Page 1

l e i f e r i k s s o n m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d ur iel hedengren

söka svar r e l igionsk unsk ap kur s a & b

Bokens huvudförfattare, malin mattsson flennegård, är gymnasielärare i religionskunskap.

l e i f e r i k s s o n m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d ur iel hedengren

söka svar r e l igionsk unsk ap kur s a & b

mattsson flennegård eriksson hedengren

söka svar är en modern lärobok i religionskunskap kurs A och B. Existentiella och etiska frågor har en framskjuten plats inom religionsavsnitten. Upplägget bygger på ett undersökande och jämförande arbetssätt. Bastexter och uppgifter erbjuder rika möjligheter till diskussion och eftertanke. Ett särskilt metodkapitel ger verktyg för arbete med texter och självständig forskning. I denna tredje upplaga av söka svar är etikkapitlet omarbetat och väsentligt utökat.

söka svar

Best.nr 47-09255-0 Tryck.nr 47-09255-0

tredje upplagan Omslag_SS.indd 1

liber 08-10-22 16.31.10


INNEHÅLL

Sökandet efter en livskompass 13 av m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d o c h l e i f e r i k s s on

Vad är en livsåskådning? 14 Vad är religion? 16 Religionens språk 19 Stämma av livskompassen 20 Uppgifter 23 Överblicka

Hur studerar man religion? 25 av m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d

Metoden som verktyg 26 Frågeställningen som nyckel till svar 27 Att söka information 27 Några länkar 28 Att sortera och bearbeta informationen 29 Att analysera informationen 30 Att dra slutsatser, tolka och ta ställning 30 Att sammanställa resultaten 31

Att arbeta med religionstexter 32 Bildspråk och symboler 33 Nycklar till texten – en analysmodell 34 En textanalys – människans skapelse 37

Inlaga_SS.indd 5

09-01-15 11.40.13


Etik 43 av l e i f e r i k s s on o c h m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d

Vad är etik och moral? 44 Etik och människosyn 45 Vilken är synen på frihet? 46 Vilken är synen på egoism? 47 Värde – värdering 48

Människovärde – vad är det? 48 Vilken betydelse har arv och miljö? 49

Moraliskt ansvar – för alla, för vissa, för ingen? 51 Religionerna och etiken 52 Etikens tre huvudvägar 55 Pliktetikerns väg 56 Handling – för vem? 57 Konsekvensetikerns väg 57 Sinnelagsetikerns väg 60

Litet ABC för etiska resonemang 62 Uppgifter 63 Överblicka ★ Tänk efter ★ Sök i texten ★ Sök på egen hand

Naturfolk 75 av m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d

Aboriginernas religion 77 av m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d

Den hotade drömtiden 77 Världen sedd med aboriginernas ögon 79 Skaparvarelsernas och totemvarelsernas betydelse 80 Vad är en människa? 82 Människans livssituation 83 En vandring mot målet 84 Uppgifter 91

Inlaga_SS.indd 6

09-01-15 11.40.14


Religionerna i öst 95 av m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d

Indien är religionernas moder 95 Det eviga kretsloppet 96

Hinduism 99 av m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d

Hinduism – historiens och myternas religion 100 Världen sedd med hinduiska ögon 105 Vad är en människa? 110 Människans livssituation 112 En vandring mot målet 116 Uppgifter 121 Överblicka ★ Tänk efter ★ Sök i texten ★ Sök på egen hand

Buddhism 129 av m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d

Buddhism – den gyllene medelvägens religion 131 Buddhas liv är den buddhistiska historiens början 132 Världen sedd med buddhistiska ögon 136 Vad är en människa? 138 Människans livssituation 142 En vandring mot målet 144 Uppgifter 154 Överblicka ★ Tänk efter ★ Sök i texten ★ Sök på egen hand

Kinas religioner 165 av m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d

Kina och strävan efter harmoni 165 Världen sedd med kinesiska ögon 166 Vad är en människa? 169 Människans livssituation 170 En vandring mot målet 173 Uppgifter, se Japanavsnittet s. 184

Inlaga_SS.indd 7

09-01-15 11.40.16


Japans religioner 177 av m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d

Japan och gudarnas väg 177 Världen sedd med shintoistiska ögon 178 Vad är en människa? 180 Människans livssituation 181 En vandring mot målet 182 Uppgifter 184 Överblicka ★ Tänk efter

Sök i texten ★ Sök på egen hand

Religionerna i väst 191 av m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d

Uppenbarelser, berg och vandringar 194 Gud uppenbarar sig … 196 Viktiga vandringar 198 Händelser på berg och i öken 201 Tron på en Gud 204 Bokreligioner och bokfolk 205 Abrahams barn – profeter och personligheter 209 Sverige – ett mångreligiöst land 212 Uppgifter 214 Överblicka ★ Tänk efter

Sök i texten ★ Sök på egen hand

Judendom 225 av m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d

Judendom – förbundens religion 226 Världen sedd med judiska ögon 229 Vad är en människa? 234 Människans livssituation 236 En vandring mot målet 241 Uppgifter 245 Överblicka ★ Tänk efter

Inlaga_SS.indd 8

Sök i texten ★ Sök på egen hand

09-01-15 11.40.18


Kristendom 253 av m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d

Kristendom – försoningens religion 254 Jesus 256 Världen sedd med kristna ögon 262 Gud: Fadern, Sonen och Den helige Anden 266 Vad är en människa? 270 Människans livssituation 271 En vandring mot målet 279 Frikyrkornas Sverige 283 Uppgifter 290 Överblicka ★ Tänk efter

Sök i texten ★ Sök på egen hand

Islam 297 av m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d

Islam – den allomfattande religionen 298 Muhammed 301 Världen sedd med muslimska ögon 306 Vad är en människa? 312 Människans livssituation 314 En vandring mot målet 319 Uppgifter 325 Överblicka ★ Tänk efter

Sök i texten ★ Sök på egen hand

Livsåskådningar utan Gud 335 av l e i f e r i k s s on

Existentialism - att vara dömd till frihet 336 Feminism - kamp för lika villkor 340 Marxism - den skapande människan 345 Ekosofi – att leva och låta leva 348 Uppgifter 351 Överblicka ★ Tänk efter

Inlaga_SS.indd 9

Sök i texten ★ Sök på egen hand

09-01-15 11.40.19


Nya tider och en ny andlighet 361 av ur iel hedeng r en

Sekularisering 361 New Age 367 Hur blir det i framtiden? 377 Uppgifter 381 Överblicka ★ Tänk efter

Sök i texten ★ Sök på egen hand

Register 389 Litteratur 397

Inlaga_SS.indd 10

09-01-15 11.40.19


Att arbeta med SÖKA SVAR

11 sect ion 

innehållsrika bastexter En modern lärobok i religionskunskap kurs A och B. Du skapar din egen A–kurs och B–kurs utifrån innehållsrika bastexter.

faktarutor i texterna Fakta som förklarar eller fördjupar, markeras med röd rubrik och text i mindre grad.

etik Ett etikkapitel erbjuder bl a ett litet etiskt ABC att arbeta med när man ställs inför moraliska problem.

uppgifter Fyra slags uppgifter:

överblicka tänk efter sök i texten sök på egen hand [A]–, [B]– och [AB]–markering vid uppgifterna ska uppfattas som ett förslag. Uppgifter av enklare slag markeras med ★ Uppgifter som kräver mer eftertanke markeras med ★★

Inlaga_SS.indd 11

09-01-15 11.40.20


43

ETIK Jorden kan du inte göra om. Stilla din häftiga själ! Endast en sak kan du göra: en annan människa väl. Men detta är redan så mycket att själva stjärnorna ler. En hungrande människa mindre betyder en broder mer. st ig dag erman (1954)

Troende är inte den som blir mätt medan hans granne är hungrig. muslimsk hadit h al-hakim, bukhar i, tabarani

vi människor möter varje dag situationer då vi måste göra ett val, ta ställning, svara ja eller nej. I Stig Dagermans dikt och i den muslimska hadithen (berättelse ur profeten Muhammeds liv) framhävs det stora i att ta hand om sina medmänniskor, och det kan kanske ses som en självklarhet. Men i själva verket är denna omsorg ett

VA R F Ö R LEVE R VISSA I ÖVE RFLÖD NÄR ANDRA SVÄLT E R? VAD HÄN DE R MED VÄ R LD EN NÄ R VI FYLLE R DE N M E D SOPOR OCH FÖRO R E N I N G AR ? VILK ET Ä R MIT T ANSVAR? M ORALISKA FRÅ G OR Ä R SÄ LLAN E N K L A, M E N A LLTID A NG ELÄ G NA.

Inlaga_SS.indd 43

09-01-15 11.41.16


44 e t ik

tydligt exempel på ett s.k. etiskt ställningstagande som kräver såväl tanke som insikt och beslutsamhet. Ska jag skolka från mattelektionen? Vill jag donera mina organ när jag dör? Borde jag berätta att jag såg henne med en annan kille? Har en mördare samma människovärde som andra? De frågor vi ställer oss som handlar om rätt och fel, ont och gott, vad vi bör och inte bör göra, kallas moraliska frågor. De rör allt ifrån små vardagliga situationer till stora livsavgörande händelser. För det mesta funderar vi inte så mycket på de val vi gör eller på vad vi tycker i en viss fråga. Men så plötsligt händer något som gör att vi blir mycket medvetna om hur viktigt det är att veta hur man väljer att handla, och varför man handlar så. Särskilt medvetna blir vi om detta när vi upplever orättvisor av olika slag och när vi känner att vi inte gjort vad vi tycker att vi borde. Det är det här som etik handlar om.

Vad är etik och moral? Egentligen betyder ordet etik »läran om moralen«. Etik är tankar och teorier om vad som är rätt och fel, vad man bör och inte bör. Dessa tankar och teorier finns ofta kollektivt formulerade på något sätt, t.ex. i form av ett samhälles regler och lagar eller i en religions heliga skrifter Ingen må utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. a l l m ä n f ör k l ar i ng om de m ä n s k l ig a rät t ig h e t e r n a

Ni har hört att det blev sagt: Du skall älska din nästa och hata din fiende. Men jag säger er: älska era fiender och be för dem som förföljer er. mat t eus 5:43–4 4

Inlaga_SS.indd 44

09-01-15 11.41.16


42 e t ik Inlaga_SS.indd 42

09-01-15 11.41.14


54

Mänskligt moraliskt mörker – nazismens massmord

e t ik

Ingen enskild händelse har i västvärlden kommit att personifiera människans mörka, onda och avskyvärda sida så mycket som nazisternas massmord under andra världskriget. Under Förintelsen (ett begrepp som används om mordet på judarna) mördades inte bara sex miljoner judar. Mellan 250 000–500 000 romer mördades (på romani kallas Förintelsen porrajmos, uppslukandet). 2 500–5 000 Jehovas vittnen mördades. 200 000–300 000 fysiskt och psykiskt funktionshindrade mör-

ROM E R Ä R E N FOLKGRUPP SOM DRAB B AT S H ÅR T AV OM VÄR L DE N S FÖR DOM AR OC H G E NOM HIST ORIE N OFTA HAR FÅT T SIT T M ÄN N I S K OVÄR DE K R ÄN K T. I S V E R I G E HAR ROM E R FUNNIT S I M INST 5 0 0 Å R. DE N DANS AN DE FL I C K AN FI R AR I N T E R N AT I ON E L L A ROM E RDAG E N DE N 8 A PRIL. ROM E RNA S FLA G G A HI S S AS OC H M AN S J U N G E R N AT I ONALSÅNG E N G E LE M , GE LE M ( JA G HAR VA NDR AT ) PÅ DE T E G N A S PR ÅK E T R OM AN I .

Inlaga_SS.indd 54

09-01-15 11.42.00


3

55 e t ik

dades. 5 000–1 5000 homosexuella internerades i lägren. Man vet inte exakt hur många av dessa som dog. Den människosyn som låg till grund för detta massmördande utgick inte från alla människors lika värde. Istället, menade Hitler och hans närmaste, fanns det människor som genom sin existens försvagade och förstörde samhället, moralen och mänskligheten. Nazismens brott mot mänskligheten visade och visar fortfarande vad vi människor är kapabla att göra mot varandra. Under vissa omständigheter träder tankar om vi och de, fienden, den andre in i människans moraliska medvetande. Det är i många konflikter mellan människor just tanken om den egna gruppens, det egna folkets förträfflighet och den andra gruppens uselhet som ger näring och grogrund för våld, kränkningar och dödande. Hur kommer det sig, tror du, att människor är kapabla att utföra det som exempelvis Hitler gav order om?

Etikens tre huvudvägar När man söker vad som är bra och gott – det etiska värdet – finns det i huvudsak tre olika vägar som är användbara på den etiska kartan. Dessa kan vi identifiera genom att ställa följande frågor: ★ Ligger värdet i handlingen, i själva pliktuppfyllelsen? ★ Ligger det i stället i det mål jag uppnår, det vill säga i de goda konse-

kvenser som en handling medför? ★ Eller ligger värdet i den goda avsikt jag hade med min handling –

även om allting blev fel?

Frågorna visar bara vilka resonemangsvägar som är möjliga; de säger inget om vilket alternativ som är bäst för att nå ett visst resultat. Att välja väg för att komma fram till ett bestämt mål medför i sin tur att även välja de handlingar som leder till det vi anser vara rätt eller

Inlaga_SS.indd 55

09-01-15 11.42.02


B LAND NAT URFOLKE N FÖRM E DLA S KUNS K APE N OM DE N E G NA KULT URE N, RE LIG IONE N OCH T R ADI T I ON E R NA VIDARE FRÅ N G E NE RAT ION T ILL GE N E R AT I ON .

74

DE SSA B ARN T ILLHÖR NORDE NS

e t ik

NAT URFOLK – SAM E RNA.

Inlaga_SS.indd 74

09-01-15 11.42.06


75

NATURFOLK naturfolk kallas de människor som lever i nära beroende av naturen, ofta i svårtillgängliga trakter som i regnskogar, bergsområden och på små ögrupper. De utmärks också av att de genom årtusendena behållit sina urgamla traditioner och sin religion. Ofta har naturfolken kallats för skriftlösa folk, eftersom deras myter inte skrivits ner utan levt vidare genom muntlig tradition. Det var först när missionärer och folklivsforskare började intressera sig för naturfolken som deras berättelser nedtecknades. Långt fram på 1800-talet ansågs naturfolkens religioner vara primitiva och outvecklade bland annat därför att de trodde på många gudar och på andar och förfäder. Tron på många gudar (polyteism) och andetro (animism) menade forskarna var något som utmärkte de allra första människorna. Naturfolken stod alltså kvar på religionens första stadium och hade inte utvecklats mer, därav benämningen primitiva. Ju större kunskapen blivit om naturfolkens religioner, desto mer har denna felaktiga uppfattning försvunnit. Idag vet religionsforskarna mycket mer om naturfolkens religiösa värld och har upptäckt en rikedom av myter, tankar och handlingar som rör allt det som handlar om människans förhållande till naturen, varandra och det gudomliga. Det finns inte en slags naturreligion, utan varje naturfolk har religiösa tankar och handlingar som till stor del är präglade av de förhållanden de levt och lever under. Men gemensam är en helhetssyn på världen. Allt hör samman i ett enda stort sammanhang och kretslopp.

Inlaga_SS.indd 75

09-01-15 11.42.07


104 hin d uis m GUDEN BR A H MA MED H UST RUN SAR A S VATI. I H Ä ND ER NA H ÅLLE R BR AH MA F Ö R EMÅ L S O M SYM B OLISE RA R SK AP ELSEN AV VÄ R LD EN, BL.A. E N LO TU S BLO MMA O C H D E H ELIGA VEDA S K R IF TER NA .

Inlaga_SS.indd 104

09-01-15 11.43.47


Världen sedd med hinduiska ögon

105 hin d uis m

Världens och universums förlopp beror enligt hinduisk tro av tre stora gudar och deras speciella egenskaper. Skaparen, Upprätthållaren och Förstöraren

Brahma skapar världen och anses därför vara källan och upphovet till allt som finns, till tid, rymd och orsak. Hans hustru Sarasvati tillbes i egenskap av skapelsekraftens och kunskapens gudinna. Ur föreningen mellan Brahma och Sarasvati har alla varelser uppstått. Brahma framställs med ett ansikte i varje väderstreck, med skägg, halvslutna ögon och sittande på sitt följedjur svanen Hamsa. Till Brahma vänder sig få hinduer eftersom hans uppgift är att skapa och sedan dra sig tillbaka fram till nästa skapelseprocess. Därför finns endast två tempel till Brahmas ära i Indien. Vishnu ansvarar för att upprätthålla och försvara den värld som Brahma skapat. Namnet Vishnu betyder »den som trängt in i allting« och han är den yttersta orsaken till att allt kan existera. Han avbildas stående; rak och fast liksom en pelare. I sina fyra händer håller han föremål som symboliserar alla de element som behövs för att världen ska kunna existera, bland annat jord, eld, vatten, luft, eter, intellekt och medvetande. Vishnu är en mycket populär gud och dyrkas av en stor mängd hinduer, främst i norra Indien. Hans hustru Lakshmi, fram- V I S HN U U PPR ÄT T HÅL L E R OC H S K YDDAR VÄR L DE N . HAN S TÅR I gångens och skönhetens gudinna, är också L OT U S B L OM M AN S OM S YM B OL I S E R AR HU R VÄR L DE N S PI R AR , S L ÅR U T hon mycket omtyckt. I B L OM OC H T I L L S L U T V I S S N AR .

Inlaga_SS.indd 105

09-01-15 11.43.48


Inlaga_SS.indd 191

191 r e l ig ion e r n a i väs t

RELIGIONERNA I VÄST

09-01-15 11.47.05


192 r e l ig ion e r n a i väs t

det är fredag och kvällsmörkret börjar sänka sig över Jerusalem, den heliga staden i det heliga landet. För några timmar sedan hördes böneutropen från Klippmoskén, och nu går en strid ström av muslimer ned för trapporna från veckans viktigaste bönestund. På väg mot nästan samma plats, men väster om Tempelberget, skyndar de judar som vill inleda sabbatsfirandet med bön intill Klagomuren. Inte långt härifrån finns alla minnesmärken från påskhändelserna för nästan 2000 år sedan då de kristnas stora mysterium – Jesu död och uppståndelse – ägde rum här. Jerusalem är till brädden fylld av historia och religion. Överallt finns platser som spelat och fortfarande spelar en avgörande roll i tre religioners liv: judendom, kristendom och islam. De tre religionerna präglar det dagliga livet i staden vilket har medfört både samarbete och konfrontation. När muslimer efter fredagsbönen kommer från Klippmoskén och judar skyndar fram mot Klagomuren står rader av israeliska militärpoliser mellan dem. Konkurrensen om de heliga platserna är inte alla gånger lätt att hålla på en vänskaplig nivå, trots att orsakerna till konflikten i Israel är mer sociala och politiska än religiösa. Ofta fokuserar massmedia och omvärlden på det som skiljer de olika religiösa och etniska grupperna åt. Detta leder till en missvis-

JUDE NDOM , KRIST E NDOM OC H I S L AM HÄR L E DE R AL L A S I N A R ÖT T E R T ILLB AKA T ILL DE N G E M E N S AM M E U R FADE R N AB R AHAM ( I B R AHI M PÅ A RAB ISKA) . AB RAHAM S S ON I S AK B L E V I S I N T U R J U DAR S OC H K R I S T N AS STAM FA DE R OCH SONE N I S M AE L I S L AM S S TAM FADE R . DE T ÄR DÄR FÖR VANLIG T AT T TALA OM DE T R E R E L I G I ON E R N A S OM AB R AHAM S R E L I G I ONE RNA E LLE R AB RAHAM S B AR N . I S L ÄK T T R ÄDE T PR E S E N T E R AS PE R S ONE RNA S NA M N PÅ B ÅDE S V E N S K A OC H AR AB I S K A.

Inlaga_SS.indd 192

09-01-15 11.47.08


abrahams släktträd 193

Emare Ismael/Ismail Hale

12 söner

Ketura

abraham/ibrahim Sara/Sarai

6 söner

Rebecka Isak/Ishaq

Esau

r e l ig ion e r n a i väs t

Hagar

Jakob/Yakub Lea Rakel

Bilha

Silpa

Levi

Josef/Yusuf

Dina

Moses/Musa

judendom ca 1200 f.kr. Luaj

Bat Seba David/Dawud

Salomo/Suleiman

Maria/Maryam Josef Abdul Muttalib

Jesus/Isa Amina

Abd Allah

kristendom ca 30 e.kr.

Khadidja Muhammed islam ca 600 e.kr.

Inlaga_SS.indd 193

Svenskt bibliskt namn/Arabiskt namn = Direkt = Indirekt

09-01-15 11.47.08


245 j ude n d om

tenskap och konvertering har det genom århundradena skett en uppblandning av det ursprungliga judiska folket. Men vem man än är och var man än befinner sig som jude är dock historien i allra högsta grad levande i nuet.

ÖVERBLICKA [A]

1. Förklara vad som menas med diaspora. När inleddes den? 2. Vilken är innebörden i Guds förbund med: a) Abraham b) Moses? 3. Varför uppenbarar sig Gud för människan? 4. Vad är teodicéproblemet och vad säger den judiska traditionen om detta problem? 5. Vilka tankar om den kommande världen finns inom judendomen? 6. Beskriv människosynen inom judendomen? 7. Vad betyder det för judarna att de är ett utvalt folk? 8. Varför firar judarna: a) Rosh Hashana b) Jom Kippur c) Sukkot d) Chanukka e) Pesach? 9. Hur och varför firar judarna sabbat? 10. Förklara vad som menas med antisemitism?

BA G ELS Ä R ET T JUDISKT B RÖD SOM H Ä R STA MMA R FRÅ N ÖST E UROPA .

Inlaga_SS.indd 245

09-01-15 11.49.08


246

★★

j ude n d om

1. Gudstjänsten och vilodagen är viktiga grundstenar inom judendom, kristendom och islam. Vilka likheter respektive skillnader finns i gudstjänstens form och innehåll? Vad beror skillnaderna på? 2. Vilka olika uppfattningar om Messias finner man hos judendom respektive kristendom? 3. Judarnas sätt att utöva sin religion är ofta mycket konkret. Ge exempel på handlingar som syftar till att behålla texttrohet eller komma ihåg viktiga händelser ur historien. Förklara vad dessa handlingar kan ha för betydelse! 4. Judendom, kristendom och islam har en helt annan gudsbild än hinduism och buddhism. Hur skiljer sig gudsbilden i väst och öst? Vad kan dessa skillnader bero på? Finns några likheter? TÄNK EFTER [AB] 1. Människans fria vilja

Mycket av det onda som finns i världen kan förklaras utifrån människans fria vilja, menar judendomen. Människan kan använda den till att göra både gott och ont. Varför, tror du, gav Gud människan en fri vilja trots att han visste att hon kunde använda den till onda handlingar? Diskutera för- och nackdelar med en fri vilja! 2. Antisemitism och etnisk rensning

Judarna har utsatts för extrem förföljelse under historiens gång. Gör en sammanställning över faktorer som räddat den judiska identiten genom årtusenden. Jämför med de många exempel på etnisk rensning som världen sett de senaste årtiondena. Finns det någon skillnad mellan företeelserna?

Inlaga_SS.indd 246

09-01-15 11.49.09


SÖK I TEXTEN [AB]

1Och detta är den lag, de stadgar och föreskrifter som Herren, er Gud, befallde mig att lära er för att ni skall lyda dem i det land ni går över till och tar i besittning. 2Om du alltså fruktar Herren, din Gud, du liksom dina barn och barnbarn, och i hela ditt liv följer alla hans stadgar och bud som jag ger dig, så kommer du att leva länge. 3Du skall lyssna, Israel, och följa dem troget, så att det går dig väl och ni blir mycket talrika, så som Herren, dina fäders Gud, har lovat dig – ett land som flödar av mjölk och honung.

j ude n d om

Plikter mot Herren

247

4Hör, Israel! Herren är vår Gud, Herren är en. 5Du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta, med hela din själ och med all din kraft. 5 mos 6:1–5

Om invandrare

33Om en invandrare slår sig ner i ert land, skall ni inte förtrycka honom. 34Invandraren som bor bland er skall ni behandla som en infödd. Du skall älska honom som dig själv, ni var ju själva invandrare i Egypten. Jag är Herren, er Gud. 3 mos 19:33–34

Lärans innehåll

Rabbi Simlai lärde: Toran innehåller 613 budord, nämligen 248 bud »Du skall«, motsvarande människans 248 leder, och 365 bud »Du skall icke«, motsvarande solårets 365 dagar. Profeten Jesaja sammanfattade Toran i sex budord: »Den som vandrar i rättfärdighet och talar vad rätt är, den som föraktar orättfången vinning och avhåller sina händer från att taga mutor, den som tillstoppar sina öron för att icke höra om blodsgärningar och tillsluter sina ögon för att icke se vad ont är, han skall bo på höjderna, klippfästen skola vara hans värn, sitt bröd skall han få, och vatten skall han hava beständigt«. ( Jesaja 33:15–16) Profeten Mika sammanfattade Toran i tre budord: »Vad gott är har

Inlaga_SS.indd 247

09-01-15 11.49.09


306

Världen sedd med muslimska ögon

isl am

Islams syn på världen överensstämmer till stora delar med judars och kristnas syn. Världens och historiens förlopp och liv är linjärt, det inleds med skapelsen och slutar med domens dag. Däremellan har Gud genom uppenbarelser, de viktigaste förmedlade av Muhammed, givit människan vägledning. Enligt islam är världen helt igenom god eftersom Gud skapat den. Precis som det står i 1 Mosebok i Bibeln tror också islam att världen skapades genom Guds ord. Koranen säger att »När Han beslutar en sak, säger Han blott ‘Varde!’ till den och så varder det.« (Sura 19:36) På sex dagar skapades världen men hur själva processen gick till, vad som kom före det ena eller andra, berättar inte Koranen. Den synliga världen är verklig och vid sidan om denna synliga värld finns också en lika verklig men osynlig värld. Den rymmer paradiset med sina änglar och helvetet med sina demoner. Världens och skapelsens fulländning är ett av Koranens viktigaste bevis för Guds existens. Islam menar att det är genom att studera skapelsen, och främst naturen, som människan kan få veta sanningen om Gud, om hans vishet och stora barmhärtighet. De symboler och utsmyckningar islam använder sig av är ofta hämtade ur naturen och man menar att trädgårdarna är paradisets närmaste motsvarighet i den synliga världen. Naturen är fylld av gåvor och rikedomar till människan och är därmed ett tecken på Guds makt och kärlek. Koranen uppmanar människan att njuta av det Gud skapat, men slår bestämt fast att om någon får mer än någon annan av Guds gåvor är denne skyldig att dela med sig. I Guds skapelse ska ingen lida nöd när andra lever i överflöd.

3

Islam menar att skapelsen och dess fulländning är ett bevis i sig för Guds existens. Vad anser du om detta gudsbevis?

Inlaga_SS.indd 306

09-01-15 12.45.15


I den goda världen finns en ond makt

307 isl am

Muslimer förklarar det onda som finns i Guds skapelse med en ond makt. Den makt de kristna kallar Djävulen heter inom islam Iblis, eller Satan. Iblis var från början en så kallad djinn, en demon med en ärkeängels status, som vägrade falla på knä inför Guds främsta skapelse, Adam. Han förvisades då av Gud ut ur paradiset och hämnas sedan dess genom att göra onda ting, främst genom att locka människor till att begå fel. Liksom inom judendom och kristendom ställer ondskans närvaro i den goda skapelsen frågan om Guds godhet och allsmäktighet på sin spets. Men islams svar skiljer sig inte märkbart från judars eller kristnas svar. Också islam menar att Gud har en mening med allt som sker. Det onda är ingen verklig fiende till Gud, utan allt det som kan tyckas ont ska till slut visa sig vara gott. Gud har en plan med allt som sker i världen. Efter domens dag kommer en ny värld

I Koranen finns målande beskrivningar av hur händelserna kring denna världs slut kommer att te sig. Den yttersta dagen förebådas av en basunstöt och sedan är det skrämmande saker som sker. När solen lindas in (i mörker), och stjärnorna mister sitt sken, och bergen sätts i rörelse, och de dräktiga kamelstona lämnas utan tillsyn, och de vilda djuren tyr sig till varandra, och haven fattar eld, och själarna förs samman (de goda med de goda, de onda med de onda), och den nyfödda, som begravdes levande, tillfrågas, för vilket brott hon miste livet, och (räkenskapens) böcker öppnas, och himlens (förhänge) dras undan, och helvetets (ugnar) fyras under, och paradiset görs synligt – (då) skall varje själ få veta vad den fört med sig (till Domen). sura 81:1–1 4

Inlaga_SS.indd 307

09-01-15 12.45.15


308 isl am » G UD Ä R A LLTID NÄRM ARE ÄN DIN E G E N HALSPULSÅDE R«, S TÅ R D ET I K O R ANE N. G UD VE T A LLT OM M ÄNNISKAN. U ND ER LIVET P Å JORDE N Ä R M ÄNNISKAN G UDS M E DA R BETA R E. IS LA MS T RO PÅ M ÄNNISKANS ST ORHE T, GODHE T O C H MÖ JLIG H ETE R ÄR STA RK. M OSKÉ I T UNISIE N.

Inlaga_SS.indd 308

09-01-15 12.45.15


isbn 978-91-47-09255-0 © 2003 Malin Mattsson Flennegård, Leif Eriksson, Uriel Hedengren och Liber AB Redaktion Anders Wigzell Bildredaktion Marie Olsson Formgivare Sofia Schultz, Eva Jerkeman Samtliga bibeltexter är återgivna med vederbörligt tillstånd av Svenska Bibelsällskapet. Bibelcitaten är från Bibel 2000 om ej annat anges. Tredje upplagan 1 Repro Repro 8 AB, Nacka Tryck Sahara Printing, Egypten 2009

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUSavtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01, e-post: kundservice.liber@liber.se

Inlaga_SS.indd 4

09-01-15 11.40.13


398

BILDFÖRTECKNING 12 Johan Ljungström/Scanpix 15 Eva Levau/Scanpix 17 Photodisc V 34 19 Reliogram/Pictobild 23 Petros Giannakouris/Scanpix 24 Rajesh Jantila/AP/Scanpix 29 Gilles Mermet/Gamma/IBL 37, 38–39 Lucas Cranach d ä, Staatl Kunstsamml Dresden. Lessing/ IBL 42 Rex/IBL 47 Jonas Lindkvist/Scanpix 50 Maja Muslin/Scanpix 54 Dan Hansson/Scanpix 59 Luis M. Alvarez/AP/Scanpix 74 Antti Aimo-Koivisto/Lehtikuva/ Scanpix 76 Fredrik Funck/Scanpix 81 Photodisc 82, 85 Miles/Liaison/IBL 87 Torsten Blackwood/AFP/ Scanpix 88 Digital Stock 94 Sherwin Crasto/AP/Scanpix 97 Photodisc 98 Paul C. Pet/Corbis/Scanpix 101 Alain Evrard/AGE/Scanpix 104 British Library/Heritage Images/IBL 105 New Dehli Nat Mus/Bridgeman Art Library/IBL 106 Musee Guimet/Lewandowski/ RMN/IBL 108 IBL 109 Claes Grundsten/Bildhuset/ Scanpix 111 Elisabeth Omsén/Scanpix 117 Bikas Das/Scanpix 128–129 Duncan Willetts/Popperfoto/ IBL 132 Chip Hires/Gamma/IBL 134 Bridgeman Art Library/IBL 137 Jorma Valkonen/IBL 141 Koo Stark/Camerapress/IBL

Inlaga_SS.indd 398

146 151 153

Biju Boro/EPA/Scanpix Weerawong/Scanpix Christine Kolisch/Corbis/ Scanpix 162 Raveendran/Scanpix 164 Eugene Hoshiko/AP/Scanpix 166 Photodisc 169 Wang Dingchang/Xinhua/ Scanpix 172 Evrard/Explorer/IBL 175 Greg Baker/Scanpix 176 Itsuo Inouye/Scanpix 179 ö Lessing/IBL 179 n Photodisc V60 181 Jiji Press/Scanpix 185 Atsushi Tsukada/AP/Scanpix 188 PhotoDisc 190–191 Alvaro Leiva/AGE/Scanpix 195 Premium/Ina Agency 202 Michelangelo Merisi da Caravaggio (1573–1610), Uffizierna, Florens. Lessing/IBL 206 R. Nowitz/Hoaqui/IBL 208 Jean-Luc Manaud/Rapho/IBL 210 Anna Littorin/Scanpix 213 Magnus Bergström/Scanpix 216 Nils-Johan Norenlind/Tiofoto/ NordicPhotos 222 Ragnar Ness/IBL 224, 227 Anders Engman 231 Scanpix 234 Katarina Stoltz/Scanpix 239 Leif Å Andersson/Sydsvenskan/ IBL 243 Ruth Fremson/AP/Scanpix 245 Photodisc 250 Rembrandt (1606–69). Pushkin Museum, Moskva. Bridgeman Art Library/IBL 252 Anna Molander/Mira/ NordicPhotos 253 Photodisc 256 Bysantinsk ikon, 1300-tal. Bridgeman Art Library/IBL

09-01-15 12.41.51


399 258 261 264 268

272 274 277 280 282 286 289 293 296 299 302

Inlaga_SS.indd 399

Magnus Bergström/Scanpix Bridgeman Art Library/IBL KB, Stockholm Diego Velázquez (1599–1660), Pradomuseet, Madrid. Lessing/ IBL Raghu Rai/Magnum/IBL Malin Hoelstad/Scanpix Elisabeth Ohlson/Scanpix Jean-Claude Coutausse/Rapho/ IBL Örjan Björkdahl/Scanpix Magnus Hallgren/Scanpix Anja Nedringhaus/AP/Scanpix Bellini (1430–1516). Bridgeman Art Library/IBL Rafique Maqbool/AP/Scanpix Kemal Jufri/AFP/Scanpix Photodisc

305 Marc Deville/IBL 294–295 Håkan Ludwigsson/Bildhuset/ Scanpix 299 Wojtek Buss/Hoaqui/IBL 317 Johanna Wallin/Sydsvenskan/IBL 321 Roslan Rahman/AFP/Scanpix 330 Photodisc 332 Greg Williams/Rex/IBL 334 Bruno Barbey/Magnum/IBL 341 Beatrice Törnros/Rockfoto.nu 343 Månpocket 346 Ingvar Karmhed/Scanpix 349 Stefan Lundgren/Naturbild 360 Jukka Ritola/Lehtikuva/Scanpix 369 Ahn Young-Joon/AP/Scanpix 370–371 Elliot Landy/Magnum/IBL 374 Sven Persson/Sydpool/IBL 376 Corbis/Scanpix 379 Ylva Sundgren/Scanpix

09-01-15 12.41.51


l e i f e r i k s s o n m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d ur iel hedengren

söka svar

söka svar r e l igionsk unsk ap kur s a & b

söka svar r e l igionsk unsk ap kur s a & b

R0830-078

Bokens huvudförfattare, malin mattsson flennegård, är gymnasielärare i religionskunskap.

Tryck.nr 47-09255-0

mattsson flennegård eriksson hedengren

söka svar är en modern lärobok i religionskunskap kurs A och B. Existentiella och etiska frågor har en framskjuten plats inom religionsavsnitten. Upplägget bygger på ett undersökande och jämförande arbetssätt. Bastexter och uppgifter erbjuder rika möjligheter till diskussion och eftertanke. Ett särskilt metodkapitel ger verktyg för arbete med texter och självständig forskning. I denna tredje upplaga av söka svar är etikkapitlet omarbetat och väsentligt utökat.

Best.nr 47-09255-0

l e i f e r i k s s o n m a l i n m at t s s on f l e n n e g å r d ur iel hedengren

tredje upplagan Omslag_SS.indd 1

liber 08-10-22 16.39.27

9789147092550  

✡ religionskunskap kurs a&b tredje upplagan liber leif eriksson malin mattsson flennegård uriel hedengren Hur studerar man religion? 25...