9789127421318

GRUNDBOK

PULS Biologi Naturen handlar om den levande planeten. I boken beskrivs olika naturtyper i Sverige och världen och vi får veta hur djur och växter har anpassats till att leva i olika miljöer. I varje kapitel beskrivs både närmiljö och en annan plats i världen, för att vi ska kunna jämföra och upptäcka lik-

PULS Biologi – Naturen

Lgr 11

Biologi NATUREN

heter och skillnader i livsmiljöer. I boken finns återkommande uppslag med fakta om olika djur- och växtgrupper samt svampar och även fördjupningstexter i form av artiklar där olika forskare berättar om sitt arbete.

I PULS 4–6 ingår följande grundböcker: PULS Biologi – Natur, Naturen, Människan Människan PULS Fysik och kemi PULS Teknik PULS Geografi – Sverige, Norden, Europa PULS Historia PULS Religion PULS Samhällskunskap

PULS Biologi 4–6 Naturen består av förljande komponenter: Lgr 11

I arbetsboken till PULS Biologi Naturen finns roliga och omväxlande uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand. Uppgifterna är

GRUNDBOK

PULS samhällskunskap Biologi Naturen handlar handlarom omden hurlevande vi lever planeten. tillsammans I boken – i våra beskrivs familjer, iolika skolan naturtyper och staden i Sverige eller byn ochdär världen vi bor.och Härvifinns får veta texter hurom djur familj och och växter vänner, har mobbning, anpassats till skolan, att leva lagar i olika ochmiljöer. regler, arbete I varje och kapitel pengar, beskrivs nyheter bådeoch närmiljö reklam.

Här och finns en annan ocksåplats förklarat i världen, hur demokratin för att vi skafungerar kunna jämföra i klassen, och kommunen upptäcka likoch

Biologi

NATUREN

NATUREN

ARBETSBOK

LÄRARBOK

att träna de förmågor som finns beskrivna i kursplanen.

Arbetsboken PULS Biologi 4–6 Naturen innehåller:

NATUREN

texter i form av artiklar där olika forskare berättar om sitt arbete.

PULS samhällskunskap handlar om hur vi lever tillsammans i skolan och staden – i våra familjer, eller byn där vi bor.

Här finns texter om mobbning, skolan, familj och vänner, lagar och regler, arbete och pengar, Här finns också förklarat nyheter och reklam. hur demokratin fungerar Sverige. Boken avslutas i klassen, kommunen och med ett kapitel om vår omvärld, med Norden, Europa texter om och barn i andra delar av världen.

I PULS 4–6 ingår följande grundböcker:

I PULS 4–6 ingår

PULS Fysik och kemi PULS Teknik

GRUNDBOK

NATUREN

Människan

PULS Geografi – Sverige, Norden, Europa PULS Historia

I serien PULS Biologi 4–6 ingår även boken:

PULS Teknik

PULS Religion PULS Samhällskunskap

PULS Biologi Människan

PULS Geografi – Sverige, Norden, Europa

Biologi

följande grundböcker:

PULS Biologi – Natur,

PULS Biologi – Natur, Människan PULS Fysik och kemi

PULS Biologi – Naturen

Sverige. heter ochBoken skillnader avslutas i livsmiljöer. med ett Ikapitel boken om finns vår återkommande omvärld, meduppslag texter om med Norden, fakta omEuropa olika djuroch och barnväxtgrupper i andra delarsamt av världen. svampar och även fördjupnings-

Vad är biologi?

Den levande planeten Staden Öppna marker Skogen Sötvatten Havet Bergsområden Polarområden Öken Allting börjar med solen

Biologi

Biologi

direkt kopplade till grundbokens olika kapitel och hjälper eleverna

PULS Biologi – Naturen

Lgr 11

PULS Historia

PULS Historia 4–6

består av följande

komponenter:

PULS Religion Samhälls Samhällskunskap

Geografi SamhällsSamhälls GRUNDBOK

PULS Samhällskunskap

kunskap SVERIGE

LÄRARBOK

Geografi SamhällsSamhälls GRUNDBOK

kunskap SVERIGE

Anna-Lena

PULS Historia Biologi 4–6 4–6Naturen består av består följande av förljande komponenter: komponenter: Lgr 11

uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand. Uppgifterna är

GRUNDBOK GRUNDBOK

Grundbok med faktatexter, berättelser och fördjupningstexter. Finns även som digitalbok med inläst text.

Geografi SVERIGE

SVERIGE

Geografi Geografi

För mer information

GRUNDBOK

Geografi SamhällsGRUNDBOK

SVERIGE

SVERIGE

kunskap

N

SVERIGE

V

I serien PULS Biologi 4–6 ingår även boken:

Ö

PULS Biologi Människan S

PULS 4-6 Bio Na_cover.indd GRUNDBOK

Ingrid Åsgård • Katarina

Biologi

Olsson

GRUNDBOK

Anna-Lena Stålnacke

Lärarbok Lärarbok i A4-format som innehåller kopieringsoch bedömningsunderlag.

LÄRARBOK LÄRARBOK

ARBETSBOK LÄRARBOK

Vad är biologi?

Den levande planeten Staden Öppna marker Skogen Sötvatten Havet Bergsområden Polarområden Öken Allting börjar med solen

kunskap NATUREN

Anna-Lena Stålnacke

Grundbok

NATUREN

direkt kopplade till grundbokens olika kapitel och hjälper eleverna att träna de förmågor som finns beskrivna i kursplanen.

Arbetsboken PULS Biologi 4–6 Naturen innehåller:

SVERIGE

SamhällsBiologi kunskap

I arbetsboken till PULS Biologi Naturen finns roliga och omväxlande

Geografi SamhällsBiologi

Stålnacke

Anna-Lena Stålnacke

Biologi NATUREN

om PULS se www.nok.se/puls

ISBN 978-91-27-42131-8

9 789127 42 1318 1

Roger Olssson • Berth

NATUREN

ISBN 978-91-27-42132-5

Anna-Lena Stålnacke • Roger Olsson Berth Belfrage

För mer information om PULS se www.nok.se/puls

Belfrage

2012-04-24 14.54

Belfrage • Roger Olssson Berth

Anna-Lena Stålnacke • Berth Belfrage Roger Olssson

Ingrid Åsgård • Katarina Olsson

9 789127 421325

Grundbok

Lärarbok Arbetsbok

Grundbok med faktatexter, faktatexter berättelser och fningstexoch fördjupningsuppslag. ter.

Finns även digitalFinns även somsom digitalbok bok medmed inlästinläst text.text.

Lärarbok i A4-format Arbetsboken innehållersom Lärarbok i A4-format som innehåller kopieringsuppgifter som eleverna och innehåller kopierings- och bedömningsunderlag. kan arbeta med på egen bedömningsunderlag. hand.

Lärarbok

Belfrage • Roger Olssson Berth

ISBN 978-91-27-42131-8

ISBN 978-91-27-42132-5

För För mer mer information information om om PULS PULS se se www.nok.se/puls www.nok.se/puls

Roger Olssson • Berth Belfrage 9 789127 421318

Berth Belfrage • Roger Olsson

För mer information om PULS se www.nok.se/puls

Roger Olssson • Berth Belfrage

9 789127 421325

Grundbok

Arbetsbok

Lärarbok

Grundbok med faktatexter och fördjupningsuppslag.

Finns även som digitalbok med inläst text.

Arbetsboken innehåller uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand.

Lärarbok i A4-format som innehåller kopierings- och bedömningsunderlag.

ISBN 978-91-27-42131-8

För mer information om PULS se www.nok.se/puls

Berth Belfrage • Roger Olssson 9 789127 421318

PULS 4-6 Bio Na_cover.indd 1

2012-06-27 10.56

NATUR & KULTUR Box 27 323, 102 54 Stockholm Tel 08-453 86 00, info@nok.se www.nok.se Order och distribution: Förlagssystem, Box 30 195, 104 25 Stockholm Tel 08-657 95 00, order@forlagssystem.se www.fsbutiken.se Projektledare och textredaktör Veronica Thurén Textredaktör Mattias Ljung Bildredaktör Jaak Kruusmägi/IBL Bildbyrå Grafisk form Kari Wahlström och Anita Dolmark Omslag Anita Dolmark Repro Done Illustrationer Eva Melhuish

Innehåll Vad är biologi? 4 Ett myller av liv 6

Den levande planeten 8 Naturen ser olika ut 9 Naturens mönster i Sverige 10 Naturens mönster i världen 12 Ekosystem 14 I naturen går allting runt 16 Den värdefulla mångfalden 18 Människan – en del av naturen 20 Fakta om insekter 22 Flugor under luppen 24

Staden 26 Människans landskap 27 Ett stenlandskap 28 Parker och trädgårdar 30 Våra matgäster 32 Djur i våra hem 34 Naturen försörjer staden 36 Fakta om fåglar 38 Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering är förbjuden, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt avtal med Bonus Presskopia och den mycket begränsade rätten till kopiering för privat bruk.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

© 2012 Berth Belfrage, Roger Olsson och Natur & Kultur, Stockholm Tryckt i Lettland 2012 Första upplagans första tryckning ISBN 978-91-27- 42131-8

PulsBiologi4-6.indd 2

Öppna marker 40 Gräsets landskap 41 Gräsmarker jorden runt 42 Odlingslandskapet i Sverige 44 Det viktiga gräset 46 Växtätare 48 Rovdjur och asätare 50 Mat från jordbruket 52 Fakta om blomväxter 54 Grönt i tanken 56

2012-06-26 18.46

Skogen 58

Bergsområden 114

Skogar i världen 59 Skogar i Sverige 60 Livet i barrskogen 62 Livet i lövskogen 64 Att klara vintern 66 Nyttig till mycket 68 Regnskogen 70 Våra släktingar i regnskogen 72 Fakta om träd 74 Fakta om svampar 76 Blåmesen frågar chans 78

Klimatet bestämmer 115 Naturen förändras med höjden 116 Djurlivet ovanför trädgränsen 118 Året runt i fjällen 120 Att överleva i kyla 122 Fakta om däggdjur 124 Lo med radio 126

Sötvatten 80 Allt levande behöver vatten 81 Leva i vatten 82 Sjön – en värld för sig 84 Sjöar är olika 86 Livet i strömmande vatten 88 Vattenrika marker 90 Människan påverkar vattnet 92 Fakta om groddjur 94

Havet 96 En egen värld under ytan 97 Fullt av liv 98 Hav är olika djupa 100 Korallreven 102 Fiskarnas värld 104 Havets däggdjur 106 Östersjön – varken sött eller salt 108 Fakta om fiskar 110 På spaning efter delfiner 112

PulsBiologi4-6.indd 3

Polarområden 128 Jordens kallaste områden 129 Tundran 130 Alger med solbränna 132

Öken 134 Torkans rike 135 Ökenväxter är rädda om vattnet 136 Så klarar djuren torka och värme 138 Fakta om kräldjur 140

Allting börjar med solen 142 Bladen – en grön fabrik 143 Energi och näringskedjor 144 Balans i ekosystemen 146 Ekosystem är mer än växter och djur 148 Livets utveckling 150 Arter i nya områden 152 Människan förändrar naturen 154

Viktiga ord 156 Register 157

2012-06-26 18.46

Den levande planeten I detta kapitlet får du läsa om: Det finns liv nästan överallt på jorden, både i de djupaste haven och på de högsta bergstopparna. Naturen ser väldigt olika ut i olika delar av Sverige. Skillnaderna är ännu större mellan olika delar av världen.

På land är det mest klimatet som bestämmer hur naturen ser ut. Viktigast är hur varmt det är och hur mycket vatten det finns. Det bestämmer vilka växter som kan överleva.

Och utan växter att äta klarar sig inte djuren. Skillnaderna i klimat gör att olika slags natur uppstår.

På land är gränserna mellan olika sorters natur ganska tydliga. I havet är det annorlunda. Det finns olikheter mellan varma och kalla hav, men skillnaderna är mindre än på land.

• naturtyper

i Sverige och världen

• vad ekosystem är

och hur de fungerar

• biologisk mångfald • människan i ekosystemen

• fakta om insekter.

På denna satellitbild ser du hur solen går upp över Nordamerika.

Det blåa är hav, det vita är moln och det grönbruna är land.

8

PulsBiologi4-6.indd 8

2012-06-26 18.47

Naturen ser olika ut Alla växter behöver olika saker för att kunna växa.

De vill ha olika sorters jord, kallt eller varmt, soligt eller skuggigt, fuktigt eller torrt. Växtätarna lever där växterna de äter finns. Och rovdjuren måste leva där deras bytesdjur finns.

Naturen ser olika ut på olika platser. Man säger att det finns olika naturtyper i världen. Skogar, bergsområden och sötvatten är tre olika naturtyper, som i sin tur ser olika ut beroende på var de finns.

Allt finns inte överallt Alla växter och djur finns inte överallt. I Skåne finns det bokskogar. I Norrland växer inga bokar. Där är det mest tallar och granar i skogen.

Boken tål inte kyla så bra och behöver jord med mycket näring. Därför kan den inte växa i Norrland, där jorden för det mesta har lite näring och där vintern är lång och kall.

I Skåne finns det granar eftersom människor har planterat dem där. Granen trivs inte när det blir för varmt och torrt. Därför växer den inte så bra i Skåne.

I Norrlands barrskogar lever korsnäbben, en fågel som inte är vanlig i Skåne. Korsnäbben äter bara granoch tallfrön. Därför kan den bara leva i barrskogar.

Bokskog vid Söderåsens nationalpark i Skåne.

Korsnäbb

Med sin korslagda näbb kan den mindre korsnäbben lätt plocka ut frön ur grankottar.

Naturtyp är en beskrivning av hur landskapet ser ut i ett visst område.

PulsBiologi4-6.indd 9

I Norrland finns stora barrskogar med gran och tall.

9

2012-06-26 18.47

Ekosystem När det pratas om natur eller miljö på TV hör man ofta ordet ekosystem. Ett ekosystem är ett stycke natur och allt som finns där. Alla växter och djur och allt annat levande ingår i ekosystemet. Också marken, luften, vattnet och annat som växterna och djuren använder för att kunna leva är en del av ekosystemet.

Ett ekosystem kan vara litet, till exempel en bäck i skogen eller en blomkruka. Det kan också vara mycket stort. Hela jorden kan liknas vid ett ekosystem.

Det är vi människor som drar gränser mellan olika ekosystem för att det ska bli lättare att studera och beskriva dem.

Så fungerar ett ekosystem Ekosystem kan se mycket olika ut och innehålla helt olika arter av växter och djur. Ändå fungerar de alla på ungefär samma sätt.

De drivs av solen, precis som en bil drivs av bensin eller en TV av elström från vägguttaget.

De gröna växterna är viktiga i ekosystemen. De kan göra något som inga andra levande varelser kan. De kan göra sin egen näring med hjälp av solljus! De gröna växterna blir i sin tur näring åt många djur.

14

Allt levande ingår i ekosystemen - även du!

Mat för en växt De gröna växterna behöver mer än bara solljus. De tar upp koldioxid ur luften och vatten ur marken för att tillverka sin näring.

De behöver också andra ämnen, som de suger upp ur marken tillsammans med vattnet.

Näring är sådant som människor, växter och djur behöver för att växa och må bra.

Ekosystem är ett stycke natur och allt som finns där.

PulsBiologi4-6.indd 14

2012-06-26 18.47

Allt i naturen hänger ihop

Näringskedja

Energin som allt levande behöver kommer från solen.

Den tas upp av de gröna växterna och förs genom ekosystemet i så kallade näringskedjor. En näringskedja visar hur växter och djur är beroende av varandra för att få den livsviktiga energin.

Först i kedjan finns alltid en växt, som tillverkar näring med hjälp av solen. Sedan kommer ett djur som äter växten. Därefter blir det djuret mat till ett rovdjur.

Utan solen och de gröna växterna skulle inte ekosystemen fungera. Och allt det som växer, simmar, krälar och flyger skulle inte finnas.

Gräset är en växt. e n e rg i

Sorken är en växtätare. e n e rg i

Näringskedjor bildar vävar Nästan alla växter och djur finns i mer än en näringskedja. En sork kan ätas av en räv eller en orm, men också av en uggla. Sorken finns därför i många olika näringskedjor. På så vis hänger näringskedjor ihop med varandra. De bildar så kallade näringsvävar. Näringsvävar visar hur växter och djur är beroende av varandra.

Pärlugglan är ett rovdjur.

Näringsväv Räv

e n e rg i

en

en

Huggorm

en

er

e rg

gi

er

gi

i

Åkersork

en

e rg

i

Gräs

Näringskedjan visar hur energin från solen går vidare från växter till djur och människor.

Näringsvävar visar hur flera näringskedjor hänger ihop.

PulsBiologi4-6.indd 15

Pärluggla

15

2012-06-26 18.47

I naturen går allting runt

Markens myller

Näringsvävar har inget slut. I naturen går allt runt. Växterna äts upp av djur, eller så dör de och vissnar. Djur äts upp av andra djur eller dör när de blir gamla.

Varje gång du sätter ner foten ute i skogen trampar du på flera tusen djur. Det mesta av myllret i marken är nedbrytare. De lever av döda växtdelar och djur. Så här många småkryp finns det under din sko i en vanlig svensk tallskog:

Nedbrytare Ett djur som dör och blir liggande i skogen ingår i naturens näringsvävar. Korpar och kråkor äter av köttet. Möss gnager på benen och fluglarver kan leva av inälvorna. Döda växter och djur börjar så småningom att ruttna. Att något ruttnar betyder att det äts upp av bakterier och svampar. De kallas nedbrytare.

• 10 skalbaggar • 900 hoppstjärtar • 11 000 små

Kretslopp i naturen

spindeldjur (kvalster)

Det översta jordlagret i en skog eller på en äng är fullt av små nedbrytare. Det är inte bara bakterier och svampar, utan också insekter, maskar och små snäckor. Nedbrytarna förvandlar döda växter och djur till jord. De näringsämnen som växterna tog upp ur jorden, och som djuren fick i sig när de åt växter, kommer tillbaka till jorden. Då kan näringsämnena användas på nytt av andra växter. På så sätt går alla ämnen runt i naturen.

ene

Tack vare nedbrytarna blir naturens näringskedjor till kretslopp.

gi

Växter Växtätare e n e rg i

e n e rg i

Jord med näringsämnen

ener

rgi

• 50 000 rundmaskar.

Asätare Nedbrytare

en

en

er

g

er

gi

i

Rovdjur

16

Nedbrytare är bakterier, maskar och svampar som äter döda djur och växter. kretslopp är en rörelse i cirkel som pågår hela tiden.

PulsBiologi4-6.indd 16

2012-06-26 18.47

Daggmaskar gör jord Daggmaskarna är viktiga nedbrytare. De drar ner torrt gräs, löv och småpinnar i sina gångar i marken.

Små växtdelar kan daggmasken äta direkt. Större bitar måste först brytas ner av bakterier och svampar.

Maskens avföring blir sedan näringsrik jord, som de levande växterna kan använda igen.

Daggmaskarna gräver dessutom gångar i marken.

Gångarna gör att det kommer ner mer luft i marken.

Både växternas rötter och många av nedbrytarna i marken behöver syret från luften. Tack vare daggmaskarna trivs de andra nedbrytarna i marken bättre. Då går nedbrytningen fortare och jorden blir mer näringsrik.

Daggmasken gräver gångar som ger marken syre.

I naturen finns inga sopor Varje svensk lämnar nästan 500 kg sopor varje år. Det mesta eldas upp i stora ugnar, läggs på en kompost eller hamnar på en soptipp.

Att lägga sopor i stora högar eller elda upp dem är något som bara människor gör.

Djur och växter lämnar inga sopor efter sig.

I naturen går ju allting runt. Det skräp som ändå finns i naturen har människor kastat.

Många sopor går att sortera och återanvända. Nedbrytarna i naturen, till exempel maskar och svampar, skulle kunna ta hand om alla matrester. Det är nästan hälften av våra sopor.

Återanvändning är att använda något på nytt i stället för att kasta det.

PulsBiologi4-6.indd 17

17

2012-06-26 18.47

Flugor under luppen Naturen är full av okända djur. Det gäller inte bara regnskogar i Brasilien eller de mörkaste havsdjupen. I en helt vanlig svensk skog finns det djurarter som ingen har sett och som inte har några namn.

Sven-Olof Ulefors har varit intresserad av puckelflugor i hela sitt liv. Han är en av några få experter i världen på puckelflugor. De senaste åren har han upptäckt flera hundra arter som ingen kände till tidigare. Alla lever i Sverige.

– Det finns massor av puckelflugor överallt, säger Sven-Olof Ulefors. Om man går ut i skogen och trycker ner en tuva vitmossa med händerna, så kommer de upp. Fast de flyger sällan, utan springer. Men de är snabba ändå.

Och små. De flesta är mindre än två millimeter och ser mest ut som svarta små sandkorn. Man behöver en lupp för att kunna se att det är flugor.

– Man vet inte mycket om hur puckelflugor lever, och ännu mindre om var olika arter finns, berättar Sven-Olof. Jag har hittat arter på sandstränder i Skåne som bara ska finnas i höga bergsområden nere i Europa, enligt vad som står i böckerna.

Fler och fler upptäcks När Sven-Olof Ulefors började arbeta med puckelflugorna trodde man att det fanns lite mer än 300 arter i Sverige. Sedan dess har han hittat mer än 600 arter som tidigare var okända.

Flugorna skickas till Sven-Olof av forskare i ett stort forskningsprojekt. Projektet går ut på att ta reda på mer om vilka arter av växter, djur och svampar som finns i Sverige. Forskarna har hittat massor av nya arter, inte bara flugor, utan också myggor, svampar, lavar och många andra.

Under tre somrar hade artprojektet insektsfällor ute i naturen på 75 olika platser över hela Sverige. Forskarna gissar att de tillsammans fångade omkring 40 miljoner småkryp. Allting sorteras och skickas till olika experter. Sven-Olof Ulefors är en av dem. Alla puckelflugor hamnar hos honom, och hans jobb är alltså att sätta namn på varje fluga.

Då och då händer det alltså att en fluga som hamnar under Sven-Olofs mikroskop inte har något namn. Det finns inga bilder av den i böckerna, och inga beskrivningar.

En ny art är upptäckt!

24

PulsBiologi4-6.indd 24

2012-06-26 18.48

Noggranna undersökningar Att upptäcka och beskriva en ny art är ett stort jobb. Sven-Olof tittar på flugan genom ett starkt mikroskop. Han måste vrida och vända på den och rita av olika detaljer på kroppen.

Men inte nog med det. För att vara säker på att det är en ny art måste han också skära upp flugans kropp och titta på några detaljer inne i flugkroppen.

– Det tar sex eller sju timmar för varje fluga, säger han.

Fast han tycker inte att det är särskilt svårt att hålla reda på 1 000 olika arter av sandkornsstora flugor. Han tror inte att det finns någon risk att han glömmer bort en art, eller beskriver samma art två gånger.

Sven-Olof letar efter puckelflugor. Han suger upp dem genom ett rör så att de hamnar i en burk.

– Man kan inte ta fel, säger han bara.

Hittills har Sven-Olof Ulefors gått igenom omkring 100 000 puckelflugor. Han har tio gånger fler kvar att undersöka.

Och vad ska han göra när det är klart?

– Då kan man ju börja undersöka hur de lever. Det är det allra roligaste.

25

PulsBiologi4-6.indd 25

2012-06-26 18.48

Staden I detta kapitel får du läsa om: Det luktar varmt damm. Det är mörkt. Dagsljuset kommer bara in genom några smala gluggar i väggen. Vi hör brusande trafik och tåg som dunkar förbi utanför. Plötsligt rör sig något i en av gluggarna. Något vitt och ulligt. En fågel kommer inflygande utifrån och landar i gluggen, som en skugga. Samtidigt fylls det mörka rummet av fågelskrik.

• ekosystem i staden • hur några djur och

växter har anpassat sig till ett liv i staden

• hur människan är

beroende av naturen

• hur människan är en del av naturen

Vi hälsar på hos tornfalkarna, som bor i ett kyrktorn mitt i staden. Fågelhanen har just lämnat mat till honan och ungarna.

Kanske har han fångat en gråsparv i någon av stadens parker.

Djur och växter som flyttat till staden hör ofta hemma i bergslandskap. De använder stadens husväggar och tak i stället för klippor!

• fakta om fåglar.

Fiskmåsar är en av de fågelarter som blir allt vanligare i städer.

26

PulsBiologi4-6.indd 26

2012-06-26 18.48

Människans landskap Det finns egentligen inga arter som hör hemma bland hus och asfalt. Ändå är städerna fulla av vilda växter och djur. Det beror på två olika saker. För det första finns det grönska och natur också i städerna. För det andra kan en del växter och djur leva i städerna därför att miljön ändå på något sätt liknar naturen.

Nästan hälften av alla människor i världen bor i städer. De är lika beroende av att naturens ekosystem fungerar som alla andra.

New York – en stad för myror New York i USA är en av världens största städer. Mellan skyskraporna mitt i staden löper en gata som heter Broadway.

Här känns det som om det är mycket långt till naturen. Men också här finns det andra arter än människan.

På refugerna mitt i gatan växer det gräs, och där finns det myror. Man har hittat 13 olika arter på Broadway! Tre av dem hör hemma i andra världsdelar och har kommit dit med människans hjälp.

Myrorna hjälper till att hålla storstaden ren. De tar hand om matrester och annat skräp på storstadens gator och drar ner det i sina bon.

Maskrosen är en växt som du ofta ser i staden. Den kan till och med växa genom asfalten.

Även Broadway i New York har sitt växt- och djurliv med gräs och myror.

27

PulsBiologi4-6.indd 27

2012-06-26 18.48

Parker och trädgårdar

Rådjur är växtätare. De lever i skogen men letar gärna mat i våra trädgårdar.

Städer är inte bara gator och hus. Där finns också trädgårdar, parker och grönområden med gräs, rabatter, buskar och träd. Det mesta av städernas växt- och djurliv finns här. Nästan alla vilda djur och växter som finns i parker och trädgårdar lever också i skogen och odlingslandskapet.

Många av stadens djur är ute och letar efter mat när de flesta människor sover. Under natten blir inte djuren störda. Tidigt på morgonen betar rådjur och harar i trädgårdarna.

Söker skydd På stora, klippta gräsmattor finns inte många växter och djur.

De trivs bättre i lite vildvuxna, slarvigt skötta parker och trädgårdar.

Buskar och snår ger skydd för småfåglar och möss. Gamla lövträd är viktiga för många insekter och svampar. Där kan insekter gömma sig och hitta mat och svamparna kan ta upp näring från död eller levande ved.

30

Grönområde är områden med blommor och gräs inne i städer och tätorter.

PulsBiologi4-6.indd 30

2012-06-26 18.48

Skolgården som grönområde En skolgård kan också vara ett grönområde.

Om det finns lite buskar och snår i ett hörn av skolgården går det att bygga bon för humlor eller göra en varm plats för igelkottar att övervintra på.

En del av skolgården kan användas för grönsaksodling, en annan för att sätta upp fågelholkar i träd eller på skolväggar. Man kan göra en rabatt med blommor där fjärilar kan hitta mat.

I klippta gräsmattor finns inte många blommor, men det går att förvandla en gräsmatta till en blomsteräng, både på skolgårdar och i parker.

Det går att samla in frön från vilda blommor och så dem i gräsmattan. Det finns också frön från vilda blommor att köpa i butiken.

1

3

Fågelholkar Fåglar som bygger bon i hål har ofta svårt att hitta bra boplatser i staden. I naturen häckar de i gamla, ihåliga träd. I parker och trädgårdar kan vi hjälpa dem genom att sätta upp fågelholkar åt dem.

Om holken är ny och hålet lagom stort skyddar den mot rovdjur och är torrare än de flesta naturliga hål.

Stare, talgoxe, kattuggla och svartvit flugsnappare bor gärna i holkar. Flugsnapparen använder hellre en holk än ett naturligt trädhål.

1.

2.

3.

4.

5.

Kattuggla Trollslända Stare Svartvit flugsnappare Humla

6.

7.

8.

9.

10.

Talgoxe Smörblomma Klöver Prästkrage Blåklocka

4

2 5

6

10 9

7

8

31

PulsBiologi4-6.indd 31

2012-06-26 18.48

FAKTA OM

Fiskar

Det finns över 32 000 olika arter av fiskar i världen. De flesta lever i saltvatten.

Ungefär 10 000 arter lever i sötvatten.

• De allra flesta fiskar har skelett av ben.

De tillhör benfiskarna. En annan stor grupp är broskfiskarna. Dit hör bland annat hajar. De har skelett av brosk.

• Nästan alla fiskar lägger ägg (rom).

När äggen kläcks får ynglen (larverna) klara sig på egen hand.

• Lukten är viktig för fiskarna. Laxarna

hittar tillbaka till den älv där de föddes med hjälp av lukten. De kan också skilja på olika smaker.

Fiskstim I ett fiskstim är fiskarna oftast lika gamla och lika stora.

När fara hotar sluter sig stimmet tätare samman. Då blir det svårare för rovfisken att komma åt enstaka fiskar.

• Fiskarna ser bäst på nära håll och har god hörsel.

Fjäll Fjäll ser olika ut. De skyddar fisken. När fisken växer blir också fjällen större. Fjällen talar om hur gammal fisken är. Det syns som årsringar eller linjer i fjällen.

Ljusorgan Abborre

Djuphavsmarulken lever på stora mörka djup i havet. Från överkäken sticker det ut ett spröt med en självlysande prick. När marulken rör på sprötet lockas andra djur framför gapet.

Lax

110

PulsBiologi4-6.indd 110

2012-06-26 18.52

Fenor

Befruktning När fiskar parar sig säger man att de leker. Fiskhonan släpper då ut massor av ägg (rom) i vattnet. Fiskhanen sprutar mjölke (sädesvätska) över äggen. Då blir de befruktade.

Clownfisken lever i korallrev bland havsanemoner som är djur och som kan brännas som maneter. Fisken är skyddad av ett lager med slem.

Bröstfenor används som åror när fisken rör sig långsamt framåt.

Gälar

Ryggfenor fungerar som roder. De hindrar Stjärtfenan fisken från att välta. driver fisken framåt.

Bukfenor hjälper till att hålla fisken i rätt läge.

Analfenan hjälper till att hålla balansen.

Genom att fylla simblåsan med olika mycket gas kan fisken bestämma på vilket djup den ska vara.

Syrerikt vatten.

Abborren tar upp syre från vattnet, då det strömmar förbi gälarna.

STÖRST Valhajen är världens största fisk. Den kan väga 20 000 kg och bli 8 meter lång. Den lever bara på plankton.

Valhajen är sällsynt och lever i tropiska hav.

111

PulsBiologi4-6.indd 111

2012-06-26 18.52

GRUNDBOK

PULS Biologi Naturen handlar om den levande planeten. I boken beskrivs olika naturtyper i Sverige och världen och vi får veta hur djur och växter har anpassats till att leva i olika miljöer. I varje kapitel beskrivs både närmiljö och en annan plats i världen, för att vi ska kunna jämföra och upptäcka lik-

PULS Biologi – Naturen

Lgr 11

Biologi NATUREN

heter och skillnader i livsmiljöer. I boken finns återkommande uppslag med fakta om olika djur- och växtgrupper samt svampar och även fördjupningstexter i form av artiklar där olika forskare berättar om sitt arbete.

I PULS 4–6 ingår följande grundböcker: PULS Biologi – Natur, Naturen, Människan Människan PULS Fysik och kemi PULS Teknik PULS Geografi – Sverige, Norden, Europa PULS Historia PULS Religion PULS Samhällskunskap

PULS Biologi 4–6 Naturen består av förljande komponenter: Lgr 11

I arbetsboken till PULS Biologi Naturen finns roliga och omväxlande uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand. Uppgifterna är

GRUNDBOK

PULS samhällskunskap Biologi Naturen handlar handlarom omden hurlevande vi lever planeten. tillsammans I boken – i våra beskrivs familjer, iolika skolan naturtyper och staden i Sverige eller byn ochdär världen vi bor.och Härvifinns får veta texter hurom djur familj och och växter vänner, har mobbning, anpassats till skolan, att leva lagar i olika ochmiljöer. regler, arbete I varje och kapitel pengar, beskrivs nyheter bådeoch närmiljö reklam.

Här och finns en annan ocksåplats förklarat i världen, hur demokratin för att vi skafungerar kunna jämföra i klassen, och kommunen upptäcka likoch

Biologi

NATUREN

NATUREN

ARBETSBOK

LÄRARBOK

att träna de förmågor som finns beskrivna i kursplanen.

Arbetsboken PULS Biologi 4–6 Naturen innehåller:

NATUREN

texter i form av artiklar där olika forskare berättar om sitt arbete.

PULS samhällskunskap handlar om hur vi lever tillsammans i skolan och staden – i våra familjer, eller byn där vi bor.

Här finns texter om mobbning, skolan, familj och vänner, lagar och regler, arbete och pengar, Här finns också förklarat nyheter och reklam. hur demokratin fungerar Sverige. Boken avslutas i klassen, kommunen och med ett kapitel om vår omvärld, med Norden, Europa texter om och barn i andra delar av världen.

I PULS 4–6 ingår följande grundböcker:

I PULS 4–6 ingår

PULS Fysik och kemi PULS Teknik

GRUNDBOK

NATUREN

Människan

PULS Geografi – Sverige, Norden, Europa PULS Historia

I serien PULS Biologi 4–6 ingår även boken:

PULS Teknik

PULS Religion PULS Samhällskunskap

PULS Biologi Människan

PULS Geografi – Sverige, Norden, Europa

Biologi

följande grundböcker:

PULS Biologi – Natur,

PULS Biologi – Natur, Människan PULS Fysik och kemi

PULS Biologi – Naturen

Sverige. heter ochBoken skillnader avslutas i livsmiljöer. med ett Ikapitel boken om finns vår återkommande omvärld, meduppslag texter om med Norden, fakta omEuropa olika djuroch och barnväxtgrupper i andra delarsamt av världen. svampar och även fördjupnings-

Vad är biologi?

Den levande planeten Staden Öppna marker Skogen Sötvatten Havet Bergsområden Polarområden Öken Allting börjar med solen

Biologi

Biologi

direkt kopplade till grundbokens olika kapitel och hjälper eleverna

PULS Biologi – Naturen

Lgr 11

PULS Historia

PULS Historia 4–6

består av följande

komponenter:

PULS Religion Samhälls Samhällskunskap

Geografi SamhällsSamhälls GRUNDBOK

PULS Samhällskunskap

kunskap SVERIGE

LÄRARBOK

Geografi SamhällsSamhälls GRUNDBOK

kunskap SVERIGE

Anna-Lena

PULS Historia Biologi 4–6 4–6Naturen består av består följande av förljande komponenter: komponenter: Lgr 11

uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand. Uppgifterna är

GRUNDBOK GRUNDBOK

Grundbok med faktatexter, berättelser och fördjupningstexter. Finns även som digitalbok med inläst text.

Geografi SVERIGE

SVERIGE

Geografi Geografi

För mer information

GRUNDBOK

Geografi SamhällsGRUNDBOK

SVERIGE

SVERIGE

kunskap

N

SVERIGE

V

I serien PULS Biologi 4–6 ingår även boken:

Ö

PULS Biologi Människan S

PULS 4-6 Bio Na_cover.indd GRUNDBOK

Ingrid Åsgård • Katarina

Biologi

Olsson

GRUNDBOK

Anna-Lena Stålnacke

Lärarbok Lärarbok i A4-format som innehåller kopieringsoch bedömningsunderlag.

LÄRARBOK LÄRARBOK

ARBETSBOK LÄRARBOK

Vad är biologi?

Den levande planeten Staden Öppna marker Skogen Sötvatten Havet Bergsområden Polarområden Öken Allting börjar med solen

kunskap NATUREN

Anna-Lena Stålnacke

Grundbok

NATUREN

direkt kopplade till grundbokens olika kapitel och hjälper eleverna att träna de förmågor som finns beskrivna i kursplanen.

Arbetsboken PULS Biologi 4–6 Naturen innehåller:

SVERIGE

SamhällsBiologi kunskap

I arbetsboken till PULS Biologi Naturen finns roliga och omväxlande

Geografi SamhällsBiologi

Stålnacke

Anna-Lena Stålnacke

Biologi NATUREN

om PULS se www.nok.se/puls

ISBN 978-91-27-42131-8

9 789127 42 1318 1

Roger Olssson • Berth

NATUREN

ISBN 978-91-27-42132-5

Anna-Lena Stålnacke • Roger Olsson Berth Belfrage

För mer information om PULS se www.nok.se/puls

Belfrage

2012-04-24 14.54

Belfrage • Roger Olssson Berth

Anna-Lena Stålnacke • Berth Belfrage Roger Olssson

Ingrid Åsgård • Katarina Olsson

9 789127 421325

Grundbok

Lärarbok Arbetsbok

Grundbok med faktatexter, faktatexter berättelser och fningstexoch fördjupningsuppslag. ter.

Finns även digitalFinns även somsom digitalbok bok medmed inlästinläst text.text.

Lärarbok i A4-format Arbetsboken innehållersom Lärarbok i A4-format som innehåller kopieringsuppgifter som eleverna och innehåller kopierings- och bedömningsunderlag. kan arbeta med på egen bedömningsunderlag. hand.

Lärarbok

Belfrage • Roger Olssson Berth

ISBN 978-91-27-42131-8

ISBN 978-91-27-42132-5

För För mer mer information information om om PULS PULS se se www.nok.se/puls www.nok.se/puls

Roger Olssson • Berth Belfrage 9 789127 421318

Berth Belfrage • Roger Olsson

För mer information om PULS se www.nok.se/puls

Roger Olssson • Berth Belfrage

9 789127 421325

Grundbok

Arbetsbok

Lärarbok

Grundbok med faktatexter och fördjupningsuppslag.

Finns även som digitalbok med inläst text.

Arbetsboken innehåller uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand.

Lärarbok i A4-format som innehåller kopierings- och bedömningsunderlag.

ISBN 978-91-27-42131-8

För mer information om PULS se www.nok.se/puls

Berth Belfrage • Roger Olssson 9 789127 421318

PULS 4-6 Bio Na_cover.indd 1

2012-06-27 10.56