9789144076768

I dagens digitala medievärld är det lätt att bara se framåt. Den tekniska utvecklingen har gått med en rasande fart. Men masskommunikationen har även sin historia. Den går långt tillbaka.

Tidigt lärde sig människor att snabbt sprida viktiga budskap med en primitiv men effektiv teknik.

Den här boken berättar om masskommunikationens framväxt från djungeltrummor och röksignaler till digitalkanaler och internet via innovationer som boktryckarkonsten, telegrafen, radion och televisionen. Tonvikten ligger på dagspressens och etermediernas utveckling. Denna skildras från ett i huvudsak svenskt perspektiv men med fortlöpande internationella utblickar. I det avslutande kapitlet flätas historien samman med 2000-talets medietrender.

Boken vänder sig främst till studenter i medie- och kommunikations­ vetenskap, journalistik och angränsande ämnen, men riktar sig till alla som vill ha en översiktlig historisk bakgrund till dagens mediesamhälle.

Art.nr 35842

www.studentlitteratur.se

978-91-44-07676-8_01_cover 2.indd 1

Från djungeltelegraf till internet

@ Från djungeltelegraf till internet

Masskommunikationens historia

|

Från djungeltelegraf till internet

Lars-Åke Engblom

Lars-Åke Engblom är professor emeritus i medie- och kommunikationsvetenskap vid Högskolan i Jönköping.

Han har varit verksam i de mediehistoriska projekten Den svenska pressens historia och Etermedierna i Sverige och har under ett tiotal år varit ordförande i Svensk presshistorisk förening.

Masskommunikationens historia

Lars-Åke Engblom

2013-11-15 09.29

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 35842 ISBN 978-91-44-07676-8 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2013 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Printed by Elanders Poland, Poland 2013

978-91-44-07676-8_book.indd 2

2013-10-22 09.13

Innehåll

INLEDNING 7 K apitel 1

Masskommunikationens förhistoria 9

Det talade språket 10 Skriftspråkets uppkomst 12 Handskriftens tid 14 K apitel 2

Tryckteknikens uppkomst 17

Snabb spridning 18 Tryck på svenska 19 I vetenskapens tjänst 20 Censuren 21 K apitel 3

De första tidningarna 23

Sveriges och världens äldsta tidning 24 Stegvis utveckling 26 I propagandans tjänst 27 Tryckfriheten grundlag 28 Konkurrerande nyhetsblad 29 Etableringsvåg och åtstramning 31 Aftonbladet mot kungamakten 32

© F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r

978-91-44-07676-8_book.indd 3

3

2013-10-22 09.13

Innehåll K apitel 4

Pressen blir ett massmedium 35

Epokgörande uppfinningar 36 Snabbare nyheter 37 Världsvid telegrafi 37 Nya sorters tidningar 39 Konkurrensen skärps 40 Första masstidningen 41 Politiska språkrör 42 Tidningar i hela landet 43 K apitel 5

Läsning och bilder för alla 45

Industriell bildproduktion 45 Tecknad dramatik 47 Tidskrifter för olika smaker 48 Följetonger överallt 49 Filmens och fotots uppkomst 50 De första pressfotografierna 52 K apitel 6

Pressen i samhällets centrum 55

Medier blir kommers 56 Vinklade krigsnyheter 57 Tidningar jorden runt 58 Partipressens uppkomst 59 Stoffet sorteras 60 Slaget om Stockholm 61 Segerstedt mot Hjörne 62 Vinnare och förlorare 64 Diktaturernas press 65 Pressen under andra världskriget 66 Tryckfrihet under press 67 K apitel 7

Filmen och radion slår igenom 69

Billigt massnöje 69

4

978-91-44-07676-8_book.indd 4

© F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r

2013-10-22 09.13

Innehåll

Guldålder för svensk film 71 Film som propaganda 71 Miraklet radion 72 Konkurrens eller monopol? 73 Den svenska lösningen 74 Radiotjänst startar 76 Radion under andra världskriget 77 Försiktig svensk radio 78 K apitel 8

Tidningar dör, men pressen lever 81

Tidningsdöden 83 Upplagor mot rekord 86 Kvällspressens genombrott 88 Bildernas ökande betydelse 90 Populärpressens bästa tid 91 Gränslösa magasin 92 Sverigetopp 1959 93 Familjetidningarnas tävlan 94 Männens marknad 95 Kapplöpning om serier 96 Nya nischade tidningar 97 K apitel 9

Radions guldålder och televisionens intåg 99

Starka monopol 100 Tusentals USA-kanaler 101 Lyssnarnas radio 101 Svenska radiopirater 103 Tre radiokanaler 104 Televisionen kommer 105 Snabbt och stort genomslag 107 Filmen och televisionen 107 Sen start för nyheter 108 Konkurrerande kanaler 109 Public service-tv:s höjdpunkt 110

© F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r

978-91-44-07676-8_book.indd 5

5

2013-10-22 09.13

K apitel 10

Tekniken förändrar mediesamhället 111

Gutenberg i pension 111 Tv från rymden 112 Monopolen rämnar 113 Produktion på nya sätt 114 Internet erövrar världen 116 Internet som massmedium 117 Tidningar i ny kostym 118 ”Gratis” nyheter 119 Det nya tv-landskapet 121 Fyra dominanter i Sverige 122 Radiokanaler till salu 124 Mäktiga mellanhänder 125 K apitel 11

Digitalisering i full skala 127

Politiskt spel om marknät 128 Hundratals tv-kanaler 128 Bromsad digitalradio 129 Flöde av bilder 129 Allt på webben 131 K apitel 12

En levande historia 133

Producerande publik 134 Omstridd anonymitet 135 Dukat bord för Blocket 136 Bloggande pionjärer 137 Facebook som djungeltelegraf 139

Referenser 141 Person- och sakregister 147

978-91-44-07676-8_book.indd 6

2013-10-22 09.13

INLEDNING

När Expressen 1948 ville bli först med ett bildreportage från den svenska olympiatruppens båtresa med Svenska Lloyds Saga till London hyrde man fyra brevduvor för att flyga hem filmrullarna till Göteborg. Fotograferna tog med sig duvorna i en fågelbur, försåg dem med selar och exponerad film och släppte iväg dem över Nordsjön. En av duvorna kom tillbaka, utan någon film. De övriga tre försvann.

Historien berättas av Kurt Hördahl i en bok om Expressens riksredaktioner. Idag, när vi kan skicka bilder över hela världen med ett knapptryck, låter den osannolik. Men så sent som på 1940-talet försökte alltså svenska medier bruka en kommunikationsteknik som egyptierna och kineserna använde redan tusen år före vår tideräkning.

Masskommunikationen har trådar långt tillbaka. Organiserad informationsförmedling fanns i många former innan Gutenberg på medeltiden introducerade boktryckarkonsten och beredde marken för de första tidningarna.

Flera av de ursprungliga kommunikationssystemen – som duvposten – levde länge vidare sida vid sida med en teknik som ständigt moderniserades.

Den tekniska utvecklingen har gått med rasande fart under de senaste decennierna. Den digitala tekniken har revolutionerat den mänskliga och mediala kommunikationen. Gränserna har suddats ut mellan de olika medie­ formerna och konsumenterna har i stor utsträckning blivit producenter.

I dagens digitala medievärld kan det därför vara lätt att gå förbi historien.

Men mycket går igen. 2000-talets medietrender kan påträffas i tidningar som gavs ut för flera hundra år sedan. Regimers försök att blockera internet påminner om medeltida censuringrepp när boktryckarkonsten var ny.

Nya medieformer har ofta upplevts som hot mot gamla, som radion gent­ emot tidningarna och televisionen gentemot radion. På 2000-talet diskuteras © F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r

978-91-44-07676-8_book.indd 7

7

2013-10-22 09.13

INLEDNING

hur papperstidningen kommer att påverkas av internet. Inget medium har dock försvunnit för att ett nytt tillkommit; det har bara fått nya funktioner.

Det – och mycket annat – kan historien lära oss.

Djungeltelegrafen och internet är polerna i denna bok. Den handlar mest om tiden däremellan, om den medierade kommunikationens framväxt. Tonvikten ligger på dagspressens, radions och televisionens historia, ”gammel­medierna” som alltjämt är de mest använda och som dessutom har en hög närvaro på nätet.

Utvecklingen skildras från ett i huvudsak svenskt perspektiv men med fortlöpande internationella utblickar och referenser, framför allt till övriga Europa och Nordamerika, vars kommunikationshistoria haft ett i många stycken parallellt förlopp.

Boken baseras till stor del på de omfattande mediehistoriska projekt som genomförts på senare år (främst Den svenska pressens historia och Eter­medierna i Sverige) och på den litteratur som framgår av referenslistan.

Många av dessa böcker har varit inriktade på ett medium i taget eller inte primärt uppehållit sig vid historien. Den här bokens ambition är att i samma volym behandla både de tryckta och elektroniska medierna och i ett längre historiskt perspektiv.

Huskvarna i maj 2013 Lars-Åke Engblom

8

978-91-44-07676-8_book.indd 8

© F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r

2013-10-22 09.13

Kapitel 3

De första tidningarna

Först 150 år efter det att Gutenberg lanserat boktryckarkonsten började de första tryckta tidningarna att komma ut. Vilken som var den allra första tidningen finns olika meningar om; det är också en definitionsfråga. Flera periodiska tidskrifter utgavs under 1600-talets första år, framför allt i Tyskland. De utkom vanligen veckovis med nyhetsstoff från olika länder. Den första dagliga tidningen kom 1650.

Pressens 400-årsjubileum firades 2005. Det man celebrerade var att Johann Carolus år 1605 började ge ut Relation aller Fürnemmen and gedenckwürdigen Historien i Strassburg. Senare tiders arkivfynd har styrkt utgivningen. Annars gällde länge en annan publikation i Strassburg med den kortare titeln Relation som världens äldsta bevarade tidning tillsammans med den likaledes veckoutgivna Avisa i Wolfenbüttel. De kan båda spåras till 1609. Av den månadsutgivna tidskriften Rohrschacher Monatsschrift är en hel årgång från 1597 bevarad. Den innehöll också nyhetsstoff, men hade för gles utgivning för att kunna betecknas som tidning enligt den gängse definitionen.

För att en publikation ska få räknas som en tidning brukar man tala om att fyra kriterier måste vara uppfyllda: periodicitet, aktualitet, universalitet och publicitet. Med periodicitet menas att den utkommer regelbundet och varaktigt, med aktualitet att den innehåller nyhetsmeddelanden, med universalitet att den har ett brett innehåll som sträcker sig över olika ämnen och skilda områden och med publicitet att den ska vara tillgänglig för allmänheten, vem som helst ska kunna köpa den.

Tidningarna föregicks på 1500-talet av tryckta nyhetsblad, som inte infriade alla dessa krav, men som berättade om tidens stora händelser som komplement till de mer frekventa handskrivna nyhetsbreven. De tryckta © F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r

978-91-44-07676-8_book.indd 23

23

2013-10-22 09.13

3 De första tidningarna

nyhetsbladen behandlade i regel bara en händelse. De utgavs av boktryckare, såldes bland annat på handelsmässorna och var ofta illustrerade för att nå en större publik. En marknad uppstod alltså även för informationsförmedling.

Under 1600-talets första decennier växte det upp en rad tidningar i de centraleuropeiska stadsbildningarna, såsom i Köln, Frankfurt am Main, Berlin, Hamburg, Stuttgart, Wien, Basel och Prag. Antalet tyskspråkiga tidningar uppskattas till ett trettiotal kring år 1630. Världens första dagliga tidning är också tysk, den trycktes i Leipzig, där Wöchentliche Zeitung ökade utgivningsfrekvensen och bytte namn till Einkommenden Zeitungen 1650.

I Holland kom den första tidningen i Amsterdam 1618. I Italien grundades tidningar i Florens, Genua, Rom, Milano och Bologna på 1630- och 40-talen.

I de enade, centralt styrda nationalstaterna fick tidningsväsendet en annan struktur. Utgivningen blev hårdare reglerad och regentens residensstad var till en början den enda utgivningsorten. I England kom den första tidningen i London 1622 och den första landsortstidningen i Oxford 1643.

I Frankrike fick utgivaren av Gazette (läkaren Théophraste Renaudot) 1631 kungligt privilegium på tidningsutgivning i hela landet. Den spanska tidningspressen började 1661 med en tidning som utgavs på kungens initiativ och som länge var den enda i landet.

Sveriges och världens äldsta tidning Sverige passade väl in i detta mönster. Den första egentliga tidningen i Sverige, Ordinari Post Tijdender, som började utkomma 1645, var hårt stats­ kontrollerad. Fram till 1742 kom den att förbli den enda tidningen i landet med monopol på nyhetsförmedlingen. Den har under diverse namn (sedan 1845 Post- och Inrikes Tidningar) och i olika skepnader levt kvar ända in i våra dagar. Den är därmed världens äldsta ännu levande tidning, även om dess pappersupplaga sedan 2007 bara trycks i tre exemplar.

Föregångare i form av enstaka nyhetsblad fanns även i Sverige. Det äldsta kända svenska nyhetsbladet är tryckt 1573 och handlar om en komet. Den mest tidningsliknande publikationen är Hermes Gothicus från 1624, som i det enda påträffade numret (på 40 sidor) rapporterar om ”Många tänckwärdige Saker” som inträffat i Sverige och andra länder. Mycket av texten handlar om krigshändelser, liksom de ”avisor” eller ”relationer” som under 30-åriga kriget skildrade Gustav II Adolfs framfart på utländsk mark. Den svenska 24

978-91-44-07676-8_book.indd 24

© F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r

2013-10-22 09.13

3 De första tidningarna

Det första bevarade numret av Ordinari Post Tijdender, Sveriges och världens äldsta alltjämt utkommande tidning. Tidningen började utges 1645 och hade monopol på nyhetsför­ medlingen i Sverige i nästan hundra år. Krigsnyheterna upptog en stor del av innehållet.

Huvudnyheten i detta nummer var en rapport från Gustaf Horns fältkvarter under trettio­ åriga kriget. Post- och Inrikes Tidningar (tidningens namn sedan 1845) har sedan början av 1900-talet mest bestått av officiella kungörelser. Sedan 2007 utkommer den i elektronisk form på internet men trycks också i en pappersupplaga i tre exemplar.

hären publicerade även egna nyhetsbrev på olika språk i de områden där den drog fram. Tryckpressarna fick under 30-åriga kriget en framträdande plats i vapenarsenalen.

Ordinari Post Tijdender startades på befallning av drottning Kristina 1645.

Den var ett led i rikskanslern Axel Oxenstiernas omfattande samhällsbygge.

Oxenstierna hade redan på 1620-talet verkat för en svensk tidning, men det var inte förrän 1643 som rikspostmästaren Johan Beijer fick i uppdrag att © F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r

978-91-44-07676-8_book.indd 25

25

2013-10-22 09.13

3 De första tidningarna

ge ut en sådan, som alltså kom med sitt första nummer ett par år senare.

Postväsendet var från början sammankopplat med och en förutsättning för utgivningen. Genom posten fick tidningarna sina nyheter och genom posten kunde de spridas. Sverige fick en ordnad postgång på 1630-talet då ett nät av postbönder som bodde 2–3 mil från varandra organiserades. En stor del av den post som kom att distribueras var just tidningar.

Rikspostmästaren fick som redaktör för rikstidningen till uppgift att från korrespondenter och andra källor införskaffa svenska och utländska nyheter, bearbeta och trycka det inkomna materialet men också att förse utlandet med lämpligt stoff från Sverige. Om han själv skrev något är ovisst, hans viktigaste roll var att göra ett urval som svarade mot statsmaktens intentioner. Det var alltså inte fråga om någon objektiv nyhetsförmedling. Tidningen var ett statligt propagandainstrument.

Den första årgången fylldes mest av utrikesmaterial och rapporter från det då pågående kriget med Danmark. Den allra första annonsen dök också upp, för en psalmbok som tidningens tryckeri gav ut. Formatet var ungefär som en modern pocketbok och tidningen bestod för det mesta av fyra sidor.

Den utkom en gång i veckan och upplagan torde ha uppgått till några hundra exemplar. Den kostade i årsprenumeration 2 daler och 8 öre, mer än man fick betala för en tunna säd.

Ordinari Post Tijdender förblev i 90 år den enda svenska tidningen, utan att förändras särskilt mycket till utseende och innehåll. Den var främst ett instrument för den statliga förvaltningen. Någon opinionsbildning i inrikespolitiska frågor var det inte tal om och om tidningen tog ställning i utrikespolitiska frågor låg det helt i linje med kungens och regeringens ställningstaganden. Under Karl XII:s regering förde tidningen en tynande tillvaro; när kungen och regeringen hade sitt säte i Lund 1717–1718 trycktes en variant av tidningen där.

Stegvis utveckling Tidningarna i resten av Europa såg ungefär likadana ut fram till 1700-talets slut. Utvecklingen skedde stegvis. Nyheterna placerades i den ordning de strömmade in och läsarna förutsattes läsa tidningen som man läste en bok.

De stora tidningarna fick dock fler spalter i takt med att formaten ökade och stoffet började grovuppdelas. Periodiciteten ökade också när postgången 26

978-91-44-07676-8_book.indd 26

© F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r

2013-10-22 09.13

3 De första tidningarna

förbättrades. England fick sin första dagliga tidning 1702, nittio år senare fanns i London 14 dagliga morgontidningar och en kvällstidning. Den stora tidningen i Nord-Europa, Hamburgischer Correspondenten, blev dock inte daglig förrän 1830, trots att tidningen i slutet av 1700-talet hade så många som 25 000 prenumeranter.

Upplagorna var annars inte så stora. Tekniken var en begränsning eftersom tryckningen skedde med hjälp av handpressar av trä och papperstillgången var knapp. Tidningarna var dessutom för dyra för att kunna hållas av andra än mycket välbärgade. Varje tidningsexemplar hade i gengäld många läsare. Familjer eller kollektiva läsesällskap gick ibland samman om en tidning och på många håll i Europa blev kaffehus, ölstugor och andra näringsställen centrum för tidningsläsning. Här utvecklades en livlig offentlig diskussion om statens och samhällets angelägenheter med tidningarnas innehåll som grund. De höglästes för dem som inte själva kunde läsa.

Pressens utveckling hämmades dock alltjämt av de restriktioner som gällde för innehållet. Manuskripten förhandsgranskades på sina håll av både kyrka och stat, i Österrike var censuren helt överlåten på jesuiterna.

I den fria riksstaden Hamburg var censuren inte lika rigorös, Hamburgischer Correspondentens uppblomstring under 1700-talet var delvis en följd av den frihet den åtnjöt. Den citerades också – eller kopierades i stora stycken – av alla ledande tidningar i Europa.

Störst var pressfriheten i England och Holland. I England vägrade underhuset att förnya censurlagen 1695 och tryckfrihetsmålen fick en särskild status genom att ett juryförfarande infördes. De två partier som tävlade om makten, whigs och tories, kom i hög grad att utnyttja pressen i sin opinionsbildning. I Holland grundade sig tryckfriheten på myndigheternas tolerans. Överseendet var särskilt stort när det gällde publikationer på främmande språk. Flera av den radikala franska upplysningens skrifter och tidningar trycktes därför i Holland innan de spreds till övriga Europa.

I propagandans tjänst Några av upplysningstidens furstar, såsom Fredrik II i Preussen och Katarina II i Ryssland, proklamerade vid olika tillfällen tryckfrihet i sina riken, men denna blev i allmänhet inte så långvarig. I själva verket kom dessa regenter att systematiskt utnyttja pressen för sina egna syften. Fredrik II sägs själv ha © F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r

978-91-44-07676-8_book.indd 27

27

2013-10-22 09.13

3 De första tidningarna

skrivit anonyma slagskildringar från sina fälttåg och förberedde sjuårskriget 1756–1763 mellan Preussen och Österrike med en omfattande publicistisk agitation. Katarina II lyckades med en propagandakampanj i Londonpressen hindra den engelska regeringen från att ingripa i den rysk-turkiska konflikten 1791. Den svenske ”upplysningsmonarken”, Gustav III, lät inför kriget mot Ryssland 1788 införa en artikel i Hamburgischer Correspondenten för att påverka den europeiska opinionen. I samma tidning förmådde han placera en förskönande skildring om sin resa till Dalarna samma år.

Furstarna använde framför allt sina diplomater för att påverka eller försöka styra innehållet i de utländska tidningarna. De fick långtgående befogenheter och resurser att muta (i värsta fall hota) tidningsutgivarna och beordrades även att författa försvarsskrifter. För sändebuden blev den publicistiska delen ofta en betydande del av deras arbete.

Tryckfriheten grundlag Mest konsekvent tillämpades upplysningsfilosofernas läror i Danmark under den korta tid (1770–1772) som landet i praktiken regerades av kungens livläkare, J.F. Struensee. Denne avskaffade censuren och en kaskad av tryckta skrifter sköljde över det dansk-norska riket. Landets nominelle härskare, Kristian VII, fick till och med en hyllningsdikt av Voltaire.

Den mest frisinnade tryckfrihetsreformen genomfördes dock inte av någon filosof på eller bredvid tronen utan av Sveriges riksdag. År 1766 beslöt de fyra ständerna att införa en tryckfrihetsförordning som saknade motstycke i Europa och som dessutom gjordes till grundlag. Censuren avskaffades, även om det fanns åtskilligt som det var förbjudet att smäda: Gud, den evangeliska läran, kungahuset, riksdagen, rådet, enskilda medborgare och främmande statsöverhuvuden. Men annars stod det var och en fritt att trycka sina tankar i politiska, ekonomiska och andra ämnen. En väsentlig del av grundlagen var att den även innehöll bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet. Sekretessen avskaffades.

Tryckfrihetsreformen var kulmen på en utveckling som inleddes när stormaktstiden och det kungliga enväldet tog slut med Karl XII:s död och den så kallade frihetstiden inleddes. Den politiska makten gick över till riksdagen och tidens strömningar kom framför allt att gynna kulturliv, näringsliv och vetenskap. Det blev också bättre villkor för opinionsbildning och tidnings28

978-91-44-07676-8_book.indd 28

© F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r

2013-10-22 09.13

3 De första tidningarna

utgivning. Uppkomsten av två starka riksdagspartier – hattarna och mös�sorna – vitaliserade ytterligare den offentliga debatten. Den drivande kraften bakom tryckfrihetsgrundlagen var en ”mössa”, den finländske prästen och ekonomen Anders Chydenius.

Efter mönster från Frankrike och England fick Sverige kring 1720 sina första vetenskapliga tidskrifter. Men den tidskrift som framför allt markerade att en ny tid gällde var Then Swänska Argus. Den utgavs 1732–1734 av Olof von Dalin. Argus var en svensk variant av de ”moraliska” tidskrifter som uppstått i England med både uppfostrans- och underhållningsambitioner. Dalin rörde sig över samtidens alla intresseområden och parerade censuren genom att klä in samtidskritiken i satirens eller allegorins form. Argus blev snabbt mycket populär och mycket saknad när tidskriften redan efter två år upphörde. Dalin hade då gjort en bestående insats som nydanare av det svenska språket. Han förvandlade i sin tidskrift den stela ämbetsmannasvenskan till ett formbart och levande språk, som inte minst kommande tidningsutgivare skulle få användning och glädje av.

Konkurrerande nyhetsblad Argus var ingen nyhetstidning, men flera sådana började komma vid 1700talets mitt. Först i raden var Stockholms Gazette som 1741 bröt Ordinari Post Tijdenders (Posttidningens) nyhetsmonopol. Den utgavs av Peter Momma och var helt skriven på franska, en förutsättning för utgivningstillståndet.

Därför fick den ingen större spridning. Bättre lycka hade Momma med Stockholms Weckoblad (1745–1779), landets första svenskspråkiga lokaltidning.

Den innehöll annonser, vetenskapliga artikelserier, uppgifter om resande, torgpriser och väder med mera och utkom varje lördag. Momma utvecklade även tryckeritekniken och anlade ett pappersbruk.

Posttidningen, med postdirektören Mathias Benzelstierna som ut­givare, tog upp konkurrensen och startade 1760 Inrikes Tidningar, som enbart ägnade sig åt inrikesmaterialet. Här lanserades ett tiopunktsprogram för vad tidningen skulle innehålla, både ”lycklige och olycklige händelser”.

Det var förmodligen det första genomtänkta redaktionella programmet i svensk press. Inrikes Tidningar konkurrerade ut Stockholms Weckoblad, men ”weckobladet” fick en fortsättning i bihanget Dagligt Allehanda, som senare blev ett självständigt organ och 1769 Sveriges första dagliga tidning. © F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r

978-91-44-07676-8_book.indd 29

29

2013-10-22 09.13

3 De första tidningarna

Parallellt med nyhetstidningarna utgavs även en rad politiska pam­ fletter och tillfällighetstidningar med drag av sensationsjournalistik och litterära tidskrifter med Carl Christoffer Gjörwells Den Swänska Mercurius (1755–1765) som det främsta exemplet. I denna bidrog bland annat Carl von Linné med material.

Landet utanför Stockholm fick sina första tidningar vid samma tid. Göteborgs Weko-Lista (startad 1750) blev den första av flera kortlivade tidningar i Göteborg. Den mest uthålliga var Götheborgs Nyheter som drog till sig de flesta annonserna och existerade från 1765 till 1848. Karlskrona, landets då tredje stad, fick en egen tidning 1754 genom Carlscronas Wekoblad, vars efterföljare Karlskrona-Tidningen höll stånd till 1935. Norrköpings Tidningar, Sveriges äldsta ännu utkommande dagliga tidning, startade som vecko­ tidning 1758. Från 1787 kom den med två nummer och från år 1800 med tre nummer per vecka.

Oftast var det boktryckare som låg bakom tidningsstarterna under 1700talet, men det blev allt vanligare att det redaktionella arbetet överläts till personer som var litterärt bevandrade eller hade tillräcklig utbildning för att klara översättningar av utländska tidningar och korrespondenser. Flera av göteborgstidningarna hade således samma tryckeri men olika redaktörer.

Götheborgske Spionen (1766–1773) redigerades av ”Rectorn Magister” Bengt Öhrwall och kan tas fram som exempel på vad en lokaltidning innehöll vid denna tid. Kommunala frågor, såsom renhållningen, gatubelysningen och brandväsendet, togs upp till hetsig debatt. Bland de många insändarna fanns förslag om att skolan gott kunde undvaras. Tidningen fylldes vidare av kåserier, reseskildringar och tillfällighetsdikter, ofta över någon nyss avliden. Under rubriken ”Kungörelser” förekom allt från tillståndet hos besättningen på Ostindiska Kompaniets olika skepp till meddelanden om auktioner och billiga gurkor. En påfallande stor del av innehållet var författat av läsekretsen. Lusten att säga ett ord i allmänna angelägenheter stimulerades säkert av tryckfriheten. Kanhända fick göteborgarna också en del impulser från England, där pressen vid denna tid huvudsakligen förde sin diskussion genom insända brev.

Annonserna var givetvis också viktiga, då som nu även för ekonomin.

Den första norska tidningen, Intelligenz-Seddelene, som började utges 1763, innehöll så mycket annonser att den mer betraktades som ett annonsorgan än som en vanlig tidning. Texten tog efterhand över och annonserna kom, 30

978-91-44-07676-8_book.indd 30

© F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r

2013-10-22 09.13

3 De första tidningarna

liksom i andra tidningar, att sammanställas under särskilda rubriker såsom ”till salu” och ”att hyra”. En tredjedel av tidningens innehåll bestod i slutet av 1700-talet av annonser, ungefär lika stor andel som i svenska Post- och Inrikes Tidningar. Annonserna gav inte bara pengar; de hade ett högt läsvärde och gav lokalfärg åt de tidningar som annars mest bestod av klipp från andra tidningar.

Etableringsvåg och åtstramning 1766 års tryckfrihetsreform betydde mycket för att ge tidningarna ett mer varierat innehåll. Reformen inspirerade dessutom till nystarter av tidningar och tidskrifter. Tillväxten var extra stark åren efter 1766 som framgår av tabell 3.1. Under 1770-talet tillkom över 80 publikationer.

Takten i nyetableringar avtog från 1780-talet. Det hade samband med den politiska utvecklingen. Gustav III, som efter sin statskupp 1772 återinförde enväldet, bekände sig visserligen i teorin till tryckfrihetens principer men inskränkte den på flera punkter. Bland annat krävdes ett kungligt privilegium för att få ge ut tryckta skrifter. Efter kungens död 1792 följde en kort period av ökad pressfrihet innan den kraftigt stramades åt igen fram till 1809, då kung Gustav IV Adolf avsattes. Material från utlandet bevakades särskilt noga. I landsortspressen blev det helt förbjudet att rapportera om utrikes händelser.

Tabell 3.1

Antal nystartade publikationer per decennium 1732–1809.

Period

Stockholm

Landsorten

Totalt

1732–1739

15

1

16

1740–1749

8

1

9

1750–1759

19

4

23

1760–1769

51

17

64

1770–1779

65

17

82

1780–1789

46

16

62

1790–1799

32

25

57

1800–1809

10

13

23

Källa: Den svenska pressens historia, I (I begynnelsen).

© F ö r fatta r en och S tudentlitte r atu r

978-91-44-07676-8_book.indd 31

31

2013-10-22 09.13

I dagens digitala medievärld är det lätt att bara se framåt. Den tekniska utvecklingen har gått med en rasande fart. Men masskommunikationen har även sin historia. Den går långt tillbaka.

Tidigt lärde sig människor att snabbt sprida viktiga budskap med en primitiv men effektiv teknik.

Den här boken berättar om masskommunikationens framväxt från djungeltrummor och röksignaler till digitalkanaler och internet via innovationer som boktryckarkonsten, telegrafen, radion och televisionen. Tonvikten ligger på dagspressens och etermediernas utveckling. Denna skildras från ett i huvudsak svenskt perspektiv men med fortlöpande internationella utblickar. I det avslutande kapitlet flätas historien samman med 2000-talets medietrender.

Boken vänder sig främst till studenter i medie- och kommunikations­ vetenskap, journalistik och angränsande ämnen, men riktar sig till alla som vill ha en översiktlig historisk bakgrund till dagens mediesamhälle.

Art.nr 35842

www.studentlitteratur.se

978-91-44-07676-8_01_cover 2.indd 1

Från djungeltelegraf till internet

@ Från djungeltelegraf till internet

Masskommunikationens historia

|

Från djungeltelegraf till internet

Lars-Åke Engblom

Lars-Åke Engblom är professor emeritus i medie- och kommunikationsvetenskap vid Högskolan i Jönköping.

Han har varit verksam i de mediehistoriska projekten Den svenska pressens historia och Etermedierna i Sverige och har under ett tiotal år varit ordförande i Svensk presshistorisk förening.

Masskommunikationens historia

Lars-Åke Engblom

2013-11-15 09.29