9789151114354

Iris biologi 2

Iris biologi 2 Iris Biologi 2 är ett läromedel till gymnasieämnet Biologi nivå 2 (100p).

Boken har följande kapitelindelning: A Biologi – Läran om livet B Ekologi och hållbar utveckling C Cellbiologi D Genteknik

Charlotte Bosson

E Hälsa och ohälsa F Infektioner och smittspridning G Immunförsvaret H Kommunikation i kroppen I

Beteende och evolution

J

Evolutionär systematik

Anders Henriksson

I Iris-serien ingår även Iris Biologi 1 (100p) samt digitalt lärarmaterial till de båda nivåerna. Läs mer på www.gleerups.se.

Charlotte Bosson har arbetat i många år som gymnasielärare i biologi och kemi. Hon har även en masterexamen i biologi och erfarenhet av uppgiftskonstruktion för nationella provbanken i biologi.

Anders Henriksson har undervisat i biologi, kemi och naturkunskap på gymnasieskolan i mer än 20 år.

Nu arbetar Anders som läromedels­ författare och naturfotograf. Han har samarbetat med Gleerups sedan 1994.

Iris biologi 2 ISBN 9789151114354

9 789151 114354

Charlotte Bosson Anders Henriksson

Innehåll iologi – Läran om A B livet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

C Cellbiologi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82

D Genteknik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124

C1 Att studera celler . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84

D Bioteknik och genteknik .. . . 126

A Liv består av celler . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

Snabbkoll C .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85

Snabbkoll D . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129

Snabbkoll A .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

C2 Cellmembran och

A2 Från en- till flercellig .. . . . . . . . . . . . 12

transport .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86

Snabbkoll A2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 A3 Fortplantning

Snabbkoll C2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91

D2 Genteknikens verktyg . . . . . . . . 130 Snabbkoll D2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131 D3 Tekniker för

C3 Innanför cellmembranet .. . . . . 92

genmodifiering .. . . . . . . . . . . . . . . . . . 132

och livscykler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

Snabbkoll C3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98

Snabbkoll D3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135

Snabbkoll A3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

C4 Cellandning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100

D4 DNA-analyser .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136

Snabbkoll C4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107

Snabbkoll D4 .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140

C5 Fotosyntesen .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109

D5 Genmodifiering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 141

A4 Livets energi och biokemi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Snabbkoll A4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 A5 Cellers ämnestransport .. . . . . . . 27

Snabbkoll C5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 C6 Kommunikation mellan celler .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112

Snabbkoll D6 .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150

Snabbkoll C6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114

D7 Genterapi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 151

C7 Cancerceller .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115

Snabbkoll D7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 151

Snabbkoll A5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 A6 Naturvetenskapligt arbetssätt .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30

Snabbkoll D5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 145 D6 Stamceller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 146

Snabbkoll A6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

Snabbkoll C7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119

D8 Lag och etik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 152

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120

Snabbkoll D8 .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154

Testa dig själv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

Testa dig själv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155 Testa dig själv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157

kologi och hållbar B E utveckling .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42

älsa och ohälsa . . ..... 158 E H

B Vårt ansvar .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

E Hälsa idag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 160

Snabbkoll B . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

Snabbkoll E . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163

B2 Människan och kolets

E2 Vad är hälsa? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 164

kretslopp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47

Snabbkoll E2 .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 174

Snabbkoll B2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53

E3 Psykisk ohälsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175

B3 Människan och balansen

Snabbkoll E3 .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176 E4 Förebygga och

av näringsämnen .. . . . . . . . . . . . . . . . . 54

behandla ohälsa . . . . . . . . . . . . . . . . . 177

Snabbkoll B3 .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 C

B4 Ekotoxikologi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Snabbkoll B4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 B5 Hållbar utveckling . . . . . . . . . . . . . . . . 71

A

Snabbkoll B5 .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 Testa dig själv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81

4

G T

G

G

A

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 180

T

Testa dig själv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 181

C C

Snabbkoll E4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 179

F Infektioner och smittspridning . . . . . . . . . 182

H Kommunikation i kroppen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 238

J Evolutionär systematik . . . . . . . . . . . . . . . . . . 312

F Infektioner och

H  Kroppens styrsystem . . . . . . . . . 240

J Systematik i förändring . . . . . 314

mikroorganismer . . . . . . . . . . . . . . . 184

Snabbkoll H . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 241

Snabbkoll J . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 318

Snabbkoll F . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 190

H 2 Nervsystemet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 242

J2 Bakterier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 319

F2 Smitta och smittspridning . 191

Snabbkoll H2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 248

Snabbkoll J2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 323

Snabbkoll F2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 195

H 3 Centrala nervsystemet . . . . . . 250

J3 Arkéer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 324

F3 Vår kamp mot infektioner . . 196

Snabbkoll H3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 258

Snabbkoll J3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 325

Snabbkoll F3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 199

H 4 Perifera nervsystemet . . . . . . . 259

J4 Eukaryoter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 326

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 200

Snabbkoll H4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 263

Snabbkoll J4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 329

Testa dig själv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 201

H 5 Hormonsystemet . . . . . . . . . . . . . . . 264

J5 Växter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 330

Snabbkoll H5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 268 H 6 Körtlar, hormoner och

Snabbkoll J5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 339 J6 Svampar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 340

G Immunförsvaret . . . . . . 202

obalanser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 269

Snabbkoll J6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 344

G Ospecifikt och specifikt . . . . . 204

Snabbkoll H6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 274

J7 Djur utan ryggsträng . . . . . . . . 345

Snabbkoll G . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 207

H 7 Skadligt beroende . . . . . . . . . . . . . 275

Snabbkoll J7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 354

G2 Ospecifika försvaret . . . . . . . . . . . 208

Snabbkoll H7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 280

J8 Ryggsträngsdjur . . . . . . . . . . . . . . . . 355

Snabbkoll G2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 213

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 281

Snabbkoll J8 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 362

G3 Inflammation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 214

Testa dig själv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 284

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 363

Snabbkoll G3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 215

Testa dig själv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 366

G4 Specifika försvaret . . . . . . . . . . . . . 216 Snabbkoll G4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 222 G5 Immunitet och vaccination . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 224 Snabbkoll G5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 225 G6 Immunologiska

Beteende och evolution . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 286

Facit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 368

I  Vad är etologi? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 288

Register . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 392

Snabbkoll I1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 288

Bildförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 397

I

I 2 Medfödda beteenden . . . . . . . 289

sjukdomar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 226

Snabbkoll I2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 293

Snabbkoll G6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 230

I 3 Inlärda beteenden . . . . . . . . . . . . . 294

G7 Immunterapi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 232

Snabbkoll I3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 297

Snabbkoll G7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 235

I 4 Kommunikation . . . . . . . . . . . . . . . . . 298

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 236

Snabbkoll I4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 301

Testa dig själv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 237

I 5 Försvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 302 Snabbkoll I5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 306 I 6 Konkurrens inom arten . . . . . 307 Snabbkoll I6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 308 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 309 Testa dig själv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 311

5

G

Immunförsvaret G Ospecifikt och specifikt G2 Ospecifika försvaret G3 Inflammation G4 Specifika försvaret G5 Immunitet och vaccination G6 Immunologiska sjukdomar G7 Immunterapi

202

g

immunförsvAre t

I

det här kapitlet får du lära dig hur immunförsvaret fungerar.

Det kan liknas vid ett smart försvarsteam som jobbar dygnet runt för att skydda dig mot mikroorganismer och andra hot

som kan göra dig sjuk. Du får också upptäcka hur immunförsvaret kan lära sig av tidigare infektioner, vilket gör att det nästa gång kan reagera både snabbare och kraftfullare. Tack vare detta system kan

G

du hålla dig frisk och må bra, även när kroppen utsätts för många olika utmaningar.

g

immunförsvAre t

203

G1 Ospecifikt och specifikt Utveckling och upptäckt

Bilden visar en encellig organism som fagocyterar främmande partiklar. Denna typ av försvarsmekanism är typisk för encelliga organismer och utgör en av de tidigaste formerna av immunförsvar.

Immunförsvaret har gradvis utvecklats under evolutionen för att skydda organismer mot infektioner och andra hot. Amöbor, toffeldjur och andra encelliga organismer har ett mycket enkelt försvar som främst skyddar mot bakterier och andra främmande partiklar genom att fagocytera (innesluta och bryta ner dem).

Flercelliga djur som insekter och maskar har utvecklat särskilda försvars­celler som kan oskadliggöra patogener (smittämnen) genom exempelvis fagocytos. De kan också bilda ämnen som bryter ner bakteriers skyddande väggar eller skadar deras yttre membran. Hos dessa djur är dock försvaret mot virus fortfarande ganska begränsat. Det var först hos ryggradsdjuren som ett mer avancerat immunförsvar utvecklades.

Vår förståelse för det specifika immunsystemet ökade mycket under 1950- och 1960-talet, när forskare började kartlägga hur immunceller känner igen och bekämpar specifika främmande ämnen. Immunsystemet är fortfarande ett mycket aktivt och intensivt forskningsområde.

När den ryske biologen Metchnikoff stack en tagg i en larv, upptäckte han att celler samlades runt taggen, som om de försökte försvara larven. Han kallade cellerna för fagocyter (från grekiskans "äta" och "cell"). 1908 tilldelades han Nobelpriset för sin teori om cellulär immunitet.

204

G

immunförsvare t

Människans immunförsvar – indelning och viktiga aktörer Människokroppen har genom evolutionen utvecklats i nära samspel med mikroorganismer, varav vissa är nyttiga medan andra kan orsaka sjukdom. Den ständiga kampen mot patogener har medfört att kroppen utvecklat ett effektivt immunförsvar.

De olika delarna av immunsystemet samarbetar nära med varandra, men kan delas in på följande förenklade sätt: • Det ospecifika, medfödda försvaret reagerar snabbt och på samma sätt mot alla främmande organismer och ämnen.

• Det specifika, inlärda (adaptiva) försvaret bygger på att immunsystemet kan lära sig att känna igen och komma ihåg främmande ämnen. På så sätt blir det bättre på att skydda kroppen vid framtida infektioner av samma slags smittämne.

I kroppens försvar mot infektioner spelar olika typer av vita blodceller, så kallade leukocyter, en central roll. Dessa immunceller bekämpar pato­gener och kan även upptäcka samt förstöra skadade eller förändrade celler, exempelvis cancerceller.

OSPECIFIKT snabb respons (0–4 timmar)

SPECIFIKT långsammare respons (4–14 dagar) magsyra

fysisk barriär

komplementprotein

tårvätska

biokemisk barriär

kroppstemperatur

B-cell

antikroppar

fagocyter

G makrofag

neutrofil

NK-cell

dendritisk cell

mastcell

T-cell

T-hjälparcell

T-mördarcell Några av immunsystemets olika aktörer. I båda systemen ingår många olika typer av vita blodceller, immunceller.

G1

ospecifikt och specifikt

205

Antigener och antigenpresenterande celler

fagocyt virus antigenfragment MHC-II

T-hjälparcell En makrofag fagocyterar ett virus och visar antigenfragment på sin yta med hjälp av MHC. När en specifik immuncell (T-hjälparcell) med passande receptor binder till komplexet aktiveras andra delar av det specifika immunförsvaret.

206

Antigener är molekyler som immunförsvaret kan känna igen och reagera på om de uppfattas som främmande. Ofta består antigener av små proteinfragment som finns på ytan av virus, bakterier och andra främmande ämnen, men kan också förekomma på kroppens egna celler.

På så vis hjälper antigener kroppen att skilja på eget och främmande och att rikta in immunförsvaret mot det som inte hör hemma i kroppen.

Antigenpresenterande celler är immunceller som tar upp, bryter ner och visar upp fragment från patogener eller skadade celler på sin yta.

Inom det ospecifika immunförsvaret sker detta ofta genom att cellen fagocyterar det främmande ämnet, det vill säga omsluter och bryter ner det. När antigenet sedan visas upp på cellytan kan det specifika immun­ försvaret aktiveras med hjälp av specifika immuncellers receptorer som känner igen antigenet.

MHC-molekyler För att antigenpresenterande celler ska kunna visa upp antigener använder de särskilda molekyler på sin yta som kallas MHC (Major Histocompatibility Complex). Dessa molekyler binder antigen­ fragment och håller dem synliga för andra immunceller. På så sätt kan immunsystemets celler känna igen vilka celler som bär på främmande ämnen eller är skadade, och sedan sätta igång en riktad försvarsreaktion.

Hos människan kallas MHC för HLA (Human Leukocyte Antigen).

Det finns två huvudklasser: MHC klass I finns på nästan alla kroppens celler och visar upp proteiner från cellens insida, till exempel vid virusinfektion eller förändrade celler. MHC klass II finns främst på så kallade antigenpresenterande immunceller, som visar upp delar av ämnen de tagit upp från omgivningen, som bakterier. Dessa celler hjälper till att aktivera andra delar av immunförsvaret.

G

immunförsvare t

Snabbkoll G1 Ospecifikt och specifikt 1. Vad menas med patogen?

A Antikropp B Förorening C Smittämne 2. Vad kännetecknar det enkla försvaret hos fler­ celliga djur som maskar och insekter?

A De har inga sätt att försvara sig.

B De har medfödda försvarsceller som fagocyterar patogener.

C Det kan både känna igen och minnas tidigare infektioner.

D Det består enbart av hud och slem.

5. Vilka av följande påståenden stämmer om MHC-molekyler och deras funktion i immunförsvaret?

A MHC klass I finns på nästan alla celler i kroppen och visar upp ämnen från cellens inre.

B MHC klass II finns bara på vissa immunceller och visar upp ämnen som cellen tagit upp utifrån.

C MHC-molekyler används bara i det ospecifika försvaret.

D MHC hjälper immunceller att avgöra om något i kroppen är främmande.

3. Det ospecifika immunförsvaret reagerar snabbt, till skillnad mot det specifika försvaret som kan behöva tid för att komma igång och bli effektivt.

Sant eller falskt?

4. Para ihop begrepp med korrekt förklaring.

G1

Begrepp

Förklaring

A Antigen

1 Ett ämne (ofta från en inkräktare) som immun­ försvaret kan känna igen.

B Fagocyt

2 Celler som kan ”äta upp” främmande partiklar som bakterier.

C Immunceller

3 Molekyler på celler som visar upp delar av smitt­ ämnen för andra immunceller.

D Antigen­presentatör

4 Vita blodceller som visar upp delar av smittämnen med hjälp av MHC.

E MHC-molekyl

5 Vita blodceller som aktivt deltar i immunförsvaret.

ospecifikt och specifikt

G

207

G2 Ospecifika försvaret Yttre barriärer Huden och slemhinnorna fungerar som skyddande fysiska barriärer som hindrar smittämnen från att ta sig in i kroppen. Detta yttre försvar är ospecifikt och är kroppens första och snabbaste skydd mot infektioner.

Det riktar sig inte mot något särskilt smittämne, utan försöker stoppa alla främmande organismer och partiklar. Överhuden (epidermis) är tät och saknar blodkärl, vilket gör det svårt för mikroorganismer att ta sig igenom. Slemhinnorna är täckta av ett slemlager som fångar upp patogener och transporterar bort dem.

Det yttre försvaret skyddar inte bara genom att vara en fysisk spärr, utan också genom kemiska och biologiska metoder. Huden, slidan och magsäcken skyddas av ett lågt pH som hämmar bakterietillväxt. I saliv, svett och tårvätska finns enzymer som kan bryta ner bakteriers cellvägg.

På hud och slemhinnor finns även skyddande bakterier, den så kallade normalfloran, som konkurrerar ut skadliga mikroorganismer. Till­ sammans utgör detta ett biokemiskt skydd som kompletterar de fysiska barriärerna.

Om patogener ändå lyckas ta sig in, frisätts små signalämnen som kallas cytokiner. De hjälper till att larma och aktivera resten av immunförsvaret.

Överdrivet duschande riskerar att göra mer skada än nytta och kan störa kroppens yttre försvar.

208

G

immunförsvare t

Ospecifika immunceller Makrofager och neutrofiler Om mikroorganismer lyckas komma förbi kroppens yttre försvar aktiveras det inre, ospecifika försvaret. Ospecifika immunceller som makrofager och neutrofiler finns i blod och lymfa, men kan snabbt ta sig ut i vävnader. De lockas till ett infekterat område genom kemotaxi, en process där de rör sig mot kemiska signaler från angripna celler eller mikroorganismer. Exempel på sådana signaler är cytokiner.

Neutrofiler är den vanligaste typen av vita blodceller. De är snabbt på plats vid en infektion och bekämpar patogener genom fagocytos.

Neutrofiler är kortlivade men mycket effektiva.

Makrofager aktiveras något långsammare, men när de väl når infek­ tionsområdet är de långlivade och kraftfulla. När de har fagocyterat och brutit ner patogener, fungerar de som antigenpresenterande celler och aktiverar det specifika försvaret. Dessutom avger de ämnen som lockar fler immunceller till området.

Makrofager slukar inte bara patogener utan tar även hand om död vävnad och agerar på så sätt som kroppens ”städpatrull”.

Neutrofiler känns igen på att cytoplasman innehåller små korn, vesiklar, med enzymer som används till att bryta ner patogener.

makrofag

lymfocyt

neutrofil

CYTOKINER

G

En makrofag fagocyterar bakterier.

mastcell

bindvävscell

epitelceller

G2

ospecifik a försvare t

Cytokiner är små signalmolekyler som celler använder för att kommunicera med varandra. De utsöndras främst av immunceller, men också av epitelceller och bindvävsceller, och påverkar andra celler i närheten genom att styra immunsvar, inflammation och läkning.

209

ursprunglig cell

cellen tvingas till apoptos

NK-celler NK-celler (natural killer cells) är en annan typ av vita blodceller som ingår i det ospecifika immunförsvaret. Deras viktigaste uppgift är att känna igen och förstöra kroppens egna celler när de har blivit infekterade av virus eller förändrats till cancerceller. Trots att dessa förändrade celler ofta för­söker undvika immunförsvaret genom att minska mängden MHC-­ molekyler på cellytan kan NK-celler upptäcka och avdöda dem. NK-celler utsöndrar kemiska ämnen som fungerar som kroppens egna cellgifter och tvingar de avvikande cellerna till apoptos, en form av programmerad cell­ död. Celler bryts då ner på ett kontrollerat sätt utan att skada omgivningen, och delas upp i små bitar som andra immunceller, som fagocyter, kan ta hand om. På så vis förhindras att virus sprids vidare i kroppen.

NK-celler kan dessutom påverka andra delar av immunförsvaret. De skickar ut signalämnen som aktiverar makrofager och andra immunceller.

På så sätt hjälper NK-celler till att både starta och förstärka kroppens försvar.

Dendritiska celler makrofag

En cell som genomgår apoptos delas upp i ”blåsor” som sedan kan slukas av fagocyterande celler.

En NK-cell tvingar en cancercell till apoptos.

210

Även dendritiska celler fungerar som en länk mellan det ospecifika och det specifika försvaret. De finns i huden, slemhinnorna och andra delar av kroppen där främmande ämnen först kan ta sig in. När de stöter på något okänt kan de ta upp och bryta ner patogener.

Till skillnad från andra fagocyter, som främst förstör smittämnen, har dendritiska celler som huvuduppgift att samla in information till det specifika immunförsvaret. De visar upp delar av inkräktaren (antigener) på sin yta med hjälp av MHC-molekyler. Sedan rör de dendritiska cellerna sig mot lymfkörtlarna, där de kan aktivera celler i det specifika försvaret. Dendritiska celler är extra bra på att presentera antigener och är därför mycket viktiga för att starta en riktad immunreaktion.

En dendritisk cell har hjälp av sina utlöpare för att fånga in virus.

G

immunförsvare t

virus

cell

1

Feber är ett av kroppens sätt att försvara sig mot infektioner som orsakas av virus och bakterier.

DNA 2

Ospecifika försvaret – fler vapen Feber Vid en infektion kan kroppstemperaturen stiga, vilket är en del av det ospecifika immunförsvaret. Febern framkallas av ämnen som kallas pyrogener. Dessa bildas av fagocyter och ibland av bakterierna själva.

Pyrogenerna påverkar ett område i hjärnan som styr kroppstemperaturen, så att temperaturen höjs.

När temperaturen överstiger 38 °C hämmas förökningen av många bakterier och virus och dessutom arbetar immunförsvaret snabbare.

Kroppstemperaturen får dock inte bli för hög. Vid temperaturer över 43 °C börjar kroppens egna celler att dö och blir det varmare än ca 45 °C kan viktiga proteiner förstöras så att de slutar fungera, vilket naturligtvis är livsfarligt.

Interferoner som skydd mot virus Interferoner är en typ av cytokiner som spelar en viktig roll i kroppens immunförsvar, särskilt när det gäller att bekämpa virusinfektioner. De utsöndras av celler som har blivit infekterade av virus och fungerar genom att signalera till andra celler att aktivera sitt antivirala försvar.

Interferoner kan också frisättas vid tumörbildning och bidra till kroppens försök att bekämpa cancerceller.

Vid frisättningen påverkar de också immunförsvaret genom att aktivera och locka till sig NK-celler och makrofager till det infekterade området.

G2

ospecifik a försvare t

interferon

3

1 En cell angrips av virus som överför sin arvsmassa till cellen.

2 Den infekterade cellen sprider interferon. Med tiden kommer den även att bilda och sprida nya viruspartiklar.

3 Interferon binder till andra celler och stimulerar deras produktion av proteiner som kan förstöra arvsmassa från virus.

Virusinfekterade celler sprider interferon som ”varnar” andra celler så att dessa kan stärka sitt virusskydd.

211

G

Komplementproteiner

Komplement­protein.

Flera av plasmaproteinerna som ingår i blodet är så kallade komplementproteiner. De ingår i det ospecifika försvaret, men utgör även ett komplement till det specifika försvaret. Dessa proteiner före­kommer normalt som inaktiva molekyler, men kan förändras och bli aktiva, till exempel då de kommer i kontakt med virus eller bakterier. Aktiva komplementproteiner kan få bakterier att lösas upp och gå sönder. De kan bilda signalämnen som lockar fagocyter till en infekterad plats. Komplementproteiner kan även fästa vid patogener, vilket gör det lättare för fagocyter att upptäcka och sluka dem.

Immunceller fungerar bäst vid normal kroppstemperatur. När kroppen är lagom varm fungerar cirkulationen bättre, vilket gör att immunceller lättare kan nå de vävnader där de behövs. Vid feber höjs kroppstemperaturen tillfälligt, vilket kan påskynda vissa delar av immunförsvaret.

212

G

immunförsvare t

Snabbkoll G2 Ospecifika försvaret 1. Vilka av följande alternativ är exempel på ospecifikt yttre försvar?

A Immunceller B Huden C Slemhinnor D Komplementproteiner

7. Vilka påståenden är sanna för dendritiska celler?

A De bildar antikroppar.

B De har en slät och jämn yta.

C De verkar som antigenpresentatörer.

D Deras främsta roll är att samla in information till det specifika immunsystemet.

2. Vad är cytokiner?

A Signalämnen som aktiverar immunförsvaret.

B Sekret som utsöndras från talgkörtlar.

C Bakterier som är anpassade på huden.

D Slemhinnor i luftvägarna.

8. Interferoner är en typ av cytokiner som specifikt utsöndras vid bakterieinfektioner. Sant eller falskt?

3. På många ställen som i saliv, svett och tårvätska ingår enzymer som bryter ner bakteriers cellvägg. Sant eller falskt?

4. Vilka av följande vita blodceller är antigenpresentatörer?

A Makrofager B Dendritiska celler C NK-celler D Neutrofiler 5. Vilka av följande påståenden stämmer in på makrofager?

A De tillhör det specifika försvaret.

B De fagocyterar såväl bakterier som död vävnad.

C De utsöndrar interferoner.

D De lockas till infektionsområdet genom kemotaxi.

6. Makrofager och neutrofiler finns i blodet, men inte ute i vävnader.

Sant eller falskt?

G2

ospecifik a försvare t

9. Vilka påståenden är korrekta när det gäller NK-celler?

A De ger besvär vid allergiska reaktioner.

B De kan döda virusinfekterade celler genom att tvinga dem till apoptos.

C De samordnar det ospecifika och specifika försvaret.

D De är viktiga för kroppens skydd mot cancer.

10. Para ihop begrepp med korrekt förklaring.

Begrepp

Förklaring

A Feber

1 Ämnen som utsöndras vid infektion och påverkar hjärnans temperatur­ centrum.

B Pyrogener

2 Utsöndras av virus­ infekterade celler s­ om en varning till andra celler.

C Interferoner

3 Hämmar förökningen av många bakterier och virus och får immunförsvaret att arbeta snabbare.

D Komplement­ proteiner

4 Kan angripa bakterier genom att förstöra deras cellmembran.

G

213

G3 Inflammation Inflammation – svar på infektion

Mastceller är vita ospecifika immunceller, som evolutionärt sett är mycket gamla och återfinns även hos enkelt byggda djur. De uppkom långt innan det specifika försvarssystemet utvecklades.

När de aktiveras vid inflammation (eller allergi) frisätts stora mängder histamin.

tagg mastceller (histamin)

bakterier

Inflammation är en del av kroppens ospecifika försvar och uppstår som en reaktion på skada eller infektion. Den kan vara lokal, som vid ett infekterat sår, eller allmän, som vid influensa.

Inflammation startas av signalmolekyler, exempelvis cytokiner, som frisätts från skadade celler eller från immunceller som finns i vävnaden.

Dessa molekyler skickar ut signaler som talar om för immunsystemet var det finns ett problem.

I vävnaden finns också mastceller, en typ av immuncell, som aktiveras och frisätter histamin. Histamin gör att blodflödet ökar och att blod­ kärlens väggar blir mer genomsläppliga. Då kan mer vätska, proteiner och immunceller ta sig ut från blodet och in i vävnaden. Detta leder till svullnad, rodnad och värmeökning vilket är typiska tecken på inflamma­ tion. Ordet inflammation betyder just ”sätta i brand”.

Fagocyterande immunceller, som exempelvis neutrofiler och makro­ fager, angriper och bryter ner bakterier, döda celler och andra patogener i det inflammerade området. När hotet är borta minskar inflammationen och vävnaden börjar läka. Vid långvarig inflammation samlas stora mängder döda och förbrukade immunceller. Dessa bildar tillsammans det gula sekret som kallas var.

inflammation

fagocyter

fagocyter

blodplättar

bakterier

hud

kapillär

När ett främmande föremål, som en tagg eller sticka, tränger in i kroppen kan det föra med sig patogener. Immunceller frisätter då signalämnen som gör blodkärlen mer genomsläppliga, så att fagocyter och blodplättar kan ta sig till området för att bekämpa infektionen och påbörja läkningen.

214

G

immunförsvare t

Vid en allmän inflammation, till exempel influensa, kan dessa processer påverka hela kroppen. Immunceller skickas till alla områden där infektionen har spridit sig, och den ökade blodgenomströmningen kan leda till symtom som feber, trötthet och muskelvärk.

Inflammation – utan infektion Inflammationer kan även uppstå utan att kroppen angrips av mikro­ organismer. I stället kan den utlösas av exempelvis mekaniska skador och autoimmuna sjukdomar. Det finns även studier som visar att livs­ stilsfaktorer som stress, rökning, ohälsosam kost och brist på fysisk aktivitet kan orsaka inflammation. Kroppen tolkar signaler från skadade eller stressade celler som ett hot, vilket gör att immunceller aktiveras och sätter igång en inflammatorisk process.

Denna typ av inflammation är mer dämpad men långvarig och har kopplats till flera kroniska sjukdomar som hjärtkärlsjukdom, diabetes och vissa former av cancer.

Om du får en sticka eller tagg i fingret ser du ibland tecknen på en lokal inflammation: rodnad, svullnad, smärta och lokal värmeökning.

En stukning innebär att ledbanden runt fotleden skadas. Kroppen kan då reagera med en inflammation, vilket gör att fotleden svullnar, blir varm, röd och öm. Inflammationen är en naturlig del av läkningsprocessen och hjälper kroppen att reparera skadan.

En elastisk binda kan hjälpa till att stabilisera fotleden.

Snabbkoll G3 Inflammation 1. Vilket av följande påståenden är korrekt?

A Inflammation uppstår alltid vid infektion.

B Vid infektion har bakterier eller virus kommit in i kroppen och inflammation är kroppens sätt att reagera på detta.

C Infektion och inflammation betyder samma sak, det är bara olika ord.

D Inflammation orsakas av virus, infektion orsakas av bakterier.

E Infektion är en svullnad i kroppen som orsakar inflammation.

3. Vad menas med inflammation utan infektion?

A Virus orsakar inflammation utan att immunförsvaret märker det.

B Bakterier orsakar inflammation utan att skapa några symtom.

C Immunförsvaret är svagt och därför inte kan bekämpa infektionen.

D Kroppen reagerar inflammatoriskt trots att ingen infektion finns, till exempel vid en skada eller autoimmun sjukdom.

G

2. Beskriv stegvis vad som händer vid en inflammation.

G3

i n f l a m mat i o n

– ospecifik t försvar

215

G4 Specifika försvaret Lymfocyter – specifika immunceller

thymus mjälte

Lymfsystemet består av lymfkärl och lymfknutor, men också lymfatisk vävnad som thymus, mjälten, halsmandlarna och blindtarmen. I thymus, som även kallas brässen, mognar T-lymfocyter innan de sprids i kroppen.

antigen B-cell-receptor

MHC

B-cell

216

Om det medfödda, ospecifika försvaret misslyckas med att stoppa patogener, tar det specifika immunförsvaret vid. Detta försvar består huvudsakligen av vita blodceller som kallas lymfocyter. De kan känna igen och angripa specifika smittämnen på ett målinriktat sätt. Vissa lymfocyter bekämpar infekterade celler direkt, medan andra bildar antikroppar som binder till det främmande ämnet. Efter en infektion bildas minnesceller som gör att kroppen kan svara snabbare och mer effektivt om samma smittämne återkommer.

Lymfocyterna tillhör kroppens mest avancerade celler och utvecklades senare i evolutionen än andra typer av vita blodceller. De cirkulerar i blodet och i lymfan, men samlas särskilt i lymfknutor samt i organ som mjälten och halsmandlarna. Lymfocyter finns också i vävnaden mellan kroppens celler.

På ytan av lymfocyterna finns receptorer som är specifikt anpassade för att känna igen och binda till de unika antigener som finns på utsidan av mikroorganismer och avvikande celler. När en lymfocyt binder till ett antigen, aktiveras den och sätter igång en rad försvarsreaktioner. Målet är att oskadliggöra och eliminera inkräktaren.

Det finns två huvudtyper av lymfocyter: B-lymfocyter, som kan bilda antikroppar, och T-lymfocyter, som bland annat kan döda infekterade celler eller styra andra immunceller. Lymfocyterna är avgörande för att kroppen ska kunna känna igen smittämnen, bekämpa infektioner och bygga upp ett skydd mot fram­tida sjukdomar. Eftersom kroppen inte vet i förväg vilka patogener den kommer möta, är det viktigare att ha många olika typer av lymfocyter än att ha stora mängder av varje sort.

Vid infektion krävs att en lymfocyt med rätt receptor hittar patogenen. När det sker, aktiveras den och börjar föröka sig vilket sätter igång en reaktions­kedja som steg för steg för­stärker immun­ T-cell-receptor försvaret tills hotet kan oskadlig­göras.

Detta tar tid, vilket gör att vi ofta hinner bli sjuka innan immunförsvaret får kontroll.

T-cell

B- och T-lymfocyter är specifika immunceller med receptorer som känner igen och binder till olika antigener.

G

immunförsvare t

B-lymfocyter bildar antikroppar B-lymfocyter rör sig ständigt runt i kroppen på jakt efter främmande antigener. På deras yta sitter specifika antikroppar som fungerar som mottagare och är formade för att känna igen ett särskilt antigen.

När kroppen infekteras passerar de flesta B-lymfocyter utan att rea­ gera. Men om en B-lymfocyt stöter på en mikroorganism, vars antigen passar med lymfocytens antikropp, aktiveras den.

Denna kontakt blir en signal som får just denna B-lymfocyt att börja dela sig. På kort tid bildas en klon av många likadana celler, alla med antikroppar som passar just det antigenet. Dessa B-lymfocyter utvecklas sedan till plasmaceller, som producerar stora mängder fria antikroppar, och minnesceller, som sparar informationen för framtida skydd.

För att B-lymfocyterna ska bli fullt aktiva behövs dessutom hjälp från T-lymfocyter, som identifierar samma antigen.

1

2

En B-lymfocyt vars antikroppar passar mot antigener hos smittämnen (i detta fall bakterier) blir aktiverad.

Aktiverade B-lymfocyter delar sig upprepade gånger och bildar en klon.

3

Celldifferentiering ger upphov till plasmaceller och minnesceller.

4

Plasmacellerna sprider fria antikroppar.

B-lymfocyter

minnescell plasmacell

1

2

3

4 antikroppar

Bilden är förenklad eftersom den inte visar T-lymfocyter som också behövs för att aktivera B-lymfocyter.

B-lymfocyternas plasmaceller kan sedan sprida tusentals antikroppar varje sekund. Detta intensiva flöde är ofta tillräckligt för att stoppa infektionen.

Minnesceller har lång livslängd. De gör att kroppen kan reagera snabbt om samma smittämne dyker upp igen. Då startar en ny produk­ tion av antikroppar direkt, ofta så snabbt att man inte ens märker att man blivit smittad. Då säger man att man är immun.

I vissa fall ger minnescellerna ett livs­långt skydd. Det gäller till exempel skyddet mot vattkoppsvirus. I andra fall, som vid förkylningar, kan skyddet bara vara något år. Det beror på att det finns många olika sorters förkylnings­virus.

G4

specifik a försvare t

G

B-lymfocyt sprider fria antikroppar för att oskadliggöra virus.

217

Antikroppar antigen antigenbindande område

Bilden visar immunoglobulin, även kallat en antikropp, som är ett Y­format protein.

De antigenbindande områdena sitter längst ut på armarna och är unika för varje antikropp.

Antikroppar kallas även immunoglobuliner, vilket förkortas Ig. Det finns flera typer av antikroppar anpassade för olika uppgifter. IgG är den vanligaste och ger långvarigt skydd mot smittämnen. IgE spelar en central roll vid allergiska reaktioner.

Antikroppar kan binda till virus, bakterier och toxiner, men även till förändrade celler i kroppen, som cancerceller eller celler från en transplantation. När antikroppar binder till ett antigen på en inkräktare kan de blockera smittämnets funktion, klumpa ihop flera inkräktare så att de blir lättare att oskadliggöra och samtidigt märka ut dem för andra delar av immunförsvaret, som fagocyter och komplementproteiner.

Antikropparna kan också aktivera komplementproteiner, vilket startar en kedjereaktion som leder till att smittämnet förstörs.

fagocyt

bakterie

komplementprotein

slemhinna

IgG IgG-receptor IgA

bakterie IgG­antikropparna kan bindas till receptorer på fagocyter och komplementproteiner. Därför blir försvaret mot patogener som är klädda med IgG­antikroppar extra effektivt.

28

IgA­antikroppar används mot bakterier som sitter på slemhinnor.

När bakterierna är klädda med IgA­antikroppar får de inget fäste i slemhinnorna.

g

immunförsvAre t

T-lymfocyter Det finns flera olika typer av T-lymfocyter.

De tre viktigaste är: • T-hjälparceller som samordnar immunsvaret genom att aktivera andra immunceller.

• T-mördarceller som dödar infekterade celler och tumörceller.

• Regulatoriska T-celler som dämpar immunförsvaret när det inte längre behövs, för att undvika att det blir överaktivt.

makrofag

1

inaktiva T-hjälparceller patogen

3

2

T-hjälparceller Varje dag bildas miljontals inaktiva T-hjälpar­ celler, och varje cell har en unik receptor på sin yta. En T-hjälparcell aktiveras när dess receptor känner igen ett antigen som visas tillsammans med en MHC-molekyl på ytan av en antigenpresenterande cell, som till exem­ pel en makrofag. När detta händer börjar T-hjälparcellen dela sig och skapa många likadana celler. Några av dessa utvecklas till aktiva T-hjälparceller som bekämpar infektionen, medan andra blir minnes-Thjälparceller som kan ge snabbare skydd vid framtida infektioner.

De aktiva T-hjälparcellerna utsöndrar cytokiner som ger instruktioner till andra immunceller och hjälper till att styra deras arbete. Till exempel gör de att fagocyter blir mer aktiva och effektiva på att oskadliggöra smittämnen. Cytokiner kan också få immun­ celler att växa till, dela sig eller röra sig mot platsen där infektionen finns.

Aktiva T-hjälparceller har också en viktig uppgift att aktivera både andra T-lymfocyter och B-lymfocyter.

Minnes-T-hjälparceller ger ofta ett lång­ varigt skydd om kroppen utsätts för samma patogen igen, men hur länge skyddet varar kan skilja sig beroende på vilken typ av infektion det handlar om. T-hjälparceller spelar alltså en central roll i att samordna och förstärka kroppens immunsvar.

G4

specifik a försvare t

4

MHC

aktiva T-hjälparceller

minnes-T-hjälparceller

1

En makrofag slukar en patogen.

2

Patogenen bryts ner inuti makrofagen, och MCH-molekyler plockar upp proteinfragment från patogenen. Dessa komplex transporteras sedan till makrofagens yta, där proteinfragmenten “visas upp”.

3

En T-hjälparcell med receptorer som passar exakt till MHC-komplexet binder det.

4

När T-hjälparcellen bundit till makrofagen börjar den dela sig och bildar både aktiva T-hjälparceller och minnes-T-hjälparceller, alla med likadana receptorer.

G

En fagocyt som är antigenpresentatör aktiverar T-hjälparceller och bildning av minnes-T-hjälparceller.

219

antigen

makrofag

bakterie antigen

B-cell

antigen

T-hjälparcell

antikropp

B-lymfocyt MHC-II

MHC

Interleukiner

plasmacell minnescell

inaktiv B-lymfocyt aktiv T-hjälparcell

inaktiv T-hjälparcell

Bilden visar hur en aktiverad T-hjälparcell binder till en B-cell som presenterar ett antigen. T-hjälparcellen utsöndrar signal­ molekyler, så kallade interleukiner, som stimulerar B-cellen att dela sig. B-cellen utvecklas därefter till både plasmaceller som producerar antikroppar och minnesceller som ger långvarigt skydd mot samma patogen vid framtida infektioner.

T-hjälparceller aktiverar B-lymfocyter

aktiv B-lymfocyt

plasmacell

antikroppar

minnescell

För att B-lymfocyter ska aktiveras räcker det inte att deras antikroppar binder till passande antigener. Det krävs dess­ utom att B-lymfocyterna får kontakt med T-hjälparceller som har aktiverats av samma sorts antigener via antigen­ presenterande celler (makrofager eller dendritiska celler).

220

För att B-lymfocyter ska kunna utvecklas till minnesceller eller plasmaceller krävs först kontakt med en aktiv T-hjälparcell.

När en B-lymfocyt med antikroppar på ytan har bundit till ett antigen på ett smittämne, tar den upp antigenet och visar sedan upp det på sin yta med hjälp av MHC-molekyler. Sedan förflyttar den sig till lymfvävnad där T-hjälparceller finns. En aktiverad T-hjälparcell kan då känna igen antigenet med sin receptor och binda direkt till just den B-lymfocyten.

Efter kontakten börjar T-hjälparcellen skicka cytokiner som stimulerar B-lymfocyten att börja dela sig och bilda plasmaceller och minnesceller.

Plasmaceller tillverkar stora mängder antikroppar som hjälper till att bekämpa patogenen, medan minnesceller finns kvar och kan ge ett snabbare och starkare försvar om samma patogen kommer tillbaka.

Det här systemet fungerar också som en säkerhets­ kontroll. Eftersom både B-lymfocyten och T-hjälpar­ cellen måste känna igen samma antigen, minskar risken för att immunförsvaret ska reagera felaktigt mot kroppens egna ämnen.

G

immunförsvare t

T-mördarceller Vissa virus och bakterier gömmer sig inne i kroppens celler. Där är de svårare att upptäcka och bekämpa för immunförsvaret. Infekterade celler kan sända ut varningssignaler i form av interferoner, vilket hjälper till att begränsa spridningen av virus till andra celler.

Ett av kroppens viktigaste försvar mot infek­ terade celler är T-mördarceller. De är specialise­ rade på att döda kroppens egna celler om dessa innehåller patogener. En infekterad eller förändrad cell visar detta genom att presentera antigener på sin yta med hjälp av MHC klass I-molekyler.

Varje dag bildas miljontals inaktiva T-mördarceller med olika typer av receptorer.

Dessa cirkulerar i kroppen, men de flesta dör efter några dagar utan att aktiveras. Om däremot en inaktiv T-mördarcell möter en infekterad eller en avvikande cell och dess receptor passar med antigenet som presenteras av MHC-molekylen, aktiveras T-mördarcellen och börjar dela sig. Då bildas både aktiva T-mördarceller och minnes-Tmördarceller. De aktiva T-mördarcellerna frisätter ämnen som får den infekterade cellen att genomgå programmerad celldöd. Även cancerceller kan visa upp avvikande proteiner på sin yta med hjälp av MHC klass I. Därför kan T-mördarceller också hjälpa kroppen att känna igen och förstöra tumörceller.

T-mördarcell receptor

virusprotein

MHC-I infekterad cell

ämnen som dödar cellen

En virusinfekterad cell sänder ut interferoner som stimulerar infekterade celler att producera mer MHC klass I-molekyler.

Detta gör det lättare för T-mördarceller att känna igen och binda till de infekterade cellerna. När “rätt” T-lymfocyt binder till den infekterade cellen aktiveras den och fler likadana celler bildas. T-mördarcellen avger ämnen som dödar den infekterade cellen, vilken sedan slukas av fagocyter.

Regulatoriska T-celler Regulatoriska T-celler är en särskild typ av T-celler som hjälper till att hålla immunförsvaret i balans. De minskar aktiviteten hos andra immunceller för att förhindra att immunförsvaret blir överdrivet eller attackerar kroppens egna vävnader. Regulatoriska T-celler bidrar också till att avsluta en immunreaktion när hotet är besegrat, så att immunförsvaret inte fortsätter att skada kroppen i onödan.

Om dessa celler inte fungerar som de ska, eller inte finns i tillräcklig mängd, kan immunförsvaret börja angripa kroppens egna celler av miss­tag. Det är en av orsakerna till autoimmuna sjukdomar, som typ 1-­ ­diabetes. Regulatoriska T-celler är därför viktiga för att immunförsvaret ska fungera korrekt och inte orsaka skada på den egna kroppen.

G4

specifik a försvare t

G

221

Snabbkoll G4 Specifika försvaret 1. Vilket av följande påstående är korrekt för lymfocyter?

A De förökar sig snabbt och attackerar allt som är främmande, utan att skilja på vad det är.

B De innehåller histamin och startar inflammationsreaktioner vid skada.

C De är specialiserade på att känna igen specifika främmande ämnen och ”minnas” dem, vilket gör dem viktiga i ett mer avancerat försvar.

D De fungerar som kroppens första försvarslinje och finns bara i huden.

E De skyddar kroppen genom att ständigt vara aktiva, även utan någon yttre påverkan.

2. Vilka av följande hör till lymfsystemet?

A Halsmandlar B Lymfkärl C Njurar D Thymus 3. Vilka av följande påståenden stämmer om B-lymfocyter?

A De bildar plasmaceller, som producerar stora mängder fria antikroppar.

B De är en del av kroppens specifika immunförsvar.

C De tillhör det medfödda (ospecifika) immunförsvaret.

D De kan utvecklas till minnesceller som ger skydd vid framtida infektioner.

E De angriper virus direkt genom att fagocytera dem.

222

4. Vilka av följande påståenden stämmer för antikroppar?

A Antikroppar består av proteiner med en del som kan binda specifikt till ett visst främmande ämne.

B Alla antikroppar har en likadan del som kan binda till vad som helst.

C Antikroppar formas så de passar till det patogen som för tillfället infekterar kroppen.

D Antikroppar kan binda till bakterier och virus så att andra immunceller lättare hittar dem.

E Antikroppar bildar immunoglobuliner.

5. Vilka av följande påståenden stämmer om T-hjälparceller?

A T-hjälparceller aktiverar andra immunceller genom att skicka ut signalämnen.

B T-hjälparceller kan direkt döda virusinfekterade celler.

C T-hjälparceller hjälper till att aktivera B-lymfocyter så att de kan producera antikroppar.

D T-hjälparceller är viktiga för att samordna det specifika immunförsvaret.

E T-hjälparceller tillhör det medfödda (ospecifika) immunförsvaret.

G

immunförsvare t

6. På vilka av följande sätt kan en T-hjälparcell aktivera en B-lymfocyt?

A Genom att känna igen samma antigen som B-lymfocyten visar upp på sin yta.

B Genom att direkt binda till B-lymfocyten när den visar upp antigen.

C Genom att utsöndra cytokiner som stimulerar B-lymfocyten att mogna och dela sig.

D Genom att fagocytera antigenet och ge det vidare till B-lymfocyten.

E Genom att attackera B-lymfocyten för att påskynda dess aktivering.

7. Vilket alternativ om T-mördarceller är korrekt?

A De bildas av så kallade mördarbakterier.

B De dödar patogener genom fagocytos.

C De ingår i kroppens specifika försvar mot intracellulära patogener.

D Deras uppgift är att aktivera B-lymfocyter.

8. Vilken är den huvudsakliga uppgiften för regulatoriska T-lymfocyter?

A Att aktivera B-celler så att de producerar antikroppar.

B Att döda virusinfekterade celler.

C Att dämpa immunsystemets aktivitet för att förhindra att det angriper kroppens egna celler.

D Att bilda minnesceller efter en infektion.

G4

specifik a försvare t

G

223

G5 Immunitet och vaccination Om vi har gott om minnesceller mot ett visst smittämne kan immun­ försvaret reagera mycket snabbt vid en ny infektion. Då är chansen stor att vi är immuna. Detsamma gäller om det redan finns färdiga antikroppar i kroppen som kan bekämpa smittämnet.

Vi kan få immunitet på olika sätt: • Aktivt och naturligt Det bildas B- och T-minnesceller som svar på en infektion.

• Aktivt och artificiellt Vid en vaccination utsätts kroppen för antigen från ett smittämne, vilket aktiverar immunförsvaret utan att vi blir sjuka. På så sätt bildas minnesceller på samma sätt som vid en naturlig infektion. Traditionella vaccin innehåller försvagade eller döda smittämnen. Nyare vaccin innehåller istället genetisk information (DNA eller RNA), som får kroppens celler att tillverka det antigen som immunförsvaret ska lära sig känna igen.

Det kallas aktiv immunitet om immunförsvaret har aktiverats och bildat minnesceller som skydd mot en patogen. Man kan framkalla aktiv immunitet genom vaccination.

224

G

immunförsvare t

• Passivt och naturligt Fostret får färdiga antikroppar från mamman genom moderkakan. Dessa skyddar barnet under den första tiden efter födseln. Även via bröstmjölken får barnet antikroppar. Barnet får alltså ett skydd trots att det egna immunförsvaret inte har aktiverats ännu.

• Passivt och artificiellt Färdiga antikroppar injiceras i kroppen.

Det görs till exempel vid ett ormbett eller vid vissa virussjukdomar, när det inte finns tid att vänta på att kroppen ska utveckla ett eget försvar. Det här skyddet är tillfälligt, eftersom antikropparna bryts ner med tiden och kroppen inte själv har bildat minnesceller.

Det kallas passiv immunitet om kroppen har tagit emot färdiga anti­ kroppar som skydd mot en patogen. Passiv immunitet uppstår naturligt då ett foster får antikroppar genom navel­strängen från mamman.

Snabbkoll G5 Immunitet och vaccination 1. Vilka av följande påståenden beskriver korrekt aktiv immunitet?

A Aktiv naturlig immunitet uppstår när kroppen utsätts för ett smittämne och bildar ett långvarigt skydd.

B Aktiv artificiell immunitet innebär att man får en vaccination som får kroppen att producera sina egna antikroppar.

C Aktiv naturlig immunitet innebär att kroppen får färdiga antikroppar från en annan individ.

D Aktiv artificiell immunitet sker när man får en injektion av färdiga antikroppar.

E Aktiv immunitet ger långvarigt skydd eftersom kroppen utvecklar minnesceller.

G5

i m m u n i t e t o c h va cc i n at i o n

2. Vilka av följande påståenden beskriver korrekt passiv immunitet?

A Passiv naturlig immunitet innebär att man får färdiga antikroppar från modern via moderkakan eller modersmjölk.

B Passiv artificiell immunitet innebär att man får en injektion av färdiga antikroppar, till exempel gammaglobulin.

C Passiv naturlig immunitet innebär att man får ett vaccin som skyddar mot en sjukdom.

D Passiv immunitet ger snabbt skydd, men ingen långsiktig immunitet.

E Passiv artificiell immunitet innebär att kroppen själv producerar antikroppar efter exponering för ett smittämne.

G

225

G6 Immunologiska sjukdomar Autoimmuna sjukdomar

Vid ledgångs­reumatism drabbas lederna i främst händer och fötter av kroniska inflammationer.

Vid autoimmuna sjukdomar angriper immunförsvaret kroppens egna celler och vävnader som om de vore främmande. Sådana sjukdomar beror på brister i de system som ska förhindra att lymfocyter skadar kroppens egna friska celler. En del av kontrollen sker redan när lymfo­ cyterna bildas, de som reagerar fel sorteras då bort. Men ibland slinker skadliga celler ändå ut i kroppen. Då behövs bland annat regulatoriska T-celler, som kan bromsa immunförsvaret och hindra det från att angripa kroppens egna vävnader. Om dessa skydd inte fungerar som de ska, kan det leda till autoimmuna sjukdomar.

Vid exempelvis ledgångsreumatism angriper immunförsvaret lederna, vilket leder till inflammation, smärta och stelhet. Det är en kronisk sjukdom som ofta kräver behandling för att dämpa immunreaktionen och minska besvären.

Vid diabetes typ 1 förstör immunceller de celler i bukspottkörteln som tillverkar insulin, vilket gör att kroppen inte längre kan reglera blodsockret på egen hand. Multipel skleros (MS) är en annan auto­ immun sjukdom, där immunförsvaret angriper det isolerande höljet runt nervtrådarna i hjärnan och ryggmärgen, vilket kan leda till problem med rörelse, känsel och syn.

Immunbristsjukdomar Vid immunbristsjukdomar fungerar immunförsvaret sämre än normalt, vilket gör kroppen extra känslig för infektioner. Immunbrister kan vara medfödda, på grund av genetiska defekter, eller förvärvade genom exempelvis virusinfektioner. Ett exempel är hiv, en virusinfektion som gradvis bryter ner immunförsvaret. Viruset angriper framför allt T-hjälparceller, vilket försämrar kroppens förmåga att bekämpa infektioner. Utan behandling leder hiv-infektion så småningom till aids, ett tillstånd där immunförsvaret är så kraftigt försvagat att även vanliga infektioner kan bli livshotande.

226

G

immunförsvare t

B-lymfocyt

första exponering plasmacell

allergen (t.ex. pollen)

andra exponering IgE-antikropp

ALLERGISK REAKTION (histamin frisläpps)

aktiverad mastcell

mastcell

Vid första kontakten med ett allergen sker en sensibilisering, vilket innebär att mastceller får IgE-antikroppar mot allergenet på cellytan. Vid nästa exponerings­tillfälle för detta allergen binder IgE-antikropparna allergenet, vilket får mastcellerna att utsöndra histamin.

Allergier Allergier är överreaktioner från immunförsvaret mot ämnen som normalt är ofarliga. Den vanligaste typen av allergi kallas IgE-förmedlad allergi eller atopisk allergi. Vid denna typ av allergi bildas IgE-antikroppar mot ämnen som pollen, kvalster eller vissa livsmedel. Eftersom dessa ämnen inte är farliga i sig, kallas de allergener för att skilja dem från andra antigener.

Allergier är ett växande problem. Orsaken är inte helt klar, men det finns flera hypoteser. Ärftliga faktorer spelar roll, men även miljön kan påverka. En möjlig förklaring är att vi tillverkar och sprider fler kemiska ämnen. Det kan också spela roll att vi tillbringar mycket tid inomhus, där luftkvalitet och exponering för allergener ser annorlunda ut än utomhus.

Vid exponering av ett allergen märker man oftast inget. Men kroppen blir då sensibiliserad, det vill säga förberedd för en reaktion vid nästa kontakt. Under sensibiliseringen bildar B-lymfocyter stora mängder IgE-antikroppar, som fäster på ytan av vissa immunceller, till exempel mastceller.

Vid nästa kontakt med samma allergen kan detta binda till anti­ kropparna på mastcellen, vilket aktiverar den så att den frisätter histamin.

Histaminet orsakar allergiska symtom, vilket leder till att musklerna i luftrören drar ihop sig, slembildningen i slemhinnor ökar och blodkärlen vidgas, vilket gör att vätska läcker ut i vävnaden och orsakar svullnad.

Beroende på var i kroppen detta sker kan man få symtom som hösnuva, nässelfeber, astma eller diarré. I allvarliga fall kan allergenet spridas i blodet och orsaka en kraftig, livshotande allergisk reaktion.

G6

immunologiska sjukdomar

G

227

Pollenallergi eller “hösnuva” är en vanlig allergisk reaktion. Ett enda pollenhänge på ett träd kan sprida flera miljoner pollenkorn.

Pollenallergi Pollenallergi är en allergisk reaktion mot pollen från träd, gräs eller örter som sprids med vinden. Vanliga symtom är nysningar, rinnande näsa, nästäppa och kliande ögon. Allergin är i sig inte farlig, men kan vara mycket besvärlig under pollensäsongen. Den kan också påverka livskvaliteten och förvärra andra sjukdomar, till exempel astma.

Besvären brukar kunna lindras med hjälp av ögondroppar, nässpray eller tabletter som innehåller antihistaminer, som hindrar histamin från att binda till sina receptorer och därmed dämpar kroppens reaktion.

Nässelfeber

Nässelfeber kan utlösas av allergiska reaktioner mot allergener som exempelvis nötter, skaldjur, penicillin och djurhår.

228

Nässelfeber är en hudreaktion som orsakar tillfälliga, kliande utslag, som beror på att histamin frigörs i huden. Det bildas upphöjda, rodnande hudområden som ofta kliar intensivt.

Utslagen kan förekomma var som helst på kroppen och ofta försvinner de lika snabbt som de dök upp. Nässelfeber kan utlösas av allergiska reaktioner mot exempelvis mat som jordgubbar, fisk eller skaldjur. De kan även orsakas av infektioner, stress, tryck mot huden, kyla eller värme.

G

immunförsvare t

Vid ett getingstick kan en svullnad uppstå på den plats där sticket inträffade. För de flesta är detta en lokal reaktion, men hos personer som är allergiska mot getinggift kan det leda till anafylaktisk chock som är ett livshotande tillstånd och kräver omedelbar behandling.

Astma Vid astma blir luftvägarna inflammerade och smalare, vilket gör det svårare att andas. Vanliga symtom inkluderar andnöd, hosta, pipande andning och en känsla av trånghet i bröstet. Sjukdomen kan delas in i två olika typer, en allergisk och en icke-allergisk. Hos barn är allergisk astma vanligast, medan den icke-allergiska blir vanligare ju äldre man är. Det är ofta pollen, pälsdjur och kvalster som utlöser allergisk astma.

Den icke-allergiska astman kan framkallas av andra retningar som kall luft, tobaksrök, ansträngning, parfymer m.m.

Anafylaktisk chock Inom medicinen betyder chock ett kraftigt blodtrycksfall som kan vara livshotande. Chock kan bero på blodförlust, uttorkning, sviktande hjärtfunktion eller en allvarlig allergisk reaktion. När chocken beror på en allergi kallas det för anafylaktisk chock eller allergisk chock. Vid detta tillstånd får histamin blodkärlen att vidga sig och släppa ut stora mängder vätska till vävnaderna. Det gör att blodtrycket sjunker snabbt, vilket kan bli livshotande. Samtidigt uppstår ofta andra allvarliga symtom, som svullnad i andningsvägarna och andningssvårigheter.

Vanliga orsaker till anafylaktisk chock är svår allergi mot till exempel nötter, fisk, skaldjur, bi- och getingstick eller vissa läkemedel. Anafylaktisk chock kräver omedelbar behandling, ofta med en adrenalinspruta som motverkar symtomen.

G6

immunologiska sjukdomar

G

229

Snabbkoll G6 Immunologiska sjukdomar

230

1. Vilket av följande påståenden om autoimmuna sjukdomar är korrekt?

A Vid autoimmuna sjukdomar angriper kroppens immunförsvar främst yttre smittämnen som bakterier och virus.

B Autoimmuna sjukdomar uppstår när kroppens immunförsvar felaktigt angriper egna celler och vävnader.

C Vid autoimmuna sjukdomar bildas inga antikroppar, utan immunförsvaret bekämpar virus direkt.

D Autoimmuna sjukdomar drabbar endast äldre personer och är mycket ovanliga.

3. Vilket av följande påståenden om allergier är korrekt?

A Allergier uppstår när immunförsvaret reagerar på ämnen, som pollen eller vissa livsmedel, som om de vore farliga.

B Allergier orsakas alltid av bakterier och leder till svår infektion.

C Vid allergiska reaktioner angriper immun­ försvaret främst sina egna vävnader och orsakar vävnadsskador.

D Allergier är samma sak som autoimmuna sjukdomar, där immunförsvaret attackerar kroppens egna celler.

2. Vilket av följande påståenden om immun­ bristsjukdomar är korrekt?

A Vid immunbristsjukdomar har kroppen ett överaktivt immunförsvar som angriper sina egna celler.

B Immunbristsjukdomar innebär att kroppen inte kan skydda sig mot yttre smittämnen, eftersom immunförsvaret är för svagt eller defekt.

C Immunbristsjukdomar leder till att kroppen utvecklar ett för starkt skydd mot bakterier och virus.

D Immunbristsjukdomar är alltid ärftliga.

4. Vad menas med sensibilisering?

A Sensibilisering innebär att immun­ systemet inte reagerar på allergener förrän personen utsätts för dem flera gånger.

B Sensibilisering innebär att immun­ försvaret börjar producera antikroppar mot ett specifikt allergen efter en första exponering.

C Sensibilisering innebär att kroppen blir oförmögen att reagera på allergener på grund av en svag immunrespons.

D Sensibilisering innebär att kroppen producerar IgG-antikroppar istället för IgE mot allergener.

G

immunförsvare t

5. Hur kan besvären minskas vid pollenallergi?

A Genom att använda antihistaminer som blockerar effekten av histamin, ett ämne som orsakar allergiska symtom.

B Genom att använda nässpray som minskar inflammation i näsgångarna och lindrar symtom.

C Genom att ta antibiotika för att minska inflammationen i luftvägarna.

D Genom att undvika kontakt med pollen, hålla fönster stängda.

7. Vad stämmer bäst om anafylaktisk chock?

A Det är en lindrig allergisk reaktion som ofta går över av sig själv.

B Det är ett tillstånd där immunförsvaret tillfälligt slutar fungera.

C Det är en virusinfektion som påverkar andningsvägarna.

D Det är en allvarlig allergisk reaktion som kan orsaka andningssvårigheter och blodtrycksfall.

6. Vad menas med nässelfeber?

A Nässelfeber orsakas av en infektion som leder till utslag och klåda.

B Nässelfeber är en långvarig hudåkomma där huden blir hård och förlorar sin elasticitet.

C Nässelfeber innebär att huden får röda, kliande utslag eller blåsor som orsakas av en allergisk reaktion eller fysisk stimulans.

D Nässelfeber orsakas av att kroppen producerar för många röda blodceller, vilket leder till blåsor på huden.

G

G6

immunologiska sjukdomar

231

G7 Immunterapi Immunterapi är en form av medicinsk behandling som använder kroppens eget immunförsvar för att bekämpa sjukdomar, framför allt cancer. Denna behandling kan vara mycket specifik, vilket gör att den i många fall kan döda cancerceller utan att skada friska celler. En nackdel är att immunförsvaret ibland kan bli överstimulerat, vilket kan leda till autoimmuna reaktioner, där kroppen börjar angripa sina egna friska celler. Alla patienter svarar inte lika bra på immunterapi, och till vissa typer av cancer fungerar inte denna metod. Nedan följer några exempel på olika immunterapier.

Checkpointhämmare I immunsystemet finns så kallade checkpoints, ”kontrollpunkter”, vilka fungerar som bromsar. De har som uppgift att hålla immunsvaret i balans och förhindra att immunsystemet angriper kroppens egna celler.

Vissa cancerceller utnyttjar dessa kontrollpunkter för att gömma sig från immunsystemet. Checkpointhämmare är läkemedel som blockerar bromsarna och gör det möjligt för immunsystemet att hitta och angripa cancerceller som tidigare undgått attack.

före behandling T-cell

efter behandling cancercell

receptor

T-cell

cancercell

antigen

antikroppar checkpoint

En checkpoint fungerar som broms och förhindrar T-cellen att angripa cancercellen. Checkpointhämmare (anti­kroppar) förhindrar att cancer­celler gömmer sig från immun­systemet. Hämmaren möjliggör att T-celler aktiveras och att cancerceller kan attackeras.

232

G

immunförsvare t

Sverige har som mål att utrota livmoderhalscancer genom ett omfattande vaccinationsprojekt. Alla barn erbjuds gratis HPV-vaccination genom elevhälsan, oftast i årskurs 5.

Genmodifierade immunceller En annan typ av immunterapi innebär att man tar ut personens egna immun­celler och förändrar dem genetiskt genom att utrusta dem med en receptor som specifikt känner igen cancerceller. Cellerna odlas och blir fler innan de återförs till kroppen och kan angripa och döda cancercellerna. Denna typ av immunterapi används mot vissa typer av blodcancer, till exempel leukemi, där man använder genmodifierade immunceller (CAR-T-celler).

G

Cancervaccin Cancervacciner fungerar genom att aktivera immunsystemet mot specifika antigener som finns på cancerceller. Det finns både förebyggande vacciner, som HPV-vaccinet som skyddar mot livmoderhalscancer, och vacciner som används för att behandla existerande cancer.

G7

immunterapi

233

Monoklonala antikroppar Monoklonala antikroppar är syntetiskt fram­ställda anti­kroppar som designats för att känna igen specifika antigener på cancerceller. Dessa antikroppar kan märka cancercellerna så att immun­systemet kan hitta och förstöra dem, eller blockera signaler som gör att cancern växer.

Cytokinbehandling Cytokinbehandling innebär att cytokiner används för att behandla vissa sjukdomar. Cytokiner kan antingen tillsättas direkt eller så kan kroppens egen produktion av cytokiner stimuleras för att stärka immunsvaret. Denna behandling används bland annat vid cancer, där cytokiner kan aktivera immunceller för att angripa tumörceller.

stimulerande signal

biologisk effekt

receptor signal genaktivering cytokiner

cell som producerar cytokiner

målcell

Cytokiner kan användas inom immunterapi för att förstärka immuncellernas aktivitet.

234

G

immunförsvare t

Snabbkoll G7 Immunterapi 1. Vad menas med immunterapi?

A En behandling där man dämpar immun­ försvaret för att undvika infektioner.

B En behandling som stärker kroppens immunförsvar genom lugnande samtal.

C En behandling som syftar till att påverka eller förstärka immunförsvaret för att bekämpa sjukdomar som cancer.

D En metod för att ersätta saknade immun­ celler med konstgjorda celler.

2. Hur kan cancerceller utnyttja checkpoints för att undgå immunförsvaret?

A Genom att uttrycka receptorer som binder till T-cellens broms.

B Genom att ändra sin arvsmassa så att de blir släta.

C Genom att dela sig ofta.

D Genom att tillföra näring som T-cellerna behöver.

3. Para ihop begrepp med rätt förklaring:

G7

immunterapi

Begrepp

Förklaring

A Monoklonala antikroppar

1 Stimulerar immunförsvaret att känna igen och angripa tumörceller, antingen förebyggande eller behandlande.

B Checkpointhämmare

2 Läkemedel som tar bort bromsar i immunsystemet så att T-celler kan angripa cancerceller effektivare.

C Genmodifierade immunceller

3 Behandling med signalämnen som stärker immunsystemets aktivitet mot cancer.

D Cancervaccin

4 Identiska antikroppar framställda i laboratorium som binder specifikt till målstrukturer, t.ex. på cancerceller.

E Cytokinbehandling

5 Immunceller som har förändrats genetiskt för att känna igen och angripa tumörceller.

G

235

G

Sammanfattning

Immunförsvaret

Våra fiender i form av virus, bakterier, urdjur, maskar och svampar kallas gemensamt för patogener eller smittämnen.

Varje person har en unik id­kod på sina celler i form av ”igenkännings­ molekyler” som betecknas MHC. Tack vare dessa kan immunförsvaret skilja kroppens egna celler från patogener.

Kroppens försvar mot patogener består av det ospecifika och specifika immunförsvaret.

Det ospecifika immunförsvaret består av fysiska och kemiska barriärer som till exempel huden, slemhinnor och ämnen som motverkar bakterietillväxt.

Dessutom ingår ospecifika vita blodceller, immunceller som makrofager, dendritiska celler och NK-celler. Andra funktioner i det ospecifika försvaret är histamin, feber, interferoner, komplementproteiner och inflammation.

Det specifika immunförsvaret består av olika typer av T- och B-lymfocyter.

Antigenpresentatörer från det ospecifika immunförsvaret visar upp fragment av patogener, antigener, med hjälp av MHC­molekyler. T-hjälparceller reglerar och samordnar immunsystemet och aktiverar B­lymfocyter. T-mördarceller oskadliggör angripna kroppsceller.

När B-lymfocyter aktiveras bildar de plasmaceller och minnesceller. Plasma­ cellerna sprider antikroppar som kan passa mot antigener likt nyckeln i ett lås.

Kombinationen av gener säkerställer antikropparnas mångfald. Minnescellerna medverkar till naturligt förvärvad och aktiv immunitet.

Allergier orsakas av allergener, ämnen som vi normalt borde vara toleranta mot, men som orsakar överreaktioner hos immunförsvaret.

Immunterapi syftar till att stärka eller modifiera immunsystemet så att det effektivt kan känna igen och förstöra cancerceller.

236

g

immunförsvAre t

G Testa dig själv Immunförsvaret G1 Ospecifikt och specifikt

G4 Specifika försvaret

1. Förklara följande begrepp a) patogen b) immunceller c) fagocyt d) antigen e) MHC-molekyl f) antigenpresentatör

8. Redogör för hur B-lymfocyter medverkar i kroppens specifika försvar mot patogener.

10. Redogör för kroppens försvar mot virus som ”gömmer sig” inne i våra egna celler.

2. Beskriv kortfattat skillnaden mellan det specifika och ospecifika försvaret.

11. På vilket sätt är B-lymfocyter beroende av T-hjälparceller?

G2 Ospecifika försvaret

G5 Immunitet och vaccination

3. På vilka sätt medverkar huden i kroppens försvar mot patogener?

12. Hur skiljer sig traditionella vaccin från mRNA-vaccin?

4. Beskriv hur makrofager deltar i kroppens försvar.

G6 Immunologiska sjukdomar

5. Förklara begreppen a) cytokiner b) kemotaxi c) neutrofil

13. Förklara kortfattat vad som orsakar följande sjukdomar samt ge ett exempel på varje. a) autoimmuna sjukdomar b) immunbristsjukdomar c) allergier

G3 Inflammation

G7 Immunterapi

6. Vilken är skillnaden mellan en infektion och en inflammation?

14. a) Vad är immunterapi? b) Ge exempel på några olika typer av immunterapier.

9. Beskriv hur en antikropp är uppbyggd.

G

7. Förklara på vilka sätt en inflammation bidrar till kroppens försvar.

G i m m u n f ö r s v a r e t

237

Iris biologi 2

Iris biologi 2 Iris Biologi 2 är ett läromedel till gymnasieämnet Biologi nivå 2 (100p).

Boken har följande kapitelindelning: A Biologi – Läran om livet B Ekologi och hållbar utveckling C Cellbiologi D Genteknik

Charlotte Bosson

E Hälsa och ohälsa F Infektioner och smittspridning G Immunförsvaret H Kommunikation i kroppen I

Beteende och evolution

J

Evolutionär systematik

Anders Henriksson

I Iris-serien ingår även Iris Biologi 1 (100p) samt digitalt lärarmaterial till de båda nivåerna. Läs mer på www.gleerups.se.

Charlotte Bosson har arbetat i många år som gymnasielärare i biologi och kemi. Hon har även en masterexamen i biologi och erfarenhet av uppgiftskonstruktion för nationella provbanken i biologi.

Anders Henriksson har undervisat i biologi, kemi och naturkunskap på gymnasieskolan i mer än 20 år.

Nu arbetar Anders som läromedels­ författare och naturfotograf. Han har samarbetat med Gleerups sedan 1994.

Iris biologi 2 ISBN 9789151114354

9 789151 114354

Charlotte Bosson Anders Henriksson