9789147103577

E

EXPOSร 1 รคr anpassad fรถr de hรถgskolefรถrberedande programmen och behandlar samhรคllskunskapsรคmnet utifrรฅn:

POSร

t %BHTBLUVFMM GPSTLOJOH t %FNPLSBUJ PDI Wร SEFGSร HPS t 'BLUBLVOTLBQFS PDI BOBMZT t )JTUPSJTL CBLHSVOE TBNUJE PDI GSBNUJE -JLTPN J EF ร WSJHB &YQPTร Cร DLFSOB Gร S EFNPLSBUJGSร HPS TUPSU VUSZNNF 7BSKF LBQJUFM BWTMVUBT NFE BSCFUTVQQ HJGUFS BW PMJLB TMBH

E

POSร

FJร RDE UPPLAGAN

E

POSร

1

SA M Hร LLSKUN SKA P 1

* TBNIร MMTLVOTLBQTTFSJFO &YQPTร JOHร S ร WFO &YQPTร 4BNIร MMTLVOTLBQ PDI &YQPTร BLUJW 4BNIร MMTLVOTLBQ B &YQPTร -ร SBSIBOEMFEOJOH LVST PDI

Best.nr 47-10357-7 Tryck.nr 47-10357-7

SAMHร LLSKUNSKAP 1

FJร RDE UPPLAGAN

INNEHÅLL SAMHÄLLSVETENSKAPENS GRUNDER 9 Den moderna samhällsvetenskapens framväxt 9 Aktör och struktur 10 Det kollektiva handlandet och allmänningens tragedi 12 Det vetenskapliga studiet av samhället 14 Samhällsvetenskapliga förklaringsmodeller 15 Samhällsvetenskapliga forskningsmetoder 17

INDIVIDEN 25 MÄNNISKAN, SAMHÄLLET OCH KULTUREN 26 Förändrade uppväxtvillkor 27 Vi tillhör grupper 30 Olika kulturer 32 Kulturmöten 37 ARBETE OCH PENGAR 48 Arbetsmarknaden 49 Arbetslöshet 52 En arbetsmarknad i förändring 56 Inkomster och utgifter 58 Att spara pengar? 60 Att låna pengar 64 Det kostar att flytta hemifrån 67 Försäkringar ger trygghet 69 Att tänka på som konsument 72 Olika stadier i livet 74 LAG OCH RÄTT 82 Vad är brott? 82 Varför utdöms straff? 85 Synen på straff i den svenska kriminalpolitiken 86 Från brott till straff 87 Vilka är brottsoffren? 94 Vilka begår brott? 97 3

Hur ser brottsligheten ut idag? 98 Hur har brottsligheten utvecklats? 100 Hur ser brottsligheten ut i andra länder? 101 Hur många brott klaras upp? 103 Kan man förutsäga vem som blir brottslig? 104 Kan brott förebyggas? 106

SAMHÄLLET 115 MASSMEDIER 116 Massmedier – medier som når massorna 116 Massmediernas uppdrag 119 Vad gör en nyhet till en nyhet? 120 Vilka intressen styr medierna? 129 Skulle demokratin vara möjlig utan fria medier? 132 Etik – är det något för journalister? 138 Massmedierna påverkar oss alla – och vi dem 141 SOCIAL VÄLFÄRD 145 Vad är social välfärd? 145 Välfärd i Sverige 146 Olika välfärdsstater – olika välfärd 153 Den svenska välfärdsstatens framväxt 157 Jämställdhet och jämlikhet 164 Världens välfärd 170 Välfärd i förändring 173 DEMOKRATI, IDEOLOGIER OCH POLITISKA PARTIER 176 Vad är demokrati? 176 Demokratins utveckling 178 Demokratins utmaning 181 Politiska ideologier 183 De klassiska ideologierna 184 De totalitära ideologierna 190 Postmoderna ideologier 194 Ideologi och praktisk politik i Sverige 201 Riksdagspartierna 203 4

DET SVENSKA STATSSKICKET 211 Sveriges grundlagar 212 Det svenska valsysytemet 219 Statsorganen 225 Statschefen 225 Riksdagen 225 Regeringen 230 Förvaltningen 233 Domstolar och rättsväsende 236 Landsting och kommuner 237 DET CIVILA SAMHÄLLET 247 Individen och samhället 247 Det offentliga och det privata 247 Det svenska civila samhället – folkrörelsernas framväxt 250 Folkrörelserna och staten 255 Det civila samhället möter 2000-talet 257 SAMHÄLLSEKONOMI 266 Omättliga behov – begränsade resurser 266 Ekonomi innebär val 269 Marknadsekonomi 269 Planekonomi 274 Blandekonomi 275 Kapitalism och socialism 277 Ett lands produktion 278 Ekonomisk tillväxt 280 Ekonomisk politik 286

5

OMVÄRLDEN 297 INTERNATIONELL POLITIK 298 Vad är internationell politik? 298 Vem är vem i internationell politik? 302 Staten 304 Mellanstatliga internationella organisationer 316 Icke-statliga internationella organisationer 319 FN 329 Vilka mål har FN? 330 Hur fungerar FN? 335 FN som maktfaktor 340 Sverige och FN 342 FN:s framtid 344 EU 347 Vilka mål har EU? 347 Hur fungerar EU? 354 EU som maktfaktor 361 Sverige och EU 363 EU:s framtid 365 SVERIGES UTRIKESPOLITIK 369 Biståndspolitik 369 Säkerhetspolitik 372 INTERNATIONELL POLITIK I FRAMTIDEN 376 REGISTER 000

6

SAMHĂ„LLSVETENSKAPERNAS GRUNDER

D

DEN MODERNA SAMHÄLLSVETENSKAPENS FRAMVÄXT en moderna samhällsvetenskapen har sina rÜtter i 1700-talets upplysningstänkande. Enligt upplysningsidealen skulle religiÜs och politisk makt byggd pü blind tro och underkastelse ersättas med fÜrnuftiga resonemang där varje püstüende prÜvas genom t.ex. observationer eller logiska resonemang som bygger pü tidigare bevisad kunskap.

j5IF #PTUPO 5FB 1BSUZjTFT TPN FO TZNCPMJTL IÊOEFMTF TPN MFEEF GSBN UJMM EFU OPSEBNFSJLBOTLB GSJIFUTLSJHFU oS GÙSLMBSBEF LPMPOJTUFSOB "NFSJLBT GÙSFOUB TUBUFS TPN TKÊMWTUÊOEJHB * TBN CBOE NFE EFUUB TLSFWT PBWIÊOHJHIFUTGÙSLMBSJOHFO … %FDMBSBUJPO PG *OEFQFOEFODF … TPN J TUPSB EFMBS CZHHEF Qz JEÎFS GSzO VQQMZT OJOHFOT UBOLBS PN JOEJWJEFOT GSJIFU

9

SA M HÄ LL S VE T E N S K A P E R NA S G R U N D E R

Under 1800-talet förändrades samhällslivet i hela västvärlden. Allt fler människor flyttar från landsbygden till nybyggda industristäder där nya samhällsgrupper eller klasser formas. De europeiska ländernas ekonomiska makt ökar i världen och de stora kolonierna som grundats under 1600- och 1700-talens ”upptäcktsfärder” i Afrika, Asien och Amerika blir viktiga ekonomiska och politiska maktbaser för många av Europas länder.

De stora politiska förändringarna i kombination med upplysningsidealen leder till att en ny typ av empirisk dvs. verklighetsbaserad samhällsforskning växer fram för att kunna hantera de nya frågor som väcks. Samhällsvetenskaplig forskning kom därmed att spela en viktig roll i utvecklandet av de västerländska demokratiska välfärdsstaterna.

Samhällsvetenskap utvecklas under 1900-talet till att omfatta många olika ämnen eller discipliner: nationalekonomi, företagsekonomi, kulturgeografi, sociologi, statsvetenskap, psykologi, pedagogik, media- och kommunikationsvetenskap. Samhällsvetenskaplig forskning har också i hög grad bidragit till framväxten av nya tvärvetenskapliga forskningsområden såsom genusvetenskap och miljövetenskap.

AKTÖR OCH STRUKTUR Samhällsvetenskaplig forskning handlar idag om att med stöd i teorier, modeller och metoder hitta nycklar som bidrar till att lösa de stora utmaningarna som bl.a. globaliseringen och klimatförändringar ställer oss inför. För att åstadkomma detta tar samhällsvetenskapliga forskare utgångspunkt i klassiska frågeställningar om människans natur och förmåga att handla som individ och samhällsvarelse.

Vad är ett samhälle? Frågan kan verka enkel men är egentligen mycket komplicerad eftersom ”samhälle” handlar om sociala fenomen. Samhällsforskare är inte såsom naturvetare i första hand intresserade av människan som fysikaliskt fenomen utan hur vi människor interagerar eller samspelar när vi t.ex. ska fatta beslut i gemensamma frågor.

Samhällsvetare skiljer mellan vad som kännetecknar människan när hon handlar som individ eller aktör och när hon handlar som en del av ett kollektiv eller struktur.

10

S AM HÄLL SVE TE N S K A P E R N AS G R U N D E R

Aktörsperspektivet Ett aktörsperspektiv bygger på idén att samhället är lika med summan av de individer som ingår där. På så sätt är det möjligt att förklara samhällsfenomen utifrån egenskaper som finns hos individer.

Den skotske filosofen Adam Smith (1723-1790) som också ses som grundaren av den klassiska nationalekonomin är en tidig företrädare för detta resonemang. Ett välmående samhälle vilar, enligt Adam Smith, på en hög grad av specialisering där var och en arbetar med det som passar denne bäst. För att åstadkomma en sådan utveckling är det därför viktigt att låta individer själva välja vad de vill arbeta med. Det finns, menar Smith, en slags samhällelig naturlag som säger att när individer var och en för sig strävar efter sina egna fördelar – sitt egenintresse – leder det till att alla gynnas. Smith beskriver denna ”naturlag” som ”en osynlig hand”.

Till samhälleliga aktörer räknas också företag, organisationer och liknande konstruktioner som finns i samhället. Den mest inflytelserika teorin baserad på aktörsperspektivet är teorin om rationella val (”rational choice theory”). Teorin vilar på den klassiska nationalekonomins antaganden om att individers egenintressen driver samhällsutvecklingen framåt.

Strukturperspektivet Ett strukturperspektiv utgår ifrån samhället som en unik kollektiv gemenskap. Enligt detta förhållningssätt är samhället en egen nivå som drivs av en annan logik än den som finns hos individen.

Emile Durkheim (1858-1917), en av sociologins grundare, menar att samhällsfenomen formats oberoende av individer. Därför går det inte att hitta förklaringar till samhällsfenomen genom att studera individers beteenden. Sociologin bör därför, menar han, endast ägna sig åt att studera den kollektiva nivån genom att kartlägga sociala fakta för människors agerande som samhällsvarelser.

Strukturperspektivet tillämpas inom de flesta samhällsvetenskaperna och har betytt mycket för att utveckla teorier som förklarar social, ekonomisk och politisk utveckling. I en berömd studie från 1967 utvecklar exempelvis de både statsvetarna Seymor Martin Lipset och Stein Rokkan en teori där de förklarar utveckling av olika

11

SA M HÄ LL S VE T E N S K A P E R NA S G R U N D E R

partisystem i Europa och västvärlden med hänvisning till strukturella faktorer. Lipset och Rokkans teori används fortfarande som bas för empiriska studier om politisk mobilisering och demokratisering.

DET KOLLEKTIVA HANDLANDET OCH ALLMÄNNINGENS TRAGEDI Mot slutet av 1900-talet började samhällsforskare alltmer få problem med att förklara och förstå den pågående samhällsutvecklingen med hjälp av aktör/struktur-teorier. Informations- och kommunikationssamhället är inte på ett enkelt sätt uppbyggt kring specifika länder och grupper av individer. Det blev därför nödvändigt att hitta nya infallsvinklar. Därför började nu samhällsvetare att vända tillbaka till den klassiska samhällsvetenskapens frågeställningar om hur man formar det goda samhället med hjälp av politiska instutioner såsom styrelseskick och rättsregler.

Denna forskningsinriktning kom att kallas nyinstitutionalism och har utvecklats som en väg mellan aktör och struktur där forskare bidrar med olika perspektiv. Ett centralt begrepp för denna inriktning är kollektivt handlande, dvs. den föreställning om ”en osynlig hand” som ligger till grund för aktörsperspektivet och teorin om rationella val.

Det kollektiva handlandets problem beskrivs tydligt med hjälp av en berättelse kallad ”allmänningens tragedi”. På 1700-talet fanns det i många byar i England en bit land som alla i byn hade gemensam tillgång till: en allmänning. Allmänningen användes ibland som betsmark för kor och så länge antalet kor som betade inte var fler än att grödan räckte till var allt frid och fröjd. Tänk nu på vad som händer ifall varje bybo börjar maximera sin andel kor på allmänningen. Enligt teorin om rationella val är det ett sätt att komma fram till en balans mellan antalet kor och mängden bete. Men – i realiteten kommer den här balansen att vara bara en kort period. Så fort balanspunkten är nådd kommer nämligen varje ko som förs in på allmänningen att innebära överutnyttjande av de gemensamma resurserna. Och i slutändan innebär det att allmänningen förstörs. Berättelsen används för att illustrera det omöjliga i att skapa ett hållbart samhälle om man enbart förlitar sig på aktörers egenintresse. För att inte riskera att

12

S AM HÄLL SVE TE N S K A P E R N AS G R U N D E R

hamna i ”allmänningens tragedi” behöver man därför hitta metoder för att låsa samhället när väl balanspunkten nåtts.

För att formulera möjliga lösningar på ”allmänningens tragedi” använder nyinstutionalismen metoder hämtade från spelteori. Spelteori utvecklades av matematiker på 1950-talet för att analysera spelsituationer som uppstår i t.ex. schack och poker där två eller flera spelare tävlar om att vinna. En av de mest inflytelserika spelteoretiska modellerna kallas fångarnas dilemma. Fångarnas dilemma-scenariot är konstruerad för att se vad som händer när två individer oberoende av varandra gör ett rationellt val som syftar till att gynna egenintresset samtidigt som de måste ta hänsyn till hur den andre väljer.

FÅNGARNAS DILEMMA Två misstänkta brottslingar – A och B – har fångats av polisen och ställs nu inför två alternativ: att erkänna och vittna mot den andre eller att neka och hålla tyst. Beroende på vad de väljer att göra kommer det att leda till olika resultat. Om den ene erkänner och vittnar mot den andre och den andre håller tyst innebär det att den som håller tyst döms till fängelse i fyra år medan den som vittnar får ett års fängelse. Om båda vittnar mot varandra innebär det att båda döms till fängelse i tre år. Om båda håller tyst kommer båda att dömas till fängelse i två år. Spelet presenteras som regel i form av en spelmatris som visar de resultat som är möjliga att nå: B håller tyst

B erkänner

A håller tyst

1. Båda får två års fängelse

2. A får fyra år, B får ett år

A erkänner

3. A får ett år, B får fyra år

4. Båda får tre års fängelse

Spelmatrisen visar att om båda fångarna väljer den strategi som skulle kunna ge det lägsta straffet – att erkänna – så kommer det att leda till tre års fängelse för dem båda. Det är ett sämre resultat än om båda håller tyst men eftersom det inte går att veta hur den andre väljer så innebär det att den som väljer att hålla tyst riskerar att få det strängaste straffet på fyra år.

Fångarnas dilemma visar hur viktigt det är att beslut fattas gemensamt för att man ska få ett resultat som leder till allas bästa. Genom att använda spelsituationen också vid upprepade spel, dvs. att fång13

SA M HÄ LL S VE T E N S K A P E R NA S G R U N D E R

arna tillåts välja om och om igen, får man fram ett mönster som visar att det egentligen inte räcker med att bara komma överens. Fångarna måste också kunna lita på att överenskommelsen hålls och det är här som institutionella arrangemang som styrelseskick, rättsregler och normer får betydelse.

Spelteoretiska resonemang och nyinstitutionell teori är idag etablerad inom samhällsvetenskaplig forskning. Två av de mest inflytelserika forskarna inom området har också tilldelats Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne Douglass C. North (1993) och Elinor Ostrom (2009).

DET VETENSKAPLIGA STUDIET AV SAMHÄLLET När du slår upp en dagstidning behöver du inte leta länge för att hitta artiklar som hänvisar till samhällsvetenskapliga forskningsresultat.

Det kan röra sig om allt från teorier om globalisering till resultaten av den senaste politiska opinionsmätningen. För det mesta litar vi på att hänvisningar till ”vetenskapliga studier” garanterar att det som står i artikeln är sant, men ibland stöter vi på forskningsresultat som verkar märkliga och rentav motsägelsefulla. Hur är det möjligt?

Ett exempel som belyser detta är klimatfrågan där det förekommer hänvisningar till olika studier som var och en för sig på ett trovärdigt sätt leder till helt skilda beskrivningar om vad som händer. Tittar man närmare på studierna så framgår det att forskarvärlden i princip är enig om att medeltemperaturen har ökat de senaste hundra åren och att detta innebär en global uppvärmning av jorden. Detta påstående bygger nämligen på fakta i form av temperaturmätningar som sträcker sig över en lång tid. Oenigheten gäller däremot vad som är orsaken till förändringen där det finns i huvudsak två teoribildningar som pekar på olika förklaringar. Idag står flertalet forskare bakom teorin att miljöpåverkan från t.ex. koldioxidutsläpp från industrin och biltrafiken i hög grad bidragit till temperaturökningen och att detta kommer att få katastrofala följder om inte utsläppen minskar.

Men det finns också forskare som menar att ett sådant samband inte går att bevisa utan att temperaturökningen snarare är ett uttryck för naturliga variationer av klimatet på jorden.

14

MÄNNISKAN, SAMHÄLLET OCH KULTUREN 'VBU %FOJ[

K 4PDJBMJTBUJPO

26

Människan är en social varelse an vi vara eller bli människor utan ett samhälle? Svaret är nej. Utan ett samhälle skulle vi sakna mycket av det som många anser utmärker människan: språk, moral, religion, kultur, politisk övertygelse och uppfattningar om vad som är bra eller dåligt, rätt eller fel, vackert eller fult. Allt detta har vi lärt in och övertagit från de människor som finns runt omkring oss. Den här ”uppfostran” kallas socialisation och är nödvändig för att ett samhälle ska kunna fungera. Ett samhälle bygger nämligen på ett socialt samspel mellan människor och då måste alla veta vilka regler som gäller. Följer vi reglerna blir vi uppmuntrade och belönade. I annat fall kan vi bli tillsagda eller bestraffade av våra föräldrar, våra vänner eller andra i vår omgivning, skolan, arbetsplatsen eller av samhället i stort genom domstolsväsendet.

Ett av de kanske vanligaste sätten att straffa människor i ett socialt samspel är genom utfrysning, man får inte vara med i gemenskapen.

Det sker i alla åldrar och i alla grupper. Andra bestraffningar kan vara att säga upp en person som inte sköter sitt arbete eller att utdöma böter för någon som kör för fort. Det finns alltså många olika sätt att lära ut vilka regler som gäller i samhället. I de flesta fall kommer vi att göra reglerna till våra egna och följa dem av egen vilja.

MĂ„N N I S K AN , S AM HĂ„LL ET O C H KU LT U R E N

'ÙSTLPMBO ÊS FUU TUÙE GÙS GBNJMKFSOB J EFSBT BOTWBS GÙS CBSOFOT VUWFDLMJOH PDI TPDJBMJTBUJPO

FÖRÄNDRADE UPPVÄXTVILLKOR Även om vi fortsätter att formas som vuxna är det den uppfostran som man har fütt under barn- och ungdomsüren som är den viktigaste och mest grundläggande fÜr en människa. Det som lärs in under den här tiden kommer nämligen att sitta djupare än det som man lär sig när man blir äldre. Det är under denna period som till exempel kÜnsroller grundläggs, det vill säga vad som ses som typiskt manligt och kvinnligt.

FÜrr, i det enklare bondesamhället, räckte det med att barnen uppfostrades av sina fÜräldrar. Det var fÜräldrarna som lärde barnen allt de behÜvde kunna fÜr att exempelvis ta hand om gürdens djur eller fü grÜdorna att växa. Idag är samhället mer komplicerat och fÜränd27

MÄ N N I S K AN , S A M HÄ L LE T O C H K U LT U R E N

ringstakten är enorm. Vi lever även ett mer globalt liv inte minst genom mediernas rapportering och vår möjlighet att resa till andra länder. Invandring och migration har också ändrat den etniska sammansättningen i samhället. Detta har medfört att uppväxtvillkoren förändrats.

Föräldrarnas inflytande minskar I takt med moderniseringen av samhället har föräldrarnas roll som uppfostrare minskat. Den har istället tagits över av experter i samhället som förskollärare, lärare, kuratorer, psykologer, skolsköterskor, terapeuter och socionomer.

Därför är det inte längre självklart att ungdomar tar över föräldrarnas ideal och kultur. De kan välja att identifiera sig med andra grupper och individer. Det positiva med detta är att man blir mer öppen, flexibel och kritisk. Å andra sidan kan det upplevas som splittrande och förvirrande att ha alternativ, att välja mellan olika budskap och värderingar. Ibland kan det vara tryggt att få en entydig vägledning.

Mediernas inflytande ökar Mediernas påverkan av människor är större än någonsin tidigare. De bidrar starkt till att forma barn och ungdomars världsbild, kunskaper, attityder och värderingar. Vissa menar till och med att det inte är familjen eller övriga samhället utan medierna som är den viktigaste fostraren. Medierna bryter i många avseenden ned gamla traditioner och kulturer och skapar nya.

Framför allt teven och internet har en nyckelroll när det gäller att vidga ungdomars kunskaper om olika samhällsfrågor som exempelvis arbetslöshet, miljöförstöring och militära konflikter. Samtidigt bidrar medierna till att ungdomar får en vidgad syn på livet och lättare kan frigöra sig från traditioner. Därmed får man en större frihet att ompröva och utforma sin egen identitet.

Men detta kan också bli problematiskt genom att medierna suddar ut gränser mellan framför allt barn och vuxna. Barnen har genom medier tillgång till de vuxnas värld som de tidigare var mer avskärmade ifrån, det gäller t.ex. sexualitet, våld och krig samt användning av alkohol. Dessutom når olika ekonomiska intressen barnen på ett 28

B EMJH S UZ

ĂŠ S

V S ĂŠEF O ) I LM UJUFUF D P

O ZSFS JEF FOUJUFU 'SJT FS GÙS JE

S O Ă™ J NBSL BS EV E FS NBSL

effektivt sätt via medier, direkt via reklam men ocksü indirekt genom de program och webbplatser som är sponsrade av olika fÜretag. Barnen utsätts därmed fÜr püverkan utan att veta om det. Det tydligaste exemplet är modetrender och alla nya prylar som framställs som oumbärliga. FÜljaktligen vill de flesta ha dessa kläder och prylar.

Samhället ställer stÜrre krav En fÜljd av att samhället har blivit mer komplicerat än tidigare är att vi ständigt müste anpassa oss. Vi müste fÜrändra vüra kunskaper, fÜreställningar och vür identitet. Kanske tvingas vi att lära oss ett nytt sprük i vuxen ülder fÜr att vara attraktiva pü arbetsmarknaden. Människor som bott pü landsbygden och flyttar till storstäder i vuxen ülder müste anpassa sig till �storstadsrytmen�. Det kanske inte gür att bara komma fÜrbi pü en kopp kaffe som pü landet. Man müste ringa varandra och planera fÜr sitt umgänge. Kanske müste vi även lära oss om andra kulturer och religioner till fÜljd av att vi fütt grannar eller kol29

ARBETE OCH PENGAR "OOJLB 4WFOTTPO

P 1SJWBUFLPOPNJ

48

rivatekonomi handlar om att välja och prioritera, att förverkliga drömmar och att skapa trygghet. Kanske drömmer man om att köpa en ny bil. Då är det viktigt att fråga sig själv: har jag råd? Behöver jag verkligen en ny bil? Handlar det bara om att ta sig från en plats till en annan räcker det kanske med en lite äldre och billigare bil eller att inte köpa någon bil alls utan att åka kommunalt. Trygghet är för många att ha ett arbete och en fast inkomst men också att ha pengar på ett sparkonto för oförutsedda händelser eller att ha en bra försäkring som ger ekonomisk ersättning vid en olycka.

Hur kan man t.ex. skydda sig från de kostnader som kan uppstå vid en brand? Och vad händer med lönen om man blir sjuk under en längre tid?

Det mesta runt omkring oss är förknippat med pengar och det kostar att leva. Oavsett om man är student, arbetar, är arbetslös, sjukskriven eller pensionär handlar privatekonomi om att hushålla med sina resurser, med andra ord de pengar man har. Ofta är resurserna beroende av var i livet man befinner sig. Som studerande får du studiebidrag och kanske jobbar du extra på helgerna. En pensionär får varje månad en pensionsutbetalning. Mellan studietiden och pensionen arbetar de flesta människor och får lön. Man kan säga att en persons arbete utgör grunden för den privata ekonomin. Att föräldrar arbetar medför bl.a. att de kan försörja barnen samtidigt som de skapar förutsättningar för sin egen pension.

När du är färdig med din utbildning kommer du troligen att vilja ha ett arbete som du tycker är roligt och som gör att du kan klara dig själv rent ekonomiskt. Då är det viktigt att känna till hur arbetsmarknaden fungerar och vilka lagar och regler som finns.

AR B ET E O C H P E N G AR

ARBETSMARKNADEN En marknad är en plats där säljare och kÜpare mÜts och kommer Üverens om ett pris fÜr en vara eller tjänst. Det finns olika sorters marknader men alla fungerar de pü samma sätt. Pü arbetsmarknaden är det arbetstagarna som säljer sina tjänster till arbetsgivarna. Priset som arbetsgivarna müste betala är lÜn till arbetstagarna.

Pü arbetsmarknaden delas arbetstagarna in i tjänstemän och arbetare beroende pü vilken typ av arbete de har. FÜrenklat kan man säga att tjänstemän är de som har ett �skrivbordsjobb�, medan arbetare exempelvis jobbar inom industrin och byggsektorn. Dessutom finns det büde privata och offentliga arbetsgivare. Grovt sett kan man säga att personer anställda inom stat, kommun eller landsting har en offentlig arbetsgivare, medan Üvriga är privatanställda.

.BSLOBE

*EBH BSCFUBS QSPDFOU BW BSCFUTLSBGUFO JOPN UKĂŠOTUFTFLUPSO PDI VUWFDLMJOHFO QFLBS Qz BUU BMMU GMFS LPNNFS BUU BSCFUB JOPN EFOOB TFLUPS J GSBNUJEFO

49

A R B E TE O C H P E N GAR

ATT LÅNA PENGAR Att lüna pengar kan ibland vara den enda mÜjlighet man har att fÜrverkliga en drÜm, t.ex. en egen bostad. En bra regel är dock att man inte tar nügra lün om man inte har rüd att spara en summa pengar varje münad. Hur ska man annars ha rüd att betala igen lünet?

Att lüna pengar kan tyckas vara en god lÜsning fÜr stunden men pü lite sikt kan det fÜrvärra en redan dülig ekonomi. Ett lün är ju ett ütagande som ofta sträcker sig Üver münga ür och därfÜr är det viktigt att tänka igenom om ändamület fÜr lünet verkligen är värt framtida avbetalningar.

,SFEJU CFEÙNOJOH

4ĂŠLFSIFU

#PSHFO

"NPSUFSJOH

64

Vad krävs fÜr att fü ett lün?

När en person vill ansÜka om lün kan han vända sig, inte bara till den egna banken, utan även till andra banker och lüneinstitut. Gemensamt fÜr lüngivarna är att de i regel kräver att lüntagaren müste redogÜra fÜr büde varfÜr han eller hon vill lüna pengar och fÜr sin ekonomi. Vill man lüna pengar pü en bank kommer banken att gÜra en kreditbedÜmning, vilket innebär att man bedÜmer personens mÜjligheter att betala tillbaka lünet. FÜr att banken ska fü information om inkomst, skulder och eventuella betalningsanmärkningar tas en kreditupplysning frün ett kreditupplysningsfÜretag. Det utgÜr en del av kreditbedÜmningen.

FÜr ett stÜrre lün kan det krävas att en säkerhet lämnas. En säkerhet kan ses som en pant som kan säljas om lüntagaren inte kan betala tillbaka lünet. Vid t.ex. ett huskÜp är det vanligt att man lünar en del av kÜpesumman. Banken kräver dü en del av huset som säkerhet eller pant. Om lüntagaren inte kan betala tillbaka lünet innebär det att banken kan sälja huset fÜr att fü tillbaka sina pengar. Att lämna pant ger ocksü ofta fÜrmünligare villkor. En annan typ av säkerhet är att nügon gür i borgen fÜr lüntagaren. Det innebär att om inte lüntagaren kan betala tillbaka lünet är det borgenärens ansvar att gÜra det.

Vad kostar ett lĂĽn?

Ett lün innebär att man regelbundet betalar av (amorterar) pü skulden. Dessutom müste man betala ränta pü pengarna. Räntan är alltsü det pris som man für betala fÜr att man lünar pengar. Hur hÜg räntan är beror pü olika faktorer som t.ex. hur hÜga omkostnader som lün-

AR B ET E O C H P E N G AR

givaren har, hur stor risken är för att lånet inte betalas tillbaka och hur lång lånetiden är. Ju längre tid man har på sig att betala tillbaka lånet, desto högre ränta kräver långivaren, t.ex. banken. Lån till en bil kan ha en löptid på upp till tio år medan ett lån till en bostad kan ha en återbetalningstid på 40 år. Räntan påverkas också av den ekonomiska utvecklingen i landet (läs mer om detta i kapitlet ”Samhällsekonomi”).

Man kan binda ett lån till olika sorters räntor. En rörlig ränta innebär att räntan hela tiden kan komma att ändras beroende på den ekonomiska situationen i landet. För låntagaren innebär detta att kostnaden för lånet sjunker om räntan sänks och att den stiger om räntan höjs. Tar man ett lån till rörlig ränta är det därför viktigt att se till att det finns tillräckligt mycket utrymme i den privata ekonomin att betala en eventuell höjning av räntan. En fast ränta medför att lånet binds vid en viss ränta för en bestämd tid. Räntan kommer då att ligga kvar på samma nivå oavsett hur marknadsräntan rör sig. Tror man att marknadsräntan kommer att sjunka framöver kan man välja att inte binda lånet förrän vid ett senare datum eftersom lånet kommer att bli billigare. Tror man däremot tvärtom, att marknadsräntan kommer att stiga, kan man binda lånet för att undvika högre lånekostnader.

3ÙSMJH SÊOUB

'BTU SÊOUB

BOSTADSRÄNTANS UTVECKLING 1994–2008, 2- OCH 5-ÅRIG RÄNTA

Källa: Spintab

65

A R B E TE O C H P E N GAR

Om man vill ta ett lün är det viktigt att jämfÜra olika lüngivares erbjudanden eftersom villkoren varierar. I detta sammanhang är det den effektiva räntan som är intressant. Den visar den totala kostnaden fÜr lünet och inkluderar, fÜrutom den aktuella räntesatsen, även alla Üvriga avgifter fÜr lünet.

EFFEKTIV RÄNTA Anta att du vänder dig till en bank fÜr att ta ett lün pü 10 000 kronor. Den räntesats som anges är 8,35 procent. Till detta kommer en uppläggningsavgift pü 500 kronor medan aviseringskostnaden är (en avgift fÜr räkningen/fakturan) 0 kronor. Om lünet ska betalas pü fem ür blir den effektiva räntan drygt 9 procent.

#FUBMOJOHT BONĂŠSLOJOH

66

Vad händer om man inte betalar?

Om man inte betalar en räkning ska man enligt lagen fü en püminnelse. Om man inte betalar efter püminnelsen gür ärendet vidare till ett inkassofÜretag som skickar ut ett inkassokrav. Skulle man fortfarande inte betala räkningen hamnar skulden hos kronofogdemyndigheten. Där registreras skulden i ett offentligt register vilket innebär att allmänheten har tillgüng till det. Det är frün detta register som olika kreditupplysningsfÜretag hämtar sina uppgifter. Den obetalda skulden kan medfÜra en betalningsanmärkning som visar att man inte skÜtt sina betalningar. Detta innebär i praktiken att det blir svürare att fü lün, hyra lägenhet, skaffa telefonabonnemang, handla �räntefritt� etc. En betalningsanmärkning finns kvar i registren i tre ür.

Kronofogdemyndigheten kan ocksü besluta om betalningsfÜreläggande, dvs. ett krav pü betalning av skulden. I sista hand kan kronofogden besluta om utmätning som innebär att de kan ta delar av den skuldsattes inkomst eller till och med hämta saker i hemmet.

FÜr den som inte kan betala en skuld finns det mÜjlighet att ansÜka om skuldsanering, vilket innebär att skulderna helt eller delvis avskrivs. Reglerna fÜr detta är mycket hürda eftersom skuldsanering endast är till fÜr dem som inte kan betala sin skuld inom Üversküdlig tid.

AR B ET E O C H P E N GAR

DET KOSTAR ATT FLYTTA HEMIFRÅN Det är dyrt att flytta hemifrån. Dels är det en kostnad i sig att flytta med adressändring, öppnande av el- och telefonabonnemang, husgeråd och möbler som ska köpas etc. Dels innebär det nya regelbundna kostnader såsom exempelvis hyra, el- och telefonkostnader, tv-avgift m.m.

För många ungdomar som bor i storstadsregionerna är det dessutom svårt att flytta hemifrån eftersom det inte finns tillräckligt med lediga lägenheter att hyra till rimliga priser, och de höga priserna på bostadsrätter hindrar många från att köpa en lägenhet. Men trots allt kommer de flesta att förr eller senare flytta hemifrån och många ser fram emot den första nya bostaden.

67

MASSMEDIER .JDIBFMB "SMU $J )PMNHSFO

H

ur ser din bild av verkligheten ut? Och är du säker på att den är sann? Har du någonsin funderat på var all din kunskap egentligen kommer ifrån? En stor del av den har du förmodligen hämtat från tv, radio, tidningar och internet.

Men, all information har en avsändare. Det innebär att det finns något slags budskap bakom allt som skrivs, sägs eller visas i våra massmedier.

En nyhet måste ju t.ex. komma någonstans ifrån. Det kan vara en forskare som vill visa sina resultat, en politiker som vill berätta om partiets åsikter eller en polis som vill informera allmänheten om ett brott.

På något sätt ”silas” all information vi får, både genom dem som skapar nyheterna och genom reportern som berättar om dem för oss.

Verkligheten är vinklad. Därför är det viktigt att fundera över vilken bild vi har av verkligheten och var den kommer ifrån.

MASSMEDIER – MEDIER SOM NÅR MASSORNA De medier som förmedlar information, nyheter eller underhållning till många människor samtidigt brukar kallas för massmedier. Det vi vanligtvis menar när vi talar om massmedier är tidningar, radio och tv. Men även webbplatser på internet, böcker och filmer kan vara massmedier, förutsatt att de är tillgängliga för alla (offentliga) och når många människor samtidigt.

Inom massmediernas område har mycket förändrats på kort tid.

För inte så länge sedan samlades hela familjen storögt framför den nya uppfinningen televisionen. Och när den tidens stora tv-kändis, pro116

MA S S M E D I E R

8FCCQMBUTFO 8JLJMFBLT IBS TLBQBU TUPSB SVCSJLFS HFOPN BWTMÙKBO EFO PN CM B 64" T BHFSBOEF J "GHIBOJTUBOLPOGMJLUFO 8JLJMFBLT IBS Qz LPSU UJE CMJWJU FO NBLUGBLUPS NFE BNCJUJPOFO BUU TLBQB FO TUÙSSF ÙQQFOIFU PDI NJOTLB NBLUNJTTCSVL PDI LPSSVQUJPO

gramledaren Lennart Hyland, i den enda tv-kanalen bad alla tittare att släcka lampan – ja dü slocknade Sverige.

Idag har vi tillgüng till program frün hela världen. Men om nügon av alla dessa programledare ber oss att släcka lampan blir det nog inte sü mÜrkt. Man kan säga att müngfalden har Ükat dramatiskt, samtidigt som de enskilda mediernas inflytande har minskat.

Nya medier och gamla Under flera ĂĽrhundraden var massmedier detsamma som tidningar.

Men trots att Sverige fick sin fĂśrsta dagstidning redan 1645 drĂśjde det till industrialiseringen i slutet av 1800-talet innan tidningarna nĂĽdde nĂĽgra stĂśrre upplagor och alltsĂĽ i egentlig mening blev massmedier.

Under 1900-talet kom sedan massmedierna pĂĽ bred front. PĂĽ 1920117

MA S S M E D I E R

Källkritik – din och journalistens De artiklar och inslag vi für ta del av är alltsü ett urval av det som händer. Men redaktionerna väljer inte enbart vilka nyheter som ska komma med i rapporteringen. De bestämmer ocksü hur nyheten ska presenteras. FÜr att vi ska kunna skapa oss en egen bild av verkligheten räcker det därfÜr inte med att vi für information om olika samhällsfrügor, vi müste ocksü kunna värdera informationen. FÜrst när vi kritiskt granskar (ifrügasätter) det vi ser, hÜr och läser kan vi säga att vi verkligen bildar oss en egen uppfattning: ĭ 7BSGœS CMFW EFU I¤S FO OZIFU ĭ 7BSJGS¼O GS¼O WJMLB L¤MMPS IBS KPVSOBMJTUFO I¤NUBU TJOB VQQHJGUFS ĭ 7FN FMMFS WJMLB LBO IB JOUSFTTF BW BUU OZIFUFO GSBNTU¤MMT TPN EFO gÜr?

Vilka intressen ligger bakom nyheten?

När Tage Erlander var statsminister i mitten av 1900-talet kunde han hülla presskonferens en güng i münaden. Numera svarar politikerna pü journalisternas frügor sü gott som dagligen och den politiker som

4UBUTNJOJTUFS 'SFESJL 3FJOGFMEU NÙUFS QSFTTFO

123

MAS S M E D I E R

4LBQB OZIFUFS

*OGPSNBUÙSFS

13 CZSzFS

124

inte lyckas fünga mediernas intresse riskerar kritik fÜr att inte vara tillräckligt aktiv och engagerad. I och med att informationsflÜdet har Ükat och att allt fler frügor diskuteras Üppet har det blivit viktigare att synas och hÜras i medierna.

Bakom de allra flesta nyheter finns nügon eller nügra som vill nü ut med ett budskap. Münga av dem som medverkar i medierna gÜr det helt enkelt fÜr att de anser att de har nügot att vinna pü det. Det är t.ex. vanligt att kända artister bara lüter sig intervjuas i samband med att de lanserar en ny skiva. FÜretagsledare som vanligen är svüra att fü en intervju med blir plÜtsligt lättillgängliga när en ny produkt ska presenteras. Och aldrig är politikerna sü tillmÜtesgüende mot journalister som infÜr ett val.

Nyhetsbyrüerna och de stora nyhetsredaktionerna tar varje dag emot hundratals pressmeddelanden frün organisationer, myndigheter, politiska partier, fÜretag och enskilda som vill att just deras nyhet ska nü sü münga som mÜjligt. Mycket gallras bort. Eftersom konkurrensen om utrymmet är hürd tar de flesta som vill nü ut med ett budskap hjälp av nügon som vet hur man füngar mediernas intresse. De som arbetar med att �skapa� nyheter blir allt fler: ĭ 4¼ HPUU TPN BMMB TUPSB PSHBOJTBUJPOFS GœSFUBH PDI QPMJUJTLB QBSUJFS har idag en informationsavdelning eller pressavdelning som skÜter kontakterna med medierna. Till skillnad frün journalisten ska informatÜren inte vara kritiskt granskande utan fÜreträda fÜretagets eller organisationens intressen. I det arbetet ingür att presentera nyheter i verksamheten pü ett südant sätt att journalisterna �hugger�, dvs. intresserar sig fÜr dem. ĭ 1¼ TFOBSF ¼S IBS FO N¤OHE 13 CZS¼FS TUBSUBUT J 4WFSJHF %F BSCFUBS fÜr vitt skilda uppdragsgivare som organisationer, fÜretag och politiska partier. Medan reklambyrüerna arbetar med traditionell marknadsfÜring, som annonser och reklamfilmer, har PR-byrüerna specialiserat sig pü att nü ut till allmänheten via medierna. PRbyrüerna arrangerar ofta en hel kampanj fÜr ett politiskt budskap eller en produkt. FÜrutom att skriva pressmeddelanden och bjuda in till presskonferenser använder PR-byrüerna ocksü andra mer �osynliga� metoder. Det har t.ex. hänt att de anlitat kända personer fÜr att skriva insändare och debattartiklar.

MA S S M E D I E R

ĭ .¥OHB NBLUIBWBSF BOMJUBS PDLT¥ NFEJFLPOTVMUFS G¶S BUU M¤SB TJH hur man bäst når ut med ett budskap. De flesta mediekonsulter har tidigare arbetat som journalister och känner därför väl till hur man skapar rubriker i massmedierna.

.FEJFLPOTVMUFS

En stor del av de nyhetstips som kommer till redaktionerna är alltså partsinlagor. Men att någon har något att vinna på en nyhet är inte detsamma som att nyheten är ointressant.

Om t.ex. ett politiskt parti skickar ett pressmeddelande om att man vill höja barnbidraget, önskar sig säkert partiet god publicitet och i förlängningen även fler röster i nästa val. Samtidigt har informationen ett stort allmänintresse och bör därför bli en nyhet.

Det är journalistens uppgift att söka fler källor och att ge en mer fullständig bild till sina läsare, tittare och lyssnare. Vad kostar det staten att höja barnbidraget? Varifrån ska de pengarna tas? Vad säger de andra partierna? På så sätt kan artikeln eller inslaget ändå presenteras på ett opartiskt och sakligt sätt. Men alla dessa frågor får sällan plats i den snabba och kortfattade nyhetsströmmen. En del frågor hinner kanske besvaras, men inte alla.

Vid vissa tillfällen kan det dessutom vara omöjligt för journalisten att ge en nyanserad bild av vad som händer. När ett krig bryter ut kanske det inte ens går att ta sig in i landet. Journalisten är då helt i händerna på sina källor och får svårt att kontrollera olika uppgifter.

Ofta lämnar också de krigande parterna motstridiga uppgifter om vad som pågår.

Smarta män och snygga kvinnor Sverige har – precis som alla andra länder – fortfarande långt kvar till jämställdhet mellan kvinnor och män. Naturligtvis märks de här skillnaderna även i medierna. Inte för att medierna skulle vara motståndare till jämställdhet, utan för att journalisterna är präglade av samma normer och värderingar som alla andra.

Män lyfts ofta fram i medierna som experter och makthavare medan fokus när det gäller kvinnor lätt hamnar på känslor och utseende.

Ett tydligt exempel på detta är 2010 års Nobelpris. Det faktum att 125

MA S S M E D I E R

ny bild??

/PCFMQSJTUBHBSOB UBS QMBUT J LPOTFSUIVTFU )VS USPS EV BUU LÙOTGÙSEFMOJOHFO CMBOE QSJTUBHBSOB LPNNFS BUU CMJ J GSBNUJEFO

inte en enda kvinna fick pris det üret uppmärksammades nästan inte alls i medierna. Pü själva Nobelfesten riktades däremot strülkastarljuset mot kvinnorna. Filippa Reinfeldts klänning utsügs av en kvällstidning till kvällens vinnare, medan Mona Sahlins dÜmdes ut som anskrämlig. Männens utseende betygsattes inte. I stället beskrevs nobelpristagarnas bedrifter.

De flesta skulle nog säga att det är ganska ointressant att bedÜma männens klädsel pü Nobelfesten, eftersom alla bär frack. Det är sü självklart fÜr de flesta av oss att vi inte ifrügasätter det. Men varfÜr är det sü? Och varfÜr rapporterar medierna som de gÜr?

Eftersom män fortfarande har mer makt än kvinnor i Sverige, genomsyrar det även medierna.

126

MA S S M E D I E R

Hur opartisk är journalisten?

Det är varje journalists ansvar att kritiskt granska sina källor och att försöka ge en så allsidig och saklig bild av verkligheten som möjligt.

Den enskilda journalisten ska inte låta sig påverkas av informatörer eller av andra som vill föra fram ett budskap. Men frågan är om den objektiva nyheten över huvud taget existerar.

Redan när journalisten väljer vilka fakta som ska tas med har nyhetsförmedlingen påverkats av själva urvalet och resultatet blir därför inte längre i strikt mening, objektivt. Det här urvalet som journalisten gör brukar kallas för vinkel. Journalisten väljer alltså vad som är viktigast och vad som inte alls behöver vara med.

En och samma nyhet kan med andra ord berättas på många olika sätt. Den vinkel som journalisten väljer får stor betydelse för hur allmänheten tolkar rapporteringen.

Vi kan ta en ny statsbudget som exempel. Här finns det enorma mängder information att berätta om och de flesta journalister skulle nog försöka sammanfatta de största förändringarna på något sätt.

Men vinklarna på artiklarna kan vara väldigt olika. ”Nya pengar till barnfamiljerna” kan det heta i en rubrik, ”Höjda skatter för höginkomsttagare” kan det stå i en annan, samtidigt som en tredje tidning har rubriken ”Miljonsatsning på landets gymnasieskolor”.

En budget skulle kunna innehålla alla de här tre förändringarna och i så fall är ju alla rubrikerna lika korrekta. Ändå får läsarna helt olika intryck av vad budgeten egentligen innehåller. Reporterns uppgift är att vinkla sitt reportage på det som är viktigast och då kan förstås också journalistens egna värderingar och personliga förhållanden ha betydelse. Om han eller hon själv är småbarnsförälder kanske vinkeln om de nya pengarna till barnfamiljerna ligger nära till hands. Den journalist som har äldre barn kanske tycker att nya pengar till gymnasieskolorna är viktigast.

Det kan till och med finnas tillfällen då reportern har egna ekonomiska intressen av att skriva på ett visst sätt. Många ifrågasätter t.ex. om en ekonomijournalist kan skriva på ett objektivt och sakligt sätt om ett företag som han eller hon själv är aktieägare i.

Journalistens språk har också betydelse för hur vi tolkar en nyhet.

Ett enda ord kan genom sin värdeladdning påverka oss, ibland utan att ens journalisten själv är medveten om det. Säg t.ex. att statsministern gör följande uttalande:

6SWBM 7JOLFM

7ÊSEFSJOHBS

4QSzL

127

SOCIAL VĂ„LFĂ„RD 'SFESJLB -BHFSHSFO 8BIMJO

S

verige är en välfärdsstat. Det betyder att politiska beslut är inriktade pü att fÜrdela samhällets gemensamma resurser sü att ingen ska behÜva vara hungrig, bostadslÜs, arbetslÜs eller fattig. Det kan tyckas självklart att det är pü det sättet i ett rikt land som Sverige. Men, är det sü självklart egentligen?

Det här kapitlet handlar om hur den sociala välfärden är organiserad i Sverige. Du für lära dig en hel del om historien bakom den svenska välfärdsstaten, men ocksü om hur välfärdspolitik kan se ut i andra länder.

VAD ÄR SOCIAL VÄLFÄRD? Vi människor har behov av att känna säkerhet och trygghet fÜr att mü bra. Välfärd betyder nügot mer än bara frünvaro av svält och nÜd. FÜr att vi ska kunna tala om ett välfärdssamhälle krävs att vi kan känna oss säkra pü att fü mer än bara mat fÜr dagen och tak Üver huvudet.

Psykologen George Maslow har beskrivit hur människors behov är uppbyggda som en behovstrappa. De mest grundläggande (primära) behoven hos människan är südana som müste uppfyllas fÜr att vi Üverhuvudtaget ska Üverleva. Hit hÜr t.ex. hunger, tÜrst, sÜmn och sexualitet. FÜrst efter att dessa behov tillfredsställs kan vi gü vidare och ta itu med behov pü hÜgre nivüer. Till de hÜgre behoven räknar Maslow südant som längtan efter bildning och kultur.

Ett bra liv fÜrutsätter att vi har mÜjlighet att tillfredsställa samtliga behov som finns pü behovstrappan. Välfärdspolitik handlar därfÜr om att skapa ett samhälle där varje människa känner sig nügorlunda nÜjd med sin tillvaro.

IdÊn att bygga ett välfärdssamhälle som värnar om de svaga och

#FIPW

7ĂŠMGĂŠSET QPMJUJL

145

S O C IA L VĂ„ LFĂ„ R D 7ĂŠMGĂŠSET TBNIĂŠMMF

utsatta grupperna i samhället utgür frün att alla människor är lika mycket värda. Det ska inte vara sü att mÜjligheten att fü sina behov tillfredsställda ska vara beroende av vilken familj man fÜds i eller vilket kÜn man har. Social välfärd är en früga om att skapa ett jämlikt samhälle baserat pü solidaritet.

VÄLFÄRD I SVERIGE Alla vi som lever i Sverige omfattas av den svenska välfärdspolitiken. Det betyder att vi i vüra liv ständigt stÜter pü välfärdsstaten i dess olika skepnader. I det här avsnittet kommer du att fü mÜjlighet att fundera en hel del kring vad välfärdsstaten egentligen betyder fÜr dig och din familj.

I texten framÜver används uttrycket �offentligt finansierade�. Det betyder att verksamheten betalas av staten, landstinget eller kommunen.

Frün vaggan till graven Ett litet barn som växer upp i Sverige tas inte bara om hand och välkomnas av familj, släkt och vänner. Välfärdspolitiken fÜljer oss pü olika sätt hela vägen ända frün vaggan till graven.

Redan innan ett barn är fÜtt mÜts de blivande fÜräldrarna av samhällets omsorg om det väntade barnet. FÜr att hjälpa och stÜdja mamman under graviditeten finns en väl utbyggd mÜdravürd. Blivande mÜdrar undersÜks regelbundet pü mÜdravürdscentralen fÜr att kontrollera att barnet växer ordentligt. Ofta erbjuds ocksü nügon form av fÜräldrautbildning och fÜr den som är ensamstüende eller har sociala problem finns särskilda stÜdgrupper.

När barnet väl ska fÜdas sker det nästan alltid pü ett sjukhus som finansieras och organiseras av landstinget där välutbildade läkare, barnmorskor och barnskÜterskor finns till hands. Skulle nügot inträffa finns mÜjlighet till specialistvürd.

Efter att barnet kommit hem är det dags fÜr besÜk pü barnavürdscentralen där fÜräldrarna für hjälp och stÜd i sin nya roll. Pü barnavürdscentralen gÜrs regelbundna kontroller av hur barnet växer och utvecklas under hela fÜrskoletiden.

Under de fÜrsta 18 münaderna kan nügon av fÜräldrarna tack vare fÜräldrafÜrsäkringen stanna hemma och ta hand om barnet pü heltid.

146

S O C IAL VĂ„LFĂ„R D

4UBETNJTTJPOFO ÊS FO GSJWJMMJHPSHBOJTBUJPO TPN BSCFUBS NFE BUU TUÙEKB NÊOOJTLPS J IFNMÙTIFU PDI NJTTCSVL 0SHBOJTBUJPOFO TUÙE KFS PDLTz CBSO VOHEPNBS PDI ÊMESF vWFSTLPUUFU GSzO GÙSTÊMK OJOHFO J TFDPOE IBOE CVUJLFSOB HzS UJMM 4UBETNJTTJPOFOT TPDJBMB BSCFUF

FÜrutom detta für familjen ett allmänt barnbidrag som är lika fÜr alla oavsett inkomst. Barnbidraget utbetalas till mamman/vürdnadshavaren fram tills det att barnet fyller 16 ür.

När fÜräldraledigheten tar slut bÜrjar de flesta barn i den offentligt finansierade fÜrskolan. Där für de mÜjlighet att träffa och leka med andra barn under tillsyn och ledning av pedagogiskt utbildade fÜrskollärare och barnskÜtare. FÜrskolans pedagogiska verksamhet styrs av en särskild läroplan fÜr fÜrskolan. Det vanligaste är att fÜrskolan drivs av kommunen eller som ett fÜräldrakooperativ, men det finns ocksü fÜrskolor som drivs i fÜretagsform. Kommunen ansvarar tillsammans med Skolverket fÜr att samtliga fÜrskolor uppfyller lagar och fÜrordningar.

När barnet fyller sex ür är det dags att bÜrja i grundskolans fÜrsko147

S O C I A L VĂ„ LFĂ„ R D

UPPGIFTER

1. VILKEN VĂ„LFĂ„RDSMODELL VĂ„LJER DU?

I kapitlet beskrivs tre olika välfärdsmodeller. De tre modellerna är den liberala, den konservativa och den socialdemokratiska. a) Vilken av dessa fÜresprükar du? Av vilka skäl gÜr du det? FÜr att du själv tror dig tjäna pü det eller av andra skäl? b) Vilken välfärdsstatsmodell tror du fÜljande personer skulle välja?

FÜrklara hur du tänker! ĭ &O UJHHBSF J 4UPDLIPMNT UVOOFMCBOB ĭ &O NFEFM¼MEFST LWJOOB TPN BSCFUBS TPN TKVLTLœUFSTLB ĭ &O ¼SJOH TPN TUVEFSBS Q¼ VOJWFSTJUFU ĭ &O EJSFLUœS GœS FUU NFEFMTUPSU GœSFUBH ĭ &O QFOTJPO¤S TPN CPS Q¼ MBOETCZHEFO ĭ &O dzZLUJOH GS¼O FO BOOBO EFM BW W¤SMEFO 2. BARNBIDRAG

Alla barnfamiljer i Sverige für samma barnbidrag oavsett vilken inkomst de har. a) Vilka är motiven bakom detta? b) Hur ser partierna pü detta? c) Vad tycker du, bÜr de med hÜga inkomster fü mindre eller inget barnbidrag?

3. EKONOMISKA OCH SOCIALA KLYFTOR I SVERIGE

Är de ekonomiska klyftorna i det svenska samhället stora eller smü?

Har de blivit stĂśrre eller mindre under den senaste 20-ĂĽrsperioden?

UndersÜk detta och analysera den eventuella fÜrändringen genom att jämfÜra statistik frün Statistiska centralbyrün.

Gü vidare JämfÜr de svenska fÜrhüllandena med nügra andra EU-länder.

4. KVOTERING

Det finns partier som är fÜr en kvotering av fÜräldrafÜrsäkringen i syfte att fü fler män att stanna hemma med sina barn. UndersÜk hur riksdagspartierna ställer sig till en südan kvotering. Ta kontakt med büde borgerliga och socialistiska partier.

174

S O C IAL VÄLFÄR D

b) Vilket parti/vilka partier har de rimligaste åsikterna i frågan, enligt dig?

5. RÄTTVISA

De flesta anser nog att det är viktigt att samhället är rättvist. Frågan är då vilken typ av rättvisa man menar och om man tycker att samma sorts rättvisa ska gälla i alla sektorer av samhället. Här nedan presenteras tre olika typer av rättvisa. ĭ Prestationsrättvisa: Alla tilldelas resurser utifrån hur mycket man presterar. Den som arbetar mest får högst lön. ĭ Likhetsrättvisa: Alla får lika mycket oavsett prestation. ĭ Behovsrättvisa: Den som behöver mer ska få mer. Behoven ska styra.

Om t.ex. alla ska nå lika långt i skolan så måste man satsa olika mycket på olika individer.

UPPGIFTER

a) Finns det skillnader mellan de borgerliga och de socialistiska partierna? Finns det skillnader inom blocken?

Fundera och diskutera vilken form av rättvisa som ska gälla inom följande områden: ĭ CBSOCJESBH ĭ M¶O ĭ TPDJBMCJESBH ĭ BSCFUTM¶TIFUTVOEFSTU¶E ĭ CFUZH ĭ TUVEJFCJESBH Diskutera I skolans betygssystem råder prestationsrättvisa. Vem är det som presterat mest, den som har högst betyg eller den som utvecklats mest?

www.jamstalldhetiskolan.se, www.forsakringskassan.se, www.skl.se, www.rfsl. se, www.scb.se

WWW

SVENSKA MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER

INTERNATIONELLA ORGANISATIONER

www.un.org, www.who.int/en, www.worldbank.org

175

DEMOKRATI, IDEOLOGIER OCH POLITISKA PARTIER 'SFESJLB -BHFSHSFO 8BIMJO

D

VAD ÄR DEMOKRATI?

%FNPLSBUJTLB TUBUFS

%FNPLSBUJOT LÊSOB

176

emokrati är ett styrelseskick som utgår ifrån att alla människor är lika värda och därför ska ha inflytande över gemensamma beslut. Ordet demokrati kommer från grekiskans demos, som betyder folk, och kratia, som betyder styrelse.

Ordagrant översatt betyder alltså demokrati ”folkstyrelse”.

Demokrati som styrelseform har sina rötter i antikens Grekland där man på 400-talet f.Kr i den lilla stadsstaten Aten började tillämpa principen ”en medborgare – en röst” vid gemensamma möten.

Samhällen som präglas av demokratiskt beslutsfattande kan skilja sig åt beroende på historiska, sociala och geografiska faktorer. Det finns därför ingen exakt modell för hur ett demokratiskt styrelseskick ska se ut. Två länder som Sverige och USA är därför båda demokratiska trots att de skiljer sig åt i politisk uppbyggnad. Det svenska folkstyret är således uppbyggt kring den folkvalda riksdagen medan USA:s statsskick bygger på en idé om maktdelning mellan den folkvalde presidenten, folkrepresentanterna i kongressens två kammare (representanthuset och senaten) och juristerna i Högsta domstolen.

Det finns dock vissa krav som måste vara uppfyllda för att en stat ska anses vara demokratisk. Principen om allmän lika rösträtt måste tillämpas och allmänna val måste genomföras regelbundet så att medborgarna får möjlighet att påverka vilka som styr landet. Medborgarna måste ha möjlighet att fritt föra fram sina åsikter i syfte att bilda opinion kring olika frågor och när man fattar beslut ska dessa vila på majoritetsprincipen. Demokrati som styrelseskick har med andra ord en innersta kärna som består av en uppsättning regler för hur beslut fattas och ett samhälle styras.

D E M O KRAT I, I D E O LO G I E R O C H P O LIT I S K A PART I E R

Demokrati är ocksü fÜrknippat med en rad grundläggande värderingar. FÜr att kunna tala om demokratiskt styrelse räcker det därfÜr inte med att endast hänvisa till att man fÜljer principer om allmän rÜsträtt och att man tillämpar majoritetsprincipen. Ett demokratiskt samhälle fÜrväntas ocksü värna om mänskliga rättigheter och alla människors lika värde. I ett demokratiskt samhälle är det inte tillütet att sätta upp gränser fÜr vad människor für tycka och tänka. Inga regler kan heller avgÜra när ett beslut blir odemokratiskt till sitt innehüll eftersom det är svürt att avgÜra var gränsen gür. De flesta skulle nog hävda att en demokratisk stat ska värna om rätten till liv och egendom. Innebär det i sü fall att ett land som tillämpar dÜdsstraff är odemokratiskt? Och har staten rätt att via beskattning omfÜrdela egendom frün de rika och till de fattiga fÜr att skapa social välfärd?

Svaren pü südana frügor är inte självklara utan müste sättas in i ett historiskt och politiskt sammanhang.

7ĂŠSEFSJOHBS PDI JEĂŽFS

7JE GPMLPNSÙTUOJOHFO PN JOGÙSBOEFU BW FVSP J 4WFSJHF WBOO OFK TJEBO NFE BW SÙTUFSOB NPU KB TJEBOT

177

D E M O K RAT I, I D E O LO G I E R O C H P O L IT I S K A PAR TI E R

,PNQSPNJTTFS

Demokrati som spelregler Ett demokratiskt styrelsesätt kan beskrivas som en uppsättning allmänna spelregler för hur hela samhället ska fungera. Demokratins syfte är att värna om det gemensamma bästa (allmänintresset). Det demokratiska ”spelet” ska se till att ge alla möjligheter till inflytande över samhällets gemensamma angelägenheter och eventuella konflikter som uppstår mellan olika personer eller organisationer ska lösas på fredlig väg med hjälp av diskussioner och förhandlingar.

Demokratisk maktutövning vilar alltså på förmågan att bilda majoritet för sina åsikter snarare än att låta den som är fysiskt starkast eller har mest pengar vinna över de andra.

För att demokratin ska fungera krävs både goda vinnare och goda förlorare. Den som inte får igenom sina krav därför att majoriteten säger nej, måste ge sig. Men den som vinner majoritetens förtroende får inte glömma att också minoritetens intressen måste tas till vara.

Demokratiskt styre handlar därför mycket om att kompromissa.

Det är viktigt både att föra fram vad man själv vill och att lyssna på andras åsikter. En del menar att detta leder till att demokratiskt beslutsfattande inte är så effektivt. Ibland skjuts viktiga beslut på framtiden för att alla ska hinna sätta sig in i vad det handlar om.

Eftersom politiskt styre i hög grad handlar om att fatta långsiktiga beslut, tycker nog trots allt de flesta att det är bra att politikerna tänker efter innan de handlar.

DEMOKRATINS UTVECKLING 4UZSFMTFTLJDL

178

Demokrati som styrelseskick har gamla anor, även om sättet att låta folket styra har förändrats åtskilligt genom historien. Föregångaren till våra dagars demokratiska samhällen var som tidigare nämnts den lilla stadsstaten Aten i Grekland där man på 400-talet f.Kr. utvecklade idén om att låta alla medborgare vara med och styra staten. När beslut som gällde stadens gemensamma angelägenheter skulle fattas, samlades samtliga medborgare på Atens torg (agora) för att resonera och fatta beslut i viktiga frågor.

Långt ifrån alla som bodde i Aten betraktades dock som medborgare i stadsstaten. Under antiken kopplades medborgarskap dels till släktskap, dels till förmåga att råda över sitt livsöde, vilket innebar att

D E M O KRAT I, I D E O LO G I E R O C H P O LIT I S K A PART I E R

endast vuxna män fÜdda av atenska fÜräldrar ansügs ha fÜrutsättningar att utveckla goda medborgerliga dygder. Varken kvinnor, inflyttade eller slavar fick därfÜr vara med och bestämma.

Direktdemokrati Den typ av demokrati som tillämpades i Aten kallas direktdemokrati.

Principen fÜr ett direktdemokratiskt styre är att man genom en fri och Üppen diskussion mellan jämlikar ska kunna enas kring ett gemensamt beslut där majoritetens vilja avgÜr. En del vill gü ännu längre och menar att direktdemokrati innebär att man ska uppnü konsensus, dvs. att alla som deltar i beslutet verkligen är eniga ocksü i själva sakfrügan. Man talar dü om konsensusdemokrati. Den här stränga beslutsmetoden innebär att en rÜst kan fälla ett fÜrslag helt och hüllet.

Somliga politiska filosofer och statsvetare menar att den atenska direktdemokratins torgmÜten utgÜr själva sinnebilden fÜr demokratiskt beslutsfattande. Idag är det ju ocksü fullt mÜjligt att via internet samla medborgare kring ett virtuellt �torg� med plats fÜr diskussioner och omrÜstningar. FÜrsÜk med elektroniska folkomrÜstningar har ocksü genomfÜrts pü olika hüll.

Konsensusdemokrati används ofta i internationella sammanhang eftersom man där müste respektera varje stats rätt att bestämma Üver sig själv. IdÊn om konsensus lüg süledes till grund fÜr inrättandet av de olika fÜrdrag som ledde fram till bildandet av EU. Konsensusprincipen tillämpas fortfarande inom EU när det gäller vissa grundläggande frügor vilket innebär att varje medlemsstat har vetorätt, dvs. rätt att stoppa beslut.

Representativ demokrati Den form av demokrati som tillämpas i de flesta demokratiska stater idag kallas representativ demokrati. Denna typ av styrelseskick bygger pü att folket väljer representanter till en folkfÜrsamling (parlament) som sedan har det avgÜrande inflytandet Üver lagstiftning och liknande.

Den representativa demokratin fÜrutsätter att alla medborgare har mÜjlighet att delta i en fri och Üppen debatt och att rÜsta i fria och allmänna val. De valda representanterna ska sedan se till att värna folkets intressen eller üsikter sü att de beslut som fattas har stÜd bland medborgarna.

'PMLFU CFTMV UBS EJSFLU

0NSÙTUOJOHBS

3FQSFTFOUBO UFS

179

SAMHÄLLSEKONOMI "OOJLB 4WFOTTPO

V

arför är det viktigt att förstå sig på samhällsekonomin?

Framför allt beror det på att samhällsekonomi berör oss alla eftersom det handlar om vår egen vardag. Vi påverkas av vad som sker med löner, priser, bostadsbidrag, skatter och räntor.

OMÄTTLIGA BEHOV – BEGRÄNSADE RESURSER

)VTIzMMOJOH

Samhällsekonomi handlar om behov och resurser. Människor har en mängd olika behov, som dessutom förändras med tiden. De mest grundläggande behoven är att ha någonstans att bo, att ha kläder på kroppen och att äta sig mätt. När dessa behov är uppfyllda uppstår det nya önskningar, t.ex. att kunna köpa lite finare kläder, gå på bio eller restaurang och kanske åka på semester.

Men det finns också mer allmänna behov som rör hela samhället.

I alla samhällen finns behov av utbildning, sjukvård, äldreomsorg, vägar och kommunikationer, rättsskipning m.m. När även dessa samhälleliga behov är tillfredsställda kommer säkert nya behov att ta vid.

Därför brukar man säga att människors behov är oändliga. De resurser som vi behöver för att kunna tillfredsställa behoven är däremot begränsade. Samhällsekonomi handlar om att hushålla med knappa resurser, dvs. hur de resurser som finns ska organiseras för att på bästa sätt tillfredsställa människors behov.

Produktionsfaktorerna För att kunna tillverka de varor och tjänster som människor önskar behöver man olika produktionsfaktorer. Dessa kan indelas i fyra 266

huvudgrupper, nämligen arbetskraft, naturtillgüngar, realkapital och humankapital. ĭ Arbetskraften utgÜrs dels av de individer som har ett arbete, dels av de som är arbetslÜsa, trots att de vill och kan arbeta. ĭ Naturtillgüngar är de rüvaror som används vid tillverkning, den mark som kan brukas eller användas fÜr att bygga en fastighet pü, eller vatten och olja som kan användas fÜr att producera energi. ĭ Realkapital är en südan utrustning som människor har tillverkat med hjälp av naturtillgüngar, t.ex. maskiner, byggnader, transportmedel. ĭ Humankapital är den kunskap, det tekniska kunnande, s.k. knowhow, som är nÜdvändig vid produktion av varor och tjänster.

.ĂŠOOJTLBOT LVOTLBQFS

Dessa produktionsfaktorer är alltsü begränsade. Det finns inte oändligt münga maskiner och även om det skulle gÜra det räcker inte naturtillgüngarna till.

1BQQFSTUJMMWFSLOJOH WJE ,WBSOTWFEFOT QBQQFSTCSVL 7JMLB QSPEVLUJPOTGBLUPSFS CFIÙWT GÙS UJMMWFSLOJOHFO

267

SA M HÄ LL S E K O N O M I

'ÙSFUBH

)VTIzMM

Det samhällsekonomiska kretsloppet Alla ekonomier består av företag och hushåll. Företagen tillverkar varor och tjänster med hjälp av produktionsfaktorerna. Hushållen står för den arbetskraft företagen behöver för sin tillverkning och köper de varor och tjänster som produceras. Utbytet av varor, tjänster och produktionsfaktorer sker på en rad olika marknader. Samspelet mellan hushåll och företag kan illustreras i ett ekonomiskt kretslopp där pengar, varor och tjänster omfördelas. Detta kretslopp utgörs dels av ett flöde av varor och tjänster (s.k. reala strömmar) och dels ett pengaflöde (s.k. monetära strömmar), dvs. av ersättning till hushållen för utfört arbete samt intäkter till företagen från försäljning av sina produkter.

DET LILLA EKONOMISKA KRETSLOPPET Det lilla ekonomiska kretsloppet visar hur företagen (producenterna) tillverkar varor och tjänster med hjälp av de olika produktionsfaktorerna.

Hushållen (konsumenterna) står för den arbetskraft som företagen behöver för sin produktion och får lön för detta. Hushållen konsumerar dessutom de producerade varorna och tjänsterna som företagen tar betalt för.

Betalning (för varor och tjänster)

FÖRETAG (producenter)

VARUMARKNAD

FAKTORMARKNAD Arbete Kapital Naturresurser Humankapital

Varor Tjänster

HUSHÅLL (konsumenter) Strömmar av produktionsfaktorer samt av varor och tjänster Strömmar av pengar

268

Betalning (bl.a. löner)

SAM HÄLL S E KO N O M I

EKONOMI INNEBÄR VAL Att våra behov är omättliga samtidigt som våra resurser är begränsade leder oss fram till att ekonomi handlar om att välja. Vi måste med andra ord välja vilka behov som är viktigast och hur vi ska använda resurserna för att tillfredsställa dessa behov. De val som ett samhälle ställs inför är följande: ĭ 7JMLB WBSPS PDI UK¤OTUFS TLB QSPEVDFSBT ĭ )VS TLB EFTTB WBSPS PDI UK¤OTUFS UJMMWFSLBT PDI NFE WJMLB QSPEVLtionsresurser? ĭ )VS TLB EF UJMMWFSLBEF WBSPSOB PDI UK¤OTUFSOB G¶SEFMBT NFMMBO TBNhällets olika medlemmar, dvs. för vem äger produktionen rum?

Svaren på ovanstående frågor beror på samhällets ekonomiska system. I alla ekonomier finns det marknader där säljare och köpare möts, men dessa kan se olika ut och styras av olika regler. På vissa marknader har konsumenter och producenter stor frihet och stort inflytande. På andra marknader griper staten in genom att sätta regler för vad som får produceras eller konsumeras och hur resurserna ska fördelas. De regler som styr marknaderna och som används för att fördela resurserna i ett land kan sägas utgöra landets ekonomiska system. Det finns tre olika typer av samhällsekonomiska system som brukar lyftas fram som exempel: marknadsekonomi, planekonomi och blandekonomi.

5SF GSzHPS

&LPOPNJTLB TZTUFN

MARKNADSEKONOMI I en renodlad marknadsekonomi är det marknadskrafterna, dvs. självständiga säljare och köpare, som bestämmer vad som ska produceras, hur produktionen ska ske och hur det som produceras ska fördelas. Eftersom företagen vill gå med vinst kommer de bara att tillverka sådant som köparna vill ha. Men för att marknadsekonomin ska fungera krävs det att det finns priser på alla varor, tjänster och produktionsfaktorer. Om priset på en vara sjunker kan det vara en signal att varan inte är tillräckligt efterfrågad. Det som ingen vill ha kommer att försvinna från marknaden.

.BSLOBET LSBGUFS

1SJTNFLBOJTN

269

ISBN 978-91-47-10357-7 © 2003 Michaela Arlt, Mats Andersson, Fuat Deniz, Kjell Engelbrekt, Hanns von Hofer, Ci Holmgren, Fredrika Lagergren Wahlin, Börge Ring, Annika Svensson, Henrik Tham och Liber AB Uppgifterna är gjorda av Mats Andersson och Börge Ring.

REDAKTION: Anders Wigzell FORMGIVARE: Eva Jerkeman BILDREDAKTÖR: Marie Olsson TECKNARE: Stefan Rothmaier KARTOR: Kjell Bånge PRODUKTION: Thomas Sjösten Fjärde upplagan 1 REPRO: Repro 8 AB, Nacka TRYCK: Sahara Printing Egypten 2011

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUSavtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Den som bryter emot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt kan bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

BILDFÖRTECKNING Foto 9 Bridgeman Art Library/IBL 19 (1) Chris Joseph/Capital Pictures/ Scanpix 19 (2) Bridgeman Art Library/IBL 27 Alexander Farnsworth/Scanpix 29 Thomas Löfqvist/Sydsv/Scanpix 31 Fredrik Persson/Scanpix 34 Scope Features/IBL 36 Erich Stering/Scanpix 38 Stig Hammarstedt/Scanpix 41 Kazuhiro Nogi/EPA/Scanpix 43 Lars Pehrson/Scanpix 49 Mikael Wallerstedt/Scanpix 54 Ingvar Andersson/Scanpix 63 Mark Earthy/Scanpix 67 Jeppe Gustafsson/Scanpix 71 Göran Gustafsson/Scanpix 75 Marco Gustafsson/Scanpix 77 Håkan Sandbring/sydpol/IBL 83 Fredrik Persson/Scanpix 84 Johan Främst/Kamerarep/Scanpix 90 Jessica Gow/Scanpix 99 Magnus Jönsson/Scanpix 103 Joakim Berglund/Scanpix 108 Per Ydreskog/Scanpix 111 Abdelhak Senna/AFP/Scanpix 117 Julian Simmonds/Rex Features/IBL 123 Henrik Montgomery/Scanpix 126 Claudio Beresciani/AP/POOL/ Scanpix 128 (1) Lena Ehring/BLT/Scanpix 128 (2) Maja Suslin/Scanpix 134 Bertil Ericson/Scanpix 139 Erich Stering/DN/Scanpix 141 Mujo Korach/IBL 147 Rolf Christensen/Scanpix 152 Kristina Gustafsson/Scanpix 155 Arturo Rodriguez/AP/Scanpix 157 Fred Dufour/AFP/Scanpix 158 Nordiska museets bildbyrå 160, 161 Scanpix 162 (1) Stig Nilsson/Scanpix 162 (2) Bengt Eurenius/Scanpix 164 Claudio Bresciani/Scanpix 166 Martin Ruetschi/Keystone/Scanpix 167 Lars Nyman/Scanpix 171 EPA/Scanpix 177 Lars Epstein/DN/Scanpix 180 Juda Ngwenya/Scanpix 182 Örjan Björkdahl/Scanpix 186 Hulton Archive/Getty Images 189 Gemunu Amarasinghe/AP/Scanpix

193 Scanpix 195 Pontus Lundahl/Scanpix 196 Lars Dahlström/Tiofoto/ NordicPhotos 199 Jayanta Shaw/Reuters/Scanpix 212 Holger Staffansson 214 Joachim Nywall/Kamerapress/IBL 226 Melker Dahlstrand 238 Mikael Sjöberg/Scanpix 249 Hans Högberg/IBL 252 Scanpix 254 Kamerareportage/Scanpix 256 Svensk Köttinformation 259 Göran Sjöberg/SvD/Scanpix 260 Per Kagrell/Scanpix 267 Malin Hoelstad/Scanpix 273 faksimil ur tidning 275 Science Photo Library/IBL 284 Richard Vogel/AP/Scanpix 291 Frank Rumpenhorst/AP/Scanpix 299 Amit Shabi/Reuters/Scanpix 301 Yuri Tutor/Scanpix 303 Gamma/IBL 307 Earl Kowall/Scanpix 308 Jurek Holzer/Scanpix 312 Reuters/Scanpix 314 Jason Reed/Reuters/Scanpix 317 John Smock/AP/Scanpix 321 Anja Niedringhaus/EPA/Scanpix 322 Mahmud Hams/AFP/Scanpix 325 Christina Sjögren/Scanpix 329 Justin Lane/EPA/Scanpix 332 Bettman/Corbis/Scanpix 334 Obed Silwa/Scanpix 337 Xinhua/GAMMA/IBL 343 Roland Seitre/Scanpix 355 Georges Gobet/AFP/Scanpix 357 Petter Oftedal/Scanpix 361 Olivier Hoslet/EPA/Scanpix 362 John Thys/AFP/Scanpix 365 Angelos Tzortzinis/AFP/Scanpix 371 Victor Brott 374 Ingrid Dahlbäck/Scanpix 377 Johan Wingborg/Scanpix/Bildhuset Tecknare: Stefan Rothmaier Övriga teckningar: 122 Berglins Kartor och grafik: Kjell Bånge och Eva Jerkeman

E

EXPOSร 1 รคr anpassad fรถr de hรถgskolefรถrberedande programmen och behandlar samhรคllskunskapsรคmnet utifrรฅn:

POSร

t %BHTBLUVFMM GPSTLOJOH t %FNPLSBUJ PDI Wร SEFGSร HPS t 'BLUBLVOTLBQFS PDI BOBMZT t )JTUPSJTL CBLHSVOE TBNUJE PDI GSBNUJE -JLTPN J EF ร WSJHB &YQPTร Cร DLFSOB Gร S EFNPLSBUJGSร HPS TUPSU VUSZNNF 7BSKF LBQJUFM BWTMVUBT NFE BSCFUTVQQ HJGUFS BW PMJLB TMBH

E

POSร

FJร RDE UPPLAGAN

E

POSร

1

SA M Hร LLSKUN SKA P 1

* TBNIร MMTLVOTLBQTTFSJFO &YQPTร JOHร S ร WFO &YQPTร 4BNIร MMTLVOTLBQ PDI &YQPTร BLUJW 4BNIร MMTLVOTLBQ B &YQPTร -ร SBSIBOEMFEOJOH LVST PDI

Best.nr 47-10357-7 Tryck.nr 47-10357-7

SAMHร LLSKUNSKAP 1

FJร RDE UPPLAGAN