9789147103669

Bengt-Arne Bengtsson

Z-Classic Samhällskunskap är avsedd för den gymnasiala utbildningens kurs 1b i GY 2011

Z-Classic a

Z-Classic Samhällskunskap betonar samband och sammanhang i en tydligt uppbyggd pedagogisk struktur

Z-Classic Samhällskunskap är ett av flera läromedel i Z-familjen, som dessutom består av följande medlemmar:

ZIGMA Z-futura Z-konkret Z-Rapport Till Z-familjen hör också

cd:n Z-material Lärarservice med bl a extra texter, arbetsuppgifter, stordiaunderlag och instuderingsfrågor.

Dessutom finns det Instuderingsfrågor på www.liber.se/Zfamiljen

Fjärde upplagan Best.nr 47-09283-3 Tryck.nr 47-09283-3

Bengt-Arne Bengtsson

Z

-Classic Samhälls­­kunskap Kurs

1b

Fjärde upplagan

ISBN 978-91-47-10366-9 © 2002 Bengt-Arne Bengtsson, Liber AB REDAKTÖRER Lena Borgström Marie Olsson BILDREDAKTÖR Marie Olsson Teckningar Marianne Adolfsson FORMGIVNING, KARTOR OCH DATORBILDER Bånges Grafiska Form AB

Fjärde upplagan 1

REPRO Repro 8 AB, Nacka TRYCK Dimograf, Polen 2011

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrätts­organisa­tioner och huvudman för utbildnings­an­ordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01, e-post: kundsevice.liber@liber.se

Indranil Mukherjee/AFP/Scanpix 53 Lars Andersson/Scanpix 284 Björn Lindgren/Scanpix 285 Mark Earthy/Scanpix 391 Linus Meyer/Scanpix 393

FÖRORD Denna upplaga av Z-classic är avsedd för gymnasieskolans och den gymnasiala vuxenutbildningens samhällskunskap, kurs 1b i GY 2011.

Liksom i övriga Z-böcker har vår strävan varit att åstadkomma ett så tydligt och väl strukturerat läromedel som möjligt.

Stoffet i detta kvalificerade alternativ för kurs 1b är sorterat i åtta olika block, vilka i sin tur består av kapitel av skiftande antal och omfattning.

Varje block är avsett som ett sammanhängande och avgränsat studieområde, dvs en delkurs, inom ramen för kursen.

Varje block (delkurs) inleds med ett kapitel som tar upp vissa – för sitt sammanhang – grundläggande begrepp, ofta placerade i någon typ av helhetsbild eller översiktlig modell. Först efter en sådan blockinledning ägnas texten åt de delar som ingår i helheten.

Observera dessutom Z-material Lärarservice! På denna CD finns det mängder av kompletterande undervisningsmaterial – allt organiserat efter Z-böckernas tydliga blockstruktur:  extra texter (både breddande och fördjupande)  uppgifter av varierande omfattning och svårighetsgrad  stordiaunderlag  instuderingsfrågor till samtliga kapitel i Z-classic.

Till sist vill vi nämna att instuderingsfrågorna till Z-classic också finns på www.liber.se/Zfamiljen, där både lärare och elever kan hämta utskrifter kostnadsfritt. Välj instuderingsfrågor kurs 1b.

Mycket nöje med läsningen och studierna!

Författare och förlag

In nehålls för t eck n i n g

Block

Block

Block

Block

A Att studera samhällskunskap 1 2 3 4 5

B

Delarna och det hela – några grundläggande begrepp 2 Samhällskunskap – kunskaper om samhället 5 Analyser av samhällsfrågor – steg för steg 11 Forskningsprocessen – moment för moment 14 Källkritik – att bedöma sanningshalten 21

Kommunikation 29 6 7 8 9

Kommunikationsmodellen – några grundläggande begrepp 30 Påverkan pågår ständigt 33 Massmedier når en massa mottagare 40 Massmedierna måste följa vissa spelregler 55

C Ideologier och partier 10 11 12 13

61

Riktningar och färger – några grundläggande politiska begrepp 62 Ideologierna formades under 1800-talet 65 Ideologierna vidareutvecklades under 1900-talet 79 Partierna har sina rötter i olika ideologier 85

D Statsskick

95

14 15 16 17 18

Makt och demokrati – de grundläggande begreppen 96 Statens maktorgan i den västerländska demokratin 103 Statens maktorgan i Sverige – del I: grundlagarna 116 Statens maktorgan i Sverige – del II: statschefen och folkrepresentationen 120 Statens maktorgan i Sverige – del III: regeringen och den statliga förvaltningen 131 19 De svenska kommunernas maktorgan 143

Block

1

E

Resurser 151 20 21 22 23

Produktionsfaktorerna – de grundläggande begreppen 152 Bruttonationalprodukten 155 Den ekonomiska tillväxten 160 Världshandeln 177

Block

Block

Block

F

Ekonomi 191 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33

Både smått och stort – några grundläggande ekonomiska begrepp 192 Samhällsekonomiska översiktsbilder – fågelperspektivet 195 Privatekonomiska väsentligheter – grodperspektivet 200 Samhällsekonomiska frågeställningar 210 Konkurrens 214 Prisbildning 222 Konjunkturer 233 Ekonomisk politik 247 Beskattning 259 Arbetsmarknad 267

G Sociala frågor

281

34 M änniskan är en social varelse – några grundläggande sociologiska begrepp 282 35 Brott och straff 289 36 Flyktingar och invandrare 308

H Internationella relationer

317

37 I nternationell politik och ekonomi – några grundläggande begrepp i en modell 318 38 Staterna – de viktigaste aktörerna 325 39 FN – aktör för en bättre värld 330 40 Krig och fred – tre synsätt 337 41 Öst–väst: frostiga relationer som tinade upp 342 42 Mellan öst och väst: den svenska neutraliteten 358 43 EU – aktör för europeiskt samarbete 367 44 Sverige i EU och EU i Sverige 387 45 De rika länderna i nord och de fattiga i syd 399 46 Nord–syd: gamla orättvisor som satt sin prägel på vår tid 404 47 Nord–syd: helt olika befolkningspyramider 410 48 Utveckingsvägar i syd 415 49 Från nord till syd: det svenska biståndet 420

Kapitel

4

Forskningsprocessen – moment för moment

E

tt viktigt mål för den gymnasiala utbildningen är att eleverna ska närma sig ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta. Detta gäller i synnerhet de högskoleförberedande programmen.

I Svensk Ordbok översätts begreppet vetenskap med ”system av beprövade metoder som används för att så noggrant som möjligt undersöka, beskriva och förklara verkligheten”.

Avsikten med det här kapitlet är att ge några praktiska råd, som har med sådana beprövade metoder att göra. Det innebär att texten också handlar om s k problembaserat arbete.

Frågor och avgränsningar Vårt syfte med kapitlet kan också uttryckas med hjälp av ett antal frågor (frågeställningar), som vi ska försöka ge svar på:  Vad gör man när man tänker och arbetar ”vetenskapligt” i gymnasieskolan?  Vilka formella krav kan en samhällskunskapslärare ställa på resultatet av ett sådant arbete?  Hur kan man tolka ordet ”problembaserat”?

För tydlighets skull vill vi, innan vi går vidare, reda ut innebörden i ytterligare några ord:  Med begreppet forskning menar vi ”vetenskapligt arbete”.  Vi låter utredning – liksom utforskning och undersökande arbete – betyda ungefär samma sak.

14

B

Fyra olika arbetsmoment De prestationer som hör till ett undersökande arbete eller ett forskningsprojekt kan beskrivas och systematiseras på skilda sätt. Tydligast blir det nog om man föreställer sig det hela som en process, bestående av vissa avgränsade arbetsmoment (arbetsinsatser):  problemformulering – uppdragets syfte måste klargöras  informationsinsamling (datainsamling)  bearbetning och analys – forskaren gör något eget av den insamlade informationen  presentation av resultatet.

Forskningsprocessen

PROBLEMFORMULERING

De uppräknade fyra momenten kan länkas samman i en figur, där de olika delarna tillsammans utgör en helhet. Den helheten har vi valt att kalla forskningsprocessen:

INFORMATIONSINSAMLING

BEARBETNING OCH ANALYS

PRESENTATION AV RESULTATET

För undvikande av missförstånd vill vi redan här påpeka att ovanstående figur kan föra tankarna fel i ett viktigt avseende. Att pilarna pekar framåt innebär inte att det skulle vara förbjudet att ta ett eller två steg bakåt i processen. Tvärtom! Den som bearbetar sin insamlade information kan t ex upptäcka att han/hon behöver skaffa ytterligare data eller kanske t o m ändra i sin problemformulering för att kunna fullfölja arbetet.

Arbetsmoment 1: problemformulering I skolans vardag är nog flertalet utredande uppgifter av det slaget att en lärare, eller kanske en lärobok, mer eller mindre tydligt anger vad uppdraget går ut på. Men om förutsättningarna någon gång skulle vara ”vagare” och uppgiften opreciserad måste man som elev själv formulera problemet.

Problembaseratarbete

Ordet ”problem” har – i det här sammanhanget – ingenting med ”bekymmer” att göra. Snarare handlar det om att se möjligheter. Forskaren ska nämligen i problemformuleringsfasen gå igenom och välja bland alternativa utgångspunkter, för att så småningom komma fram till själva basen för sin utredning. Det är därför som ett undersökande (utforskande, utredande) arbetssätt sägs vara problembaserat.

Vi föreställer oss ett öppet utredande uppdrag i skolan, t ex en större fördjupningsuppgift i samhällskunskap.

15

l o c k

A

… och om radiolyssnarna Svensk reklamfinansierad lokalradio

Sedan 1990-talet har det blivit ökad konkurrens även inom radion.

Efter ett riksdagsbeslut blev det nämligen, från 1993, fritt fram för privat­ägda reklamfinansierade lokalradiostationer. En särskild myndighet säljer sändningsrätter på tillgängliga frekvenser inom olika sändningsområden.

Det finns emellertid två inskränkningar:  Samma ägare får endast inneha ett tillstånd i Sverige.  Ett tidningsföretag får inte ensamt ha ”bestämmande inflytande” över en lokalradiostation. Denna begränsning gäller också för staten, kommunerna, landstingen, Sveriges Radio och TV 4.

Svensk närradio

Beslutet om att tillåta reklam gäller också för närradion. Genom denna har, ända sedan 1979, föreningar och organisationer rätt att sända radio­ program med mycket kort räckvidd (omkring fem kilometer).

Internet är nätverkens nätverk

”Nätet”

Militärt ursprung!

Ordet Internet är en engelskspråkig konstruktion och kan väl närmast översättas med ”mellan nät” eller ”mellan nätverk”. Ett datanätverk består av datorer som är sammanlänkade med varandra på ett eller annat sätt och det finns förstås mängder av sådana nätverk runt om i världen.

Internet sägs ibland vara summan av (nästan alla) dessa nätverk och kallas därför ibland för ”nätet”, kort och gott.

Internet föddes någon gång i slutet av 1960-talet (troligen 1969) och då som ett militärt forskningsprojekt i USA. Syftet var att konstruera ett datorbaserat kommunikationssystem, som inte skulle kunna förstöras av fienden.

Det är därför som Internet, även i vår tid, helt saknar centrum eller ledning. Alla ingående nätverk skulle vara självstyrande och om ett slogs ut skulle informationen alltid kunna leta sig fram via andra vägar.

Under 1970- och 1980-talen anslöt sig framför allt universitet och högskolor till Internet. Men förutsättningarna för den riktigt stora spridningen fanns först mot slutet av 1980-talet, när vanliga person­datorer kunde utrustas med de gemensamma ”språken” TCP/IP (Transmission Control Protocol / Internet Protocol). Idag är Internet, som alla vet, ett världsomspännande system för civil kommunikation och antalet användare kan räknas i hundratals miljoner.

52

Sociala medier breder ut sig på ”nätet” Massmedium?

Bloggar!

Det är inte lätt att beskriva Internet på ett enkelt sätt. Frågan är också om man över huvud taget ska betrakta det som ett massmedium, eftersom det bara i undantagsfall når många mottagare med samma budskap.

Möjligen kan de mest populära bloggarna i sig ses som massmedier, med tanke på det stora antal läsare de har. Ordet blogg är egentligen en kortform av de engelska ”web” och ”log”. Men en blogg kan bäst beskrivas som en webbplats med regelbundet publi­cerade inlägg, som är ordnade så att det senaste kommer högst upp på sidan.

På Internet blir det allt vanligare med sådana företeelser som brukar sorteras in under rubriken sociala medier. Bloggar hör dit. Det gör också Wikipedia, Twitter, Facebook, YouTube, LinkedIn, MySpace m fl.

Men vad är egentligen ett socialt medium? Finns det någon tydlig och lättbegriplig definition? Knappast. Många som försöker reda ut innebörden i begreppet pekar i stället på skillnaden mellan de ”gamla” medierna (t ex papperstidningar) å ena sidan och de ”nya” å den andra.

I Indien finns ett stort IT-kunnande och indiska systemvetares kompetens är mycket efterfrågad världen över, inte minst i Storbritannien och USA. Bilden är från storstaden Mumbai. Några fotgängare passerar en affisch, på vilken ett mobiltelefonföretag gör reklam för några av de tjänster på ”nätet”, som deras produkter kan ge tillgång till.

53

B l o c k

B

34

Kapitel

Människan är en social varelse – några grundläggande sociologiska begrepp

O

rdet social kommer från latinets ”socius” (kamrat).

Det används i olika språkliga kombinationer och betydelser, t ex i ”socialisation”, ”socialism” och ”socialdemokrati”.

Ofta förekommer det alltså i sammanhang som behandlar förhållanden av skilda slag:  mellan en enskild individ och en annan  mellan en enskild individ och en grupp han/hon tillhör  mellan grupper.

I universitetsämnet sociologi sysslar man bl a med forskning kring sådana relationer. Det här kapitlet ska ägnas åt några sociologiska begrepp som man behöver känna till för att bättre förstå hur vi människor fungerar som sociala varelser.

Vi tillhör olika grupper Människan brukar betecknas som ett ”flockdjur”, med ett mycket starkt behov av gemenskap. När vi människor är ensamma upplever vi därför osäkerhet och svaghet. Det är först när vi ingår i en ”flock” som vi kän­ ner oss trygga och aktiva. Även om denna regel naturligtvis har några enstaka undantag (i form av s k ensamvargar) så kan man säga att vi alla, livet igenom, tillhör olika grupper – oftast flera samtidigt.

En speciell grupp föds man till, nämligen familjen (i de flesta fall). Vissa grupper söker man sig till, exempelvis kompisgruppen eller föreningen.

Andra grupper räknas man till, med hänsyn till vissa kännetecken man har: yrke, ålder, kön, inkomst osv. Vi tänker i detta fall på grupper som tjänstemän, tonåringar, författare, pensionärer, miljonärer, invandrare, ensamstående mödrar etc.

282

Primärgrupp

Sekundärgrupp

Av ovanstående kan vi förstå att olika grupper har olika storlek och olika grad av samhörighet. Minimiantalet är förstås två personer. Den grupp som betyder allra mest för en människa är den lilla grupp i vilken man umgåtts länge, känner varandra väl och har en stark sammanhåll­ ning. En sådan kallas primärgrupp och de främsta exemplen är familjen och den nära vänkretsen.

De större grupperna betyder sällan lika mycket för den enskilde med­ lemmen. Relationerna är ofta mer tillfälliga. Sådana sekundärgrupper uppstår som en följd av ett visst gemensamt intresse eller en gemensam uppgift. Föreningar, politiska partier, skolklasser och arbetsgrupper är exempel på sekundärgrupper.

Vi påverkas av och påverkar grupper Vi människor formas av de grupper vi tillhör. I dem läggs grunden för vad vi kan, vad vi tycker, vad vi tror och vad vi känner. Att umgås med andra innebär nämligen alltid att utsättas för påverkan. Det sker särskilt intensivt i familjen när vi är barn. Men det pågår egentligen hela livet.

Attityder

Normer

Värderingar

Socialisation

Vi tar efter föräldrar och kamrater. Vi skaffar oss nya kunskaper. Vi läg­ ger oss till med vissa attityder (inställningar) genom att lyssna på våra förebilders åsikter. Vi lär oss, t ex på skolor och arbetsplatser, att omgiv­ ningen förväntar sig att vi ska uppträda efter vissa normer (beteende­ regler) eller klä oss med en viss stil. Och vi tar intryck på olika sätt – inte minst via TV – av de politiska och religiösa värderingar som finns i det omgivande samhället.

Denna ständiga påverkan brukar av experterna på området, psykologer och sociologer, kallas socialisation. En del talar t o m om indoktrinering eller hjärntvätt. Ingen av oss kan undgå allt detta. Huvudsaken är att vi förstår att företeelsen pågår – varje dag, så länge vi lever. Men det är absolut inte enbart så att vi hela tiden styrs av andra. Det omvända för­ hållandet gäller också. Även vi själva påverkar, mer eller mindre, de människor vi kommer i kontakt med.

Grupptillhörighet som bakgrundsvariabel

Statistiska samband

Samhällsklasser

Samhällsvetare brukar intressera sig för sambandet mellan grupptill­ hörighet å ena sidan och egenskaper av olika slag å den andra. För att kunna undersöka sådana statistiska samband är det nödvändigt att först gruppindela (klassindela) den befolkning (population) man studerar.

Ibland är indelningen enkel att göra, t ex när det gäller ålder och kön.

Svårare kan det vara att sortera människor i olika samhällsklasser. Det forskarna då främst brukar gå efter är utbildning, yrke och inkomst.

Antalet klasser varierar, liksom vad de brukar kallas.

283

B l o c k

G

Denna bild från valborgsfirandet i Uppsala passar väl som illustration till det centrala budskapet i det här kapitlet: Alla människor tillhör olika grupper och varje grupp har sin speciella stil, sina attityder och sina normer.

Klassindelningar

En möjlighet är att gruppera den studerade befolkningen i:  socialgrupp I (företagsledare och högre tjänstemän)  socialgrupp II (småföretagare och övriga tjänstemän)  socialgrupp III (arbetare).

En annan indelningsgrund, som Statistiska centralbyrån (SCB) ibland använder, är:  högre tjänstemän (som har mer än sex års utbildning efter grund­skolan)  övriga tjänstemän  arbetare med yrkesutbildning  övriga arbetare.

En tredje vanlig gruppering är:  akademiker (som är medlemmar i Sveriges Akademikers Central­ organisation)  tjänstemän (som är medlemmar i Tjänstemännens Centralorganisation)  arbetare (som är medlemmar i Landsorganisationen).

En fjärde möjlighet – kanske lite ålderdomlig – är att skilja mellan överklass, medelklass och arbetarklass.

284

Bakgrundsvariabler

Ålder, kön, bostadsort och samhällsklasser är exempel på bakgrunds­ variabler, som sociologer och andra samhällsvetare använder när de letar efter statistiska samband. Här är några förslag på frågeställningar man skulle kunna pröva mot bakgrund av dessa variabler:  På vilka partier röstade man, inom respektive socialgrupp, vid det senaste riksdagsvalet? Hur röstade storstadsbor jämfört med övriga svenskar?  Tittar tonåringar mer/mindre på TV än vad andra åldersgrupper gör?

Vilka ådersgrupper lyssnar mest/minst på radions nyhetsprogram?  Är män oftare sjukskrivna än kvinnor? Vilka är skillnaderna mellan könen och olika åldersgrupper då det gäller arbetslöshet?

Begreppet etnicitet Orden etnicitet och etnisk kommer från grekiskans ”ethnos” (folk). Etni­ citet handlar om tillhörighet till ett viss folk, dvs en grupp människor med likartat ursprung eller likartade egenskaper.

I nästan alla herrlag inom svensk elitfotboll (även i landslagen) finns det ett flertal spelare med invandrarbakgrund. Särskilt intressanta är Södertäljeklubbarna Assyriska FF och Syrianska FC, som bägge spelat i Allsvenskan – dvs den allra högsta serien i Sverige.

Båda klubbarna bildades i vårt land på 1970-talet inom den etniska gruppen assyriersyrianer, som alltså även gett namn åt föreningarna. Men bland spelarna i dagens Assyriska och Syrianska finns det en minst lika stor etnisk blandning som inom övriga svenska elitfotbollslag.

På bilden ser vi en grupp Syrianska-supportrar, som hejar på sitt lag vid en match på arenan Olympia i Helsingborg.

B l o c k

G

285

43A

Kapitel

EU – aktör för europeiskt samarbete

I

västra Europa har det, sedan 1950-talet, pågått ett omfat­t­ande ekonomiskt och politiskt samarbete, en integration.

Enskilda länder har givit upp mer och mer av sin självständighet till förmån för en gemensam organisation.

Det här kapitlet ska handla om detta samarbete – dvs om de Europeiska Gemenskaperna, EG, som utvecklats till den Europeiska Unionen, EU. Innehållet i kapitlet är sorterat i två delar. Först görs en histo­risk ­­ översikt. Därefter presenteras maktorganen i EU.

Sveriges vägval vad gäller EU har vi placerat i nästa kapitel, som också beskriver hur vårt land idag på många sätt är invävt i Europeiska Unionen.

Historisk översikt – idéer, avtal och länder Integrationen i Europa efter det andra världskriget kan beskrivas på många sätt. I kapitlets första del ska vi lyfta fram såväl de bakomliggande idéerna som de avtal dessa idéer resulterat i.

Vi ska också göra en översikt över hur samarbetet utvidgats, både med avseende på innehållet och det växande antalet länder som deltar.

Men låt oss börja med en uppräkning av de sex olika avtal (fördrag, traktat) som utgör själva regelverket:  Parisavtalet från 1951 om Kol- och Stålunionen  Romfördraget från 1957 om EEC och EurAtom  Maastrichttraktaten från 1992 om utvecklingen till Europeiska Unionen, EU  Amsterdamfördraget från 1997 om vissa förändringar av de tidigare avtalen  Nicefördraget från 2000 om förutsättningarna för och konsekvenserna av EU:s utvidgning (framför allt österut)  Lissabonfördraget från 2009 med ändringar i tidigare fördrag.

367

B l o c k

H

Överstatligt organ 2: Europeiska rådet – EU:s toppmöte När de riktigt stora frågorna ska avgöras består ministerrådet av med­ lemsländernas regeringschefer (Frankrike företräds dock av sin stats­ chef) och deras utrikesministrar. Dessutom deltar kommissionens (se nedan) ordförande. Man brukar då i stället tala om Europeiska rådet eller om ett EU-toppmöte.

Europeiska rådet har möten minst två gånger om året, alltid i det land som för tillfället innehar ordförandeklubban. Uppdraget att vara ordförandeland cirkulerar mellan medlemmarna enligt ett rullande schema: sex månader per land. Men observera att EU:s toppmöten dessutom, enligt Lissabonfördraget, har en fast ordförande.

Överstatligt organ 3: kommissionen – EU:s förvaltning (eller regering) Bryssel Kommissionärer

Liksom ministerrådet är kommissionen lokaliserad till Bryssel. Ledning­ en för kommissionen består av en ledamot från var och en av medlems­ staterna. Men varje kommissionär ska, trots det, vara oberoende av ”sin” regering och sätta EU:s intressen i första rummet. Sedan 2009 innehas uppdraget som svensk kommissionär av Cecilia Malmström (FP).

Folkpartisten Cecilia Malmström hade onekligen tunga EU-meriter redan innan hon blev svensk EU-kommissionär 2010. Hon var nämligen ledamot av EU-parlamentet 1999–2006 och 2006–2010 tillhörde hon statsrådsberedningen, där hon hade titeln ”EU-minister”.

383

B l o c k

H

Sverige är invävt i EU – 25 samarbetsområden Sverige är alltså fullvärdig medlem av Europeiska Unionen sedan 1995, med undantag för att vi inte infört euron som valuta. Genom vårt medlemskap är vi en liten del av en växande helhet. Och den helheten kan, som framgår av kapitlets tidigare delar, beskrivas på olika sätt.

I den här avslutande delen ska vi lyfta fram några fakta, som har med det svenska medlemskapet att göra. Vi inleder med konstaterandet att samarbetsprojektet EU visserligen omfattar många politikområden – men inte alla. Jordbrukspolitiken hör dit, men det gör exempelvis inte bostadspolitiken.

För ordningens skull följer här en uppräkning, i bokstavsordning, av EU:s 25 officiella samarbetsområden (ämnesområden eller frågor):  asyl och invandring  kultur  bistånd  livsmedel  civilrätt  miljö  EMU  näringsliv och konkurrens  energi  regionalpolitik och strukturstöd  fiske  Schengensamarbetet  folkhälsa  skatter  forskning  straffrätt och brottsbekämpning  fri rörlighet  sysselsättning och socialpolitik  handel  transporter  IT-frågor  utbildning och ungdom  jordbruk  utrikes- och säkerhetspolitik.  konsumentfrågor

391

B l o c k

H

Bilden är en illustration till ett speciellt EU-direktiv som håller på att införas i Sverige.

Syftet med direktivet är att det ska finnas ett gemensamt ”körkort” för lokförare i alla EU-länder och att kraven på förarna ska ligga på något så när lik­artade nivåer i hela unionen.

Det finns svenskar på många EU-nivåer EU finns alltså i hög grad närvarande i svensk politik. Men Sveriges företrädare i de europeiska sammanhangen sitter förstås inte med armarna i kors och inväntar ”storebrors” beslut. Låt oss därför, innan vi studerar EU-frågornas hantering på hemmaplan, redogöra för några delar av den svenska ”laguppställningen” i Bryssel, Luxemburg och Strasbourg.  Europaparlamentet:

Denna jätteförsamling ska genom Lissabonfördraget ha 754 direktvalda ledamöter, 20 av dem svenska politiker.

 Ministerrådet:

Sverige deltar med den fackminister som har aktuell fråga på sitt bord. När jordbruksfrågor behandlas är jordbruksministern på plats, osv.

 Den

svenska EU-representationen: Denna utlandsmyndighet – med ett drygt hundratal svenskar anställda – kan ses som vår regerings ”förlängda arm” i Bryssel. Chefen för myndigheten har titeln EUambassadör.

393

B l o c k

H