9789186133153

Minoo Alinia Mattias Andersson Åsa Andersson Ulla Björnberg Barbara Czarniawska Daniel Enstedt Gunnar Falkemark Joakim Forsemalm Mats Franzén Bengt Furåker Olle Hagman Nils Hammarén Cecilia Hansen Löfstrand Helena Holgersson Sten O Karlsson Michael Landzelius Göran Larsson Martin Letell Mikela Lundahl Ingrid Martins Holmberg Arne Nilsson Gabriella Olshammar Abby Peterson Martin Peterson Klas Rönnbäck Ingrid Sahlin Åke Sander Ove Sernhede Tiiu Soidre Anne-Lie Steen Catharina Thörn Håkan Thörn Sara Uhnoo Rolando Vázquez Mattias Wahlström Cathrin Wasshede Mats Widigson

Glänta

Glänta produktion

Med en av norra Europas största hamnar blev Göteborg tidigt en betydelsefull industristad. Idag, efter varvsnedläggningar och i skuggan av bilindustrins kris, är Göteborg den svenska stad där övergången till ett postindustriellt tillstånd är som tydligast. Bör denna omvandling främst förstås genom stadens unika historia eller i relation till en mer allmän global utveckling?

Kan man rent av komma åt världs­omspännande urbana förändringar genom att utforska Göteborg?

Göteborg utforskat är ett ambitiöst försök att överbrygga klyftan mellan den akademiska urbanforskningen och den offentliga debatten om städers omvandling. Forskare från en rad olika discipliner fick i uppdrag att skriva en text som inte krävde några förkunskaper om Göteborg men samtidigt skulle få den infödde att se sin stad i ett nytt ljus. Resultatet är inte bara en synnerligen mångfasetterad bild av en stad i förändring, utan också en mer allmän diskussion om modern och postmodern offentlighet och urbanitet.

I 37 både lättillgängliga och initierade texter diskuteras gentrifieringen av stadsrummet, stadens koloniala förflutna, den mytiska göteborgsandan, homosexuella mötesplatser, brandkatastrofen på Hisingen, Göteborgskravallerna och mycket annat. Det postindustriella Göteborg har aldrig utsatts för en lika mångsidig kartläggning.

studier av en stad i förändring Glänta produktion isbn 978-91-86133-15-3

Helena Holgersson, Catharina Thörn,­ Håkan Thörn & Mattias Wahlström (red)

»Storstaden lyfts i den samtida samhällsvetenskapliga diskussionen ofta fram som den arena där de viktigaste globala motsättningarna och konflikterna idag utspelar sig.

I dessa sammanhang talas det oftast om Staden i bestämd form singularis. I fokus står då globala megametropoler som New York, London och Tokyo – och de allmänna egenskaper som dessa städer delar. Bidragen i vår bok visar att generella samhällsprocesser även kan studeras i mindre och perifera storstäder, parallellt med dess helt unika sidor. Genom att jämföra de tongivande ’globala städerna’ med mindre storstäder kan man problematisera och komplicera bilden av det som ofta karakteriseras som dagens ’övergripande urbana förändrings­ processer’. Med denna antologi vill vi bidra till en ökad känslighet både för det allmänna och för det specifika i samtida stadsomvandlingar.« (Ur redaktörernas introduktion)

© Glänta Produktion & respektive författare 2010.

Alla rättigheter förbehållna.

Grafisk form: Richard Lindmark.

Tryck: Exakta, Hässleholm 2010 Utgiven med bidrag från Riksbankens Jubileumsfond (RJ) och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS). isbn: 978-91-86133-15-3 www.glanta.org

introduktion

7. H Holgersson, C Thörn, ­H Thörn & M Wahlström Trettiosju studier av en stad i förändring 1. STADENS OMVANDLING 27. Martin Peterson Fyrahundra år av mångkultur 33. Håkan Thörn Proletärer, proggare och punkare 41. Tiiu Soidre God bostad – för alla?

49. Bengt Furåker En postindustriell stad?

57. Åsa Andersson »Kniven i hjärtat« 65. Mats Franzén Stampen 71. Gabriella Olshammar Östra Kvillebäcken 77. Joakim Forsemalm Långgatorna 2. STADENS SJÄLVBILDER 83. Gunnar Falkemark Göteborgsandan 91. Mikela Lundahl Den enfaldiga Götheborgaren 99. Barbara Czarniawska En stad besatt av förändring 105. Helena Holgersson »Gömda flyktingar« som kommunal

huvudvärk 111. Abby Peterson Brandkatastrofen i Göteborg 119. Göran Larsson & Åke Sander Från källare till kupol och minaret 125. Ingrid Sahlin Trygg och säker stad?

131. Cecilia Hansen Löfstrand Skenlösningar och fasadrenoveringar 139. Catharina Thörn Att fiska efter autenticitet 149. Martin Letell Frihetens språk, myndighetens röst FOTOGRAFISKT MELLANSPEL 161. Rolando Vázquez Att föreställa sig Göteborg på nytt

3. STADENS PERIFERI 175. Klas Rönnbäck Franska tomten och den svenska jakten på kolonier 183. Ingrid Martins Holmberg Amnesins platser 191. Minoo Alinia Där jag blev in/vandrare 197. Ulla Björnberg Staden och invandrarna 203. Mats Widigson Kunskapsstadens barriärer 209. Nils Hammarén »Väl mött i förorten – om du vågar!« 215. Ove Sernhede Wordsilah och kritiken mot

en nyliberal stadspolitik 4. STADEN SOM SCEN OCH OFFENTLIGHET 221. Mattias Wahlström Göteborgshändelserna 227. Olle Hagman Asfaltsindianernas revolt 235. Daniel Enstedt En delad kropp 243. Cathrin Wasshede Skägg och kjol på Avenyn 249. Arne Nilsson Från Rundan till Bögberget 255. Sten O Karlsson Den proletära offentlighetens epok 261. Michael Landzelius Damkorsetter, elektriska rakhyvlar …

269. Anne-Lie Steen Från ömsesidigt sex till våldtäkt 275. Sara Uhnoo Ung och (o)trygg 5. GÖTEBORGS SINNESTILLSTÅND 283. Mattias Andersson The Mental States of Gothenburg 301. Helena Holgersson Sociologi som teater | Teater som sociologi 309. Plats- & gaturegister

7

Helena Holgersson, Catharina Thörn,­ Håkan Thörn & Mattias Wahlström Trettiosju studier av en stad i förändring

Vem angår en bok om Göteborg? Är den en angelägenhet främst för turister och infödda – eller kan Göteborg säga något om mer allmänna tendenser i städers förändringar under de senaste decennierna? Är det rent av möjligt att betrakta världsomspännande urbana omvandlingar genom en stad som Göteborg?

På den mest övergripande nivån har internationella processer präglat Göteborg alltsedan stadens tillkomst på 1600-talet – och idag mer än någonsin. Göteborg har också under 1900talet präglats av den svenska, eller skandinaviska, välfärdsmodellen. Som en hamn- och varvsstad var Göteborg en av de första svenska städer som på ett grundläggande sätt genomgick en strukturell förändringsprocess som ofta kallas »post­ industriell«. Av dem som menar att ett intimare samarbete mellan politik och näringsliv är det lämpliga sättet att möta den samtida ekonomiska globaliseringens utmaningar har Göteborg under det senaste decenniet också ansetts vara en föregångare i Sverige genom att man under socialdemokratisk ledning låtit privata aktörer få ett relativt stort inflytande över stadens utvecklingsstrategier.

8 De senaste åren har vi sett en mängd publikationer som på ett okritiskt sätt hyllat staden och stadslivet, något som förvisso kan ske på diametralt olika sätt. Å ena sidan har de samtida urbana omvandlingsprocesserna varit en grogrund för publikationer med estetiskt tilltalande färgfotografier som hyllar den så kallade »stadsrenässansen« med dess nya caféliv och landmärken. Å andra sidan har den också gett upphov till böcker som hyllar och sörjer det som gått förlorat. I den mån dessa historiskt tillbakablickande böcker inte helt förlorar sig i en idylliserande och idealiserande nostalgi kan de utgöra betydelse­fulla bidrag både till den urbana historiska dokumentationen och samtidskritiken.1 Men det kritiska utforskandet av städernas omvandling kan inte stanna vid att uppmärksamma vad som ödelagts, utan bör också granska själva omvandlingsprocesserna – deras drivkrafter, ideologier och konsekvenser. Det sker idag i stor utsträckning inom den internationella, tvärvetenskapligt präglade urbanforskningen. Denna forskning kommunicerar emellertid i alltför liten utsträckning med världen utanför vetenskapssamhället. Med denna bok, som innehåller texter av forskare från en rad olika discipliner, de flesta vid Göteborgs universitet, vill vi bidra till brobyggande mellan å ena sidan den kritiska urbanforskningen och å andra sidan den offentliga debatten om städers omvandling, som idag följs av en intresserad och engagerad allmänhet.

Vi bad författarna att skriva en text som inte krävde några förkunskaper om Göteborg, samtidigt som den skulle ha ambitionen att få den infödde göteborgaren att se sin stad ur en ny synvinkel. Texterna i boken diskuterar och analyserar skeenden och förhållanden i Göteborg ur specifika infallsvinklar, men via det lokala sammanhanget handlar de också om mer generella och globala urbana förändringsprocesser. Vi valde också att inkludera utdrag ur teaterpjäsen The mental states of Gothenburg av Mattias Andersson, som bygger på intervjuer av ungdomar i olika delar av staden, genomförda av sociologer.

1. Det gäller till exempel Robert Garellicks lysande fotoböcker om Göteborg före rivningarna: Robert Garellick (1997) Göteborg före grävskoporna. Göteborg: Robert Garellick förlag; Robert Garellick (2003) Bilden av Göteborg I. Färgfotografier 1910– 1979. Göteborg: Robert Garellick förlag; Robert Garellick (2008) Bilden av Göteborg II. Färgfotografier 1910–1979. Göteborg: Robert Garellick förlag.

9 Stadens omvandling Sedan Göteborg år 1621 på direktiv av Gustav II Adolf började byggas i det område som idag kallas Gamlestaden har staden genomgått en rad förvandlingar som brukar gå under benämningar som modernitet och globalisering. Alltsedan holländare ombads att rita och konstruera den ursprungliga innerstaden med dess kanalsystem har Göteborg i hög utsträckning formats av grupper som burit med sig kunskaper och erfarenheter från andra länder och världsdelar (se Martin Petersons kapitel).

De flesta texterna i denna bok diskuterar aspekter av den senaste tidens omvandlingar av Göteborg. Det finns goda skäl att hävda att staden under de senaste decennierna gjort en resa från industrialism till postindustrialism. Som en av norra Europas viktigaste hamnstäder blev Göteborg i samband med industrikapitalismens genombrott också en av Skandinaviens ledande industristäder. Med bas i de centralt belägna arbetar­ stadsdelarna etablerades under 1900-talets första decennier en »proletär offentlighet«, ett starkt fäste för den framväxande arbetarrörelsen (se Håkan Thörns kapitel) som efter att allmän rösträtt införts år 1921 så småningom förde det socialdemokratiska partiet till regeringsmakten.

När socialdemokraterna år 1932 inledde sitt 44 år obrutna regeringsinnehav och påbörjade konstruktionen av en modern svensk välfärdsmodell var det ingen tillfällighet att denna av den socialdemokratiske statsministern Per-Albin Hansson döp­tes till Folkhemmet. Utöver begreppets förmåga att tilltala både radikala och konservativa befolkningsgrupper så antyder det bostadspolitikens centrala ställning, något som skiljer den svenska välfärdsstaten från de övriga skandinaviska länderna.

På detta område kom just Göteborg att fungera som en referenspunkt och en modell för en politik som lanserades i full skala på nationell nivå (se Tiiu Soidres kapitel).

Under den senare hälften av 1900-talet halverades andelen anställda inom industrisektorn i Göteborg, vilket framstår som en klar indikation på en postindustriell utveckling. Likväl bör

Minoo Alinia Mattias Andersson Åsa Andersson Ulla Björnberg Barbara Czarniawska Daniel Enstedt Gunnar Falkemark Joakim Forsemalm Mats Franzén Bengt Furåker Olle Hagman Nils Hammarén Cecilia Hansen Löfstrand Helena Holgersson Sten O Karlsson Michael Landzelius Göran Larsson Martin Letell Mikela Lundahl Ingrid Martins Holmberg Arne Nilsson Gabriella Olshammar Abby Peterson Martin Peterson Klas Rönnbäck Ingrid Sahlin Åke Sander Ove Sernhede Tiiu Soidre Anne-Lie Steen Catharina Thörn Håkan Thörn Sara Uhnoo Rolando Vázquez Mattias Wahlström Cathrin Wasshede Mats Widigson

Glänta

Glänta produktion

Med en av norra Europas största hamnar blev Göteborg tidigt en betydelsefull industristad. Idag, efter varvsnedläggningar och i skuggan av bilindustrins kris, är Göteborg den svenska stad där övergången till ett postindustriellt tillstånd är som tydligast. Bör denna omvandling främst förstås genom stadens unika historia eller i relation till en mer allmän global utveckling?

Kan man rent av komma åt världs­omspännande urbana förändringar genom att utforska Göteborg?

Göteborg utforskat är ett ambitiöst försök att överbrygga klyftan mellan den akademiska urbanforskningen och den offentliga debatten om städers omvandling. Forskare från en rad olika discipliner fick i uppdrag att skriva en text som inte krävde några förkunskaper om Göteborg men samtidigt skulle få den infödde att se sin stad i ett nytt ljus. Resultatet är inte bara en synnerligen mångfasetterad bild av en stad i förändring, utan också en mer allmän diskussion om modern och postmodern offentlighet och urbanitet.

I 37 både lättillgängliga och initierade texter diskuteras gentrifieringen av stadsrummet, stadens koloniala förflutna, den mytiska göteborgsandan, homosexuella mötesplatser, brandkatastrofen på Hisingen, Göteborgskravallerna och mycket annat. Det postindustriella Göteborg har aldrig utsatts för en lika mångsidig kartläggning.

studier av en stad i förändring Glänta produktion isbn 978-91-86133-15-3

Helena Holgersson, Catharina Thörn,­ Håkan Thörn & Mattias Wahlström (red)

»Storstaden lyfts i den samtida samhällsvetenskapliga diskussionen ofta fram som den arena där de viktigaste globala motsättningarna och konflikterna idag utspelar sig.

I dessa sammanhang talas det oftast om Staden i bestämd form singularis. I fokus står då globala megametropoler som New York, London och Tokyo – och de allmänna egenskaper som dessa städer delar. Bidragen i vår bok visar att generella samhällsprocesser även kan studeras i mindre och perifera storstäder, parallellt med dess helt unika sidor. Genom att jämföra de tongivande ’globala städerna’ med mindre storstäder kan man problematisera och komplicera bilden av det som ofta karakteriseras som dagens ’övergripande urbana förändrings­ processer’. Med denna antologi vill vi bidra till en ökad känslighet både för det allmänna och för det specifika i samtida stadsomvandlingar.« (Ur redaktörernas introduktion)