9789147114856

Boken presenterar även hur forskare och förskollärare behandlar processer i det professionella lärandet med fokus på barns lärande.

Boken vänder sig till studerande och lärare på såväl förskollärar- som tidigarelärarprogrammen, men också till verksamma förskollärare och lärare för skolans tidigare år samt verksamhetsansvariga.

Annika Elm Fristorp arbetar som universitetslektor inom utbildningsvetenskap och naturvetenskapens didaktik, vid Högskolan i Halmstad. Inge Johansson är professor i förskoledidaktik vid Stockholms universitet. Övriga författare har alla lång erfarenhet som förskollärare, många med inriktning på utvecklings- och miljöarbete.

ELM FRISTORP JOHANSSON

Utformningen av miljöer och aktiviteter i förskolan är viktig för barns förutsättningar att lära och skapa mening. Den har också betydelse för att synliggöra barns lärande i det dagliga arbetet med hållbar utveckling i förskolan. Boken visar på allt det fantastiska som sker i barns lek och när barn arbetar med resurser som görs tillgängliga för dem i aktiviteter som planeras av förskollärare.

Professionellt lärande i förskolan

Professionellt lärande i förskolan handlar om deltagarorienterat och kollaborativt lärande för hållbar utveckling i förskolan. Först presenteras de teoretiska utgångspunkterna och därefter konkreta exempel på aktiviteter i förskolan. Dessa fokuserar olika aspekter av hållbar utveckling och hur det går att använda såväl språk och kommunikation som IKT, matematik, naturvetenskap och teknik i arbetet.

Professionellt lärande i förskolan – med utgångspunkt i hållbar utveckling ANNIKA ELM FRISTORP & INGE JOHANSSON (RED.)

Best.nr 47-11485-6 Tryck.nr 47-11485-6

4711485_Professionellt_larande_i_forskolan.indd All Pages

02/06/15 10:08 AM

ISBN 978-91-47-11485-6 © 2015 författarna och Liber AB Förläggare: Anna Maria Thunman Redaktör: Lena Öhrström Projektledare: Kajsa Lindroth Grafisk form: Cecilia Frank Omslag: Nette Lövgren (grafik: Shutterstock och Thinkstock) Illustrationer: Jonny Hallberg Produktion: Lars Wallin Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services Tryck: People Printing, Kina 2015

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden.

BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08–690 93 01 E-post kundservice.liber@liber.se

4711485600_Hallbar_korr4.indd 2

02/06/15 9:56 AM

Innehåll

Förord

7

Inledning

9

Bokens kapitel och författare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 1. Professionellt lärande för hållbar utveckling i förskolan

15

Hållbar utveckling i förskolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Kartläggning av utbildningsbehov. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Förskollärares professionella lärande inom hållbar utveckling . . . . . . . . . 19 Forskningscirkel – Barns lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Avslutande reflektion. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 2. Att cirkla kring forskning

24

Planering och genomförande av forskningscirkeln. . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Ha ett realistiskt tempo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Skapa en tillåtande atmosfär . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Kom överens om arbetssätt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Utgå från deltagarnas verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Bjud in intressanta föreläsare och forskare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Att synliggöra tankar och erfarenheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

4711485600_Hallbar_korr4.indd 3

02/06/15 9:56 AM

Att hitta och läsa vetenskapliga artiklar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Att skriva och presentera en egen rapport . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Avslutande reflektion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 3. Pedagogisk dokumentation för framtidens lärande

32

Att se samband och upptäcka utvecklingsområden. . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Pedagogisk dokumentation i praktiken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Avslutande reflektion. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 4. Cirkelmackan

49

Matematik utifrån social hållbarhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Ett matematikprojekt baserat på forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Tillvägagångssätt och material. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Miljö och material med fokus på matematik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Minneslek, begrepp och språkutveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 Föräldrareaktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 Avslutande reflektion. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 5. Sagan som ledde till teknikupplevelser

68

Den flottaste jätten i stan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 Byggpromenad med bygglasögon på . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 Maskiner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Vi bygger jättens stad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Giraffkonstruktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 Avslutande reflektion. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 6. Moderna barn behöver moderna förskollärare – om surfplattor i förskolan

86

Förskollärarens syn på surfplattan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 Projektet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89

4711485600_Hallbar_korr4.indd 4

02/06/15 9:56 AM

Socialt samspel, turtagning och respekt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 Surfplattans betydelse för ett lustfyllt lärande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 Multimodalt lärande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Förskollärarnas viktiga närvaro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 Lärande och hanterande av digital teknik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 Surfplattan som ett naturligt inslag i verksamheten . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 Avslutande reflektion. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 7. Digital teknik i förskolans vardag

99

Studien . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 Planering av aktiviteter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .100 Utvecklingsarbetets syfte. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .101 Samtal kring vatten. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .101 Formjakt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .103 Matematikarbete i PowerPoint . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .104 Marmorerat papper. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .105 Tankar kring den digitala tekniken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .106 Avslutande reflektion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .107 8. Vetenskapliga artiklar som inspiration till utvecklingsarbete

110

Grön Flagg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .110 Styrning från nationell till lokal nivå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .111 Lärande och kunskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .113 Tre utgångspunkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .113 Introduktion av utvecklingsarbetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .115 Intervju med barnen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .116 Gruppindelning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .116 Förberedelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .117 Aktiviteter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .117

4711485600_Hallbar_korr4.indd 5

02/06/15 9:56 AM

Dokumentation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .119 Vad tyckte barnen? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .119 Avslutande reflektion. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .121 9. Förskollärares professionella kunnande och barns lärande i förhållande till hållbar utveckling

123

Referenser

130

Författarpresentationer

134

Register

136

4711485600_Hallbar_korr4.indd 6

02/06/15 9:56 AM

Förord

Den här boken har tagit form under de många sammankomster och samtal som vi har fört med varandra, ansvariga för förskoleverksamhet och förskollärare under de senaste fem åren. Den bygger på ett projekt som kunnat genomföras tack vare ekonomiskt stöd från Energimyndigheten.

Vi har velat beröra professionellt lärande och hållbar utveckling, vad vi saknat i utbildningssammanhang för förskollärare och lärare – ett behov som växte fram i samarbete med ansvariga för förskolans verksamhet inom ett regionalt nätverk i Gävleborgs län och Dalarnas län. Vi forskare bjöds in av Anita Persson, Britt Nilheim, Anneli Freme, Anna Wennberg-Muhr, Majlis Ersson och Lena Blomberg för att diskutera frågor om förskollärares kompetensutveckling i samband med att den reviderade läroplanen för förskolan skulle implementeras. Det ledde till det gedigna samarbete som ligger till grund för den här boken.

Förskolan är en del av omvärlden och samhället som vi lever i. Den berörs av internationella, nationella och lokala beslut som kommer att påverka framtiden. En gemensam strävan i dagens samhälle är att skapa en hållbar utvecklig för framtiden. Här har förskolan en viktig och central roll som första steget i en lärande organisation. Det innebär att förskollärare, förskolechefer och andra aktörer inom förskolans verksamhet behöver reflektera över vad hållbar utveckling betyder för verksamheten.

I denna bok kommer vi tillsammans med förskollärare att lyfta fram förskollärares lärande och arbete med hållbar utveckling i förskolans dagliga verksamhet. Genom nätverksarbete, föreläsningsserier och

4711485600_Hallbar_korr4.indd 7

02/06/15 9:56 AM

8

PROFESSIONELLT LÄRANDE I FÖRSKOLAN

forskningscirklar har yrkesverksamma inom förskola och högskola involverats i kunskapsutveckling.

Tack till förskolepersonal och ledare, barn och föräldrar som alla på olika sätt deltagit och illustrerar vad hållbar utveckling i förskolan kan handla om.

Falkenberg och Stockholm i maj 2015 Annika Elm Fristorp & Inge Johansson

4711485600_Hallbar_korr4.indd 8

02/06/15 9:56 AM

Inledning ANNIKA ELM FRISTORP OCH INGE JOHANSSON

Den här boken handlar om professionellt lärande i förskolan med utgångspunkt i hållbar utveckling. Det rör allt det fantastiska som sker i barns lek och då barn arbetar med resurser som görs tillgängliga för dem i aktiviteter som planeras av förskollärare. Boken har sin grund i ett samarbete inom ett regionalt nätverk i Gävleborgs och Dalarnas län. Samarbetet inleddes 2009 då ansvariga för förskolans verksamhet i fyra kommuner bjöd in oss forskare för att diskutera frågor som behandlade förskollärares professionella lärande i samband med implementeringsarbetet av den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö 98 (Skolverket 2010). Nätverket växte i snabb takt och omfattade inom ett par år tolv kommuner i regionen.

Utgångspunkterna för de gemensamma diskussionerna då ledamöterna i nätverket träffades rörde framförallt hållbar utveckling, naturvetenskap och teknik i förskolan. I den reviderade läroplanen nämns inte hållbar utveckling som begrepp men i våra diskussioner kom vi fram till att i de strävansmål och riktlinjer som anges framgår såväl ekologiska och sociala som ekonomiska aspekter, vilka samtliga ryms inom begreppet hållbar utveckling. Syftet med nätverket var att planera för gemensamma meriterande regionala och lokala utbildningsinsatser för förskollärare och förskolechefer. En central utgångspunkt för samarbetet handlade om att bidra till förskollärares professionella lärande med fokus på barns lärande genom inventering och kartläggning av lokala förskollärares utbildningsbehov. Resultatet av våra analyser av kartläggningarna ledde till gemensamma utbildningsinsatser med grund i forskning och beprövad erfarenhet för förskollärare och förskolechefer.

4711485600_Hallbar_korr4.indd 9

02/06/15 9:56 AM

10

PROFESSIONELLT LÄRANDE I FÖRSKOLAN

Utbildningsinsatserna kom att utgöras av inspirationsföreläsningar, seminarieserier, regionala konferenser och forskningscirklar. Innehållet i föreläsningarna och seminarieserien bestod i möten med forskare inom energi, bygg och miljö, ekonomi och ämnesdidaktik. Detta projekt fick stöd av Energimyndigheten med finansiering som under två år gjorde det möjligt att genomföra såväl fortbildning för förskollärare och förskolechefer som följeforskning. Följeforskningen innebar att forskare genomförde kartläggning av lokala utbildningsbehov inom hållbar utveckling och energi- och klimatfrågor, planerade utbildningsinsatser tillsammans med ledamöterna i nätverket samt följde och utvärderade processerna i en forskningscirkel (Elm Fristorp & Johansson 2013).

Diskussionerna inom nätverket föranleddes dels av implementeringen av den reviderade läroplanen, dels av millennieskiftet som präglats av snabba förändringar i samhället och människans påverkan på naturen.

Människans påverkan är som vi vet alldeles för omfattande. Ser vi till Sverige har vi en livsstil som om vi skulle ha tillgång till nästan tre planeter.

Med ökad konsumtion ökar produktionen och med den påverkar vi allt levande omkring oss. Vår påverkan på miljön ökar samtidigt som ekosystem och arters förekomst minskar. En fråga som uppstår är hur vi kan minska vår resursförbrukning och därmed våra ekologiska fotavtryck. År 2002 beslutade FN om den så kallade Dekaden för hållbar utveckling (UNESCO 2004, 2009). En grundläggande idé var att alla världens länder övergripande skulle arbeta med hållbar utveckling och utveckla en undervisning som präglas av ett tvärvetenskapligt och holistiskt arbetssätt.

Själva begreppet hållbar utveckling är brett och svårdefinierat, men det handlar om att möta de behov som människan har idag och samtidigt tillgodose att kommande generationer också ska ha möjlighet att tillfredsställa sina behov (Björneloo 2008). Hållbar utveckling rymmer tre aspekter: ekologiska, sociala och ekonomiska. Människans konsumtion och aktivitet behöver ske på ett mer hushållande sätt. Det handlar om att bidra till ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Den ekonomiska tillväxten får inte ske till priset av ett ojämlikt och segregerat samhälle och förstörd miljö. Istället bör man anpassa samhällets utveckling efter vad miljön och människors hälsa tål och långsiktigt investera i dessa resurser. Det innebär att utbildning

4711485600_Hallbar_korr4.indd 10

02/06/15 9:56 AM

INLEDNING

11

på alla nivåer är betydelsefull för att bidra till nuvarande och kommande generationers handlingskompetens för att påverka vår livsstil och våra levnadsvillkor och ta ett lokalt och globalt ansvar. En fråga som kom att bli viktig för oss inom det regionala nätverket var: Vilken roll kan förskolan ha i detta sammanhang? En annan fråga vi diskuterade är aspekten av ett socialt hållbart samhälle då dagens barn ska leva i framtidens skola och samhälle. Vad kan vi i förskolan göra för att förbereda barnen på att möta de utmaningar de kommer att ställas inför?

I ett historiskt perspektiv kan vi se att innehållet i förskolans verksamhet har gått från personlighetsutveckling till kunskapsutveckling. Idéarvet från Fröbels pedagogik, om att dana den hela människan, har betonat betydelsen av att utgå från barns intressen istället för en verksamhet som delas in utifrån olika ämnesområden. Det ämnesintegrerade arbetssättet betonas i den reviderade läroplanen med innehållsområden som språk och kommunikation, matematik, naturvetenskap och teknik. Kapitlen i den här boken erbjuder en mängd exempel på dagliga aktiviteter i förskolan med fokus på olika aspekter av hållbar utveckling. Samtidigt redogör boken för hur forskare och förskollärare behandlar processer i det professionella lärandet med fokus på barns lärande.

Bokens kapitel och författare Kapitel 1 Professionellt lärande för hållbar utveckling i förskolan av Annika Elm Fristorp och Inge Johansson

I kapitel 1 presenteras det intressanta projekt som författarna har fått följa från dess begynnelse då projektidéerna arbetades fram i det regionala nätverket med kontinuerlig återkoppling till verksamma förskollärare och förskolechefer. Författarna ger en beskrivning av projektet i sin helhet relaterat till läroplanen för förskolan, Lpfö 98 (Skolverket 2010). I anslutning till denna beskrivning lyfts internationella och nationella dokument fram som visar på betydelsen av förskollärares arbete inom hållbar utveckling. I kapitlet redogörs för resultatet från en studie som behandlar förskollärares och förskolechefers arbete med hållbar utveckling. Kapitlet avslutas med en presentation av teoretiska utgångspunkter för arbetet i

4711485600_Hallbar_korr4.indd 11

02/06/15 9:56 AM

12

PROFESSIONELLT LÄRANDE I FÖRSKOLAN

forskningscirkeln med grund i deltagarorienterad forskning (PAR) och idén om deltagarorienterat och kollaborativt lärande.

Kapitel 2 Att cirkla kring forskning av Ingrid Nordqvist

I kapitel 2 redovisas erfarenheterna från forskningscirkeln. Inledningsvis diskuteras på vilket sätt en forskningscirkel kan bidra till att överbrygga gapet mellan kunskap baserad på forskning och kunskap baserad på erfarenhet. I forskningscirkeln möter deltagarnas frågor, sprungna ur den egna verksamheten, teoretiska perspektiv och aktuell forskning om förskolan. Här beskrivs arbetet i cirkeln fram till redovisningen av utvecklingsarbetena, som deltagarna utförde på sina förskolor, varav vissa blivit kapitlen i denna bok.

Kapitel 3 Pedagogisk dokumentation för framtidens lärande av Lotta Lindberg och Anna Eriksson

I kapitel 3 presenteras ett utvecklingsarbete som problematiserar strategier, metoder och strukturer som förskolechefen, förskolläraren och arbetslaget behöver synliggöra för att tydliggöra uppdraget att arbeta för hållbar utveckling. Frågor som problematiseras är de verktyg som förskollärare använder sig av för att möjliggöra en hållbar utveckling och vad förskollärare vill att det ska resultera i för kommande generationer. Här redogör författarna för projektet, som har sin grund i beprövad erfarenhet utifrån utvecklingsarbete som de genomfört under ett antal år inom området pedagogisk dokumentation i förskolan. Den empiriska delen i kapitlet bygger på en undersökning som genomfördes på fyra förskolor i en kommun.

Kapitel 4 Cirkelmackan av Emma Widahl och Pethra Günzel

Kapitel 4 handlar om ett utvecklingsarbete inom matematik som pågått i en barngrupp med barn i åldrarna två till tre år. Under fyra månader arbetade författarna för att bidra till ökad medvetenhet i arbetslaget för att synliggöra den matematik som finns i den dagliga verksamheten. I det här kapitlet redogör de för intervjuer med kollegor i arbetslaget i början och i slutet av utvecklingsarbetet. Därutöver presenteras aktiviteter i matematik

4711485600_Hallbar_korr4.indd 12

02/06/15 9:56 AM

INLEDNING

13

som genomfördes tillsammans med barnen på ett lustfyllt och lekfullt sätt. Avslutningsvis lyfter författarna fram vikten av förskollärares intresse, kunskap och engagemang för hur arbetet med matematik genomförs i förskolan.

Kapitel 5 Sagan som ledde till teknikupplevelser av Maria Björklund

I kapitel 5 presenteras ett temaarbete med fokus på bygg och konstruktion på en förskoleavdelning. Med utgångspunkt i den reviderade läroplanens målbeskrivning redovisas barnens arbete i lek och lärande. Med dokumentationen som redskap beskrivs barnens läroprocesser och deras inflytande över det egna lärandet. I kapitlet betonas också betydelsen av att vara lyhörd för barnens idéer och att återkoppla dokumentationen till barnen.

Kapitel 6 Moderna barn behöver moderna förskollärare – om surfplattor i förskolan av Johanna Hellsing

Kapitel 6 belyser barnens och förskollärarens möte med digital teknik.

Författaren beskriver hur surfplattan kan främja barns lärande och uppmuntra förskollärare att verka som medskapare tillsammans med barnen då de utforskar ny teknik. I kapitlet ges exempel på olika lärsituationer som uppstår i detta möte. Därutöver presenterar författaren vad förskollärare säger om implementeringen av surfplattor i förskolan.

Kapitel 7 Digital teknik i förskolans vardag av Anette Ivarsson

I kapitlet lyfts frågor som rör såväl social som ekologisk hållbarhet i samband med användning av digital teknik i den dagliga verksamheten. De frågor som diskussionen kretsar kring är: På vilka sätt kan datorn integreras i den befintliga verksamheten? Hur kan förskolläraren bidra till att öka barnens intresse för skriftspråket med datorn som arbetsverktyg? Vilka hinder finns för att integrera den digitala tekniken mer? Här beskrivs flera exempel på oväntade skeenden i mötet mellan förskollärare och barn i arbetet med datorn som pedagogiskt redskap i olika sammanhang.

4711485600_Hallbar_korr4.indd 13

02/06/15 9:56 AM

14

PROFESSIONELLT LÄRANDE I FÖRSKOLAN

Kapitel 8 Vetenskapliga artiklar som inspiration till utvecklingsarbete av Malin Norgren

I kapitel 8 beskrivs hur förskollärare tillsammans med barnen arbetar temainriktat med hållbar utveckling och vatten i förskolan. Här redogörs för forskningsresultat som använts som inspiration för det dagliga arbetet med barnen. Arbetsprocesserna diskuteras och författaren beskriver på vilka sätt som intervjuer med barnen bidragit till att synliggöra deras läroprocesser och inflytande kring innehållsfrågor i temaarbetet.

Kapitel 9 Förskollärares professionella kunnande och barns lärande i förhållande till hållbar utveckling av Annika Elm Fristorp och Inge Johansson

I kapitel 9 presenteras exempel på hur förskollärare upplever sitt deltagande i projektet och hur detta påverkat deras arbete. Här diskuteras också några grunder för förskollärares professionella lärande och förskolans roll som första del av ett allmänt utbildningssystem. Samlärande diskuteras som en framträdande princip och ett viktigt inslag i förskolans vardag.

Samlärande ses som en viktig process för såväl personal som barn i formandet av kunskap.

4711485600_Hallbar_korr4.indd 14

02/06/15 9:56 AM

Register

A

E

aktionsforskning 125 arbetsprocess 42

ett-till-ett-principen 52, 56 Every-day-life-skills, se vardagskunskap 16

B barnens intressen, att använda 74, 85 begreppsbildning 54, 62 bygglek 79, 80 bygg och konstruktion 71, 76, 85

C

F FN-dekaden 36 forskningscirkel 24, 125 fri lek 72 förskollärares professionella lärande 23 förskollärarutbildning 49, 51

co-learners 21

G

D

gemensam kunskapsproduktion 27 Grön Flagg 110

Dekaden för hållbar utveckling 16 deltagarorienterad forskning 21 digitala läromedel 86 digital kultur 96 digital teknik 99 digitalt samhälle 86 dokumentation 119 dramatisering 71, 85

4711485600_Hallbar_korr4.indd 136

H hållbar framtid 85 hållbar utveckling 10, 15, 37, 68, 77 hälsofrämjande livsstil 63

I IKT 88

02/06/15 9:56 AM

REGISTER

137

K

O

kaplastavar 74 kollegialt lärande 35 kompetensutveckling, utvärdering av 17 kvalitet i förskolan 129 kvalitetsarbete 29, 38, 43

observera 52

L lekande lärande barnet 70 lekbaserade möjligheter 58 lek och lärande 70 lärande 58, 77 lärarroll 33, 40, 42 läroplan 32, 51, 68 läroprocesser 88 läslogg 27

M matematikanknytning 63 matematikarbete 104 matematik i vardagssituationer 50 matematiska begrepp 53, 60 matematiska strategier 57 matematiska ämnen 51 material för lärande 34 metoder 30 miljö 58, 85 multimodal 94

N naturmaterial 62 naturvetenskap 77 naturvetenskap och teknik 68 närmiljö 77

4711485600_Hallbar_korr4.indd 137

P pedagogisk process 47 pedagogisk dokumentation 34, 38 problematisera 62 problemlösning 52, 78, 82, 85 processinriktat arbetssätt 35 professional learning community 23 professionellt lärande 20, 31, 124 proximal utvecklingszon 104

R reflekterad medvetenhet 123 Reggio Emilia 34

S samband och mönster 54 sinnen 60 skapande 72 skaparglädje 76 skollagen 33 social dimension 50 social hållbarhet 50, 59, 69, 71, 85 språkutveckling 66 startfas 44, 45 surfplatta 86ff symbolförståelse 54 systematisk dokumentation 32 systematiskt kvalitetsarbete 24

T teknik 81 teknik i vardagen 69

02/06/15 9:56 AM

138

PROFESSIONELLT LÄRANDE I FÖRSKOLAN

temaarbete 115 turtagning 93

V

U uppsatta mål 33 utvecklingsarbete 30 utvecklingssamtal 63 utvärderingsfas 44

4711485600_Hallbar_korr4.indd 138

vardagskunskap 16, 37 verbalt språk 66 verksamhetsutveckling 21, 36 vetenskaplig artikel 29 vetenskaplig grund 29 vetenskapligt förhållningssätt 25, 45

02/06/15 9:56 AM

Boken presenterar även hur forskare och förskollärare behandlar processer i det professionella lärandet med fokus på barns lärande.

Boken vänder sig till studerande och lärare på såväl förskollärar- som tidigarelärarprogrammen, men också till verksamma förskollärare och lärare för skolans tidigare år samt verksamhetsansvariga.

Annika Elm Fristorp arbetar som universitetslektor inom utbildningsvetenskap och naturvetenskapens didaktik, vid Högskolan i Halmstad. Inge Johansson är professor i förskoledidaktik vid Stockholms universitet. Övriga författare har alla lång erfarenhet som förskollärare, många med inriktning på utvecklings- och miljöarbete.

ELM FRISTORP JOHANSSON

Utformningen av miljöer och aktiviteter i förskolan är viktig för barns förutsättningar att lära och skapa mening. Den har också betydelse för att synliggöra barns lärande i det dagliga arbetet med hållbar utveckling i förskolan. Boken visar på allt det fantastiska som sker i barns lek och när barn arbetar med resurser som görs tillgängliga för dem i aktiviteter som planeras av förskollärare.

Professionellt lärande i förskolan

Professionellt lärande i förskolan handlar om deltagarorienterat och kollaborativt lärande för hållbar utveckling i förskolan. Först presenteras de teoretiska utgångspunkterna och därefter konkreta exempel på aktiviteter i förskolan. Dessa fokuserar olika aspekter av hållbar utveckling och hur det går att använda såväl språk och kommunikation som IKT, matematik, naturvetenskap och teknik i arbetet.

Professionellt lärande i förskolan – med utgångspunkt i hållbar utveckling ANNIKA ELM FRISTORP & INGE JOHANSSON (RED.)

Best.nr 47-11485-6 Tryck.nr 47-11485-6

4711485_Professionellt_larande_i_forskolan.indd All Pages

02/06/15 10:08 AM