9789151120980

Grundläggande vård och omsorg är ett ämne som har fokus på människors behov av vård och omsorg i olika situationer med utgångspunkt i ett etiskt och hälsofrämjande förhållningssätt.

Sara Eweson och Stina Willquist

Grundläggande vård och omsorg Nivå 1

Grundläggande vård och omsorg Nivå 1 Sara Eweson och Stina Willquist

Grundläggande vård och omsorg nivå 1 tar upp frågor som: habilitering?

• Hur fungerar människokroppen?

• Vilka är de vanligaste sjukdomarna och hur kan dessa behandlas?

• Hur kan smittspridning undvikas?

Läromedlet Grundläggande vård och omsorg nivå 1 har en tydlig koppling till ämnesplanen för Gy25. Varje kapitel är uppbyggt kring ämnets syfte och en eller flera punkter av det centrala innehållet som finns på nivå 1.

I varje kapitel finns möjlighet för eleven att bli aktiv i sitt lärande med hjälp av fallbeskrivningar, centrala begrepp, ord att öva på och sammanfattningar. Kapitlen innehåller även tre olika frågetyper som får eleven att reflektera kring, fördjupa sig i och löpande stämma av sin kunskap. För att eleven ska öva på att kommunicera med kollegor, vårdtagare och anhöriga finns det kommunikativa övningar i varje kapitel.

Sara Eweson är legitimerad specialistsjuksköterska inom akutsjukvård och yrkeslärare inom vård och omsorg. Hon har varit verksam inom både ungdomsgymnasium, vuxen­utbildning och kliniskt träningscenter.

Stina Willquist är utbildad hälsopedagog och rektor.

Hon har arbetat i flera år på Vård- och omsorgs­ programmet, som lärare och som rektor, och har erfarenhet både av ungdomsgymnasier och vuxenutbildning.

ISBN 9789151120980

9 789151 120980

Grundläggande vård och omsporg Nivå 1

• Hur arbetar man med personlig omvårdnad, rehabilitering och

Gy25

Innehåll 1 Arbeta med människor............................................................... 7 1.1 Salutogent förhållningssätt........................................................................................ 10 1.2 Stödja personlig omvårdnad och egenvård.............................................. 11

2 Lagar och yrkesetik.................................................................... 33 2.1 Lagar och regler...................................................................................................................... 36 2.2 Etik........................................................................................................................................................ 45 2.3 Yrkesetik och etiska principer.................................................................................. 47

3 Arbetsmiljö och ergonomi...................................................... 55 3.1 Arbetsmiljö................................................................................................................................... 58 3.2 Ergonomi........................................................................................................................................ 61

4 Anatomi och fysiologi.............................................................. 75 4.1 Kroppens anatomi och fysiologi............................................................................ 78 4.2 Hjärna................................................................................................................................................. 78 4.3 Nervsystem................................................................................................................................. 82 4.4 Andningsorgan......................................................................................................................... 86 4.5 Hjärta och kärl.......................................................................................................................... 89 4.6 Mag-tarmkanal......................................................................................................................... 93 4.7 Njurar och urinvägar.......................................................................................................... 97 4.8 Endokrina systemet............................................................................................................ 98 4.9 Rörelseorgan.......................................................................................................................... 101 4.10 Könsorgan................................................................................................................................. 107

4

Innehåll

5 Sjukdomar och behandlingar............................................ 117 5.1 Sjukdomar i hjärna och nervsystem................................................................... 120 5.2 Sjukdomar i hjärta och cirkulationsorgan.................................................... 135 5.3 Sjukdomar i andningsorgan......................................................................................... 142 5.4 Sjukdomar i mag-tarmkanal........................................................................................ 154 5.5 Sjukdomar i urinvägar........................................................................................................ 176 5.6 Sjukdomar i endokrina systemet........................................................................... 182 5.7 Vanliga läkemedel.................................................................................................................. 193

6 Hindra och förebygga smitta............................................ 207 6.1 Smitta................................................................................................................................................. 210 6.2 Mikroorganismer.................................................................................................................... 212 6.3 Smittkedjan.................................................................................................................................. 216 6.4 Förhindra smitta..................................................................................................................... 219

7 Första hjälpen och HLR........................................................................................227 7.1 Först på plats.............................................................................................................................. 230 7.2 L-ABCDE......................................................................................................................................... 230 7.3 Hjärt-lungräddning, HLR............................................................................................... 243 7.4 Akuta situationer.................................................................................................................... 249 7.5 SBAR................................................................................................................................................... 256

Register...................................................................................................... 261 Bildförteckning..................................................................................... 264

Innehåll

5

Innehåll 6.1 Smitta............................................................................................ 210 6.1.1 Epidemier och pandemier....................................................................................... 210

6.2 Mikroorganismer.................................................................... 212 6.2.1 Mikroorganismers behov........................................................................................ 212 6.2.2 Olika smittämnen.................................................................................................... 213 6.2.3 Smittkälla.................................................................................................................. 215

6.3 Smittkedjan............................................................................... 216 6.3.1 Smittvägar................................................................................................................ 217 6.3.2 Smittmottagare....................................................................................................... 218

6.4 Förhindra smitta..................................................................... 219 6.4.1 Basala hygienrutiner................................................................................................ 219

206

6 Hindra och förebygga smitta Smitta kan påverka oss alla, men med enkla åtgärder kan vi stoppa spridningen. I vårt dagliga liv kommer vi i kontakt med människor, ytor och föremål som kan bära på olika virus och bakterier. Genom att följa enkla hygienregler, som att tvätta händerna noggrant och hålla rent, kan vi minska risken för att sjukdomar sprids. I detta kapitel ska du få lära dig om mikroorganismer och om hur du kan förhindra smitta och smittspridning så att du kan skydda både dig själv och de du har runtomkring dig. Genom att förstå hur smittspridning sker är det lättare att förstå vad du kan göra för att stoppa smittkedjan. Målet är att du, oavsett om du är hemma, på jobbet eller i någon annan miljö, ska känna dig trygg och veta vad du kan göra för att minska risken för smitta och smittspridning.

I detta kapitel får du möjlighet att utveckla följande från ämnets syfte: kunskaper om hur smittspridning kan undvikas.

Centralt innehåll Basala hygienrutiner samt smitta och smittspridning.

6 Hindra och förebygga smitta

207

Så var februari här. Kräksjukan och förkylningarnas högtid. Raven som är stödassistent och har arbetat några år på LSS-boendet vet vad detta innebär.

Trots att de verkligen försöker tänka på noggrann hygien och på att förhindra smittspridning är denna tid alltid kämpig. Ett litet missöde så är smittan igång igen. Fast det är mycket bättre nu än vad det var för några år sedan.

De har fokuserat mycket på utbildning och förebyggande arbete de senaste åren och det har gett resultat. Det var ju inte bara utbildning av personalen som behövdes. Även de boende behövde förstå hur de kan bidra till att alla håller sig friska.

Nu sitter Raven och förbereder sig för dagens undervisning. Han ska lära

208

de boende varför det är så viktigt att tvätta händerna och stanna inne på sitt rum om man är sjuk.

I samma sekund hör Raven hur någon kräks i rummet bredvid. Han reser sig för att gå dit och möts av kaos redan i dörren. En av de boende har kaskadkräkts rakt ut i rummet och av utseendet att döma på byxorna har det nog även kommit den vägen. En första instinkt är att gå fram och hjälpa, men Raven stoppar sig själv. Han vet att det är viktigt med skyddsutrustning för att inte sprida vidare smittan på hela boendet, så han går för att hämta det. Nu gäller det alltså bara att försöka begränsa smittan så gott det går, tänker han.

6 Hindra och förebygga smitta

reflektera

Hur tror du att smittförebyggande arbete kan se ut på olika verksamheter, till exempel ett LSS-boende eller en förskola? Vad vet du redan nu?

centrala begrepp De här orden är viktiga för det du nu ska lära dig. Fundera över vad orden betyder innan du börjar läsa. smitta – hur sjukdomar överförs från en person till en annan. epidemi – ett lokalt eller nationellt smittutbrott. pandemi – ett smittutbrott som sker över stora delar av världen. mikroorganismer/mikrober – de minsta levande varelserna på jorden som bara är synliga med hjälp av mikroskop, till exempel bakterier. smittämnen – partiklar som sprider sjukdom, exempelvis virus, bakterier, svampar och parasiter. virus – partikel som inte kan inte leva eller föröka sig själv utan måste ta sig in i en levande cell för att kunna producera nya virus. bakterier – små encelliga organismer som finns överallt, de kan vara både nyttiga och orsaka infektioner. smittkedja – de olika stegen i hur en smitta sprids. smittväg – hur smittan sprids, till exempel via luften, blod eller hudkontakt. förebyggande åtgärder – metoder som används för att förebygga till exempel smitta. basala hygienrutiner – arbetssätt som förhindrar smittspridning, bland annat noggrann handtvätt och användning av exempelvis handskar, visir och munskydd. handhygien – att hålla händerna rena från smittämnen och smuts. desinfektion – kraftfull rengöring med syfte att döda smittämnen på ytor eller händer.

6 Hindra och förebygga smitta

209

6.1 Smitta Smittspridning och infektioner har funnits i alla tider och har skördat många liv. Så är det än i dag. Fast vi vet mycket om bakterier, virus och andra smittämnen och hur vi kan förhindra smittspridning så sker det ändå varje dag. Det finns mycket du kan göra för att förhindra det och med kunskap och förebyggande arbete kan du komma långt.

6.1.1 Epidemier och pandemier

sanitär – något som rör renlighet, hygien eller förhållanden som påverkar hälsa epidemi – ett lokalt eller nationellt smittutbrott pandemi – ett smittutbrott som sker globalt över stora delar av världen

Idag och än mer i vår historia har det skett utbrott av olika epidemier och pandemier som har skördat många liv. Det är oftast olika infektionssjukdomar som ligger bakom. Förr i tiden och i dagens låginkomstländer är orsaken oftast bristande hygienstandard och hög befolkningstäthet. Dåliga sanitära förhållanden gör att hundratusentals människor dör av infektionssjukdomar som ger diarréer och olika barnsjukdomar. Sverige har idag rent vatten, kontrollerade livsmedel, vacciner och antibiotika som gör att dessa infektioner inte finns här i så stor utsträckning.

Det var inte förrän på mitten av 1800-talet som det blev känt vad som orsakade dessa smittsamma sjukdomar och hur vård- och omsorgspersonal kunde arbeta förebyggande.

Smittor har lättare att sprida sig mellan människor på platser där många vistas och där det är trångt.

210

6 Hindra och förebygga smitta

Vaccinationsprogram har varit en stor bidragande faktor till att vi har hindrat olika epidemier och pandemier och räddat många miljon­tals liv. År 2009 blev svininfluensan en pandemi och folk över hela världen smittades. Även i Sverige drabbades vi och massivt vaccinationsarbete drogs i gång för att försöka minska antalet allvarliga fall och dödsfall. Nästan fem miljoner personer vaccinerade sig i Sverige och begränsade spridningen av influensan väldigt effektivt.

Mest aktuell är Covid-19 som spred sig över stora delar av världen med start 2019, en pandemi som skördade miljontals människoliv.

Ingen vet den faktiska dödssiffran men uppskattningsvis dog mellan 7 och 18 miljoner människor innan det kom ett vaccin som kunde bromsa upp smittspridningen.

vaccin – ett läkemedel som tränar kroppens immunförsvar att känna igen och bekämpa specifika sjukdomar

Förstod du?

1. Vad betyder epidemi?

2. Vad betyder pandemi?

3. Vad är en stor bidragande orsak till att vi lyckats begränsa epidemier och pandemier i världen?

kommunicera

Föreställ dig att du arbetar på en förskola. Förklara varför vi har olika vaccinationsprogram för en vårdnadshavare.

Fallbeskrivning När Raven kommer tillbaka med skyddsutrustningen möter han Fatima i korridoren. De tar snabbt på sig förkläde, handskar och visir. De spärrar av rummet och Raven tar med sig personen till duschen. De smutsiga kläderna läggs direkt i påse för smittförande tvätt.

Under tiden desinficerar Fatima rummet noggrant: dörrhandtag, golv, säng, alla ytor.

När allt är under kontroll gör personalen en snabb genomgång av rutinerna.

Situationen är besvärlig, men tack vare utbildningen vet både personal och boende hur smittan kan begränsas.

reflektera

Vilka rutiner finns på din skola/arbetsplats för att hindra smittspridning?

6 Hindra och förebygga smitta

211

6.2 Mikroorganismer

normalflora – de mikroorganismer som normalt finns i och på vår kropp

Mikroorganismer finns överallt runt omkring oss och är en förut­ sättning för liv på jorden. Varför blir då en del av dessa nyttiga varelser skadliga för oss människor?

Många av dessa mikroorganismer finns i omgivningen utan att göra oss sjuka. Vissa bakterier ingår till och med i vår normalflora och vi blir sjuka om de inte finns där. Till exempel måste det finnas vissa bakterier i tarmarna för att vi ska må bra och magen ska fungera. Vid en antibiotikakur slås även dessa bakterier ut och vi får diarré för att tarmarna inte fungerar utan sina bakterier. När några av dessa bakterier hamnar på fel ställe så kan vi dock bli sjuka. Ett vanligt exempel är om du får in tarmbakterier i urinröret, då kan du få en urinvägsinfektion.

Visste du att din normalflora utgör ungefär 1,5 kg av din kroppsvikt? Det är många mikroorganismer det.

6.2.1 Mikroorganismers behov Mikroorganismer behöver, precis som människan, vissa förutsättningar för att kunna överleva. De behöver en behaglig temperatur, näring och en bra miljö.

dvala – ett tillstånd där funktioner går ner på låg nivå och slutar vara aktiva

212

Temperatur: De allra flesta mikroorganismer mår som bäst och förökar sig som mest i en temperatur runt 37 grader. Det är därför som du behöver tvätta smutsig tvätt i minst 60 grader för att säkert ta död på mikroorganismerna. Vid kallare temperaturer, till exempel om du lägger in något i en frysbox, dör inte alla mikroorganismerna utan de lägger sig bara i dvala och blir aktiva igen när temperaturen stiger.

Näring: Mikroorganismerna behöver näring för att kunna överleva. Några mikroorganismer kan leva på dammpartiklar i upp till flera månader. På vår hud finns allt de behöver för att överleva. I sår finns det gott om mat för mikroorganismerna och därför behöver du alltid vara extra uppmärksam om det finns en sårinfektion eller inflammation.

6 Hindra och förebygga smitta

Mikroorganismerna dör när du regelbundet tvättar lakan, kläder och handdukar i minst 60 grader.

Bra miljö: De flesta mikroorganismer trivs bäst i en fuktig miljö som har ett neutralt pH-värde. Vår magsaft är alldeles för sur för de flesta mikroorganismer och de dör i den miljön. Det är ett bra skydd, även om det inte alltid räcker för att vi ska undvika magsjuka.

Syre: Några mikroorganismer behöver syre för att överleva, andra dör i kontakt med syre. Stelkrampsbakterien som lever i jorden klarar sig till exempel inte i kontakt med syre. De bakterier som behöver syre för att överleva kallas för aeroba bakterier och de som lever utan syre kallas för anaeroba bakterier.

Förstod du?

Vilka förutsättningar behöver mikroorganismer för att överleva?

6.2.2 Olika smittämnen Smittämnen är mikroorganismer och virus som orsakar sjukdomar.

De kan delas in i:

• bakterier • virus • svampar • parasiter.

6 Hindra och förebygga smitta

213

BAKTERIER

Streptokocker

Stafylokocker

Förstod du?

Vad är en bakterie?

Bakterier består av en enda cell och har en egen ämnesomsättning.

De förökar sig genom att dela på sig. Det finns många olika sorters bakterier och några av de vanligaste är streptokocker och stafylo­ kocker. I ett mikroskop ser man att streptokocker bildar kedjor och stafylokocker bildar klasar.

Om bakterierna inte blivit resistenta mot antibiotika så kan de flesta bakteriella infektioner och inflammationer behandlas med antibiotika.

MRSA, meticillinresistenta staphylococcus aureus, är den van­li­ gaste multiresistenta bakterien. Men multiresistent menas att bakte­ rien är motståndskraftig mot flera olika typer av antibiotika. Att vara bärare av MRSA ger oftast inga symtom. Om ett sår som inte läker kan det vara ett symtom på att det finns multiresistenta bakterier i såret.

VIRUS

Förstod du?

Vad är ett virus?

Det är skillnad på virus och bakterier. Virus har ingen egen ämnesomsättning och måste därför leva på någon annan. Viruset invaderar en annan levande cell och försöker styra den för att kunna föröka sig och orsaka en infektion. Förkylning och halsont är vanliga virusinfektioner.

Antibiotika hjälper inte mot virusinfektioner. Vid tidiga tecken på virusinfektion kan det hjälpa med läkemedel som stärker cellernas väggar och minskar möjligheten för viruset att ta sig in i cellen.

På så sätt förhindras att viruset får fäste och att personen blir sjuk.

Förkylningsspray som sprutas i munnen/halsen är ett exempel på denna typ av läkemedel.

Om viruset redan har tagit sig in i cellen och tagit över är alternativen för behandling mycket mer begränsade. Kroppens immunförsvar tar oftast hand om det själv. kommunicera

Föreställ dig att du arbetar på en förskola. Förklara skillnaden mellan bakterier och virus för ett barn.

214

6 Hindra och förebygga smitta

SVAMPAR

En svamp är en mikrob som förökar sig bland annat med sporer.

Svampinfektioner är inte helt ovanliga på naglar eller i munnen. Det är jästsvampar eller trådsvampar som trivs på hud och naglar. Det ger ofta symtom som klåda och inflammatorisk reaktion.

spor – ett mycket litet fröliknande korn som växter, svampar och vissa bakterier sprider sig med

PARASITER

En parasit är en mikroorganism som lever på eller i andra levande organismer. Den tar näring från den andra organismen och orsakar ofta skada. Parasiter smittar ofta genom vatten och livsmedel. Det är inte ovanligt att personen som har drabbats har diarréer och besvär från tarmen. Vissa parasiter ger inga symtom alls och kan därför vara svåra att upptäcka. Springmask är en vanlig men ofarlig tarmparasit.

Skabb är en parasit, ett litet kvalster, som lever i hudens yttre lager och sprids genom nära hudkontakt.

6.2.3 Smittkälla Det finns flera olika smittkällor. De vanligaste är:

• människor: » urin » avföring » kräkningar » blod » sekret » hud och sår » utandningsluft och droppsmitta • utrustning • vatten • livsmedel.

6 Hindra och förebygga smitta

Tånagel med svampinfektion. kvalster – små spindeldjur som ofta lever i damm, på djur eller växter och ibland kan orsaka allergi

Förstod du?

1. Var är det vanligt att få en svamp­ infektion?

2. Vad är en parasit?

Förstod du?

Vilka olika smittkällor finns?

215

6.3 Smittkedjan Bara för att det finns mikroorganismer så betyder det inte att de sprids och leder till infektion. Infektion blir det först när mikroorganismerna invaderar vävnaden. Det betyder att olika mikroorganismer kan vara helt ofarliga under vissa förhållanden men framkalla sjukdom i andra.

För att smittkedjan ska kunna börja behövs följande:

• ett smittämne • en smittkälla • en smittväg • en smittmottagare.

Det finns många sätt för smitta att spridas på förskolor.

Förstod du?

Vad behövs för att en smittkedja ska finnas?

216

Smittämnet är en mikroorganism eller ett virus. För att de ska kunna fortplanta sig behöver de en smittkälla. För att det ska bli risk för smittspridning behöver det från smittkällan finnas en smittväg, det kan till exempel vara via händer.

Smittmottagaren är den som sedan får smittan. För att den ska bli smittad behöver det finnas en ingångsport för smittämnet. Det kan vara exempelvis genom ett sår, luftvägarna, urinröret eller genom munnen.

6 Hindra och förebygga smitta

6.3.1 Smittvägar Att ha koll på vilka smittvägar som finns viktigt.

Direkt kontaktsmitta innebär att smittämnet överförs vid direkt kontakt mellan smittkällan och smittmottagaren. Det kan till exempelvis vara att skaka hand med någon som är sjuk.

Indirekt kontaktsmitta innebär att smittan sker genom mellanled.

Det kan vara förorenad utrustning, handtag eller knappen som du använder för att tända och släcka lampan varje gång du varit på toaletten.

Droppsmitta kallas det när smittan förs vidare genom droppar. Det kan vara nysningar, hosta och kräkningar. Dropparna är tunga partiklar och kan därför inte hålla sig i luften särskilt länge. De faller oftast en till två meter från källan. När de hamnar på golvet kan det då bli en indirekt kontaktsmitta, till exempel om det ligger leksaker på golvet som barnen sedan leker med.

Luftburen smitta sker genom små mycket lätta droppar som finns i luften. De är så små att de kan hålla sig svävande under en lång tid och gör att vi andas in dem när de cirkulerar i luften. Virus som ger oss vattkoppor är exempel på en luftburen smitta, så även covid-19.

Droppsmitta sker till exempel när vi nyser.

Det är därför viktigt att nysa i armvecket för att förhindra att dropparna sprids ut i luften.

6 Hindra och förebygga smitta

217

Blodburen smitta är den som smittar via blod. Smittan finns i blodet och smittar genom slemhinnor, sår eller blodtransfusioner. Det kan vara genom infekterade kanyler eller i samband med samlag.

Förstod du?

Vilka är de olika smittvägarna?

Fekal-oral smitta betyder att smittan finns i avföring och sprids till munnen via händer eller mat. Det kan ske vid dålig handhygien efter toalettbesök.

6.3.2 Smittmottagare Smittmottagaren blir smittad av ett smittämne som tar sig in i den personens kropp. Det kan vara till exempel genom ett sår, munnen, luftvägarna eller något annat. Om personen redan är sjuk är det större risk att en ny smitta får fäste.

Miljön som smittmottagaren befinner sig i har stor betydelse för smittorisken. I din hemmiljö finns det många mikroorganismer och de flesta av dem är du van vid. Det innebär att du har mindre risk för att bli sjuk och smittad av dessa. I offentliga miljöer, där du inte är lika mycket, finns en massa mikroorganismer som du inte är så van vid. Då är det större risk för att bli smittad och sjuk.

Platser som kan sprida smitta är till exempel:

• förskolan • träningslokal • omklädningsrum

Förstod du?

1. Vad är en smitt­ mottagare?

2. Vilka är vanliga platser där smittspridning kan ske?

218

• lokaltrafik • restauranger • sjukhus.

På sjukhus finns det många sjuka personer. En vårdtagares immunförsvar är kanske extra nedsatt och därmed är hen särskilt känslig och mottaglig för smittämnen. Risken att smittas blir då ännu större.

Därför är det extra viktigt att vid dessa tillfällen vara noggrann med hygienen för att skydda andra och dig själv.

6 Hindra och förebygga smitta

6.4 Förhindra smitta Risken för smittspridning minskar med varje del av smittkedjan som du kan bryta. Det är svårt att utrota alla smittämnen. Du kan däremot bryta smittkedjan genom att minska eller ta bort smittkällorna genom att hålla rent, tvätta och desinfektera utrustning och lokaler med jämna mellanrum. Du förhindrar smittspridning ytterligare genom att ha god handhygien och använda skyddsutrustning när det behövs.

desinfektion – kraftfull rengöring med syfte att döda mikroorganismer på ytor eller händer

6.4.1 Basala hygienrutiner Mikroorganismer kan i många fall överföras från dig, dina kläder och din utrustning till andra i din omgivning, särskilt om du arbetar med människor och kommer i nära kontakt med dem. Det smittar via händer, kläder, hår eller om du har smycken eller annat som hänger ner. Genom att använda basala hygienrutiner kan du förhindra smitta.

FÖRHINDRA SMITTA VIA HÄNDER

Den viktigaste och enklaste uppgiften för att förhindra smitta är att hålla en god handhygien.

Mycket av smittspridningen sker via händerna.

Mikroorganismer finns på nästan allt vi tar i och några av dem kan göra oss själva eller andra sjuka. Om du får det på dina händer skickar du smittan vidare till allt det du tar på efter det. Ett tänkbart scenario på en förskola kan vara: 1. Du hjälper ett barn på toaletten och utan att du är medveten

om det får du avföring på dina händer.

2. Om du inte tvättar händerna efteråt så kan avföringsbakterier

hamna på dörrhandtaget på vägen ut från toaletten. Kanske du trycker på ljusknappen. När du kommer ut tar du i några leksaker och lägger tillbaka dessa i sin låda.

6 Hindra och förebygga smitta

219

3. Nästa person som går på toaletten tänder ljuset på den

smutsiga ljusknappen, tar i handtaget och vips så är smittspridningen i gång.

4. Barnet som leker med leksakerna du tog i stoppar dem i

munnen och har därefter fått mikroorganismerna i sig.

Tvätta händerna Det är alltid viktigt att tvätta händerna efter att du är klar med en uppgift, men det är extra viktigt efter att du utfört en smutsig uppgift. Du behöver tvätta händerna även om du har använt handskar, eftersom handskar kan släppa igenom vissa mikroorganismer.

När du använder dig av handsprit behöver du gnida in händer och underarmar till dess att det har avdunstat. Se till att du täcker alla fingrar och mellanrum med sprit. Det är lätt att missa den ena tummen när du spritar dina händer. Prova själv så du ser vilken tumme som du själv missar. Låt det lufttorka och eftertorka inte med handduk, då mister det lite av effekten.

Händerna ska tvättas med tvål och vatten när de är synligt smutsiga och efter orent arbete. Om de inte har varit i kontakt med uppenbar smuts.

Förstod du?

1. Varför är det så viktigt att tvätta/ sprita händerna?

2. Varför behöver du inte bara tvätta händerna ofta men också använda handkräm?

220

Sköt om händerna Om du tvättar dig för ofta med tvål och vatten riskerar du att händerna blir uttorkade, får sprickor eller eksem. Det ger en bättre förutsättning för bakterier att växa. Dina händer ska vara mjuka, hela och inte ha trasiga nagelband. Det är det bästa motståndet för att mikroorganismer inte ska fastna på dina händer.

Använd gärna handkräm dagligen för att behålla dina händer mjuka och hela. Undvik ringar och andra smycken på dina händer då mikroorganismer gärna fastnar i dessa och kan sprida smitta.

6 Hindra och förebygga smitta

reflektera

Tvätta dina händer som du brukar men gör det i lite mer långsam takt än normalt. Titta efter noga hur du egentligen gör och vilka områden som du missar. Tvättar du verkligen alla fingrar och alla mellanrum när du gör som du brukar?

FÖRHINDRA SMITTA VIA KLÄDER

Dina kläder är också en grogrund för mikroorganismer. Om du kommer att vara i kontakt med kroppsvätskor som urin, avföring, blod, sekret eller kräkningar behöver du använda handskar men också förkläde. Det förhindrar att mikroorganismer fastnar i dina kläder och att du på så sätt sprider smittan vidare. Om det är stor risk för stänk behöver du också fundera på om du behöver ett visir framför ansiktet för att skydda dig.

Arbetskläderna inom vård och omsorg ska alltid ha kort ärm, som ska sluta vid armbågen, för att göra det möjligt med korrekt handhygien. Allt för att minska smittspridningen. På vissa arbetsplatser ser arbetsgivaren till att det alltid finns ordentliga och rena arbetskläder. På andra arbetsplatser använder du dina egna kläder.

Tänk då på att byta arbetskläder dagligen och att använda sådana som går att tvätta i 60 grader. Det minskar risken för smittspridning.

Om kläderna blir synligt nedsmutsade under ditt arbetspass behöver du byta redan då.

FÖRHINDRA SMITTA VIA UTRUSTNING

Utrustning som används i arbetet får inte bli till smittkällor. Därför behöver du vara uppmärksam på vad du använder dem till och när det finns risk för smittspridning. Att desinfektera utrustningen med jämna mellanrum är också nödvändigt för att säkerställa god hygien.

visir – en skyddsskärm som täcker ansiktet och skyddar mot stänk, droppar eller smitta

Förstod du?

Hur kan du förhindra att smitta sprids via dina kläder och via utrustning?

kommunicera

Föreställ dig att du arbetar på ett LSS-boende. Förklara för en boende hur man ska tvätta händerna utifrån bilden på föregående sida.

6 Hindra och förebygga smitta

221

Basala hygienrutiner inom vård och omsorg Handhygien

• Tvätta händerna med tvål och vatten när de är synligt smutsiga.

• Använd handdesinfektion före och efter kontakt med en vårdtagare, samt före rent och efter orent arbete.

Skyddshandskar

• Används vid risk för kontakt med kroppsvätskor, slemhinnor eller förorenade ytor.

• Byt handskar mellan varje vårdmoment och vårdtagare. Desinfektera händerna före och efter användning.

Skyddskläder – plastförkläde eller engångsrock

• Används vid hantering av blod, sekret eller avföring och vid moment som kan orsaka stänk eller kontakt med smittsamma ämnen.

• Byts mellan varje vårdtagare och vid synlig nedsmutsning.

Munskydd och visir/ögonskydd

• Används vid risk för stänk av kroppsvätskor mot ansikte eller ögon.

Arbetskläder

• Kortärmade och byts dagligen eller vid behov.

• Ska tvättas i minst 60 °C i särskild tvätt för arbetskläder.

Hår och smycken

• Långt hår ska vara uppsatt.

• Inga ringar, armband eller klockor får bäras vid patientnära arbete.

Arbeta från rent till orent arbete.

• Gör det orena sist för att minska risken för smittspridning.

• Rent arbete/materiel: rengjord utrustning, rentvättade kläder, matlagning.

• Orent arbete: hjälpa någon med personlig hygien, såromläggningar, städning.

Förstod du?

Beskriv de basala hygien­ rutinerna.

222

kommunicera

Gå ihop två och två. Tänk att en av er är personal på ett äldreboende och att den andra är en av de boende. Den som är personal ska förklara vad basala hygienrutiner är för den boende. Byt sedan roller.

6 Hindra och förebygga smitta

Visste du att förlossningsläkaren Ignaz Semmelweis som levde i mitten av 1800-talet upptäckte att de höga dödstalen på förlossningen berodde på bristfällig handtvätt när läkarna gick mellan obduktioner och förlossningshjälp? Han införde regler om att läkarna skulle tvätta händerna med tvål och klorvatten efter obduktionerna. Efter det var det mycket färre som dog på förlossningsavdelningen.

Sjuksköterskan Florence Nightingale uträttade storverk för de skadade soldaterna under Krimkriget, även det på mitten av 1800-talet. På den tiden var den allmänna uppfattningen att sjukhusen var farligare än slagfälten. Florence Nightingales och de andra sjuksköterskorna tvättade och städade de stinkande lokalerna. De såg till att de sårade soldaterna hade sängar att ligga i, bra mat att äta och att det fanns ett fungerande avlopp. Bara på en månad hade dödligheten bland soldaterna gått från 42% till 2%.

I dag kanske vi alla tar dessa saker för givet men då var det ingen självklar sak. Trängsel, smuts, dålig hygien och okunnighet kring smitta och smittspridning har orsakat många dödsfall på sjukhusinrättningar både förr och idag.

Ord att öva på sanitär – något som rör renlighet, hygien eller förhållanden som påverkar hälsa. ett vaccin – ett läkemedel som tränar kroppens immunförsvar att känna igen och bekämpa specifika sjukdomar.

Öva på att uttala orden högt. Förklara innebörden av orden för varandra och sätt in dem i meningar.

en epidemi – ett lokalt eller nationellt smittutbrott. en pandemi – ett smittutbrott som sker globalt över stora delar av världen

Mikroorganismer mikroorganismer/mikrober – de minsta levande varelserna på jorden som bara är synliga med hjälp av mikroskop, till exempel bakterier. en normalflora – de mikroorganismer som normalt finns i och på vår kropp. aerob – något som behöver syre. anaerob – något som inte trivs i syre. en bakterie – små encelliga organismer som finns överallt, de kan vara både nyttiga och livsviktiga men kan också vara farliga och orsaka infektioner.

MRSA – meticillinresistenta staphylococcus aureus, den vanligaste multiresistenta bakterien. ett virus – organism som inte kan inte leva eller föröka sig själv utan måste ta sig in i en levande cell och använda sig av den cellen för att kunna producera nya virus. svamp – här: en typ av mikrob som förökar sig bland annat med sporer. parasiter – en bred grupp av organismer som behöver utnyttja en annan levande varelse för att överleva och föröka sig.

6 Hindra och förebygga smitta

223

Ord att öva på Smittkedjan en smittkedja – de olika stegen i hur en smitta sprids. en smittväg – hur smittan sprids, till exempel via luften, blod eller hudkontakt. en smittmottagare – den person, det djur eller den organism som tar emot ett smittämne och därmed riskerar att bli infekterad. en kontaktsmitta – kan vara direkt eller indirekt, direkt kontaktsmitta är när smitta överförs genom direkt fysisk kontakt och indirekt kontaktsmitta sker via exempelvis förorenade ytor eller föremål. en droppsmitta – när smittämnen sprids genom små vätskedroppar från när en smittad person exempelvis hostar eller nyser. en luftburen smitta – smittämnen som sprids via små partiklar som hänger kvar i luften och som sedan andas in av andra personer. en blodburen smitta – infektioner som överförs via blod eller blodblandade kroppsvätskor. en fekal-oral smitta – när smittämnen från avföring hamnar i en mun.

Förhindra smitta basala hygienrutiner – arbetssätt som förhindrar smittspridning, bland annat noggrann handtvätt och användning av exempelvis handskar, visir och munskydd. handhygien – att hålla händerna rena från smittämnen och smuts. desinfektion – kraftfull rengöring med syfte att döda mikroorganismer på ytor eller händer.

Sammanfattning Smitta, epidemier och pandemier

• Epidemi är ett lokalt eller nationellt smittutbrott. Pandemi är ett smittutbrott som sker globalt över stora delar av världen.

Mikroorganismer

• De mikroorganismer som du normalt har på och i din kropp kallas för normalflora och de behöver du för att hålla dig frisk. Du kan bli sjuk om du utsätts för mikroorganismer som inte tillhör din normalflora eller om dessa hamnar på fel ställe i kroppen.

• Mikroorganismer trivs ofta bäst i en fuktig miljö, i en temperatur kring 37 grader och i ett neutralt pH-värde. Vissa mikroorganismer behöver syre för att överleva, andra dör om de kommer i kontakt med syre.

224

6 Hindra och förebygga smitta

Sammanfattning

• Mikroorganismer är en förutsättning för liv på jorden och finns överallt i vår omgivning.

• Smittämnen kan delas in i bakterier, virus, svampar och parasiter.

Smittkedjan

• Smittspridning kan ske på olika sätt; genom människor, utrustning, vatten eller livsmedel.

• För att smittkedjan ska kunna börja krävs ett smittämne, en smittkälla, en smittväg och en smittmottagare. För varje del du kan stoppa i smittkedjan förhindrar du att smittan kan ta sig vidare.

• Smittvägarna kan delas upp i direkt kontaktsmitta, indirekt kontaktsmitta, droppsmitta, luftburen smitta, blodburen smitta och fekal-oral smitta.

Förhindra smitta

• För att förhindra att smittspridning sker behöver du använda dig av basala hygienrutiner. Tvätta händerna och/eller sprita dem med desinfektionsmedel både innan och efter du har utfört ett moment. Använd förkläde och handskar vid orent arbete och där det finns risk för att du kommer i kontakt med kroppsvätskor. Arbeta alltid från rent till smutsigt.

Instuderingsfrågor 1. Beskriv skillnaden mellan en epidemi och en pandemi.

2. Vad är en mikroorganism? Ge exempel och förklara.

3. Vad innebär normalflora?

4. Vad finns det för skillnaden mellan olika mikroorganismer?

5. På vilka olika sätt kan smittspridning ske?

6. Hur kan du förhindra smittspridning?

7. Vad innebär smittkedjan?

8. Vilka olika smittvägar finns?

9. Beskriv de olika delarna i basala hygienrutiner.

10. Beskriv vad god handhygien innebär.

6 Hindra och förebygga smitta

225

Grundläggande vård och omsorg är ett ämne som har fokus på människors behov av vård och omsorg i olika situationer med utgångspunkt i ett etiskt och hälsofrämjande förhållningssätt.

Sara Eweson och Stina Willquist

Grundläggande vård och omsorg Nivå 1

Grundläggande vård och omsorg Nivå 1 Sara Eweson och Stina Willquist

Grundläggande vård och omsorg nivå 1 tar upp frågor som: habilitering?

• Hur fungerar människokroppen?

• Vilka är de vanligaste sjukdomarna och hur kan dessa behandlas?

• Hur kan smittspridning undvikas?

Läromedlet Grundläggande vård och omsorg nivå 1 har en tydlig koppling till ämnesplanen för Gy25. Varje kapitel är uppbyggt kring ämnets syfte och en eller flera punkter av det centrala innehållet som finns på nivå 1.

I varje kapitel finns möjlighet för eleven att bli aktiv i sitt lärande med hjälp av fallbeskrivningar, centrala begrepp, ord att öva på och sammanfattningar. Kapitlen innehåller även tre olika frågetyper som får eleven att reflektera kring, fördjupa sig i och löpande stämma av sin kunskap. För att eleven ska öva på att kommunicera med kollegor, vårdtagare och anhöriga finns det kommunikativa övningar i varje kapitel.

Sara Eweson är legitimerad specialistsjuksköterska inom akutsjukvård och yrkeslärare inom vård och omsorg. Hon har varit verksam inom både ungdomsgymnasium, vuxen­utbildning och kliniskt träningscenter.

Stina Willquist är utbildad hälsopedagog och rektor.

Hon har arbetat i flera år på Vård- och omsorgs­ programmet, som lärare och som rektor, och har erfarenhet både av ungdomsgymnasier och vuxenutbildning.

ISBN 9789151120980

9 789151 120980

Grundläggande vård och omsporg Nivå 1

• Hur arbetar man med personlig omvårdnad, rehabilitering och

Gy25