höstträdgård” Frukt Potatis Gör potatismjöl – Kopieringsunderlag

41 41 42 43 45 43 43 44 44 46

VATTEN

47 48 48 49 49 50 51 51 51 52 53 55 53 54 56 57 57 57 58 59 60 61 62 62 64 66 67 68

Nu regnar det igen!

Lästips, sångtips etc.

Regn Vatten – det vanligaste ämnet på jorden Fasövergångar Vatten i två glas Att smälta is eller snö Att göra imma Densitet Flyter eller sjunker det?

– Kopieringsunderlag Ägg i ett högt glas Ett skepp kommer lastat Något om vattnets egenskaper Is och vatten Varmt och kallt vatten Bubblor i vattnet Vatten som lösningsmedel Vattenlöslig färg – Kopieringsunderlag Vattnets kretslopp Vart tar vattnet vägen?

Grytlock på isbitar Vårt närmaste vattendrag – exkursion – Kopieringsunderlag Vattenmiljö Rena avloppsvatten

TIDEN Karo och månen Lästips, sångtips etc.

Begreppet tid Uppskatta en minut Mäta tid – Kopieringsunderlag Året och årstiderna Månaderna När fyller barnen år?

Födelsedagsdiagram – Kopieringsunderlag Årshjulet – Kopieringsunderlag

69 70 70 71 72 72 75 72 73 74 74 76 74 77

3

Himlakroppar och tiden Modeller av solen, jorden och månen Stjärnhimmel i klassrummet Titta på månen Gör en krater Väderstrecken – Kopieringsunderlag Solskuggans längd – Kopieringsunderlag Klockor av olika slag Vi gör ett solur Vi gör en pappersklocka – Kopieringsunderlag Vi gör ett timglas – Kopieringsunderlag

VINTERN Tomten Lästips, sångtips etc.

Ren snö Isolering Vinterfåglar Filtrering av smält snö Att smälta snöbollar Gör din egen termos Rädda snögubben Vinterfåglar – Kopieringsunderlag Kyla Köldskador Spår i snön – Kopieringsunderlag Vind mot hud Vatten fryser till is Kylförvaring av matvaror Frysta grönsaker Friktion Ute på hal is?

VÅRA HUSDJUR Lästips, bildtips etc.

Folly Jordbruket i Sverige förr och nu Husdjurens historia Nötboskap Att göra smör – Kopieringsunderlag Att göra färskost – Kopieringsunderlag Sätt en filbunke Får Vi studerar trådar Tvinna en tråd Spinn en tråd – Kopieringsunderlag Tova – Kopieringsunderlag

4

78 80 81 81 81 82 83 82 84 85 86 86 87 86 88

89 90 91 92 92 92 93 93 93 94 94 95 96 96 98 99, 100 98 98 101 102 101 102 103 104 105 107 107 108 110 112 110 113 111 114 115 115 115 117 116 118

Får på äng – Kopieringsunderlag Grisen Feta fläckar – Kopieringsunderlag Baconlampan Gör en knorr – Kopieringsunderlag Höns Starkt ägg Håller ägg att gå på? Är ägget kokt?

Mystiskt!

Hur fungerar hönsens vattenautomat?

– Kopieringsunderlag Hur kommer kycklingen ut?

Mjuklandning

VÄRME OCH LUFT

116 119 120 122 124 122 123 125 126 128 128 129 129 130 132 130 131

133 Spindelresan 134 Lästips, sångtips etc.

134 Att färdas genom luften av egen kraft 135 Värme – en energiform 136 Att göra en egen termometer 137 Varmt och kallt 138 – Kopieringsunderlag 140 När kokar vatten?

138 Bestick i hett vatten 139 – Kopieringsunderlag 141 Vi värmer en koppartråd 139 – Kopieringsunderlag 142 Anden i flaskan 139 Luft har tryck 143 Svalan flyger 144 Dricksglas i vatten 144 – Kopieringsunderlag 147 Rinner vattnet ut?

145 – Kopieringsunderlag 148 Ballongen flyger 145 Dricka med sugrör 146 Tömma vattenglaset 146 Vad innehåller luft?

149 Koldioxid, fotosyntes 150 Luftföroreningar 150 Vart tar ljuset vägen?

151 Att släcka en låga 151 Ett flytande ljus 152 Äppelskivor i luft 152 Ett fönster i klassrummet 152 Vädret 153 Vi tittar på vädret 154 – Kopieringsunderlag 155, 156 Fuktig termometer 154 Växthuseffekten 157 Växthuset 157 – Kopieringsunderlag 158

VÅREN Vårutflykt Lästips, bildtips etc.

Våren Fåglar Skriv med fjäderpenna – Kopieringsunderlag Undersök en fjäder Fallande fjäder och dun Fåglar – exkursion – Kopieringsunderlag Experiment på lekplatsen Gungan Gungbrädet Rutschbanan Tre vårblommor Växternas övervintring Växternas livscykel Klyv en knopp Färga påskliljor – Kopieringsunderlag Driv kvistar Hur mycket ”dricker” en kvist?

– Kopieringsunderlag Odla potatis Växter Hur tätt växer vitsippor?

Blomman – Kopieringsunderlag Undersök vitsippan Vad kan man göra med maskrosor?

– Kopieringsunderlag Livscykler Mygglarver Så ett frö – Kopieringsunderlag Leta kryp Myran – Kopieringsunderlag

SKÖT OM DIG

Pinsamt!

Lästips, sångtips etc.

Sinnesorganen och hjärnan Huden Känseln Luktsinnet Smaksinnet Örat och hörseln Ögat och synen Punktskrift Handalfabetet Fingeravtryck – Kopieringsunderlag Fingeravtrycksgåtan – Kopieringsunderlag Hand under lupp Huden avger fukt

159 160 160 161 161 162 164 162 162 163 165 163 163 163 163 166 167 167 168 168 173 169 169 174 170 170 171 171 175 172 172 176 177 178 179 180 179 181 182

– Kopieringsunderlag Lukta – Kopieringsunderlag Smaka – Kopieringsunderlag Vilket material slår pennan mot?

Vad gör jag nu?

Tillfälligt hörselskadad Ögat – Kopieringsunderlag Synen – Kopieringsunderlag Synskadad en rast – Kopieringsunderlag Punktskrift – Kopieringsunderlag Tänder Kosten Räkna tänder i munnen – Kopieringsunderlag Borsta tänderna!

– Kopieringsunderlag Tand eller ben i ättika Kosten Duka en frukostbricka Hjärtat och lungorna Ta pulsen Blodtryck – Kopieringsunderlag Mät din lungvolym!

Smitta Hygien i gamla tider Smitta – Kopieringsunderlag Spridning av färgpesten Tvätt och rengöring – förr och nu Sortera kläder – Kopieringsunderlag Tvättsymboler

198 192 199 192 200 193 193 193 194 201 194 202 195 203 195 204 205 205 206 208 206 209 206 207 207 210 211 211 212 211 213 213 214 215 214 216 217 218 217

183 184 185 185 186 186 186 187 187 188 189 189 190 196 190 197 191 191

Register Så här söker du fakta om växter – Kopieringsunderlag Så här söker du fakta om djur – Kopieringsunderlag Utrustningslista

219 221 222 223

5

SKĂ–T O M DIG

Värt ett fÜrsÜk – innehüll och användning

VĂ„RME OCH LU FT

Värt ett fÜrsÜk är ett läromedel med ämnena biologi, fysik och kemi, samt en del teknik, integrerade i nio teman. Läromedlet innehüller, som titeln anger, münga fÜrsÜk. En del av fÜrsÜken kan gÜras redan i fÜrskoleklassen, men Värt ett fÜrsÜk är i huvudsak avsett att användas under skolüren 1-3.

I lärarboken finns praktiska anvisningar, en Üversikt med samtliga fÜrsÜk, underlag fÜr faktasÜkning, utrustningslista samt nio kapitel, ett fÜr varje tema. I bÜrjan av varje kapitel finns syftet med temat samt nügra inledande frügor.

VĂ…RA HUSDJUR VINTERN

Nu regnar det igen!

SĂĽngtips Riedel /Lindgren: Jag har ett hav Ur Vi gĂśr Musik: Petronella Plisk, plask Vattenvisan

HĂ–STEN

tid. De für uppskatta och mäta tid, lära sig om üret och ürsti-

DÜd som en is – Vad is? SnÜ?

Imma? derna samt ürets münader ochär deras längd.

De fürÅnga? ocksü lära

sig nügot och münen. fjättrad jagom lüg.jorden, solen – VarfÜr flyter en del saker och varfÜr sjunker andra?

Kom sĂĽ du, sol, gjorde mig fri.

Vüg är jag nu, sky ska jag bli.

29

13

Det gür bra att hoppa i boken och välja tema efter egna behov och Ünskemül.

Ordningen i lärarboken är ett fÜrslag. Det kan vara lämpigt att behandla bokens fÜrsta tema, Samla och sortera, ür ett. Dü kan ocksü temat Vatten behandlas, antingen helt eller delvis. Delar av temat kan sparas till ett annat ür. Flera teman, till exempel Vintern och Tiden, kan behandlas pü motsvarande sätt. Boken avslutas med temat SkÜt om dig.

Detta tema innehĂĽller en del fĂśrsĂśk som bĂśr sparas till ĂĽr tre. Ur detta tema finns ocksĂĽ mĂśjligheten att bryta ut och utveckla olika delar, som hygien, handikapp och fĂśdan.

Stockholm GĂśteborg Kalmar Bergen

• Müla vütt i vütt. BlÜt papperet med en svamp och müla mÜnster eller fiskar pü.

Ord att fĂśrklara avdunsta, spritkĂśk, imma

48 • VATTEN

mer än 700 mm

" ! "

# ! "

# ! "

(Egypten)

Människorna har alltid varit fascinerade av vatten och dess egenskaper. �Vattnet är det främsta av allt�, fÜrklarade den grekiske lyrikern Pindaros. �Vatten är ett farligt gift, som omger Visby stift�, skrev Falstaff Fakir.

Büde växter och djur behÜver vatten fÜr att kunna existera. Utan vatten skulle det inte finnas nügot liv.

Ett människofoster utvecklas i en blüsa FÖRSÖK som innehüller fostervatten. Människokroppen behÜver vatten varje dag. Ca 1,5 liter vatten och fÜrsvinner dagligen frün kroppen Kommentarer till aktiviteter experiment dü man kissar, dü man svettas och genom utandningsluften. Vi müste ersätta det vatten som fÜrsvinner.

Vatten är det vanligaste och samtidigt Ge fÜrst eleverna en ask ellerdet burk med nügra fasta viktigaste ämnet somämnen, finns pü jorden. t.ex. sten, plast, gummi, kork, trä, aluminiumfolie och modellera. (Se upp med modelleran! Vissa sorter kan färga av sig.)

Lüt eleverna gissa vilka ämnen som flyter. Sedan für de prÜva.

Har de gissat rätt? (Münga elever tror att gummi flyter.)

Eleverna kan fylla i sina gissningar och resultat i tabellen pü kopieringsunderlaget. Rita gärna en tabell pü tavlan ocksü, fÜr gemensam genomgüng!

Kopieringsunderlag pĂĽ sidan 55.

Flyter eller sjunker det?

# !

" !

1000 mm –

(n.Ăś. Indien)

Vatten – det vanligaste ämnet pü jorden

• Müla fiskar och växter med oljepastellkritor. Müla Üver blütt vatten med vattenfärg. • Müla till musik. (Se ovan.)

600 – 800 mm 800 – 1000 mm

555 670 471 1958

Alexandria 195 Assuan 2 Zanzibar 1527 Cherrapunji 11437

• Klipp en fiskform av färgat papper, helst klisterpapper. Fisken klipps sedan itu i flera delar och klistras upp pü färgat bakgrundspapper med lite mellanrum mellan delarna. Klistra dit fenor och dekorera med paljetter. Klistra upp smüfisk och sjÜgräs av klisterpapper runt omkring.

FĂśrsĂśk

– 600 mm

Utom Europa

FĂśrslag pĂĽ frĂĽgor Hur kan det bli moln och regn?

VarifrĂĽn kom dropparna pĂĽ Johans glasĂśgon?

NederbĂśrd per ĂĽr, medeltal

Europa

• GÜr akvarier av kartonger. Müla dem inuti och häng smü fiskar i sytrüd frün �taket�.

Vattnet har spelat en viktig roll fÜr mänskligheten.

De fĂśrsta stora kulturerna uppstod kring de stora floderna Eufrat och Tigris, Nilen och Gula Floden.

Tips Kopieringsunderlag

Romarna byggde akvedukter fÜr att fÜrse sitt väldiga rike med vatten.

VATTEN • 49

KOPIERINGSUNDERLAG

GĂśr potatismjĂśl

Früga: Vilket är tyngst, 1 kg bomull eller 1 kg järn?

Du behÜver tvü stora rüa potatisar en potatisskalare ett rivjärn en sil tvü skülar eller glasburkar

! #

DemonstrationsfĂśrsĂśk

Ägg i ett hÜgt glas Häll vatten till drygt hälften i ett hÜgt, smalt glas.

Markera med en gummisnodd var vattenytan stür. Lägg sedan i ett ägg. Sjunker ägget eller flyter det? Hur gür det med vattennivün i glaset? Häll sedan i salt tills nügot händer.

Lüt eleverna gissa var man flyter lättast, i en insjÜ, i NordsjÜn eller i DÜda havet.

Man kan fortsätta att tala om salt och sÜtt vatten.

Früga eleverna vad som menas med det. Lüt dem ge exempel pü var de har träffat pü salt respektive sÜtt vatten. Berätta att det sÜta vattnet pü sin väg ut i havet lÜser de salter det träffar pü. DärfÜr blir havsvattnet salt.

Saltet kan inte avdunsta, som vattnet gĂśr, sĂĽ havsvattnet blir lĂĽngsamt allt saltare.

Anmärkning DÜda havet innehüller i norr, vid Jordanflodens utlopp, cirka 26% salt och 74% vatten. I sÜder är vattnet mättat med salt, nästan 35%.

Det finns mer vatten i 1 kg vattenmelon (93%) eller i 1 kg gurka (90%) än i 1 kg vatten frün DÜda havet.

Genom demonstrationsfÜrsÜk och egna experiment für eleverna lära sig nügot om vattnets faser, frys- och kokpunkt.

De für ocksü undersÜka om olika ämnen lÜser sig i vatten 69 och om olika fÜremül flyter eller sjunker.

Dessutom ska eleverna fü en orientering om hur mycket vatten de använder i hemmet, om avloppsvatten och vattnets – VarfÜr fäller träden sina lÜv om hÜsten? kretslopp. De für ocksü bekanta sig med växter och djur i närbelägna vattendrag. – Vad händer med alla nedfallna lÜv? – Hur münga sorters djur kan man se i en näve kompostjord? – Vad �äter� svampar?

Genom detta tema für eleverna uppleva upptäckandets glädje.

De fĂĽr ocksĂĽ utveckla sin lust och fĂśrmĂĽga att samla, sortera och kategorisera.

I tabellen anges genomsnittlig ĂĽrsnederbĂśrd i mm under 30 ĂĽr.

Bildtips • Müla hav, fiskar, färggranna paraplyer, Noaks ark.

89

– Hur mycket vatten gür üt när man tvättar hüret? – Vart tar avloppsvattnet vägen? – Vad kan man hitta i en bäck eller sjÜ?

– Vad kan man samla och gÜra fina saker av?

47 Eleverna ska fü fÜrstüelse fÜr nedbrytarnas betydelse i natu– Vilka träd och blommor växer vid skolan? rens kretslopp, fü kunskap om smükrypen och lära sig att Vad är likahÜstens och vad är olika pü en gran och en tall? respektera dem. De für ocksü tillfälle–att uppleva – VarfÜr är det bra att sortera sopor? skÜnhet.

Regn

Musiklyssnande Händel: Watermusic Saint-Saens: Akvarium och Svanen ur Djurens karneval

GĂĽta

Eleverna Vem är jag?ska fü Ükad kunskap om och känsla fÜr begreppet

Lärarfakta Den genomsnittliga nederbÜrden i Sverige framgür av kartan. Det regnar mest pü västkusten och i fjälltrakterna. NederbÜrden varierar under üret. Det brukar regna mest under juli och augusti, minst under februari och mars. Men nederbÜrden under en münad kan variera kraftigt frün ür till ür.

NederbĂśrden anges i millimeter. Om det har regnat 20 mm har det fallit 150 ton vatten pĂĽ ett omrĂĽde stort som en fotbollsplan (100 m x 75 m).

GÜr sü här • Skala potatisarna. • Riv dem pü rivjärnet.

• Blanda det rivna med vatten i en burk. • RÜr om. • Häll blandningen genom silen ner i den andra burken. • Lüt burken stü en stund sü att det samlas ett pulver pü burkens botten.

Tips infÜr exkursionen Välj ett vattendrag som kan tüla stÜrningen och verkar innehülla lättfüngade djur. PÜlar med mygglarver är bra, liksom üar, bäckar och sjÜstränder.

Undvik branta klippor, leriga stränder och sjÜar med gungflyn av vitmossa.

Ta chansen till en positiv naturupplevelse med matsäck, sittunderlag och annat som gÜr utflykten ännu roligare.

FÜljande uppgifter är lämpliga • Beskriv hur det ser ut kring vattendraget. Rita gärna. • Samla växter frün vattnet i plastpüsar. • Fyll en genomskinlig burk eller flaska med vatten. UndersÜk om det finns plankton. • Fünga simmande djur med sil eller hüv. • Spana efter djur som kryper pü botten!

Lägg dem i en burk med lite vatten. • Ta slam frün botten i en sil, skÜlj igenom med vatten och se vad du hittar. • Ta upp en sten och peta fÜrsiktigt loss smüdjur med pincett eller plastsked.

Lüt varje grupp samla sina fynd i en 2-liters glassburk eller i ett fat frün djupfrysta kräftor. Lüt eleverna se vad djuren gÜr. Dokumentera.

Använd kopieringsunderlaget pü sidan 66.

Om ni tar djur till skolan

Det här behÜvs: i varje grupp liten burk med lock plastpüsar sil eller hüv med lüngt skaft glassburk eller balja genomskinlig burk eller flaska fÜrstoringsglas pincett eller plastsked papper och penna vattenkikare gemensamt reservburkar och hüvar bestämningsbÜcker

Sü här kan man gÜra en vattenkikare.

Klipp tvĂĽ Ăśppningar i en mjĂślktetra eller tag en tom pappersrulle.

Använd plastfilm som fÜnster.

Välj ut ett mindre antal djur och üterställ resten. Ta med lite sand, fina stenar och vattenväxter.

Musslor och en del andra stÜrre djur behÜver kallt vatten och genomluftning, annars dÜr de och luktar väldigt illa.

Husmaskar, mygglarver och vattengrüsuggor är tüligare.

Kräftor, grodor, vattenÜdlor och fiskar skall inte tas frün sina vattendrag.

• Häll av vattnet.

VATTEN • 53

VATTEN • 65

Det som är kvar i burken är potatismjÜl.

6

183

SAMLA OCH SORTERA

– – – – –

LĂ„RARFAKTA

Ur Lütar som tänder: Vattenkanon Ur Disneysüngboken: Havet är djupt Ur Minipop: Bär ner mig till sjÜn

– Vem süg den fÜrsta vürblomm – När kom an? vürens fÜrsta flyttfügel? – Vad finns inuti växte rnas knop – Vad är par? en perenn växt? – Varifrün kommer alla myggor? – Hur kommeI detta r värmen tema geseneleve frün kokpla rna tta – Vad är luft?fald. De für tillfäl in le i en attkastrul undersÜka upptäl? cka natur växter, stude – Vad händer nügra organismer ra füglar och ens müngmed luften när s livscy kler. den värms lära sig – Hur är vädret upp? när det är hÜgtry ck? – VarfÜr ska man inte sola med vüt baddrä kt?

Genom att gÜra experiment och diskutera dem für eleverna mÜjligh tillsammans et att lära sig nügot om värme, – Vad menas med att lufttryc idissla?k. De ska ocksü studera luft och vädret och fü – Hur gÜr man smÜr?om växthuseffekten. en orientering – Vad är ett sprättägg? – Vad används kardor 159 till? – Hur klär man sig pü– vintern?

Hur kan man ta reda pü om det finns fett i maten? – Hur klarar sig växterna pü vintern? – Hur klarar sig füglarna pü vintern?

Eleverna für bekanta sig med nügra av lantgürdens djur, deras �familjer� – Vad händer om man fryser in gurkaoch ocholika tomater? begrepp som kan knytas till dessa.

Genom att – VarfÜr ska man inte äta snÜ? experimentera, fundera och dra egna slutsatser für de ocksü lära sig nügot om olika produkter som 133 vi für frün husdjur.

Genom enkla fÜrsÜkvüra och experiment für eleverna mÜjlighet att fÜrstü begreppet isolering. De für lära sig nügot om hur djuren Hur münga somrar har du varit medklarar om? vintern och hur man undviker kÜldskador.

De fĂĽr ocksĂĽ en orientering om kylfĂśrvaring av matvaror.

Vad mäter man tid med?

Vad menas med nymĂĽne?

Vad är ett solur?

103 Hur lüng är en skoldag?

VATTEN

Berättelse

Veronica har varit ute och tältat med sin lillebror Johan. Nu är de pü väg hemüt frün det stora äventyret. De har mer än en timme kvar att gü. Regnet strilar envist. Allt är blÜtt. – Nu är jag trÜtt pü det här! Varifrün kommer allt regn? klagar Johan. – Frün molnen. – Det gür väl inte? Det fattar du väl! Om molnen skulle vara fulla av vatten sü skulle dom vara jättetunga och dü skulle dom falla ner. Hur kan det bara bli vatten? – Inte vet jag, suckar Veronica. Men du, jag kom att tänka pü nügot annat om vatten. Vart tar allt vatten vägen? VarfÜr svämmar inte havet Üver? Alla floder rinner ju ut i havet hela tiden. Och jag tror inte det rinner ut genom nügot hül i botten! – Kanske alla tÜrstiga fiskar dricker upp det! fnissar Johan.

Veronica funderar vidare. – Havet kanske torkar. Avdunstar. – FÜrsvinner vattnet dü? Eller tar det vägen nügonstans? frügar Johan. – Ingen aning!

Johan är trÜtt. – Vi kan väl sätta oss där under granen och vila? frügar han. – Visst! Ta fram spritkÜket, sü gÜr vi blübärssoppa, säger Veronica.

Efter en stund kokar vattnet. Johan häller i pulvret. – Oj, mina glasÜgon blev alldeles immiga!

Varifrün kom alla dropparna? – Du, nu vet jag hur det blir moln och regn! säger Veronica. Vet du ocksü?

– VarfÜr behÜve r man – Hur tvätta hän är det att derna? vara blin – Vad bÜr d eller man äta dÜv? till fruk ost?

Genom experim ent och med kro fÜrsÜk ppe blir elev ocksü fÜrs n och olika erna när kropps tüelse fÜr betydels delars funktio mare bekanta en av god n. De utve a hälsova cklar nor.

TIDEN

Varje kapitel innehüller lärarfakta, elevfÜrsÜk, kopieringsunderlag, kommentarer till fÜrsÜken samt demonstrationsfÜrsÜk.

I bÜrjan av varje tema finns en berättelse fÜr hÜgläsning. Där finns ocksü lästips, fÜrslag pü sünger och skapande aktiviteter som anknyter till temat. I temat Vintern har berättelsen ersatts med Viktor Rydbergs Tomten.

Lästips Astrid Lindgren: Vi pü Saltkrükan Pippi i SÜderhavet Pippi pü de sju haven Hans Peterson: När vi regnade inne Max Velrhuijs: Grodan är modig Martin Widmark: SjÜodjuret i BergsjÜn Elsa Beskow: Sagan om den nyfikna abborren Ur Bibeln: Noaks ark

VĂ…REN

Värt ett försök med läroplanens mål Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling.

Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt.

Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former.

Ur Lgr 11, Övergripande mål och riktlinjer

I kursplanerna för biologi, fysik och kemi står: ”Undervisningen ska få eleverna att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor.”

Det centrala innehållet i de naturvetenskapliga ämnena för åk 1-3 omfattar: • • • • • •

Året runt i naturen Kropp och hälsa Kraft och rörelse Material och ämnen i vår omgivning Berättelser om natur och naturvetenskap Metoder och arbetssätt

Värt ett försök är ett läromedel som bygger på experiment. Försöken är det centrala i varje tema. I diagrammet på nästa uppslag visas hur Värt ett försök täcker in det centrala innehållet i de naturvetenskapliga ämnena i åk 1-3. Diagrammet får kopieras och användas för att dokumentera vilka försök och teman som klassen arbetat med. Försöken ger eleverna möjlighet att uppleva experimenterandets glädje och utveckla sin lust och förmåga att ställa frågor om naturen.

En del arbetsbeskrivningar berör även teknikämnet. Det centrala innehållet i kursplanen för åk 1-3 omfattar: • • •

Tekniska lösningar Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar Teknik, människa, samhälle och miljö

I kursplanerna för fysik och kemi nämns ordet energi. Detta är ett grundläggande begrepp som berörs inom fler teman, till exempel i Vatten, Vintern och Värme och luft.

Genom att använda begreppet energi i många olika sammanhang får eleverna en intuitiv förståelse som underlättar för deras fortsatta studier.

I läroplanens inledning, under Skolans uppdrag, står att det i all undervisning är angeläget att anlägga ett övergripande perspektiv.

Genom ett miljöperspektiv får eleverna möjlighet både att ta ansvar för den miljö de själva kan påverka och skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Det är vår förhoppning att miljöaspekterna kommer att diskuteras ingående i samband med experiment och redovisningar.

Boken innehåller många frågeställningar och uppslag som inbjuder till detta.

7

Lärarfakta och kommentarer till försöken

Kreativ användning, hypotes och analys

Värt ett försök är ett läromedel med många elevförsök. Försöken är utvalda så att de ska vara intresseväckande samtidigt som de ger eleverna delar av den helhet som varje tema handlar om. Till försöken används så enkel materiel som möjligt.

Ibland kan försöken ge upphov till frågor från eleverna, frågor som kanske inte alltid är så lätta att besvara. I varje kapitel finns därför lärarfakta och kommentarer, där försöken förklaras på så enkelt sätt som möjligt. Med hjälp av dessa lärarfakta och kommentarer kan läraren förhoppningsvis förklara försöken för eleverna och ge en helhetsbild av vad som ingår i varje tema.

Om någon elev vill ha en mer avancerad förklaring, hänvisas läraren till läromedel för högstadiet eller gymnasieskolan. Det är inte meningen att eleverna ska lära sig allt som står i lärarfakta.

Inled gärna varje försök med att ställa eleverna inför ett problem: – Hur får man bäst ett frö att gro?

– Vilken sked ska man välja för att inte bränna sig när man rör i het choklad?

– Hur klär man sig bäst för att inte frysa när man leker utomhus på vintern?

Eleverna kommer med olika förslag.

Diskutera dem. En del förslag kan vara helt orimliga, men även rimlighet kan diskuteras. Eleverna har nu ställt upp en eller flera hypoteser. Låt dem pröva om deras hypoteser stämmer.

Analysera försöken efteråt. Vilken hypotes var sann respektive falsk?

Elevförsök och demonstrationsförsök De flesta försöken är utformade som elevförsök. Försök som kan vara svåra att göra, eller kräver materiel som inte räcker till alla, är utformade som demonstrationsförsök.

Många elevförsök finns på separata arbetsblad. När eleverna kan läsa, och är mogna att arbeta självständigt, kan arbetsbladen kopieras och lämnas ut till eleverna.

Innan barnen kan läsa måste läraren delta mycket aktivt och i detalj berätta vad barnen ska göra.

I början kan det vara lämpligt att eleverna gör samma försök. När de fått mera vana, och när det är ont om materiel, kan man ordna med stationssystem.

Den lärare som så önskar kan naturligtvis omvandla ett elevförsök till ett demonstrationsförsök. Låt eleverna hjälpa till vid demonstrationsförsöken!

10

Dokumentation Låt eleverna beskriva försöken de gjort, antingen med ord eller med teckningar.

Använd gärna en särskild skrivbok eller lösa blad för dessa anteckningar. Eleverna kan samla sina blad i en särskild NO-pärm.

Dokumentationen av de första försöken måste vara enkel. Det räcker ofta med en rubrik och en teckning. Så småningom kan dokumentationen byggas ut och omfatta beskrivning av material, utförande och analys.

Oömma kläder När eleverna arbetar med vatten, eller med försök där de kan smutsa ner sig, är det lämpligt att de har oömma kläder.

Målarskyddskläder går bra att använda även vid NO-försök. Plastskynken eller gamla slitna frottéhanddukar kan användas för att skydda underlaget. Se till att det finns trasor att torka upp utspillt vatten med.

11

Att arbeta med sex- och sjuåringar ”Man lär sig genom att se.

Man lär sig genom att höra, men allra bäst genom att göra.”

Detta gäller för alla människor, oavsett ålder. Men för de minsta barnen är det helt nödvändigt att ”få göra”. Det är naturligt för dem att genast pröva på. Därför är det så bra med NO-försök redan för 6-7-åringar.

De får ofta sitta stilla i långa pass och kan behöva aktiveras.

Enkelt stoff från olika kapitel kan användas i förskoleklassen. Många av de lästips och förslag på sånger som finns i början av varje tema lämpar sig särskilt bra för arbete med yngre barn.

Barnens intresse kan väckas genom att de ställs inför ett problem: ”Här har vi en liten snögubbe. Vad kommer att hända med den, om den får stå kvar inne? Kan vi förlänga gubbens liv? Kan vi rädda snögubben?”

Barnen kommer säkert med flera förslag.

De har ställt upp olika hypoteser. Låt dem hämta in snöbollar, ”snögubbar”, och pröva

om deras hypoteser stämmer. Arbeta i små grupper. När bara en snögubbe är kvar är det dags att diskutera hur försöket lyckats.

Gemensamt görs sedan en analys av försöket. Började barnen med att undersöka andra egenskaper hos snön än hur den smälter? Troligtvis! Låt dem berätta om sina upptäckter. Barnen har lärt sig att undersöka, de har upplevt en hel del och de har haft roligt. Det senare är inte minst viktigt, när det gäller att skapa en positiv inställning till naturorienterande ämnen.

Elevhäften Elevhäftena ger en repetition av det som behandlats i respektive tema. De innehåller olika slags teoretiska övningar med text och bilder. Häftena används för att befästa och bekräfta de nyvunna kunskaperna.

12

VATTEN

Gåta Vem är jag?

Död som en is fjättrad jag låg.

Kom så du, sol, gjorde mig fri.

Våg är jag nu, sky ska jag bli.

– – – – –

Vad är is? Snö? Imma? Ånga?

Varför flyter en del saker och varför sjunker andra?

Hur mycket vatten går åt när man tvättar håret?

Vart tar avloppsvattnet vägen?

Vad kan man hitta i en bäck eller sjö?

Genom demonstrationsförsök och egna experiment får eleverna lära sig något om vattnets faser, frys- och kokpunkt.

De får också undersöka om olika ämnen löser sig i vatten och om olika föremål flyter eller sjunker.

Dessutom ska eleverna få en orientering om hur mycket vatten de använder i hemmet, om avloppsvatten och vattnets kretslopp. De får också bekanta sig med växter och djur i närbelägna vattendrag.

47

LÄRARFAKTA

Fasövergångar Ämnen kan förekomma i tre faser: fast, flytande och gasform. Vattnets faser är is, vatten och vattenånga.

Vatten består av molekyler, H2O. Dessa är alltid i rörelse, oberoende av i vilken fas vattnet är.

När man värmer is ökar molekylernas rörelse. Så småningom smälter isen och övergår i flytande form.

Då man värmt vattnet tillräckligt börjar det koka. Vid normalt lufttryck kokar vattnet vid 100 °C. Vi säger att vattnets kokpunkt är 100 °C. Den energi som behövs för att överföra ett gram hundragradigt vatten till vattenånga kallas ångbildningsvärme. Det går åt mycket värme – vattnets ångbildningsvärme är högt. smältning fast fas

flytande fas stelning 0˚C

I is är vattenmolekylerna bundna till varandra.

Deras rörelsemöjligheter är begränsade.

I flytande vatten är molekylerna rörliga.

De krockar med varandra och kan röra sig fritt inom vattenvolymen.

Enstaka molekyler får så stor energi att de lämnar vätskeytan och övergår i gasform, vattenånga. I vattenånga kan molekylerna röra sig helt fritt.

Ämnen som bildar kristaller, t.ex. is och tenn, smälter vid en bestämd temperatur, som kallas smältpunkten. Is smälter vid 0 °C. Temperaturen är konstant under smältningen. Först när all is smält ökar temperaturen igen, om mer värme tillförs. Den mängd värme som går åt för att överföra ett gram av ett fast ämne till flytande form kallas smältvärme. Det går åt mycket värme för att smälta is – is har högt smältvärme. Se vidare sidan 56.

50 • VATTEN

kokning gasfas kondensation 100˚C

Kyler man vattenånga övergår den till vätska. Man säger att den kondenseras.

När vattnet avkylts tillräckligt stelnar det till is, det fryser. Vattnets fryspunkt är densamma som isens smältpunkt, 0 °C. Många ämnen, t.ex. glas och nylon, saknar smältpunkt. Då de värms mjuknar de och blir så småningom allt mer lättflytande.

Avgaserna från en bil innehåller bland annat vattenånga. Då 1 kg bensin förbränns bildas 1,3 kg vattenånga. Vintertid kondenserar denna vattenånga snart till vattendroppar, och när man startar en kall bilmotor ser man ett avgasmoln. Det innehåller vattendroppar eller iskristaller.

Det vita streck som man ser efter ett flygplan, som går på hög höjd, består av vatten som övergått till iskristaller.

Tips För att klarlägga de tre faserna kan man använda följande liknelse: Vi jämför faserna med arbetet i ett klassrum. Eleverna får vara molekyler.

Den fasta fasen uppstår när läraren berättar något så spännande att alla sitter stilla, men ändå rör sig lite grann.

Vätskefasen kommer när det är grupparbete och eleverna får röra sig fritt i klassrummet.

Gasfasen uppkommer när det ringer ut, alla springer omkring och några elever försvinner ut genom dörren.

FÖRSÖK

Kommentarer till aktiviteter och experiment

Du behöver en glasburk (till hälften fylld med lagom varmt vatten) en färgad isbit Frågor – Vilket är tyngst, is eller vatten?

– Vilket är tyngst, kallt eller varmt vatten?

Is och vatten Förbered försöket genom att färga vatten med vattenfärg, karamellfärg eller starkt färgad saft. Frys in det färgade vattnet till tärningar. En halv istärning per elev kan vara lagom för försöket.

Eleverna får lägga isbitar i burkar med ljummet vatten. När isen smälter sjunker smältvattnet till bottnen i glasburken.

Låt eleverna rita vad som händer och komma med sina slutsatser. (De kan vara: Is flyter på vatten. Kallt vatten sjunker.)

Fråga eleverna hur det känns när man dyker ner i en sjö.

Var är det varmast och var är det kallast?

Varmt och kallt vatten

Du behöver en röd och en blå ballong en balja varmt och kallt vatten Fråga – Vilket är tyngst, kallt eller varmt vatten?

Försöket kan utföras som elevförsök eller demonstrationsförsök.

Fyll en röd ballong med varmt vatten och knyt till den.

Lägg ner den försiktigt i en balja med kallt vatten. Se vad som händer.

Fyll sedan en blå ballong med kallt vatten, knyt till den och lägg den försiktigt i en balja med varmt vatten.

Ballongen med varmt vatten flyter i en balja med kallt vatten.

Ballongen med kallt vatten sjunker i en balja med varmt vatten. Kallt vatten är alltså tyngre än varmt vatten.

Demonstrationsförsök

Bubblor i vattnet Låt vattnet rinna en stund från kallvattenkranen.

Häll sedan upp ett glas med kallt vatten och låt det stå.

Efter en stund bildas bubblor inne i glaset. Bubblorna innehåller till den största delen luft. När temperaturen stiger bildas bubblor av den luft som inte kan lösas i vattnet. Luft löser sig sämre i varmt vatten än i kallt.

VATTEN • 57

FÖRSÖK

Kommentarer till aktiviteter och experiment

Rena avloppsvatten Förberedelse Låt eleverna fundera på hur mycket vatten de använder under ett dygn och hur de smutsar ner vattnet.

Fyll en stor genomskinlig balja eller ett plastakvarium med kranvatten och placera den fullt synlig. Fundera på hur vi förorenar vattnet under en dag. Börja med morgonens frukost. Häll i små skvättar av resterna från morgonens frukost t.ex. juice, mjölk, filmjölk, kaffesump, teblad, brödsmulor osv. Och så lite diskmedel förstås! Blomstergödning kan föreställa kiss och jord föreställer bajs. Sedan är det dags för tandborstning och kanske dusch. Häll i en skvätt tandkräm och en skvätt schampo. Tvättmedel? Mamma tar bort nagellack med aceton. Slänger hon den bomullstussen i avloppet?

Vad kan man hälla i avloppet? Mediciner? Lacknafta? Färg?

Toapapper spolas förstås ner. Bomull, en tops och en klippt nagel slinker kanske med. Fortsätt att tänka vad som mer hamnar i avloppsvattnet under resten av dagen. Häll i några skvättar till, men vattnet är nog snart tillräckligt smutsigt.

Försök Vart tar det smutsiga vattnet vägen? Hur renas det?

Häll det nedsmutsade vattnet i burkar. Dela in eleverna i grupper och låt dem försöka rena vattnet. Till försöket kan de behöva t.ex. kaffefilter, en tygbit, en gammal mjölkförpackning, tvättad sand, aktivt kol, en sil, ett sugrör, en sked, en pappershandduk, bomull, en tratt osv.

Låt eleverna avsluta med att rita hur de gjorde och beskriva resultatet.

I reningsverk renas avloppsvatten genom mekanisk rening, biologisk rening och kemisk rening med kvävereduktion.

Eleverna kan inte rena biologiskt eller reducera kväve. Till kemisk rening behöver man en fällningskemikalie som föroreningarna flockas kring. Fällningskemikalien består ofta av aluminiumsulfat och kalk.

68 • VATTEN

Du behöver en burk med nedsmutsat vatten en tom burk olika föremål för att rena vattnet Frågor – Blev vattnet renare?

– Luktar det något?

– Är ni nöjda med resultatet?

TIDEN

– – – – –

Hur många somrar har du varit med om?

Vad mäter man tid med?

Vad menas med nymåne?

Vad är ett solur?

Hur lång är en skoldag?

Eleverna ska få ökad kunskap om och känsla för begreppet tid. De får uppskatta och mäta tid, lära sig om året och årstiderna samt årets månader och deras längd. De får också lära sig något om jorden, solen och månen.

69

Karo och månen Det är en tidig vinterkväll. Det är dags att äta och familjen sätter sig runt bordet. Det ser ut som om Karo, familjens hund, vill gå ut. Mamma ställer fatet med rykande varma köttbullar på bordet.

– När ni ätit blir det precis lagom för en liten promenad med Karo, innan djurprogrammet på teve börjar, säger hon.

Pelle talar genast om att han bara följer med om han får hålla i kopplet. Karin vill också följa med.

När de kommer ut är det ganska mörkt.

Himlen är stjärnklar. Alla utom Karo tittar upp mot himlen.

– Titta på månen! Den ser ut som ett kommatecken.

– Det är nymåne, säger pappa.

Pelle tycker det låter konstigt. Månen är väl inte ny. Den är ju jättegammal.

– Solens strålar gör att månen lyser, fortsätter pappa.

– Hur långt är det till solen? frågar Pelle.

– Solen är väldigt långt borta, det tar åtta minuter för solstrålarna att komma hit, säger pappa.

– Åtta minuter är väl inte mycket, säger Karin. Det tar ju tio minuter att åka till ridhuset.

– Jo, det är mycket, för ljuset går jättefort, svarar pappa. Det skulle kunna gå runt jorden sju gånger på en sekund.

Pelle pekar mot himlen.

– Är det Karlavagnen? Hur långt är det dit?

De står kvar en lång stund och tittar och pekar på olika stjärnor. Pappa berättar att några stjärnor är så långt borta att det tar tusen år för ljuset att nå jorden.

– Nu måste Karo vara klar, säger pappa.

Nu går vi in.

Men var är Karo? Pelle måste ha släppt kopplet när han pekade på stjärnorna.

70 • TIDEN

Ingenstans ser de Karo. Månen gömmer sig bakom ett moln, så det är mörkare nu. Tänk om han sprungit bort! Karin visslar och de hör Karo skälla. Skallet tycks komma hemifrån. Han kanske har sprungit hem?

Mycket riktigt. Karo sitter på trappan och vill in. Han har kanske tröttnat på att stå still, eller så vill han se teveprogrammet.

Fast det har förstås börjat för länge sedan.

Förslag på frågor Varför lyser bara en del av månen?

Kan du namnet på flera stjärnbilder?

Ord att förklara nymåne Lästips Helena Rundgren: Blinka lilla supernova Helena Bross: Hjälp vi kommer för sent!

Almqvist: Barna Hedenhös i världsrymden Linklater: Det blåser på månen Jonathan Lindström: Råttans skelett Den Svenska Almanackan Sångtips Ur Vår Musik: Måndag gör jag ingenting Årstiderna Ur Ett Två Tre: Nicko Ticko Tinn Mars-resan Raket-färd Jag vet en stjärna Våran jord är inte stor Väderstrecken Jordgloben Twinkle, twinkle, little star Ur Nu ska vi sjunga: Blinka lilla stjärna Månaderna (Det finns flera melodier.)

Så går vi runt ett enerissnår Ur Disneysångboken: Ser du stjärnan i det blå Musiklyssnande Rymdmusik, t.ex. ur operan Aniara Bildtips • Måla solen.

• Måla rymden med stjärnor och planeter.

• Gör modeller i papiér-maché av solen, månen och planeterna. Häng upp dem i taket.

LÄRARFAKTA

Tiden har, som filosofen vet, blott en relativ realitet.

Den kan vara timmar och sekunder, något som den själv förflyter under.

Eller detta ingenting som finns mellan det som är och det du minns.

Du får aldrig tag i själva tiden, fast du hela tiden lever i den.

Kajenn

Begreppet tid Vår tillvaro är uppbyggd kring begreppet tid. Det används inom fysiken, filosofin, psykologin, religionen, historien, litteraturen, musiken och biologin.

Några biologiska tidsangivelser: • Gran och fur kan avverkas efter 65 år.

• En ek behöver växa i 120-160 år innan den avverkas.

• Om en ek får stå 800 år kan den falla.

Den fungerar då som hem för småkryp ytterligare 200 år.

• Det äldsta trädet i Europa är en idegran i Skottland. Den har stått i 3000 år.

Fysikern mäter tiden mellan två händelser och anger den i sekunder, minuter eller dygn.

Tidsuppfattning

under andra århundradet e.Kr. På denna tid var decimalsystemet okänt och man hade ett system med talet 60 som bas. Därför indelades timmen i sextio minuter och minuten i 60 sekunder. I modern tid är grundenheten för tid en sekund. Även begreppet vecka är mycket gammalt.

Det användes redan hos babylonierna och hos de gamla egyptierna. Talet 7 är ett heligt tal, hämtat från talmystiken och förekommer i många sammanhang: sju toner i skalan, sju strängar i Orfei lyra, sjumilastövlar, sjunde himlen, sjusovardagen.

I svenska almanackor före år 1900 fanns sjusovardagen med. Den inföll den 27 juli. Regnade det då, skulle det enligt folktron fortsätta att regna i sju veckor.

(Sjusovardagen kommer från legenden om sju sovare. Den handlar om sju kristna män från Efesos som under en tid av förföljelse gömde sig i en grotta, där de somnade och sov i 200 år. När de vaknade trodde de att de sovit en enda natt.)

Vårt sätt att indela tiden i år, månader, veckor, dygn, timmar, minuter och sekunder är ett arv från antiken. Dygnet var för antikens människor den grundläggande tidsenheten.

Indelningen av dygnet i 24 timmar anses komma från Alexandria, där det infördes

TIDEN • 71

FÖRSÖK

Kommentarer till aktiviteter och experiment

Uppskatta en minut Eleverna kan arbeta två och två eller så kan övningarna göras gemensamt i klassen.

1. Välj en sång eller ramsa, som alla kan. Hur många gånger hinner man läsa eller sjunga den på en minut? Hur långt hinner man på 10 sekunder? Gissa först, pröva sedan.

Du behöver ett tidtagarur eller en klocka med sekundvisare

2. Låt barnen sedan sjunga eller läsa tyst för sig själva. När de tror att en minut har gått, visar de detta tyst med ett tecken. Läraren noterar vilka som var närmast en minut.

3. Någon går ut, uppskattar en minut, knackar och går in.

Under tiden tar övriga klassen tid. Stämde det?

Mäta tid Låt barnen arbeta två och två. Kopiera ett arbetsblad till varje par. Barnen turas om att ta tid och att göra övningarna.

Låt dem fylla i resultaten i tabellen.

Kopieringsunderlag på sidan 75.

KOPIERINGSUNDERLAG

Mäta tid Du behöver ett tidtagarur eller en klocka med bra minut- och sekundvisare Gör så här • Låt en kamrat ta tid när du gör övningarna.

• Byt sedan med din kamrat.

• Hitta på fler övningar!

Namn: Frågor Hur länge kan du stå på ett ben och blunda?

Hur länge kan du titta utan att blinka?

Hur många gånger blinkar du på en minut?

Hur lång tid tar det att springa runt skolgården?

Året och årstiderna Be barnen blunda och föreställa sig hur ”året” ser ut. Låt dem fantisera fritt! Någon kanske tycker att det går runt, att det gamla året möter det nya vid varje nyår.

Lär in årstidernas namn, i vilken ordning de kommer och vad varje årstid innebär. Barnen kan rita vad man kan göra under de olika årstiderna, t.ex. åka skidor, plocka blommor, bada i sjön, plocka svamp. Fråga barnen vilken årstid de firar sin födelsedag. Vilken färg passar bäst till varje årstid? Be dem beskriva hur ett träd kan se ut på vintern, våren, sommaren och hösten. Låt dem rita fyra träd, ett för varje årstid.

72 • TIDEN

Namn:

FÖRSÖK

Månaderna Skriv månadernas namn på stora lappar och dela ut dem till 12 barn. Ropa upp månaderna och låt barnen ställa sig i rätt ordning, vända mot klasskamraterna. De ska hålla lapparna så att kamraterna kan läsa dem. Sjung eller läs ramsan ”Januari börjar året” tillsammans.

Januari börjar året, februari kommer näst, mars, april har knopp i håret, maj och juni blommar mest.

Juli, augusti och september rika, härliga framgå, men oktober och november samt december äro grå.

Blanda lapparna och dela ut dem igen. Nu får barnen själva ställa sig i rätt ordning. – Blev det rätt?

Hur många dagar har varje månad?

Låt barnen lära sig versen om dagarnas antal: Trettio dagar har november, april, juni och september.

Februari tjugoåtta allen, alla de övriga trettioen.

Man kan också räkna på och mellan knogarna på båda händerna. Först måste man lära sig att februari bara har 28 dagar. Man börjar säga januari på vänstra lillfingrets knoge.

På varje knoge blir det 31 dagar och vid varje mellanrum 30 dagar (utom februari).

TIDEN • 73

LÄRARFAKTA

Det blir fullmåne när månen är längst bort från solen. Om månen samtidigt passerar genom jordskuggan blir det månförmörkelse. Solförmörkelser kan inträffa när månen passerar mellan oss och solen.

Himlakroppar och tiden Jorden Jordens omkrets är cirka 40 000 km.

Jordklotet är nästan runt, men något avplattat vid polerna. Är vi på en plats på jorden där jordytan är någorlunda jämn, t.ex. vid havet, kan vi se jord och himmel mötas vid horisonten. Ser man en båt som går ut från stranden försvinner den snart under horisonten. Vi kan alltså ganska lätt få en uppfattning om att jordytan buktar.

Tittar man i stället rakt uppåt, ser man den punkt på himlen som kallas zenit.

Jorden roterar kring sin axel, och ett varv tar ett dygn. Eftersom jorden roterar från väster mot öster, ser vi solen gå upp i öster på morgonen och ner i väster på kvällen.

När solen står rakt i söder, mitt på dagen, står den som högst över horisonten.

Jorden rundar solen på ett år. Under tiden roterar jorden runt sin axel ~ 366 gånger och månen cirklar runt jorden ~ 13 gånger (detta jämfört med riktningen till stjärnorna). Om man bortser från jordens varv runt solen, blir året ~ 365 dygn långt, och antalet månvarv 12.

78 • TIDEN

Solen Det skulle inte kunna finnas något liv på jorden, om inte solen fanns. Från solen kommer ljus och värme. Solen är ett gasklot, som består av 71% väte, 27% helium och 2% andra grundämnen.

På solytan är temperaturen ca 6 000 grader.

I solens inre är det mycket varmare, uppskattningsvis 20 millioner grader. På grund av den höga temperaturen och högt tryck kan väte omvandlas till helium. Vid den reaktionen frigörs stora energimängder.

Inom astronomin anger man avstånd i ljusår. Med ett ljusår menar man den sträcka som ljuset färdas på ett år. Det tar 8 minuter för ljuset att komma från solen till jorden, och drygt 4 år från den närmaste stjärnan.

Ljusets hastighet är 300 000 km per sekund.

För att få en ungefärlig uppfattning om hur långt ett ljusår är kan man skriva på tavlan: Vad är ett ljusår? Under bokstaven V skriver man 1 under övriga bokstäver 0 och under frågetecknet km. Man får då: V A D Ä R E T T L J U S Å R ?

1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Detta tal kan utläsas 10 billioner km.

Ungefär så långt är ett ljusår.

km

LÄRARFAKTA

Månen

Planetsystemet

Månen är vår närmaste granne i rymden.

Det tar bara drygt en sekund för ljuset att komma från månen till jorden. Månens diameter är en fjärdedel av jordens.

Månen vänder hela tiden samma sida mot jorden, man säger att månen har bunden rotation. Först i början på 1960-talet, när man började använda rymdsonder, kunde man utforska månens baksida. År 1969 landade de första människorna på månen.

Vi kan se den del av månen som solen lyser på. Man kan se detaljer på månytan med hjälp av en kikare. Det går bäst när det är halvmåne.

Minnesregel: När månen ser ut som ett komma, så kommer den (den tilltar).

Studera gärna en månkarta. På månytan finns det slätter och s.k. ringberg. De mindre ringbergen kallas kratrar, troligen uppkomna genom meteoritnedslag. De äldsta stora kratrarna, månhaven, uppkom på den tiden då månens inre var flytande. Groparnas inre fylldes med lava som stelnade till mörka, plana ytor.

Jättemeteoriter har bildat stora kratrar även på jorden. Berömd är Arizonakratern från förhistorisk tid. I Sverige finns också formationer, orsakade av meteoriter. Mest kända är Siljansringen i Dalarna och sjön Mien i södra Småland.

I Den Svenska Almanackan kan man läsa om planetsystemet. Planeten Venus är lättast att observera. Den finns nära solen och kan ses ca 3 timmar efter solnedgången (aftonstjärnan) eller lika långt före soluppgången (morgonstjärnan). En uppfattning om storleksförhållandena i solsystemet får vi om vi tänker oss en modell med solen som ett klot med 1 m diameter. Merkurius blir då en kula med 3,4 mm diameter på avståndet 42 m. Tabellen ger oss en uppfattning om storleksförhållandena i solsystemet. I tabellen har planeternas diametrar och avstånd till solen beräknats för en modell där solens diameter satts till 1 m. planet

storlek /diameter

Solen Merkurius Venus Jorden (Tellus) Mars Ceres (dvärgplanet) Jupiter Saturnus Uranus Neptunus Pluto (dvärgplanet) Eris (dvärgplanet)

1000 mm 3,4 mm 8 mm 9 mm 5 mm 1 mm 100 mm 85 mm 36 mm 35 mm 3,3 mm 3,4 mm

avstånd till solen 42 m 78 m 108 m 168 m 300 m 560 m 1 km 2 km 3 km 4 km 4,3 km

Månaden Månaden definieras oftast som månens omloppstid kring jorden. Den genomsnittliga omloppstiden är 29,53059 dygn. I vår almanacka har månaderna 30, 31 eller 28 dagar.

För att det ska gå jämnt ut har vart fjärde år fått en extra dag i februari, skottdagen.

Anmärkning Planetlistan kompletteras ständigt och nya objekt upptäcks nästan varje dag.

På flera orter i Sverige, bl.a. i Borlänge och Stockholm, har man gjort modeller av solsystemet. Ta reda på om det finns någon sådan modell i närheten.

Tips Måla jorden och månen Spela ”rymdmusik”. Låt barnen blunda och föreställa sig att de reser i ett rymdskepp ut från jorden, förbi månen ut i rymden. Där är det mörkt. Det finns ingen luft i universum, och det är luften som sprider solens strålar

så att det blir ljust. Berätta att man kan se jorden och månen för att de reflekterar ljuset från solen. Stoppa rymdmusiken och be eleverna titta ut från rymdskeppet, ner mot jorden och månen. Vad ser de? Rita och måla!

TIDEN • 79

LÄRARFAKTA

Klockor av olika slag Årstidsrytmer Årstidsrytmer är vanliga inom djur- och växtvärlden. I de flesta fall är det dagens längd som avgör om fåglarna skall påbörja bobygget, om haren ska anlägga vinterpäls eller om julstjärnan ska blomma.

Variationer i näringstillgång, temperatur och fukt kan också inverka på djurens och växternas årstidsrytmer. Hönor börjar värpa när dagslängden når upp till 12 timmar, vanligen före påsk. Med kvällsbelysning i hönshuset kan man lura hönor att värpa även på vintern.

En potatis som sätts i jorden inomhus på hösten gror inte, trots att fukt och temperatur är lämpliga. Potatisen har en viloperiod.

På våren gror den vare sig den har kommit i jorden eller inte.

Astronomiska och mekaniska klockor Anordningar för att mäta tid har använts sedan förhistorisk tid. Man kan dela in dem i två slag, astronomiska och mekaniska.

Soluret Den äldsta kända astronomiska tidmätaren, gnomon, kommer från det gamla Egypten.

Troligen har olika typer av solmätare varit kända i Kina och i Babylonien innan de började användas i Egypten och Grekland.

Om man graderar det underlag som skuggan från gnomon faller på, får man ett solur.

Ett solur, som är rätt uppställt, ska ha sin axel parallell med jordaxeln och riktad mot norra himmelspolen, som ligger nära Polstjärnan.

När solen står i söder skall skuggan från solurets axel falla på siffran 12 på solurets ring. Soluret visar då sann middag, som varierar från ort till ort. På grund av jordens rotation inträffar sann middag tidigare i Stockholm än i Göteborg.

Vårt vanliga armbandsur visar medeleuropeisk tid. Soluret visar sann soltid, som med hjälp av tabeller kan räknas om till medeleuropeisk tid. Hur detta går till beskrivs i t.ex. Den Svenska Almanackan.

Timglaset Timglaset är en enkel mekanisk tidmätare.

Det har använts av asiatiska folk långt före Kristi födelse. Timglaset består av två slutna behållare, förenade med en trång kanal. Det innehåller oftast sand.

Timglaset placeras så att sanden kan rinna, via kanalen, från den ena behållaren ner i den andra. Det finns olika stora timglas. Hur lång tid det tar för sanden att rinna igenom beror på mängden sand och kanalens vidd. Ett timglas kan mäta en minut, ett annat en timme.

Benämningen timglas kommer av att en predikan i Sverige förr skulle vara en timme.

Uttrycket: ”Skeppsklockan slår fyra glas” kommer från den tid när man använde timglas på skeppen. När sanden runnit genom timglaset vände man det och gav en signal.

TIDEN • 85

FÖRSÖK

Kommentarer till aktiviteter och experiment Demonstrationsförsök

Vi gör ett solur Gå ut med eleverna en solig dag. Håll till på ett ställe där det finns sand.

Sätt en pinne i sanden. Det är enklast om pinnen står lodrätt, men mer korrekt är om pinnen pekar mot norr, och lutar ca 60 grader mot horisontalplanet.

Kratta sanden kring pinnen. Rita med en timmes mellanrum ett streck i sanden där skuggan av pinnen syns.

KOPIERINGSUNDERLAG

Vi gör en pappersklocka Du behöver färgad kartong 30x40 cm en sax en påsnit Gör så här • Sätt ut siffrorna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12 på urtavlan.

• Klipp ut urtavlan och visarna.

• Klistra visarna på kartong och klipp ut dem igen.

• Klistra upp din urtavla på resten av kartongen och rita en egen klocka.

• Stick påsniten genom visarna och genom mitten på urtavlan.

Vi gör en pappersklocka Varje barn behöver en påsnit, färgad kartong, en urtavla och två visare. Kopiera urtavla och visare till varje barn. Låt barnen klippa ut och klistra upp dem på färgad kartong. De får själva välja om de ska göra en golvklocka, ett väggur eller en väckarklocka. Låt dem dekorera och måla klockan och använda sin fantasi.

Kopieringsunderlag på sidan 87.

Vi gör ett timglas Till timglas passar det bra att använda s.k. urinburkar, som finns att köpa på apotek. Till ett timglas går det åt två burkar och ett lock. Ha det andra locket som reserv, om det första locket skulle gå sönder.

Den ena burken fylls med salt, som rinner lätt. Vanlig sand är inte lika bra. Den är ofta förorenad och har olika stora korn, vilket kan komplicera försöket.

Låt eleverna göra hål i ett av locken. Hålet bör vara så runt som möjligt och ha en diameter på 3-4 mm. Är hålet för stort rinner saltet igenom för snabbt. Om hålet är för litet rinner saltet inte igenom alls. Görs hålet genom att slå en spik genom locket, bildas det plastrester runt hålet. De måste tas bort med sandpapper, skruvmejsel eller kniv.

Sätt sedan fast locket på burken med salt. Fäst den andra burken tätt ovanpå, med öppningen mot locket. Använd tejp.

Med denna konstruktion kommer inte allt salt att rinna igenom. Låt eleverna jämföra hur lång tid det tar för saltet att sluta rinna i de olika timglasen. Tiden kan variera mellan 10 sekunder och 2 minuter.

Kopieringsunderlag på sidan 88.

86 86 • TIDEN

KOPIERINGSUNDERLAG

Vi gör ett timglas Du behöver två små plastburkar ett plastlock hammare och spik salt tejp

Gör så här • Lägg locket på en liten bräda och gör ett fint runt hål mitt i locket.

• Jämna till kring hålet så ytan blir jämn på båda sidor av locket.

• Fyll den ena burken nästan helt med salt.

• Sätt på locket.

• Ställ den andra burken över locket med öppningen vänd mot locket.

• Fäst burken vid locket med flera lager tejp.

Nu har du ett ”timglas”.

• Vänd timglaset.

Kontrollera att saltet kan rinna ner i den tomma burken.

(Det blir alltid lite salt kvar.)

Fråga – Hur lång tid tar det innan saltet slutar rinna?

Det tar _____________________________

Värt ett f

Värt ett försök Andra upplagan, anpassad till Lgr 11

Värt ett försök är ett läromedel för år 1-3, med ämnena biologi, fysik och kemi, samt en del teknik, integrerade i nio teman:

..

rsök

LÄRARENS BOK

Samla och sortera Hösten Vatten Tiden Vintern Våra husdjur Värme och luft Våren Sköt om dig Värt ett försök består av en bok för läraren, med förslag till arbetsgång, faktatexter, tips och anvisningar inför varje försök samt elevblad att kopiera.

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK i nio teman

Till åtta teman finns också arbetshäften för eleverna.

ISBN 978-91-523-0847-9

www.bonnierutbildning.se

(523-0847-9)

Barbro Anderberg

Robert von Braun

Sigvard Lillieborg

Birgit Sandén