Issuu on Google+

P A K S N U K S D I T I F R  HdakZ^\;g^WZg\ BV_A^h?dchhdc


INNEHÅ

LL

1. VAD ÄR FRITID? Begreppet tid

10

Begreppet fritid Leisure

6

15

20

Att arbeta med människors fritid

20

2. HUR FICK VI FRITID? Fritiden blir synlig

26

27

Arbetstid och fritid i Sverige

30

Fritid i ett internationellt perspektiv

36

3. FRITID FÖR DIG SOM INDIVID Behov

41

Motivation Barriärer Hälsa

40

44 46

49

Frihet och frihetskänsla

52

Begrepp inom fritidspsykologin Lek och lekfullhet

53

60

4. FRITID FÖR OLIKA GRUPPER Varför väljer vi en viss fritidsaktivitet? Olika fritidsaktiviteter Barns fritidsaktiviteter Ungdomars fritid Vuxnas fritid

91

82

75 77

71

70


5. FRITIDEN OCH SAMHÄLLET

100

Fritidens utveckling från 1930-talet till idag Fritidsvanor Fast fritid

109

Rörlig fritid Kultur

101

107 112

122

Föreningsliv

124

Folkbildning

125

Motion och idrott

126

Hobbyverksamhet

128

Vem ansvarar för kultur- och fritidspolitiken? 128 6. ARBETE OCH FRITID I FÖRÄNDRING Arbete och fritid under industrialismen Folkrörelserna Arbetarnas barn

142 148

Arbetarungdomarna Fritid och kultur

150

160

Arbete och fritid i framtiden

163

Arbetstid och fritid i olika livsskeden Förändring av arbete och fritid Ungdomars syn på framtiden REGISTER

139

168 169

172

165

138


6


I TI D ? R F R Ä D A 1. V För många är fritid något självklart. Man kopplar ihop fritid med den tid som är helt fri från krav och förväntningar, med andra ord när man inte studerar eller arbetar. Men hur är det egentligen med träning, shopping och matlagning? Är det fritid eller inte? Vilket svar man får beror på vem man frågar och kanske också när man frågar{ Fri, frihet, fri tid och fritid är inte några entydiga begrepp. Känslan av att man är fri kan infinna sig när man är ledig från skolan eller arbetet, men man kan även uppleva det mitt i en intensiv verksamhet när man har klarat av en svår uppgift och känner att man har lärt sig något nytt och tagit ett steg vidare i. Det är heller inte lätt att dela in tiden i fritid och arbete. Även den hårdaste skol- eller arbetsdag kan innehålla stunder när man kan vara sig själv och känna sig fri. Likaväl kan en ledig kväll kännas lång och tråkig om man inte har något att göra eller inte vet vad man skulle vilja göra.


8

Fritidsbegreppet inrymmer büde det som är enkelt och mätbart och det som är mer svürfüngat. Exempel pü det fÜrstnämnda är när fritiden mäts i dagar och timmar och när man pratar om ett samhälleligt fenomen i form av semesterlagar eller bidrag till bibliotek och sporthallar. Betydligt svürare är det att fÜrstü och fÜrklara känslan av att vara fri. Att man är fri frün tvüng men att man ocksü är fri till att välja – eller välja bort.

ItC @: ;I: GD 8= 9>H @JI :G6

1. Vem har fritid? Hur skulle du besvara fÜljande tre frügor: a) Müste man gü i skola eller ha ett arbete fÜr att ha fritid? b) Har man nügon fritid innan man bÜrjat i skolan? c) Om man är arbetslÜs eller pensionär, har man dü ständig fritid eller är man ledig pü heltid? 2. Vad räknas till fritid? Tror du att man tänker pü nedanstüende punkter som fritid eller arbete om man är tonüring, fÜrälder respektive pensionär? s ,AGAMAT s +ÚPAKLËDER s &IKARASTISKOLANP�ARBETETHEMMA s (ËMTABARNP�FÚRSKOLAN s 0ASSASM�SYSKONBARNBARNBARN

Fritid fÜr den ena kan innebära arbete fÜr den andra.


10

8[]h[ff[jj_Z

Barn njuter av nuet eftersom de inte är medvetna

om det förflutna och framtiden.  @ ; 7 D  : ;  B7  8 H K O Þ H;

I ordet fritid ingår ordet tid men vad är det egentligen? Det finns inget enkelt svar. Ett sätt att beskriva tid är att göra en indelning i sekunder, minuter, timmar, dagar och år. Men det säger inget om upplevelsen av tiden – att en timme kan kännas evighetslång samtidigt som en hel helg kan gå utan att vi förstår vart den har tagit vägen.

#YKLISKOCHLINJËRTID Med cyklisk tid menas att tiden ses som en cirkel, den går runt. Det är en kretsgång där det ena tidevarvet avlöser det andra. Den här synen på tiden är vanlig bland små barn. De kan säga till en vuxen: ”När jag blir stor då blir du liten!” Barnet tror att först är man liten, sedan stor och så liten igen. Samma synsätt finns inom vissa religioner som till exempel hinduismen och buddhismen. Deras anhängare tror att man efter döden återföds till ett nytt liv, om än i en annan skepnad. Detta kallas reinkarnation. Även uttryck som ”livet har sin gilla gång” visar på en cyklisk syn på tiden. Man ser mönster i vardagen där händelser och skeenden ständigt upprepar sig. Den ena dagen är den andra lik, år följer på år. Det här synsättet var speciellt vanligt i det gamla


I det gamla bondesamhället fick barnen redan i unga år följa med föräldrarna till arbetet på åkrarna. Far och son tar en rast under arbetet med havreskörden.

bondesamhället. Det var inte mycket som förändrades från generation till generation. Sysslorna utfördes på ungefär samma sätt och vid samma tider på dygnet och året. Kunskaper ärvdes från föräldrar till barn och de unga kom tidigt in i de vuxnas arbetsmönster och sätt att leva. Vardagsslitet avbröts ibland av efter-


12

längtade högtider. Dopet, konfirmationen, vigseln och begravningen kallades för livets fyra stationer eftersom de var milstolpar i en människas liv. Speciellt konfirmationen spelade en viktigare roll än idag. Det var en bekräftelse på de ungas inträde i vuxenlivet. Ett annat sätt att se på tiden är att tänka sig en rät linje, där man aldrig vänder tillbaka i gamla spår. Från födelse till död går det bara rakt framåt med vissa delmål på vägen. Åldern markerar i vilket skede av livet man är. Man befinner sig till exempel i skolåldern, tonåren, arbetsför ålder eller pensionsåldern. Det linjära synsättet växte fram efter bondesamhället under industrialiseringen. Ett synligt bevis på detta är att det var nu som man började fira födelsedagar. Speciellt femtioårsdagen var en av livets höjdpunkter. Så är det än idag för många. En annan viktig hållpunkt är pensioneringen som en del ser fram emot med glädje, medan andra mest känner olust inför.

Att mäta tid En av de vanligaste frågorna är nog: ”Vad är klockan?” Idag är det självklart att vi svarar med både timmar och minuter men så har det inte alltid varit. Innan klockan var uppfunnen användes solen till hjälp. Genom att se hur den stod på himlen visste man ungefär vilken tid på dygnet det var. Men det blev problem när dagarna var regniga och grå. Därför började man tillverka vattenur genom att låta vatten droppa i jämn takt ur ett kärl med hål i botten. I vårt klimat var inte heller detta en bra lösning eftersom vatten fryser till is under den kalla årstiden. Vi fick mer användning av sandur där finkornig sand rinner i jämn ström i ett timglas. Dessa användes ända in på 1900-talet av prästerna i kyrkan för att de skulle veta att predikningarna var lagom långa.


För vissa personer är bröllop en höjdpunkt i livet, för andra är det helt otänkbart. Vilka händelser anser du har varit speciellt viktiga i ditt liv hittills? Vilka tror du kommer att vara det i framtiden?


Klockor finns överallt – i mobilen, i datorn, på armen, på väggar, på byggnader … Hur många klockor omges du av under en vanlig dag?


15

När de första mekaniska uren kom vet man inte med säkerhet, men de utvecklades bland munkar och präster som behövde veta när det var dags för mässor, måltider och bönestunder. Under hundratals år var klockor något som mest fanns på kyrkor och andra offentliga byggnader i städerna, men på 1700-talet började det bli vanligare att man även hade en klocka hemma. Sedan dröjde det till 1900-talet innan utvecklingen hade nått så långt att armbandsur blev var mans egendom, även om de länge var dyrbara investeringar. Behovet av att snabbt kunna informera sig om den exakta tiden hör alltså ihop med ”den moderna människan” från 1900talets andra hälft. Nu för tiden kan till och med hundradelar och tusendelar av en sekund ha betydelse. De mest exakta uren – atomuren – har en precision med en felvisning på någon sekund på hundratals år.

8[]h[ff[j\h_j_Z Fritidsvetaren Mats Carlsson har definierat begreppet fritid utifrån fem olika aspekter: tid, aktivitet, livsstil, sinnestillstånd och sektor. Varje del bidrar till att ge en helhetsbild av vad som menas med fritid.

Tid När man talar om fritid är det kanske allra vanligast att definiera begreppet precis som ordet uttrycker: fri tid. Det handlar alltså om den tid som man själv kan bestämma över. Med andra ord den tid då man inte går i skolan, arbetar eller gör något annat som man är tvungen till. Den här definitionen innebär att man talar om en viss mängd (kvantitet) tid. Det säger däremot ingenting om innehållet i eller upplevelsen av det man gör, det vill säga fritidens kvalitet.


16

Aktivitet Fritiden kan också innebära den tid när man gör något. Det kan vara att ströva i skog och mark, idrotta, utöva någon hobby, umgås med släkt och vänner eller bara ta det lugnt. Att välja att ”göra ingenting” är också en aktivitet i detta sammanhang. Vi mår oftast bättre, både till kropp och till själ, om vi är aktiva på vår fritid. Därmed påverkar fritiden vår hälsa och vårt välbefinnande. Vilka aktiviteter man väljer att göra beror inte bara på intressen, utan också på kön, ålder, socialt nätverk, fritidsutbud, tid, pengar med mera.

,IVSSTIL På sin fritid kan man extra tydligt uttrycka sin personlighet och visa vem man egentligen är och vill vara. Vad man väljer för aktiviteter, vilket slags liv man lever och vilka man umgås med bidrar till att ge en helhetsbild av en person. I varje ungdomsgeneration finns det olika livsstilar och värderingar som påverkar och formar. På 1970-talet fanns bland annat hippies och 1990-talet hade sina skejtare, veganer och på 2000talet goth och emo. Nu i inledningen av det nya millenniet är det svårt att urskilja några lika tydliga grupperingar. I olika etniska och andra grupper kan ibland attityder, klädsel och musiksmak göra att man skiljer ut sig från andra. Det är viktigt att hitta sin personliga stil när det gäller musiksmak, kläder och andra stilmarkörer. Som i alla tider väljer ungdomar – såväl som andra människor – oftast att umgås inom sin sociala eller etniska grupp. För vissa kan fritidsintressena vara så dominerande att de påverkar i stort sett allt man tar sig för. Är jakt och fiske det stora intresset kanske man utgår från detta när man väljer var och hur man bor, vad man arbetar med, när man tar semester och vilka kläder man föredrar.


Vilka olika livsstilar tror du att dessa tjejer har?

Det finns människor som har ett så stort intresse att de gör det till sitt levebröd. Det gäller till exempel konstnärer. De uppfattar ofta inte att det finns någon skarp gräns mellan arbete och fritid. De väljer en tillvaro med mycket slit, ekonomisk otrygghet och utan lagstadgad ledighet för att få ha sitt stora intresse som sitt arbete. Arbetet blir därmed både ett sätt att leva och ett sätt att försörja sig på.

Sinnestillstånd När fritiden beskrivs som ett sinnestillstånd eller ett mentalt tillstånd handlar det främst om hur fritiden ger människor en stark känsla av frihet och glädje. Det kan vara att få hålla på med någon aktivitet som är spännande och utmanande eller att lyckas med att klara av en komplicerad uppgift. Känslan i upplevelsen är alltid personlig. Det kan till och med vara så att det som den ene upplever som ett ”lyckorus” kan för den andra kännas meningslöst och tråkigt.


22

Fungerar en fritidsledare som förebild även på sin fritid?

Fritidsledare Fritidsledare planerar, organiserar och leder fritidsverksamhet för ungdomar, äldre och funktionshindrade. De flesta fritidsledare arbetar på kommunala fritidsgårdar. I deras arbetsuppgifter ingår också att vara förebilder för de unga och handleda och inspirera dem. Beroende på vilken verksamhet de arbetar inom kan


23

fritidsledarens huvuduppgifter variera mellan att vara pedagogiska, administrativa och sociala. Fritidsledare utbildas vid folkhögskolor, som finns över hela landet och som har olika inriktningar.

Ledare inom föreningslivet (cirkelledare) Som cirkelledare arbetar man inom studieförbund och leder studiecirklar i olika ämnen, allt från språk, korgmålning, webbdesign till kompostering. En del cirkelledare har även uppgifter som ämnessamordnare och administratörer inom studieförbunden. Cirkelledaren bör ha utbildning och erfarenhet inom respektive ämnesområde och helst också ha pedagogisk erfarenhet. Det är vanligt att cirkelledaren har ett annat arbete som bas.

ItC @: ;I: GD 8= 9>H @JI :G6

1. Kan man hjälpa andra att välja fritid? 2. Behövs fritidsrådgivning som ger råd och information vid övergången från arbetsliv till ledig tid, till exempel vid pensionering eller arbetslöshet? Vad ska i så fall en fritidsrådgivare göra och vilken utbildning och kompetens behövs?


24

H6B B6 C;6 IIC >C<

s &RITID Ă&#x2039;R ETT MĂ?NGSIDIGT BEGREPP $ET Ă&#x2039;R BĂ?DE KVANTITATIVT SOMENVISSMĂ&#x2039;NGDTID OCHKVALITATIVT$ESSUTOMKANDEN upplevas olika beroende pĂĽ vem man är. s -EDCYKLISKTIDMENASATTTIDENSESSOMENCIRKELnDENGĂ?R runt och händelser upprepas. Linjär tid innebär att tiden ses SOMENTĂ&#x2039;NKTRĂ&#x2039;TLINJEnDENGĂ?RHELATIDENFRAMĂ?TMEDOLIKA delmĂĽl pĂĽ vägen, till exempel studentexamen och femtioĂĽrsdagen. s "EGREPPETFRITIDKANDElNIERASUTIFRĂ?NOLIKASYNVINKLARTID livsstil, aktivitet, sinnestillstĂĽnd och sektor (omrĂĽde). s -EDTVĂ?NGSTIDMENASDENTIDSOMVIĂ&#x2039;RTVUNGNAATTANVĂ&#x2039;NDA TILLSĂ?DANTSOMVIMĂ?STEGĂ&#x161;RAFĂ&#x161;RATTĂ&#x161;VERLEVA$ETKANRĂ&#x161;RA SIGOMFYSIOLOGISK EKONOMISKELLERRELATIONELLTVĂ?NGSTID s "EGREPPET LEISURE INNEFATTAR BĂ?DE FRITIDEN SOM ETT TIDSBEgrepp och kvalitet pĂĽ fritiden inklusive känslan av frihet. s &RITIDSPEDAGOGER FRITIDSLEDAREOCHCIRKELLEDAREARBETARALLA med människor och deras fritid.


25

UPPGIFTE

R

1. Vad är fritid fĂśr dig? Vilka associationer fĂĽr du när du hĂśr ordet fritid? Skriv ner dina tankar. Spara dina reďŹ&#x201A;ektioner. Läs dem efter kursens slut och fundera Ăśver vad du har lärt dig om vad fritid är. 2. Vem är ansvarig? Ta reda pĂĽ vilka som ansvarar fĂśr fritidsverksamheterna där du bor. 3. Fritidspedagog- och fritidsledarutbildning UndersĂśk vilken som är din närmaste hĂśgskola fĂśr lärarutbildning med fritidspedaginriktning respektive folkhĂśgskola med fritidsledarutbildning. Informationen hittar du lättast GENOMATTSĂ&#x161;KAPĂ?)NTERNET$UKANOCKSĂ?FRĂ?GASTUDIE OCH YRKESVĂ&#x2039;GLEDARE6ADKRĂ&#x2039;VSFĂ&#x161;RATTMANSKAFĂ?STUDERARESpektive utbildning? 4. Var kan man studera fritidsvetenskap? UndersĂśk om det gĂĽr att studera fritidsvetenskap pĂĽ den hĂśgskola eller det universitet som ligger närmast din hemort. Informationen fĂĽr du lättast genom att sĂśka pĂĽ Internet. GĂĽ sedan vidare och undersĂśk andra hĂśgskolor och universitet. Hur pass vanligt är det med fritidsvetenskap?


176

BILDFÖRTECKNING s. 9 Tommy Olofsson/Mira/NordicPhotos

s. 87 Johan Nilsson/Scanpix

s. 11 Otto Ohms samling/IBL

s. 88 Ylva Sundgren/DN/Scanpix

s. 13 Paulina Westerlind/Scanpix

s. 91 Lars Pehrson/Scanpix

s. 14 Linda Forsell/NordicPhotos

s. 93 Jeppe Gustafsson/Scanpix

s. 17 Nils-Johan Norenlind/Tiofoto/NordicPhotos

s. 95 Björn Larsson Ask/SvD/Scanpix

s. 19 Göran Billeson/Sanpix

s. 103 Bertil Rubin/Sydsvenskan/IBL

s. 21 Johanna Hanno/Scanpix

s. 105 Scanpix

s. 22 Fredrik Sandberg/Scanpix

s. 107 Anette Nantell/Scanpix

s. 28 Scanpix

s. 110 Stig Hammarstedt/Scanpix

s. 30 Alexander Ruas/Bildhuset/Scanpix

s. 113 Mikkel Østergaard/BAM/Scanpix

s. 33 Jessica Gow/Scanpix

s. 114 Ulf Palm/Scanpix

s. 35 Jens Bursell/Biofoto/Scanpix

s. 116 Peter Hoelstad/Scanpix

s. 37 Halim Berbar/SIPA/Scanpix

s. 118–119 Sören Wibeck/IBL

s. 42 Lars Pehrson/SvD/Scanpix

s. 120 Martin Ruetschi/Keystone/Scanpix

s. 45 Anders Wiklund/Scanpix

s. 123 Paul Hansen/Scanpix

s. 47 Maria Steen/Scanpix

s. 127 Benkt Eurenius/DN/Scanpix

s. 51 Jeppe Gustafsson/Scanpix

s. 130 Karl Melander/SvD/Scanpix

s. 55 Trons/Scanpix

s. 133 Karin Markhede/Scanpix

s. 58 Henrik Montgomery/Scanpix

s. 141 IBL

s. 59 Trons/Scanpix

s. 147 Martin Edström/Greenpeace/Scanpix

s. 62 Ewa Lundgren/NordicPhotos

s. 151 Ludde de Geers saml/Scanpix

s. 64 Robert Ekegren/Scanpix

s. 152 Scanpix

s. 66 Pär Eliasson/Scanpix

s. 153 Alf Lidman/Scanpix

s. 73, 75 Jeppe Gustafsson/Scanpix

s. 156 Nils-Johan Norenlind/Tiofoto/NordicPhotos

s. 77 Ulf Palm/Scanpix

s. 159 Karl Sandels saml/IBL

s. 78–79 Anette Nantell/Scanpix

s. 161 Robert Ekegren/Scanpix

s. 81 Anna Molander/Mira/NordicPhotos

s. 165 Hasse Holmberg/Scanpix

s. 85 Maria Steen/Scanpix


Liber ISBN 978-91-47-09251-2 © 1999 Solveig Friberg och Maj Lis Jonsson och Liber AB

Katarina Wesslén-Lindahl Anna Hild B I L D R E D A K T I O N : Marie Olsson T E C K N A R E : Helena Halvarsson V I N J E T T E R : Helena Halvarsson P R O D U K T I O N : Thomas Sjösten REDAKTION:

F O R M G I VA R E :

Tredje upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Nacka Tryck: Korotan, Ljubljana, Slovenien, 2008

KO P I E R I N G S F Ö R B U D

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t ex kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber @liber.se


fritidskunskap Vad är fritid och hur fick vi fritid? Hur ser fritiden ut för olika grupper? Vem bestämmer över fritiden? Fritidskunskap är ett spännande område! I boken behandlas begreppet fritid och hur fritiden påverkar våra liv, psykologiskt och socialt. Texten tar upp fritid både ur individens och ur gruppens perspektiv. Även fritiden och samhället behandlas.

Fritidskunskap ger också en överblick över hur fritidsvanor och fritidsintressen har förändrats över tiden och hur den kan komma att bli i framtiden. I varje kapitel finns uppgifter insprängda i texten som innebär att man får fundera kring eller ta ställning till en konkret fråga. Varje kapitel avslutas med övningsuppgifter. Solveig Friberg och Maj Lis Jonsson har båda mångårig erfarenhet som karaktärsämneslärare på Barn- och fritidsprogrammet.

Best.nr 47-09251-2 Tryck.nr 47-09251-2


9789147092512