9789147102648

Lindome

Kungsbacka Lygnern

sk

an

g Västergötland Vi

Ringhals

– böcker i SO och NO för skolår 4–6 Den här boken handlar om Sverige. Det är ett stort land med mycket spännande att uppleva.

Ullared

E6 E20

ran

Ät

Varberg

Upptäck Sverige Geografi Lgr 11 innehåller: • beskrivningar av Sveriges olika livsmiljöer • alla Sveriges landskap med fakta och kartor • naturlandskapet och dess förändringar • hållbara utvecklingsfrågor • viktiga ord och begrepp

Småland

Upptäck Sverige Geografi Lgr 11 Arbetsbok

N iss

GEOGRAFI

Upptäck Sverige Geografi Lgr 11 ingår i Upptäckarserien och är samplanerad med:

an

HALLAND Falkenberg

Kattegatt

SVERIGE Halmstad

Tylösand

Laholmsbukten

Upptäck Sverige Biologi 21-21880-3

Mellbystrand

Upptäckarserien har fler titlar. Se www.liber.se

La g

Laholm

an

Ha llandsåsen

Skåne

V GEOGRAFI • LGR

Torsten Bengtsson

11

V

Annica Hedin

Best.nr 47-10264-8 Tryck.nr 47-10264-8

TORSTEN BENGTSSON och ANNICA HEDIN LIBER

UpptäckSv_omsl_ok.indd 1

2012-06-29 13.02

INNEHÅLL 1. HEJ SVERIGE! 4

6. DEN ODLADE MARKEN 40

Sveriges delar 6 Vi som lever i Sverige 8 Sverige i världen 10 Sammanfattning 11

På åkrarna växer vår grödor 43 Så får bonden grödorna att växa 44 Bondens djur ger kött, mjölk och ägg 46 Lantbruk och miljö 48 Vi äter mat från hela världen 50 Förr och nu 51 Sammanfattning 52 I en annan del av världen 52

2. VI LÄR OSS KARTAN 12 Kartorna hjälper oss att hitta rätt 13 Kartan är en bild av verkligheten 14 Förminska verkligheten 16 Hitta rätt i kartboken 17

Skåne 54 Blekinge 56 Småland 58

3. NATURLANDSKAPET FÖRÄNDRAS 18 Erosion – is, vind och vatten 18 Inlandsisen för 25 000 år sedan 19 Vad hände när isen smälte? 20 4. ÅRSTIDER OCH KLIMAT 22 Vad blir det för väder? 23 Det blir varmare på jorden 24 Alla behöver vatten 26 Sammanfattning 27 5. MÄNNISKAN, NATUREN, RESURSERNA 28 I naturen hör allt ihop 30 Så använder vi naturen 32 Naturens resurser ska räcka till många 34 Vem bestämmer vad vi gör med naturen? 36 Kul i naturen 38 Sammanfattning 39

7. KUSTEN OCH HAVET 60 Sveriges kuster 62 Haven runt Sverige 63 Kustliv 64 Fisken i havet är en naturresurs 66 Hav och miljö 68 Sammanfattning 70 I en annan del av världen 70 Halland 72 Bohuslän 74 Öland 76 Gotland 78 8. VID SJÖN 80 I sjön finns sötvatten 82 De största sjöarna i Sverige 83 Så använder vi sjön 84 Sjö och miljö 86 Sammanfattning 88 I en annan del av världen 88 Dalsland 90 Västergötland 92 Östergötland 94

2

1-27 Intro.indd 2

2012-06-29 09.57

INNEHÅLL LANDSKAPEN

9. I STADEN 96

11. VID ÄLVEN 144

De flesta bor i städer 98 En stad växer fram 100 Förr och nu 101 Staden och miljön 102 Stockholm – Sveriges huvudstad 104 Sammanfattning 106 I en annan del av världen 106

En resa längs älven 145 Älvens kraft blir el 146 Energi och miljö 148 Förr och nu 15 0 Sammanfattning 151 I en annan del av världen 151

Skogens träd har planterats av människor 118 Så använder vi skogen 120 Arbetet i skogen 122 Förr och nu 123 Skog och miljö 124 Små och stora djur i skogen 126 Skogens konung 128 Skogens skafferi 129 Sammanfattning 130 I en annan del av världen 130 Värmland 132 Dalarna 134 Gästrikland 136 Hälsingland 138 Medelpad 140 Ångermanland 142

12. I FJÄLLEN 156

Kaskasatjåkkå Kebnekaise 2076 2106 Kiruna Akkavare Sarektjåkkå 2016 2089 Pårtetjåkkå

A

2005

Luleå

N

Fjällen i Sverige 158 Fjäll och miljö 160 Samerna 162 Berggrunden täcker hela jorden 164 Vad gör man i en gruva? 166 Förr och nu 167 Järnmalm blir till stål 168 Sammanfattning 170 I en annan del av världen 170

Skellefteå

R

10. I SKOGEN 116

Västerbotten 152 Norrbotten 154

E

Södermanland 108 Uppland 110 Närke 112 Västmanland 114

Härjedalen 172 Jämtland 174 Lappland 176 Tabeller 178 REGISTER 179

U

å

Blekinge 56 Bohuslän 74 Dalarna 134 Dalsland 90 Gotland 78 Gästrikland 136 Halland 72 Hälsingland 138 Härjedalen 172 Jämtland 174 Lappland 176 Medelpad 140 Norrbotten 154 Närke 112 Skåne 54 Småland 58 Södermanland 108 Uppland 110 Värmland 132 Västerbotten 152 Västergötland 92 Västmanland 114 Ångermanland 142 Öland 76 Östergötland 94

3

1-27 Intro.indd 3

2012-06-29 09.58

HEJ SVER IGE!

Hej! Den här boken handlar om landet du bor i – Sverige. Det är ett stort land med mycket spännande att upptäcka. Det vet du om du någon gång stått högt uppe på ett fjäll och sett solen lysa mitt i natten.

Eller om du har legat på rygg på en sommaräng eller badat från klipporna på Västkusten eller mött en älg långt inne i skogen!

I den här boken ska vi resa genom Sverige och besöka några olika livsmiljöer. Vi ska titta närmare på hur naturen ser ut och ta reda på mer om människorna i Sverige.

Många ställen vi besöker känner du säkert igen. Andra har du kanske aldrig varit på tidigare.

Men alltihop och mycket mera finns i vårt avlånga land.

Följ med och upptäck Sverige!

Här har du Sverige Du kan se att vårt land är långt och smalt.

Den ena änden ligger ganska nära Nordpolen.

Där är vintrarna längre och kallare än i andra änden. Eftersom vädret och årstiderna skiljer sig i olika delar av landet, ser naturen olika ut.

Kusten och havet Sverige har en lång kust.

Du får gå 270 mil om du ska promenera längs hela kusten.

Kapitlet om kust och hav börjar på sidan 60.

Ord som är kursiverade i texten finns förklarade i ordlistan längst ner på varje sida.

4

1-27 Intro.indd 4

Livsmiljö är ett område med speciell natur där människor bor och arbetar.

Exempel på livsmiljöer är odlad mark, skogen och kusten.

Odlad mark På åkrarna odlar bönderna till exempel vete, raps och grönsaker. Det finns mest odlad mark långt ner i Sverige, runt de stora sjöarna och längs kusten till Östersjön.

Kapitlet om odlad mark börjar på sidan 40.

2012-06-29 12.20

HEJ SVER IGE!

Fjäll Längst upp i Sverige finns många fjäll.

Det är berg som är så höga att inga träd kan växa uppe på toppen.

Kapitlet om fjällen börjar på sidan 156.

Älvar De flesta älvar finns långt upp i Sverige.

Där rinner många små fjällbäckar ihop till stora brusande älvar.

Kapitlet om älvar börjar på sidan 144.

Skog Mer än halva Sverige täcks av skog.

De vanligaste träden är granar och tallar.

Kapitlet om skogen börjar på sidan 116.

Sjöar Det finns gott om sjöar i Sverige, både stora och små.

Kapitlet om sjöar börjar på sidan 80.

Städer Städer ligger ofta vid kusten, vid någon sjö eller älv. I en stad finns många människor, hus, affärer och bilar.

Kapitlet om städer börjar på sidan 96.

Vad är ett land egentligen?

I ett land finns en regering som bestämmer. Man har också en flagga, en huvudstad och lagar som gäller i just det landet.

5

1-27 Intro.indd 5

2012-06-29 12.20

HEJ SVER IGE!

Vi som lever i Sverige Du är en av de nio miljoner människor som bor i Sverige.

Alla vi som lever i samma land har mycket gemensamt.

Vi måste följa samma lagar, gå i skolan och handla med samma slags pengar i affären. Men vi kan också leva väldigt olika liv. Vi kan bo på olika sätt, ha olika intressen, tala olika språk eller dialekter och tycka olika.

Ungefär en miljon av alla svenskar är födda i ett annat land, eller har föräldrar som har flyttat hit från ett annat land.

Var bor vi?

Kiruna

Nästan alla svenskar bor i en stad eller tätort.

Det kan vara allt från en liten ort med några hundra invånare till en storstad där det bor flera hundra tusen människor. Det finns flest städer och orter i södra och mellersta Sverige.

Där bor det också flest människor.

En del väljer att bo på landet utanför staden. Det kan vara i Norrlands stora Östersund vildmarker eller ute på en ö i skärgården.

Sådana områden, där det inte bor så mycket folk, kallas för glesbygd.

Malmberget

Luleå Storuman

Skellefteå

Tätort

Umeå

Sundsvall

Söderhamn

Falun

Gävle

Uppsala

Karlstad

Västerås Stockholm

Örebro Norrköping Linköping

Trollhättan Göteborg

Glesbygd

Borås

Jönköping

Helsingborg

Tättbefolkat Glesbygd Kalmar

Karlskrona Kristianstad

Malmö

8

1-27 Intro.indd 8

Tätort är en plats där det bor minst 200 personer och husen ligger ganska tätt.

Tättbefolkat

Visby

Växjö Halmstad

Invånare/km2

Glesbygd

över 100 50 20 10 5 1 Länsgräns Kommungräns

Glesbygd är ett område där det inte bor så många människor.

2012-06-29 09.58

HEJ SVER IGE!

Vad arbetar vi med?

Det vanligaste arbetet i Sverige är att få betalt för att göra olika slags tjänster åt andra. Det kan vara att laga mat på en restaurang, klippa någons hår, arbeta på bank, köra buss, arbeta som lärare, polis, brandman och mycket annat.

Många arbetar också med att ta hand om dem som är sjuka eller gamla.

En del människor arbetar med att tillverka olika saker.

Det kan vara allt från stora bilar till små skruvar eller glasspinnar. Vissa arbetar i stora industrier, andra på kontor.

Typiskt Sverige

På praon får du tillbringa några veckor på en arbetsplats. Den här tjejen testar hur det är att jobba som hundfrisör.

Industri kallas fabriker där man tillverkar varor i stora mängder.

1-27 Intro.indd 9

Svenskans vanligaste ord är: och, i, att.

En vanlig maträtt är spagetti och köttfärssås.

De två vanligaste efternamnen är Johansson och Andersson.

Erik är det vanligaste namnet på en man.

Maria är det vanligaste namnet på en kvinna.

Det föds flest barn i juli och minst antal i november.

Medellängden på en svensk kvinna är 167 centimeter.

Medellängden på en svensk man är 181 centimeter.

Vi äter mest godis i hela Europa – 14,6 kg var om året.

Vi äter 17 kg bananer var varje år.

9

2012-06-29 09.58

N AT U R L A N D S K A P E T F Ö R Ä N D R A S

Naturlandskapet förändras Som Sverige ser ut idag har landet inte alltid sett ut. Det pågår en ständig förändring av landskapet som vi knappt lägger märke till.

En hel del förändringar gör vi själva när vi bygger vägar och städer.

Men naturens egna krafter påverkar också landskapet. Om några tusen år kommer Sveriges naturlandskap att se annorlunda ut.

Erosion – när vind, vatten, vågor och is förändrar landskapet.

18

1-27 Intro.indd 18

Vindar kan flytta sand och jord. Det är vanligt vid stränder där vindarna får fart. Lös jord och sand kan flyttas flera mil bort.

Vatten som rinner genom landskapet och ut i sjöar eller hav förflyttar jord, grus och stenar till nya platser.

Havets vågor bryter sönder stora klippor till stenar. Stenar rullas fram och tillbaka i vågorna och slipas ner till sand.

Vatten hamnar i sprickor i berget. När det sedan blir minusgrader fryser vattnet till is. Då utvidgas isen.

Den blir större än bergssprickan. Den kraften är så stor att det hårda berget spricker sönder.

Erosion är när krafter som vind, vatten, is och kyla förändrar landskapet.

Krafterna jämnar ut marken.

2012-06-29 09.58

N AT U R L A N D S K A P E T F Ö R Ä N D R A S

Inlandsisen för 25 000 år sedan En stor del av vårt land formades för mer än 25 000 år sedan.

Då var det väldigt kallt. Det var istid. Sverige var täckt med snö och is. På en del ställen var isen tre kilometer tjock och otroligt tung. Den gled långsamt över stenar och berg under en mycket lång tid och förändrade naturlandskapet. Isen var så tung att den tryckte ner marken under sig.

Landhöjningen

För 25 000 år sedan

Då var isen som störst.

Den täckte hela Norden, västra Ryssland och norra Tyskland.

För 10 000 år sedan

När isen smälte bort och försvann, var en stor del av naturlandskapet nedtryckt under vatten.

För 6 500 år sedan

Isen smälte sakta undan. Södra Sverige blev fritt från is.

För 6 500 år sedan

Men långsamt började marken att höja sig. Det som förut låg under vatten lyftes och blev till land.

I norra Sverige höjer sig kusten fortfarande med nästan en centimeter varje år. På hundra år blir det nästan en meter.

Idag

Landhöjning Marken höjer sig långsamt efter att ha varit nedtryckt av den tunga isen i tusentals år.

1-27 Intro.indd 19

Isen är nu helt borta.

Vissa delar av Sverige, där det idag är land, ligger under vatten.

Istider Perioder i jordens historia då en tjock, tung is täcker marken.

19

2012-06-29 12.53

N AT U R L A N D S K A P E T F Ö R Ä N D R A S

Vad hände när isen smälte?

Varför blir det istid?

Forskare tror att det blir istid om jordens bana runt solen ändras eller om jordaxelns lutning ändras.

Då kan klimatet på jorden bli kallare. Sommaren blir kort och inte särskilt varm. Då hinner inte snön smälta bort. För varje år som går packas snön samman till is.

Isen växer i tjocklek och sprider sig allt längre söderut. Till slut kan isen vara flera hundra meter tjock. Den tjocka isen mal sönder landskapet och formar om det.

När isen började smälta för ungefär 18 000 år sedan bildades stora sjöar av smältvatten. Och när isen hade smält bort såg Sverige förändrat ut. Höga spetsiga berg hade slipats runda av isen. Klippor och stora stenar hade malts sönder till grus och sand. Stora stenar hade flyttats till nya platser. Isen hade skapat långa åsar i landskapet.

Växter och djur kommer till Sverige Först var landskapet alldeles öde. Men så fort det blev varmare började det att växa i marken. När det fanns växter kom djur för att äta växterna. Med tiden kom också människorna hit för att jaga djur och samla växter.

Vid iskanten för 10 000 år sedan

Isberg lossnade Isen bröt loss stora stenar från bergen. Isblock med infrusna stenar lossnade från isen och flöt i väg.

Tjock is Den tunga och tjocka isen skrapade och tryckte ner marken.

Hav

Lera Isälvsmynning När isen smälte forsade smältvattnet fram i långa tunnlar under isen.

Rullstensås Smältvattnet från isen drog med sig lera och grus som la sig som långa grushögar. De kallas för rullstensåsar.

20

1-27 Intro.indd 20

2012-06-29 09.58

N AT U R L A N D S K A P E T F Ö R Ä N D R A S

Inlandsisens spår kan du se än idag Trots att istiden var för så länge sedan, kan vi fortfarande se spår av isen överallt i naturen.

Stenar som satt fast i isen skrapade repor i berghällar.

Reporna kallas för isräfflor.

En lång ås, en rullstensås, är ett resultat av inlandsisen.

I många rullstensåsar hämtar man sand och grus. Där är materialet fint och väl sorterat.

Landskapet idag

Landhöjning

Den tunga isen är borta och landskapet har sakta höjt sig.

Flyttblock Stora stenar hamnade på helt nya ställen.

Lerjord Gammal havsbotten med lerjord är bra att odla i.

21

1-27 Intro.indd 21

2012-06-29 09.58

Människan, naturen och resurserna Du är en del av naturen. Precis som varenda liten mygga, hare och blåval.

Och som varje träd och allt annat som lever här på jorden. Från naturen kommer vattnet du dricker, maten du äter och luften du andas. Därför är det viktigt att växterna och djuren i naturen mår bra, för att vi människor ska kunna må bra.

Just människan är en art som syns och märks mycket här på jorden. Inte bara för att vi är så många, utan för att vi använder och förändrar naturen på olika sätt. Vi plöjer upp åkrar där vi odlar grödor, fäller träd för att få virke, bygger hus att bo i och vägar att åka på.

Ja, det är faktiskt svårt att hitta en plats utan något spår från oss människor!

På många ställen i naturen syns det att vi människor har varit framme!

Här har vi byggt vägar, odlat grödor på marken, byggt hus och vindkraftverk.

28

28-39 mskn.indd 28

2012-06-29 10.01

M Ă„ N N I S K A N , N AT U R E N O C H R E S U R S E R N A

29

28-39 mskn.indd 29

2012-06-29 10.01

M Ä N N I S K A N , N AT U R E N O C H R E S U R S E R N A

Så använder vi naturen I Sverige finns många naturtyper som vi har mycket glädje av. Från naturen får vi mat, vatten och det vi behöver för att bygga och tillverka saker. Vi får också elektricitet till lampor och apparater.

Sådant som vi på olika sätt har nytta av i naturen kallas för naturresurs. Av naturresurserna får vi råvaror som kan användas till att tillverka olika produkter. Det gör man i industrier.

På bilden ser du mycket av det som vi får från naturen.

Våra viktigaste naturresurser BERGGR UNDEN

I berggrunden finns järn och andra metaller. Av järnet kan man göra allt från små skruvar till stora lastbilar.

ÅKR AR NA

På bondens åkrar växer olika sädesslag och grönsaker. Det blir mat till oss och till bondens djur.

Från djuren på bondgården får vi kött, mjölk, ägg, skinn och ull.

ÄLVAR NA

HAVEN

SKOGAR NA

Av kraften i älvarnas forsande vatten kan vi göra el.

I havet och sjöarna finns fiskar som vi kan äta.

Av skogens träd får vi virke. Av virket kan man bygga hus, möbler och mycket annat. Det blir också till papper.

32

28-39 mskn.indd 32

2012-06-29 10.01

M Ä N N I S K A N , N AT U R E N O C H R E S U R S E R N A

Från naturresurs till färdig produkt NATUR R ESURS

R ÅVAR A

INDUSTR I

PRODUKT

Något i naturen som vi kan ha nytta av.

Det vi använder för att tillverka produkter.

Där råvaran används för att göra en produkt.

Den färdiga varan.

På åkern odlas vete.

Vetet skördas.

I hav och sjö finns fisk.

Fisken fångas.

I berget finns järnmalm.

Malmen bryts ur berget. Stålverket gör stål av malmen.

Sverige har mycket skog.

Träden sågas ner.

Pappersbruket gör papper av träd.

Älven forsar fram.

Det forsande vattnet har stor kraft.

Vattenkraftverket gör om kraften till el.

Från åker till bulle

Kvarnen mal vetet till mjöl. Mjölet bakas till en bulle.

Från hav till fiskpinne

Fiskfabriken gör fiskpinnar av fisken.

Fiskpinnar till lunch!

Från berg till nyckel

Stålet blir en nyckel.

Från skog till tidning

Tidningen är av papper.

Från älv till el

Elen kommer hem till dig och mig.

33

28-39 mskn.indd 33

2012-06-29 10.01

M Ä N N I S K A N , N AT U R E N O C H R E S U R S E R N A

Naturens resurser ska räcka till många Det är mycket vi människor behöver för att kunna leva ett bra liv här på jorden! Det är mat, vatten, kläder, ett hus att bo i, elektricitet och många andra saker. Allt detta hämtar vi från naturen.

Det vi får från naturen ska räcka till väldigt många. Dels till alla oss som lever här på jorden idag, dels till dem som ska leva här i framtiden, som dina barn och barnbarn. Alla ska kunna äta sig mätta, dricka friskt vatten och leva ett gott liv. Därför ska vi vara rädda om naturens resurser. Vi får varken förstöra dem eller använda slut på dem. Vi behöver också dela rättvist på det som finns. Man brukar säga att vi behöver ha en hållbar utveckling.

”Hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser våra behov i dag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.” ur Brundtlandkommissionens FNrapport 1987 ”Vår gemensamma framtid”

Vad är hållbar utveckling?

Här kan du läsa vad några 10-åringar säger: är som en cirkel – allt går runt och används . Det om och om igen.

. Något som är bra för alla. . Att ta hand om vår planet och alla som lever här. vad vi har med andra och inte ta mer än . Dela vi behöver. . Göra världen till en bättre plats för framtiden. vara snäll mot alla dina grannar, även mot . Att träden. är inte bara städa på ditt eget rum – . Hållbarhet det handlar om att hålla snyggt i ett ännu större rum som tillhör alla!

34

28-39 mskn.indd 34

2012-06-29 10.01

M Ä N N I S K A N , N AT U R E N O C H R E S U R S E R N A

Med vårt sätt att leva går det åt mycket naturresurser Idag lever många av oss ett liv där vi köper många nya saker hela tiden. Ibland sådant man kanske inte riktigt behöver. Istället för att laga saker som går sönder köper vi nytt. Vi åker bil korta sträckor och flyger utomlands på semester.

Om vi fortsätter att leva på det här sättet använder vi mer naturresurser, både råvaror och energi, än vi egentligen behöver.

Det behövs smarta lösningar Det är tur att vi människor är påhittiga och bra på att komma på lösningar. Det har till exempel blivit populärt att köpa begagnade saker och kläder. Det kan man göra på loppis, i second hand-butiker eller på internet. Det är bra på flera sätt. Dels sparar man på naturens resurser, dels är det billigare. När kläder och saker återanvänds blir det också mindre med sopor.

Varje människa spelar roll Varje dag fattar du små beslut som påverkar naturen och faktiskt framtiden. Här är några saker du kan göra som sparar på naturens resurser. Du kan säkert komma på fler!

Drick kranvatten istället för flaskvatten. Då sparas energin för att tillverka flaskan och det blir inga utsläpp från lastbilar som kör vattenflaskorna till mataffärerna. Dessutom sparar du pengar till något roligare!

Om du inte ska så långt är det bättre att cykla än att åka bil. Ska du längre är det bättre att åka tåg eller buss.

Ät vegetarisk mat en dag i veckan (eller oftare).

Det sparar mycket på naturens resurser eftersom det går åt mycket mer energi till att framställa kött än till att odla grödor.

Var smart när du ska köpa saker. Köp begagnat eller bra kvalitet som inte går sönder så fort. När du inte behöver saken längre, kan du sälja den till någon annan, eller ge bort den.

35

28-39 mskn.indd 35

2012-06-29 10.01

SK ÅNE

Skåne Norr

E4

E6 E20

Båstad

FAKTA Småland

Halland H a ll l l a n d så s en

Kullen 188

Blekinge Immeln

Ängelholm

Kullaberg

Höganäs

E4

Hässleholm

S

Ivösjön

ö

d

Odlad mark

d

Skog

e

r

Helsingborg å s e E6

E22

SKÅNE

n

Kristianstad

u

Eslöv

s

Barsebäck

Lund

DANMARK

Vombsjön

E22

e

Större väg

Östersjön

Sjöbo

Staffanstorp

erl en

Europaväg

E47 E55

en

E4

sås

Landskapsgräns

röd

Ringsjön

Landskrona

Riksgräns

de

Orter

Lin

n

Ven E20

Malmö

Tomelilla E65

Ystad

Ö

Bergstopp

Sturup

Flygplats Kärnkraftverk

Skanör/ Falsterbo

Fyr

E6 E22

Trelleborg

Ales stenar

Glimmingehus

Ö

Sandhammaren

Smygehuk

0

Fornminne

Simrishamn

st

r

Järnväg

1

2

3

4

5 mil

Prästkrage Kronhjort Skånes landskapsdjur kronhjorten är ett stort djur. Hanen kan väga 200 kg. Kronhjortar finns mest i södra Sverige där de trivs bäst bland buskar och träd. Förr var de nästan utrotade, men idag ökar de i antal.

Skånes landskapsblomma prästkragen trivs på ängar, i dikeskanter och på åkrar.

Varför heter den prästkrage?

Jo, förr hade präster en stor vit krage runt halsen. Många tyckte att blomman liknade prästernas krage.

Var ligger Skåne? Skåne ligger längst ner i södra Sverige, inte långt ifrån Danmark.

Hur ser det ut? Runt kusterna finns det många fina sandstränder. Stora delar av Skåne består av åkrar och hagar.

I den norra delen finns bokskogar.

Städer Malmö är den största staden.

Några andra städer är Helsingborg, Lund, Kristianstad, Landskrona, Trelleborg, Ystad och Ängelholm.

Berg Kullaberg är 188 meter över havet.

Sjöar Ringsjön, Ivösjön, Immeln, Vombsjön Ö Ven ligger mitt i Öresund. Där odlar man bland annat durumvete som används till pasta.

Var bor folk? De flesta bor i städerna vid kusten mot Öresund. Malmö är Sveriges tredje största stad.

Vad arbetar man med? Många arbetar med lantbruk. I de större städerna ligger industrier som gör mat av allt som kommer från lantbruket. Här finns också många andra företag, till exempel inom teknik och läkemedel.

Spännande platser Ales stenar är en mystisk plats. På en klippa vid havet har man för över tusen år sedan rest 59 stora stenar som står i form av ett skepp. Ingen vet säkert vad stenarna har använts till.

Glimmingehus är en borg från medeltiden. Där kan man få se hur det var att leva vid den tiden.

Typiska maträtter Skånsk äggkaka och skånsk kalops. I november firar man Mårtens afton. Då bjuds det på svartsoppa, ugnstekt gås och spettekaka.

Ord på skånska påg pojke tös flicka rullebör skottkärra

54

54-55 Skåne_korr_2.indd 54

2012-06-29 10.36

SK ÅNE

Nära till Danmark I södra delen av Skåne finns det mycket åkermark. Jorden innehåller lera och i den växer det bra. Här odlar bönderna raps, vete, korn, sockerbetor och potatis. Fälten är så stora att man nästan inte ser var de slutar.

Det finns inte så många träd och vindarna får fart över de stora slätterna. Därför finns det en hel del vindkraftverk i Skåne.

I Skåne bor det över en miljon människor.

Många bor i de stora städerna som ligger längs kusten mot Öresund. Med hjälp av Öresundsbron åker man enkelt till Danmark.

Det gör det möjligt att bo i Skåne och arbeta i Danmark.

Från Trelleborg och Ystad går det färjor till både Tyskland och Polen.

På sommaren kommer många turister till Skåne. En del väljer att åka till Österlen. Det är ett område i sydöstra Skåne. Här finns vackra kullar där svartvita kor betar, odlingar med äpplen och många fina badstränder.

Det är försommar i Skåne. Nu växer och gror grödorna på böndernas åkrar. Den gula rapsen bakom bondens gård står redan i full blom.

Visste du att…

...Turning Torso i Malmö är Sveriges högsta byggnad. Tornet har 54 våningar och är 190 meter högt. Står man högst upp ser man Falsterbo i söder, Helsingborg i norr, Danmark i väster och Skånes åkrar i öster.

Malmö är Sveriges tredje största stad Malmö ligger vid kusten. En bit ifrån centrum ligger en lång badstrand som heter Ribersborg. Det är en plats dit många malmöbor söker sig för bad och motion.

Runt Malmö finns inga förorter. Därför är det alltid nära till centrum. Däremot är staden uppdelad i olika områden, t.ex. Centrum, Limhamn eller Rosengård.

I Malmö talas det över 100 språk. Det beror på att nästan var tredje invånare i kommer från ett annat land.

De flesta med utländsk bakgrund bor i stadens östra delar. Nästan hälften av alla förskolebarn i Malmö talar ett annat språk än svenska där hemma.

Förr var Malmö en industristad med ett båtvarv och en stor hamn. Idag är många av de gamla industrierna nedlagda. I hamnen har man istället byggt en ny högskola och många nya bostäder.

Västra hamnen är en ny stadsdel i Malmö.

55

54-55 Skåne_korr_2.indd 55

2012-06-29 10.36

I STA D E N

Staden och miljön Mycket trafik ger dålig luft

På vissa gator med mycket trafik är luften så förorenad att en vit gardin blir grå om man håller fönstret öppet.

När många bor på samma ställe blir det lättare att dela på saker.

Det finns cyklar som ingår i en cykelpool och får lånas gratis. Det finns också bilpooler. Då får man nyckel till ett garage där man kan hämta en bil när man behöver. Då behöver inte alla äga en egen bil.

Ett problem i nästan alla stora städer är dålig luft. Det är inte så konstigt för i en stad samlas många bilar och bussar på en och samma plats. Trafiken släpper ut avgaser som innehåller tusentals pyttesmå farliga ämnen. Dessa ämnen är varken bra för oss människor eller för miljön.

När vi andas in avgaser ökar risken att vi ska få astma och andra sjukdomar. Ett annat problem med avgaserna är att de bidrar till växthuseffekten. Utsläpp från bilar är en viktig orsak till att klimatet på jorden blir varmare.

Lösningar för en renare stad Även om all trafik i staden är ett problem, finns olika sätt att göra miljön bättre. En lösning är att bygga täta städer.

Då finns bostäder, skolor, arbetsplatser och affärer samlat på liten yta. Och då behöver vi inte åka så mycket bil.

Många gånger går det lika bra att cykla eller gå dit vi ska.

Ett annat bra sätt att minska bilarnas utsläpp är åka buss, spårvagn eller tunnelbana. När många åker tillsammans på det sättet kallas det kollektivtrafik.

– Tur att människan är så bra på att klura ut lösningar

– Odla på taket! Det blir inga långa transporter…

Högt upp på taket blommar det. Att odla på taken förbättrar miljön i staden på flera sätt.

Växterna på taken binder avgaser och gör luften renare. De dämpar också buller och isolerar huset vilket sparar energi.

Sådana här gröna tak blir allt vanligare i många städer.

102

96-107 Staden.indd 102

2012-06-29 11.03

I STA D E N

Värdefulla sopor? Överallt där det finns människor finns det också sopor.

Det är allt som blir över och som vi inte längre behöver.

I en stad med mycket folk blir det förstås också mycket sopor.

Människan har i alla tider löst problemet på olika sätt.

För länge sedan lämnade man soporna och flyttade till en ny plats. Ett annat sätt var att köra iväg och dumpa soporna i havet, i skogen eller på en soptipp.

Idag har vi blivit bättre på att ta hand om våra sopor.

Vi sorterar och återvinner mycket av det vi slänger. Då kan materialet i det vi kastar användas till nya saker. Till exempel kan pappret i gamla tidningar bli toalettpapper.

Plasten i en yoghurtburk kan bli till trädgårdsmöbler.

Ibland blir det så mycket sopor att papperskorgen inte räcker till. Mycket av det vi slänger går att återvinna och bli till nya saker. Men då måste vi bli bättre på att sopsortera än så här.

103

96-107 Staden.indd 103

2012-06-29 11.03

I fjällen Välkommen ut i vildmarken. Det syns inga hus eller vägar någonstans. Bara vild natur med höga fjäll och djupa dalar.

Här är vintern lång, mörk och kall.

Men under några veckor på sommaren lyser solen dygnet runt.

Höjd över havet i meter

Kaskasatjåkkå Kebnekaise 2076 2106 Kiruna Akkavare Sarektjåkkå

2000 1000 500 200

2016

Pårtetjåkkå

2089

A

2005

N

Luleå

N

D

E

R

Skellefteå Umeå

1796

11

Östersund

Helagsfjället

16

A

Sundsvall 1040

S

K

Fulufjället

STOCKHOLM Norrköping 12

Göteborg

Malmö Det bruna på kartan visar var våra allra högsta fjälltoppar ligger i Sverige. Ju ljusare gul färgen är i kartan, desto lägre är höjden.

Allra lägst är platser där kartan är grön.

Där finns nästan inga höga berg alls.

17 13

156

156-171 Fjällen.indd Avs1:156

2012-06-29 11.25

VÄ XTE R 1. Vide 2. Ripbär 3. Kråkbär 4. Isranunkel 5. Kvanne 6. Stormhatt 7. Smörboll 8. Purpurbräcka 9. Fjällbjörk 10. Dvärgbjörk

DJ U R 11. Varg 12. Järv 13. Lämmel 14. Ren 15. Fjällräv 16. Korp 17. Ripa 18. Ljungpipare 19. Blåhake 20. Kungsörn 21. Mygga

10

20

2 21

19 14 9 1

5 15

6

18 7

3 4

157 8

156-171 Fjällen.indd Avs1:157

2012-06-29 11.25

I FJÄ L L E N

Fjäll och miljö Våra svenska fjäll tillhör en av Europas sista riktiga vildmarker. Därför kommer människor från hela världen till fjällen för att uppleva den speciella naturen. På sommaren kan man titta på midnattssolen, vandra i fjällen, plocka hjortron, klättra i berg och fiska i sjöarna. På vintern kan man åka skidor och snowboard.

Människorna som bor i fjällområdet har på många sätt glädje av alla turister. Det ger jobb på hotell och restauranger, i skidliftar och stugbyar. Men det finns också problem med turismen. Naturen i fjällen är känslig. Hundratusentals skidåkare och många snöskotrar i fjällen sliter på det tunna markskiktet av lavar och ris.

Många drömmer om att stå på toppen av landets högsta berg! Att bestiga Kebnekaises sydtopp med is och snö är också något de flesta klarar. Att däremot komma upp på den kala Nordtoppen är både svårt och farligt. Då får man klättra direkt på det vassa berget. Det kräver både speciell utrustning och klättringsvana.

På vintern är snöskoter det enklaste och snabbaste sättet att ta sig fram i fjällen.

Men tyvärr bullrar den och släpper ut avgaser. På vissa ställen i fjällen är det förbjudet att köra, eller så får man bara köra på särskilda skoterleder.

160

156-171 Fjällen.indd Avs1:160

2012-06-29 11.25

I FJÄ L L E N

Vad händer i fjällen när klimatet blir varmare?

Idag

Vårt klimat på jorden blir långsamt varmare. Det får isarna i jordens glaciärer att börja smälta. Inte bara vid Nordpolen och Sydpolen, utan också på våra svenska fjälltoppar.

I Lappland finns landets högsta plats: Kebnekaises sydtopp.

Den högsta toppen består av is och snö. Eftersom man varje år mäter den kan man se hur det långsamt krymper.

Om all is smälter bort från Kebnekaises sydtopp kommer landets högsta punkt istället bli Kebnekaises nordtopp på 2 060 meter över havet. Den är i fast berg som inte kommer att smälta.

De här båda bilderna visar Sylglaciären i Jämtland, men det skiljer ungefär 100 år mellan bilderna. På bilden till höger syns tydligt hur det varmare klimatet fått glaciären att smälta i kanterna. Den har blivit mycket mindre.

Skogen växer allt högre upp på fjället

När klimatet blir varmare kan träd och växter leva högre på fjället. Den så kallade trädgränsen flyttar därför längre och längre upp. Forskarna tror att det kommer växa skog ända uppe på fjälltopparna inom 100 år. Med träden följer förstås också andra växter. Idag kan du hitta både vitsippor och harsyra på fjället. De brukar annars räknas som skogsväxter.

Glaciär är is på toppen av ett fjäll.

Isen smälter inte bort på sommaren.

156-171 Fjällen.indd Avs1:161

Trädgränsen Ovanför den gränsen kan inga träd växa.

En liten ekplanta har slagit rot på fjällsluttningen Predikostolen i Härjedalen.

Så här högt brukar inga träd växa, men det varmare klimatet flyttar upp trädgränsen.

161

2012-06-29 11.25

LAPPLAND

Lappland

Fakta Treriksröset

Norr

E8

FINLAND en

Torne träsk

Abisko nationalpark

E6

Mu oni oä lv

Abisko

La in

E10

Jukkasjärvi 2106 21 To Esrange rne Kebnekaise Kiruna älve en Ka n lix ixälv en Stora Sjöfallets nationalpark 2076

NORGE Padjelanta nationalpark

Stora Lulevatten

Malmberget

un g

sleden

2089

Sarektjåkkå Sareks nationalpark

1869

Sulitelma

Gällivare

K

LAPPLAND

E10

Jokkmokk Lu le ä lve n

Polcirkeln

Kungs le

Odlad mark

de n

Arjeplog Piteäl ve n

Uddjaur Hemavan Tärnaby

E4

Storavan

Landskapsgräns E12

Europaväg

Storuman

Järnväg

en lälv

Större väg

Arvidsjaur

en

V in de

Storuman

Ske lle fte älv

Västerbotten

Vattenfall

V IK

rm a ge

Jämtland

Vilhelmina

Lycksele

EN

Ån Flygplats

n ve

Bergstopp

EN

Um eä l

nä lv

en Åsele

E12

E4

0 1 2 3 4 5 mil

Ångermanland

176

TT

E4

Norrbotten

Hornavan

Orter Riksgräns

Polcirkeln

BO

Skog

n lve ioä

Kaskasatjåkkå

Fjällräv

Fjällsippa

Lapplands landskapsdjur fjällräven lever uppe på kalfjället. Den har en varm päls och klarar kylan bra. På vintern blir pälsen vit och extra tjock.

Lapplands landskapsblomma fjällsippan växer långt upp på fjällsluttningarna.

176-177 Lappland.indd 176

Var ligger Lappland? Lappland ligger längst norrut i Sverige och gränsar till Norge och Finland.

Hur ser det ut? Ungefär halva Lappland består av fjäll. På den andra halvan växer det skog. Från fjällen rinner flera stora älvar ner mot Bottenviken.

Städer Kiruna och Lycksele är två städer. Några orter är Malmberget, Gällivare, Jokkmokk, Arjeplog, Arvidsjaur, Storuman, Vilhelmina och Åsele.

Fjäll Kebnekaise är Sveriges högsta berg, 2 106 meter över havet. Några andra fjäll är Kaskasatjåkkå och Sulitelma.

Sjöar Hornavan är Sveriges djupaste sjö (228 meter djup). Torne träsk, Stora Lulevattnet, Uddjaur, Storavan och Storuman heter några andra sjöar. Älvar Muonioälven, Torneälven, Kalixälven, Luleälven, Piteälven, Skellefteälven, Vindelälven, Umeälven, Ångermanälven Nationalparker Abisko nationalpark, Stora Sjöfallets nationalpark, Sareks nationalpark och Padjelanta nationalpark Vad arbetar man med? Järnmalm bryts i gruvor i Kiruna och Malmberget.

Många i Lappland arbetar också med att ta hand om turister som kommer hit från jordens alla hörn.

Spännande platser Ishotellet i Jukkasjärvi, Rymdbasen Esrange utanför Kiruna, fjälltoppen Kebnekaise och Treriksröset där gränserna mellan Sverige, Norge och Finland möts.

Typisk maträtt Torkat eller rökt renkött.

Kända personer Många kända skidåkare kommer från Tärnaby, bland andra Anja Pärson och Ingemar Stenmark.

Ord i Lappland hurvas darra av köld, rysa nalta lite myrbär hjortron eljest annorlunda

2012-06-29 11.29

Bildförteckning Lars Bygdemark/Scanpix 8 (1) Johner/Getty Images 8 (2) Hanna Teleman/Scanpix 9 Bård Løken/NN/Samfoto/Scanpix 13 (1) Franz Aberham/Photographer’s Choice/ Getty Images 13 (2) Trons/Scanpix 13 (3) Göran Hansson/Naturfotograferna/IBL 21 (1) Jan Töve/Naturfotograferna/IBL 21 (2) Ingvar Andersson/Scanpix 23 (1) Anders Wiklund/Scanpix 23 (2) Ola Bergman/Scanpix 25 Thomas Henriksson/Scanpix 26 Håkan Jansson/Maskot/Scanpix 29 Kunst & Scheidulin/AGE/Getty Images 34 Anna Simonsson/SvD/Scanpix 35 (1) Tomas Oneborg/SvD/Scanpix 35 (2) Jerker Fredholm/Scanpix 38 Eva Rosenkvist/Biofoto/Scanpix 39 (1) Visuals Unlimited/Getty Images 39 (2) Per-Olov Eriksson/Naturfotograferna/IBL 42 Mikael Sjöberg/Scanpix 46 (1,2) André Maslennikov/Scanpix 46 (3,4) Håkan Lindgren/Scanpix 47 (1) Anders Gustafsson/Scanpix 47 (2) Johnny Palmér/Scanpix 48 Örjan Eriksson 49 (1) Pär Eliasson/Scanpix 49 (2) Linus Meyer/Scanpix 50 (1) Lars Lindqvist/DN/Scanpix 50 (2) Borg Mesch/Nordiska museet 51 (1) Jan Töve/Naturfotograferna/IBL 51 (2) Jeffrey Coolidge/The Image Bank/Getty Images 52 Jan Collsiöö/Scanpix 53 (1) Yellowj/Shutterstock 53 (2) Dulce Rubia/Shutterstock 53 (3) Peter Gerdehag/Briljans/Folio 55 (1) Tryman, Kentaroo/Johner/Getty Images 55 (2) Anders Blomqvist/Lonely Planet Images/ Getty Images 55 (3) Beppe Arvidsson/Bildhuset/Scanpix 57 (1) Ingmar Johansson/Sydöstran/Scanpix 57 (2) Martin Borg/Scanpix 59 (1) Utvandrarnas hus 59 (2)

Göran Gustafsson/Scanpix 62 (1) Sofia Sabel/Scanpix 62 (2) Torbjörn Lilja/Naturfotograferna/IBL 62 (3) Stig Olsson/Scanpix 64 Tore Hagman/Scanpix 65 Tommy Svensson/Scanpix 67 (1) Mats Nilsson 67 (2) Magnus Hallgren/Scanpix 68 Joy Lindstrand/Scanpix 69 Mats W Pettersson/Naturfotograferna/IBL 71 (1) André Maslennikov/Scanpix 71 (2) Anders Salesjö/Naturfotograferna/IBL 71 (3) Björn Ålander/Great Shots/Nordic Photos 73 (1) Thomas Andersson/IBL 73 (2) Jeppe Wikström/Scanpix 75 (1) Bengt Jansson/Scanpix 75 (2) Jan E Carlsson/Scanpix 77 (1) Torbjörn Lilja/Naturfotograferna/IBL 77 (2) Birger Lallo/IBL 77 (3) Anders Andarve/Pix Gallery 79 (1) Rolf Jönsson/GT/Scanpix 79 (2) Bengt Jansson/Scanpix 79 (3) Bengt Ekman/Naturfotograferna/IBL 82 (1) Lennart Hyse/Scanpix 82 (2) Fredrik Funck/Scanpix 86 André Maslennikov/Scanpix 87 Hugh Sitton/The Image Bank/Getty Images 88 Jonas Lindkvist/Scanpix 89 (1) Göran Gustafsson/Scanpix 89 (2) Lennart Hyse/Scanpix 89 (3) Åke Lindau/IBL 91 (1) Maria Ljungberg 91 (2) Per-Erik Adamsson/Greatshots/Nordic Photos 93 (1) Leif Jacobsson/GT/Scanpix 93 (2) Joakim Berglund/Scanpix 95 (1) Leif & Inge Hallberg/Scanpix 95 (2) Lars Lindqvist/DN/Scanpix 96 Lennart Hyse/Scanpix 98 (1) Claes Löfgren/Scanpix 98 (2) Nordiska Museet 101 (1) Jeppe Wikström/Scanpix 101 (2) Shannon Stapleton/Reuters/Scanpix 102

ISBN 978 - 91-47-10264-8 © 2012 Torsten Bengtsson, Annica Hedin och Liber AB Redaktör: Charlotte Eriksson Formgivare: Lotta Rennéus, Sara Ånestrand Bildredaktör: Mikael Myrnerts Faktor: Eva Runeberg Pålman Projektgrupp för Upptäckarserien: Lennart Holmgren, Inga Henriksson, Charlotte Eriksson, Ludvig Myrenberg, Lotta Rennéus, Mikael Myrnerts, Sara Ånestrand Omslag: Lotta Rennéus, Sara Ånestrand Faktagranskning: Yngve Axelsson (Jernkontoret), Lars Gavelin (LKAB), Eva Thelin (Språk- och folkminnesinstitutet) Tack alla andra faktagranskare, barn och andra sakkunniga!

Ett särskilt tack till lärare och elever i Ludvigsborgs Friskola, Aspuddens skola, Norrbackaskolan, Solfagra skola och Tyresö skola!

Andra upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Kina 2012

Lars Epstein/DN/Scanpix 103 Richard Ryan/Scanpix 104 Beatrice Lundborg/Scanpix 105 (1) Bo Zaunders/Corbis/Scanpix 105 (2) Bertil Ericsson/Scanpix 105 (3) Karin Smeds/Folio/Getty Images 105 (4) Lars Nyman/Scanpix 105 (5) Bruno Ehrs/Photonica/Getty Images 106 Masdar City 107 Lennart Mathiasson/Naturfotograferna/ IBL 109 (1) Malcolm Hanes/Scanpix 109 (2) Ann Linderhjelm/Megapix 111 (1) Johan Nilsson/Scanpix 111 (2) Mujo Korach/IBL 113 (1) Kasper Dudzik/Scanpix 113 (2) Lennart Hyse/Scanpix 115 (1) Lennart Hyse/Scanpix 115 (2) Kamerareportage/Scanpix 118 Ralf Bergman/Scanpix 121 Karl Sandel/IBL 123 (1) Fredrik Persson/Scanpix 123 (2) Göte Eriksson/Naturfotograferna/IBL 125 (1) Alf Linderheim/IBL 125 (2) Timothy Laman/National Gepgraphic/Getty Images 125 (3) Magnus Elander/Scanpix 126 (1) Ulf Risberg/ Naturfotograferna/IBL 126 (2) Jan Schützer/Naturfotograferna/IBL 126 (3) Jan Schützer/Naturfotograferna/IBL 127 Lars Tunbjörk/Tiofoto/Nordic Photos 128 Bengt Andreasson/Megapix 131 Per-Erik Adamsson/Greatshots/Nordic Photos 133 (1) Viollet/IBL 133 (2) Per-Erik Adamsson/Greatshots/Nordic Photos 135 (1) Sam Stadener/Scanpix 135 (2) Jörgen Svedsen/Scanpix 137 (1) Andreas Bardell/Scanpix 137 (2) Anders Good/IBL 139 (1) Helena Rohlin/Hälsinge Kurirer/Scanpix 139 (2) Michael Engman/Sundsvalls kommun 141 (1) IBL 141 (2) Peter Gerdehag/Briljans/Folio 143 (1)

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Kopiering, utöver lärares och elever rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t ex kommuner och landsting.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet.

Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Jack Mikrut/Scanpix 143 (2) Håkan Sandbring/Scanpix 144 E.ON Sverige AB 147 Karl Sandel/IBL 150 (1) Anette Nantell/Scanpix 150 (2) Mikael Lundgren/Scanpix 153 (1) Hans-Olov Lundkvist/Scanpix 153 (2) Denny Lorentzen/Scanpix 153 (3) Pite havsbad 155 Kate Kärrberg 158 Erich Stering/Scanpix 159 Lars Thulin/Johner/Getty Images 160 (1) Ia Wadendal/Scanpix 160 (2) Leif Kullman 161 Peter Hoelstad/DN/Scanpix 162 Paul Hansen/Scanpix 163 (1) Ragnar Ness/IBL 163 (2) Johan Ödmann/Johner/Getty Images 164 (1) Lars Lindberg 164 (2–5) Borg Mesch/Nordiska museet 167 (1) Jan E Carlsson/Scanpix 167 (2) Daniel Roos/Scanpix 168 (1) Bethlehem Steel/AFPI/Scanpix 168 (2) SSAB 168 (3) Daniel Roos/Scanpix 169 (1) Stig-Göran Nilsson/Jernkontoret 169 (2) Sandvik 169 (3) Gavin Hellier/Robert Harding World Imagery/ Corbis/Scanpix 170 Patrik Olofsson / Naturfotograferna /IBL 171 (1) Peter Lilja/Naturfotograferna/IBL 171 (2) Torbjörn Lilja/Naturfotograferna/IBL 171 (3) Patrick Trägårdh/Scanpix 171 (4) Pär Eliasson/Scanpix 173 (1) Håkan Sjöström/NT/Scanpix 173 (2) Martin Borg/Scanpix 175 (1) Jan Luthman/Scanpix 175 (2) Per-Erik Adamsson/Great Shots/Nordic Photos 177 (1) SSC 177 (2) Bård: Mikael Andersson/Mira/Nordic Photos Omslag framsida: Jan Töve/Naturfotograferna/IBL (1) Thomas Henriksson/Scanpix (2) Omslag baksida: Bertil Ericson/Scanpix

Kapitelbårder På ängen: Göran Gustavsson/Pressens Bild, Den odlade marken: Göran Gustafsson/Pressens Bild, Kusten och havet: Peter Gerdehag/Great Shots, Sjön: Joakim Kröger/Pressens Bild, I staden: Malcolm Hanes/Pressens Bild, I skogen: Sven-Gunnar Bergström/IBL, Vid älven: Sandbring, Håkan/Pressens Bild, I fjällen: Hans Strand/Corbis/Scanpix Omslag framsida: Lindgren, Håkan/Pressens Bild Omslag baksida: Palmér, Johnny/Pressens Bild Kartor: Liber Kartor/Julia Björklund Teckningar:

Bo Lundwall

Johnny Dyrander

Björn Bergenholtz

Mats Johansson

Leif Eriksson: landskapsdjur

Anders Westerberg: 18, 19, 65, 100

178-180 Register_copy.indd 180

2012-07-03 13.54

Lindome

Kungsbacka Lygnern

sk

an

g Västergötland Vi

Ringhals

– böcker i SO och NO för skolår 4–6 Den här boken handlar om Sverige. Det är ett stort land med mycket spännande att uppleva.

Ullared

E6 E20

ran

Ät

Varberg

Upptäck Sverige Geografi Lgr 11 innehåller: • beskrivningar av Sveriges olika livsmiljöer • alla Sveriges landskap med fakta och kartor • naturlandskapet och dess förändringar • hållbara utvecklingsfrågor • viktiga ord och begrepp

Småland

Upptäck Sverige Geografi Lgr 11 Arbetsbok

N iss

GEOGRAFI

Upptäck Sverige Geografi Lgr 11 ingår i Upptäckarserien och är samplanerad med:

an

HALLAND Falkenberg

Kattegatt

SVERIGE Halmstad

Tylösand

Laholmsbukten

Upptäck Sverige Biologi 21-21880-3

Mellbystrand

Upptäckarserien har fler titlar. Se www.liber.se

La g

Laholm

an

Ha llandsåsen

Skåne

V GEOGRAFI • LGR

Torsten Bengtsson

11

V

Annica Hedin

Best.nr 47-10264-8 Tryck.nr 47-10264-8

TORSTEN BENGTSSON och ANNICA HEDIN LIBER

UpptäckSv_omsl_ok.indd 1

2012-06-29 13.02