9789147105755

mia heikkilä

mia heikkilä

Mia Heikkilä är forskare och lektor i pedagogik vid Mälardalens högskola och har varit jämställdhetsexpert på Skolverket. Hon är en flitigt anlitad föreläsare inom genusoch jämställdhetsområdet.

Lärande och jämställdhet i förskola och skola Lärande och jämställdhet i förskola och skola

Lärande och jämställdhet i förskola och skola handlar om att skapa lika möjligheter till lärande och kunskapsutveckling för varje individ, oavsett om man är född som flicka eller som pojke. Att på olika sätt främja jämställdhet är varje förskolas och skolas ansvar. För att arbeta med jämställdhet i förskolan och skolan, måste man börja med att se genus och utforska vilka mönster som finns i organisationen, i barngrupperna och i klassrummet.

Lärande och jämställdhet i förskola och skola analyserar utifrån aktuell forskning och erfarenhet hur genus och jämställdhet fungerar i förskolan och skolan. Författaren beskriver hur man kan arbeta systematiskt och hållbart med jämställdhet i organisationen. Här får förskollärare och lärare också handfasta modeller för att i den egna undervisningen kunna skapa lika förutsättningar för alla barns och elevers kunskapsutveckling.

Oavsett kön.

Lärande och jämställdhet i förskola och skola vänder sig till studenter på lärarutbildningar och till verksamma pedagoger, förskollärare och lärare men också till rektorer och förskolechefer.

Best.nr 47-10575-5 Tryck.nr 47-10575-5

4710575_La êrande_c.indd 1

15/11/14 10:36 AM

I S B N 978-91-47-10575-5 © 2015 författaren och Liber AB F ö r l ä g g a r e Anna Maria Thunman P r o j e k t l e d a r e Kajsa Lindroth R e d a k t ö r Ann-Sofie Lindholm F o r m g i v n i n g Björn Larsson O m s l a g s f o t o Elisabeth Ohlson Wallin I l l u s t r at i o n e r Jonny Hallberg P r o d u k t i o n Jürgen Borchert

Första upplagan 1 T ry c k : People Printing, Kina, 2015

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt B O N U S -avtal, är förbjuden. B O N U S -avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i B O N U S -avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber A B , 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post kundservice.liber@liber.se

4710575_Jämställdhet och lärande.indd 2

11/14/14 12:02 PM

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Förord

.................................................... 6

Inledning – att börja ringa in problemet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Varje förskolas och skolas ansvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Att integrera jämställdhet i verksamheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Vad är genus och jämställdhet i förskolan och skolan?

............

Kort tillbakablick . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Två ben – organisation och undervisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Avslutande reflektioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13 13 15 21

Vilket uppdrag ger skollag och läroplaner om genus och jämställdhet? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Skollagens formuleringar om jämställdhet, genus och kön . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Förskolans och grundskolans läroplaner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Avslutande reflektioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

Olikagörandet som boven i dramat

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Lärande och didaktik har placerats i fokus för jämställdhetsarbetet . . . . . . . . . . 32 Avslutande reflektioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

Förskolan som arena för att skapa, etablera och motsäga könsnormer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Avslutande reflektioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

Förskolans arbete med genus och jämställdhet

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Förskolans jämställdhetsarbete utifrån läroplanen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Avslutande reflektioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57

Skolan som arena för att skapa, etablera och motsäga könsnormer

. . 59 Forskning om genus i skolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 Avslutande reflektioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65

Könsskillnader i skolprestationer

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 PISA 2012 och genus och kön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 Mer om könsskillnader i PISA 2012 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69

4710575_Jämställdhet och lärande.indd 3

11/14/14 12:02 PM

Vilka ämnen handlar könsskillnaderna om? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Varför ska man uppmärksamma statistik om könsskillnader i skolprestationer?

Vad är skolprestationer? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Vad spelar roll för skolprestationer? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Avslutande reflektioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Jämställdhetsdilemman går hand i hand med flickors och pojkars identitetsskapande

......

Pojkar som förskolans och skolans förlorare? . . . . . . . . . . . .

Men ska vi då fortsätta med att prata om flickor och pojkar? . Är flickor alltid vinnare i skolan? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Avslutande reflektioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Att arbeta systematiskt och kontinuerligt Husmodell för systematik och hållbarhet . .

Andra framgångsfaktorer . . . . . . . . . . . .

Olika arbetssätt för utbildningsområdet . . .

Systematiskt arbete i fem steg . . . . . . . . .

Jämställdhetsarbete som utvecklingsarbete Avslutande reflektioner . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . .

. . . . . .

. . . . . .

. . . . . .

......... ......... ......... ......... ......... ......... .........

. . . . .

. . . . .

71 71 72 73 80

. . . . .

. . . . . . . . . . . . . 82 . . . . . . . . . . . . . 82 . . . . . . . . . . . . . 87 . . . . . . . . . . . . . 94 . . . . . . . . . . . . 100

. . . . . . .

............ ............ ............ ............ ............ ............ ............

104 108 111 113 114 119 119

Grundskolans kursplaner

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121 Avslutande reflektioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127

Olika pedagogiska förhållningssätt på lärande och genus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 Perspektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 Avslutande reflektioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137

Undervisningsprocessen som helhet – didaktik i fokus för genusmedvetenhet

.........

Vad är didaktisk reflektion med genusperspektiv? . . . . . . . .

DEJA och didaktik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Lärare strävar efter att se individen? . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Struktur eller individ – strategier för ökad genusmedvetenhet Barn, genus och könsöverskridanden . . . . . . . . . . . . . . . . .

Avslutande reflektioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Genusdidaktik i fyra delar

.....................

1. Genus och didaktik som innehåll och stoff . . . . . . . . . . . .

2. Genus och didaktik som språk och språkutveckling . . . . .

3. Genus och didaktik genom inkludering . . . . . . . . . . . . . .

4. Genus och didaktik som bemötande och gestaltning . . . .

Avslutande reflektioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4710575_Jämställdhet och lärande.indd 4

. . . . . . .

............ ............ ............ ............ ............ ............ ............

138 139 143 145 146 148 150

. . . . . .

............ ............ ............ ............ ............ ............

151 152 154 156 160 169

11/14/14 12:02 PM

Slutord

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 170

Referenser Register

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 174

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 180

Bilagor

...............

Bilaga 1. . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 2 . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 3 . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 4 . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 5 . . . . . . . . . . . . . . .

4710575_J채mst채lldhet och l채rande.indd 5

...................... ....................... ....................... ....................... ....................... .......................

. . . . . .

............ ............ ............ ............ ............ ............

182 183 185 186 191 194

11/14/14 12:02 PM

6

Förord

I många år har jag arbetat med och intresserat mig för området genus och jämställdhet i förskola och skola. Jag har mött många som undrar över praktisk tillämpning och vägledning i hur man ska göra för att förändra förskolan och skolan till att bli en mer jämställd plats. Det är många som också vill förstå sambandet mellan olika aspekter som har med genus och förskola och skola att göra. Aspekter som till exempel könssegregerade gymnasieval, pojkars bristande motivation för skolan eller varför det inte är så smart att hela tiden bekräfta flickors klädval i förskolan.

Med den här boken vill jag inspirera och stödja lärare, skolor och kommuner i att arbeta aktivt med det jämställdhetsuppdrag som alla förskolor och skolor har genom läroplanen, och hitta sätt att konkretisera det uppdraget. Att arbeta för att främja jämställdhet är att ge alla elever lika möjlighet till lärande och hjälper oss att inte gå vilse om och när könsraster hindrar oss från att se alla individuella barn och elever i förskolans och skolans vardag. Och för att kunna främja jämställdhet måste man börja med att se genus, och vilka mönster av genus som finns och hur genus och kön agerar och verkar i förskolan och skolan.

När jag träffar lärare och skolpersonal ser jag en ganska stor omedvetenhet, men också en medvetenhet, om hur könsstrukturer organiserar även skolan och styr individer mot vissa livsval. Jag hoppas att den här boken ska ge förskollärare, lärare och all skolpersonal trygghet i att självkritiskt granska sina egna tankar kring frågor om genus, kön och jämställdhet. I bästa fall kan boken fungera som en utgångspunkt för att våga starta samtal om de här viktiga och överallt närvarande frågorna som så lätt och omedvetet går oss pedagoger förbi i en hektisk skolvardag. För att kunna utveckla verksamheten måste man våga se genus, kön och brist på jämställdhet. Jag tror att omedvetenheten som finns i dag gör det omöjligt för lärare och pedagoger att se individen därför att förväntningar på individens kön står i vägen.

4710575_Jämställdhet och lärande.indd 6

11/14/14 12:02 PM

7

Jag har också mött verksamheter där man tror att problemet bäst hanteras med en årligen återkommande temadag om jämställdhet eller med att tillsätta en arbetsgrupp för jämställdhet och likabehandling. Till dem som tror att bokens budskap kommer att ligga i linje med det kan jag säga att ni har köpt helt fel bok. Jag förespråkar ett långsiktigt, segt och systematiskt arbete där förskollärare och lärare själva lär sig arbeta med genus och jämställdhet i sin egen pedagogiska verksamhet och undervisning och lär sig gestalta kön och genus i den pedagogiska verksamheten. Förhoppningsvis kan den här boken göra det begripligt för fler pedagoger, förskollärare och lärare hur man kan tänka kring genus och jämställdhet i sin egen pedagogiska verksamhet, klass och undervisning.

Min erfarenhet är att problematiken alltför ofta stannar på individnivå när lärandedilemman ska förklaras och analyseras. Många gånger hörs förklaringar som att det är den och den pojken, eller den och den flickan, som gör si och så och som själv står ansvarig för om lärandeprocessen fungerar. Men jag menar att det också gäller att lyfta blicken och se frågan ur ett större perspektiv där struktur och organisation är i fokus för att förstå individer. Hur kan skolan bli lika inkluderande och lika tillgänglig för alla flickor och pojkar? Så som jämställdhetssituationen ser ut i skolan i dag är det tyvärr rätt långt dit, sett i ett nationellt perspektiv. Men förhoppningsvis när du kommit till sista sidan i den här boken är vi tillsammans en bit längre på väg.

Boken kommer med hjälp av forskningsresultat och resultat från olika rapporter att visa några verklighetsbilder som ur forskningssynpunkt verkar stabila och trovärdiga för fortsatt argumentation, samtal och diskussion. Det är alltid viktigt att minnas att det inte finns enbart en giltig verklighetsbild av hur genus och jämställdhet spelar roll i förskolan och skolan, eller hur den formar och skapar individer och sammanhang. Det finns alltid bilder och erfarenheter som i värsta fall helt motsäger de generella bilderna. Och så är förskole- och skollivet – enkla, giltiga och allomfattande förklaringar finns inte. Det finns komplexa sammanhang av människors sociala handlande och verbala uttryck, som gör att verkligheten ter sig på vissa sätt. Hur den ter sig är forskningens uppgift att försöka visa och forskningen ska också presentera samband och mönster. Inte ensidiga sanningar. Tillsammans kan sådana här bilder göra att verkligheten blir mer begriplig och hanterbar. Inte möjlig att lösa och gå vidare, för någon sådan

4710575_Jämställdhet och lärande.indd 7

11/14/14 12:02 PM

8

lösning finns inte. Forskningen kan alltså användas som hjälp för att förstå och hantera verkligheten. Inte som argument för att säga att så här är det.

Att kön spelar roll och gör skillnad i våra liv visar forskning entydigt så den frågan kan vi på ett sätt lämna. Men hur det sker och hur det tar sig uttryck ser olika ut, och de mönster som framkommer kan ibland till och med vara motstridiga. Att se ”hur det ser ut hos andra” kan ge tankeredskap att relatera till för den egna pedagogiska verksamheten för att förändra och utveckla.

Boken börjar i frågan om vad jämställdhet och genus innebär och vad de olika styrdokumenten ger för uppdrag till förskolan och skolan. Därefter följer kapitel som ur olika perspektiv beskriver, analyserar och problematiserar förskolan och skolan som arenor för genus och jämställdhet. Den sista delen av boken ger modeller och metoder för att kunna arbeta systematiskt och hållbart med genus och jämställdhet, i organisationen men framför allt didaktiskt i undervisningen.

I boken förekommer många exempel från förskolor och skolor. Alla kommuner, skolhuvudmän, förskolor, skolor och lärare har fått fiktiva namn för att läsningen ska bli så fri och ämnesfokuserad som möjligt.

4710575_Jämställdhet och lärande.indd 8

11/14/14 12:02 PM

9

Kapitel 1

Inledning – att börja ringa in problemet

Att skriva en bok om genus och jämställdhet i en tid då allt fler böcker och texter om normkritik, intersektionell genuspedagogik och queerpedagogik publiceras kan tolkas på olika sätt. Jag har tänkt mycket på det och väljer ändå ett fokus på genus och jämställdhet dels för att visa hur mycket mer begreppet inrymmer idag än då ett mer aktivt jämställdhetsarbete i förskolan och skolan tog fart i början på 2000-talet, dels för att påpeka att det finns mycket arbete som ständigt behöver göras inom förskolan och skolan. Genuspedagogik (Svaleryd 2003) har varit grunden för hur arbetet i förskolan och skolan sett ut och vuxit från kompensatorisk pedagogik, då vuxna ska förmedla något till barnen och bredda barnens repertoarer, till ett arbetssätt med stor ödmjukhet i förhållande till barns erfarenheter och perspektiv. I dag innefattar genuspedagogiken en insikt om att barn och vuxna utmanar, upprepar och omformar samhällets könsoch genusnormer. Det som är viktigt att utforska är hur genus görs tillsammans för att komma fram till om och hur en del könsnormer begränsar våra liv. Den här boken understryker vikten av att bygga vidare på de erfarenheter som finns och den stora kunskapsutveckling som varit efter mer än ett decenniums arbete med genuspedagogik.

Detta inledande kapitel kommer att lyfta frågan om vad arbete med genus och jämställdhet handlar om ur flera perspektiv och också visa att problemformuleringen inte alltid är den lättaste. Det är ibland svårt att se och formulera vad problemet är i den egna förskoleavdelningen eller det egna klassrummet. I kapitlet diskuteras också översiktligt hur uppdraget till förskolor och skolor ser ut när det gäller just arbetet kring jämställdhet och genus, för att sedan fördjupas i nästa kapitel.

4710575_Jämställdhet och lärande.indd 9

11/14/14 12:02 PM

10

Varje förskolas och skolas ansvar Att på olika sätt främja jämställdhet i förskolan och skolan är varje förskolas och skolas ansvar. På flera ställen i skollagen (SFS 2010:800), i alla läroplaner och genom regeringens jämställdhetspolitiska åtaganden finns det ansvaret nedskrivet och tydliggjort. Vad innebär det och hur ska skolor och lärare tolka skolans uppdrag om att främja jämställdhet?

Förskolans och skolans jämställdhetsuppdrag handlar om att ge lika möjligheter till och villkor för lärande och kunskapsutveckling för varje individ, oavsett om individen är född som flicka eller som pojke. Att ge flickor och pojkar lika möjligheter sker i förskolans och skolans vardag, i den pedagogiska verksamheten.

Jämställdhet är både en del av förskolans och skolans demokratiuppdrag och kunskapsuppdrag. I takt med att skillnaderna mellan flickors och pojkars läranderesultat ökar, och detta ges mer och mer medial uppmärksamhet, blir det alltmer självklart att se hur flickors och pojkars lärande är en del av jämställdhetsarbetet i skolan. I det ringar jag in kunskapsuppdragets koppling till jämställdhet. Eller annorlunda uttryckt: skolor behöver se att jämställdhet är en del av skolans kvalitet, och ett sätt att mäta skolans kvalitet är att fästa uppmärksamhet vid elevernas skolprestationer och vilka mönster som där finns. Att lyfta fram och jämföra flickors och pojkars läranderesultat är alltså ett sätt att mäta skolans kvalitet. Så länge som statistik visar att skillnaderna mellan könen består över tid, menar jag att skolan också visar att frågan om läranderesultat utifrån ett jämställdhetsperspektiv inte tas på allvar. Ansvariga och medarbetare på förskolor och skolor uppmärksammar inte i tillräckligt stor utsträckning att kön är en ständigt närvarande del av förskolans och skolans vardag. Det bortförklaras alltmer lättvindigt. Eller så ser man helt enkelt inte sambandet mellan didaktisk reflektion och kön.

Jämställdhetsuppdraget ses ibland som likvärdigt med uppdraget att arbeta med likabehandling, det vill säga mot alla former av kränkande särbehandling och trakasserier. Det pågår ingen konkurrens mellan dessa uppdrag eller om vilket som är viktigast – uppdragen är av olika karaktär men hör samman.

4710575_Jämställdhet och lärande.indd 10

11/14/14 12:02 PM

11

Att integrera jämställdhet i verksamheten I dag handlar jämställdhetsarbetet om att integrera jämställdhetsperspektiv i verksamheten, i varje ämne och att varje lärare i olika grad själv ska äga frågan om hur jämställdhet får plats i den egna undervisningen. Jämställdhetsintegrering kallas metoden och är väl känd inom olika samhällsdelar som ett sätt att arbeta med jämställdhet. Genuspedagoger kan stödja, men arbetet görs av varje enskild lärare. Därför måste också arbete med genus och jämställdhet bli något som varje lärare arbetar med själv, utan att därför behöva betrakta sig som expert på området. Det handlar om att våga se både att vi behandlar flickor och pojkar olika och att vi har olika förväntningar på flickor och pojkar på en rad olika plan.

Men uppdraget handlar inte om att likställa arbetet med genus och jämställdhet till enbart en tudelning mellan maskulinitet och femininitet.

I det pedagogiska rummet och i bemötandet av barn och elever måste det till observationer, kartläggningar och analyser som ifrågasätter och problematiserar en sådan uppdelning och som betonar att genus är mer än vad som täcks in i denna binaritet (Butler 1999, s. 180; 2006, s. 60). Då erbjuds en möjlighet till inkluderande, normkritiska och pedagogiska lösningar, där analysen inte tar sin utgångspunkt i denna uppdelning, utan snarare undersöker uppdelningen och dess begränsningar vilka är en ständigt närvarande omedveten del i våra liv. Grunden för ett inkluderande, normkritiskt perspektiv är ett maktmedvetet perspektiv, det vill säga ett förhållningssätt där läraren är medveten om maktbalanser och maktobalanser. Det finns många normer som begränsar varav normer kring kön är en.

I stället för att lyfta fram värdegrunden som den viktigaste delen av jämställdhetsarbetet i skolan vill jag placera fokus på varje flickas och pojkes lika möjligheter till lärande i skolan i dag. I många verksamheter är barn och elever delar av stereotypa förväntningar, förhoppningar och krav på hur de ska bete sig och vad de ska lära sig och intressera sig för bara på grund av vilket kön de har.

Det finns exempel på förskolor och skolor som uppvisar en stor medvetenhet och förändringskraft, men i alltför många pedagogiska verksamheter är det inte så. Genom kunskap kan lärare och skolpersonal stärkas till att förändra i stället för att känna skuld över hur det ser ut i dag. Men

4710575_Jämställdhet och lärande.indd 11

11/14/14 12:02 PM

12

kunskapen om hur förskolan och skolan i dag återupprepar och befäster begränsande och olika förväntningar på flickor och pojkar måste också tas på allvar.

Vissa skolämnen pekas ut som särskilt viktiga för jämställdhetssträvanden, men det finns gott om utrymme i alla ämnen att inkludera jämställdhetsperspektiv på ett bra sätt. Olika exempel i boken från förskolor och skolor kan lyfta jämställdhetsfrågan i olika ämnen och olika årskurser.

För att lyckas förändra sin undervisning måste lärare rannsaka sig själva och också sin egen könsidentitet. Tillsammans med att självkritiskt reflektera över sina didaktiska val i klassrumssituationer kan en förändring ske.

Den här boken kan förhoppningsvis vara pedagogens, förskollärarens och lärarens vän och utmanare. Genusordningen finns i skolan, det kan vi utgå ifrån med stöd av lång tid av forskning, men hur den ser ut, hur den ska förändras kan bara du som aktiv pedagog i förskolan och skolan åtgärda. Boken lyfter fram hur genusordningen finns, när den finns och var den finns. Och hur du som pedagog och lärare kan lära dig förändra den.

4710575_Jämställdhet och lärande.indd 12

11/14/14 12:02 PM

13

Kapitel 2

Vad är genus och jämställdhet i förskolan och skolan?

Jämställdhet i förskolan och skolan handlar om att alla i skolan, både barn och vuxna, ska få känna sig värdefulla, önskade, inkluderade och respekterade. Det betyder att alla skolans aktörer kan respektera andra, se allas kunskaper som viktiga och inkludera alla utan begränsning till kön eller sexualitet. Jämställdhet kan sägas vara en målbild för ett utvecklings- och förändringsarbete. Genus i förskolan och skolan är det teoretiska analysbegreppet som kan användas för att se hur kön spelar roll i förskolan och skolan som har bäring på om jämställdhet uppnås. Något förenklat kan man säga att genus ger en beskrivning av hur det ser ut i dag och jämställdhet är målet med det arbete man gör för att förändra genusmönster i en verksamhet. Genusanalysen av förskolan och skolan ger således en verklighetsbild där brist på jämställdhet råder, och visar att flickor och pojkar, kvinnor och män i förskolan och skolan varken behandlas likvärdigt eller ges samma makt i förskole- och skolorganisationen.

I det här kapitlet kommer just dessa aspekter av genus och jämställdhet att diskuteras. Vad genus är och vad kön är ges förhållandevis litet utrymme, eftersom så många redan gjort välnyanserade formuleringar av begreppen (till exempel Gemzöe 2002 och Lykke 2009). Däremot kommer kapitlet att behandla vad genus och jämställdhet kan innebära i förskolan och skolan.

Kort tillbakablick Under 1990- och början av 2000-talet fanns ofta övertygelsen om att lärare behandlade flickor och pojkar lika, och att man därigenom varken i förskolan eller skolan inte behövde fästa uppmärksamhet kring barnens kön i en pedagogisk verksamhet. Man såg till individen och individens behov

4710575_Jämställdhet och lärande.indd 13

11/14/14 12:02 PM

14

eftersom läroplanen sa att man skulle göra det. Men all praktisk pedagogik bygger på överväganden och värderingar grundade på en blandning av kunskap och erfarenhet, och där är kön en faktor som hela tiden är närvarande. Oftast omedvetet. Även om vi vill se individen så visar forskning att kategorier som kön hela tiden är närvarande när vi försöker se individen.

Vi ser könet först.

Boken Genuspedagogik av Kajsa Svaleryd, utkom tidigt 2000-tal och har sedan dess varit ett stöd och redskap för många verksamma i förskola och skola i arbetet med jämställdhet och att stärka flickor och pojkar i skolan.

Boken och talet om genuspedagogik som något specifikt tillförde ett nytt sätt att tänka kring pedagogik och undervisning i skolmiljö kopplat till frågor om genus och jämställdhet. Litteratur hade tidigare inte på motsvarande sätt vägt in barnens kön i den praktiska pedagogiken.

Sedan dess har kunskapsfältet i det närmaste exploderat och kunskapen om hur våra normer och förväntningar påverkar flickor och pojkar har ökat.

Kunskapsutvecklingen har också inneburit att vi blivit mer nyanserade i sättet att uttrycka genus- och jämställdhetsdilemman och därigenom har även tankarna om hur vi ska lösa problem och dilemman som uppstår blivit mer nyanserade och mindre enkelspåriga (Wahl, Holgersson, Höök & Linghag 2011).

I förskolan och skolan placeras flickor och pojkar i olika könshomogena grupper både av sig själva och av lärarna. Att göra det är att visa barnen att de både förväntas vara lika inom respektive grupp, men också att de är och förväntas vara olika. I själva verket vet vi ganska lite om vilka skillnader som finns mellan könen. Men genom att skapa dessa förväntningar påverkas barnen och ser att de intressen flickor och pojkar visar upp och berättar om, ska vara olika om man vill höra till normen och ”vara med”. Att sådana olika förväntningar skapas, medvetet eller omedvetet, är att göra genus och visa brist på jämställdhet. Att upptäcka dessa olika förväntningar som skapas och kommuniceras är att se vad genus och jämställdhet är i förskolan och skolan.

Lärare kanske också, medvetet eller omedvetet, förväntar sig att flickor generellt sett är mer duktiga och skötsamma än vad pojkar är. ”Pojkar är ju som pojkar är” är kanske en förklaring någon hört? Flickorna ses som mer skötsamma och duktiga och får därmed högre betyg. Flickor är väl också lite lugnare, eller? Man kanske till och med förväntar sig att flickor lyssnar och stödjer varandra och klasskamraterna, medan pojkarna ges större acceptans för att de är stökiga och ofokuserade. Detta samtidigt som det

4710575_Jämställdhet och lärande.indd 14

11/14/14 12:02 PM

15

inte finns några entydiga forskningsresultat som visar att flickor och pojkar skulle vara födda att socialt bete sig olika. Det är också ett exempel på hur genus och brist på jämställdhet skapas i förskolan och skolan.

Förhållningssättet är ett inlärt beteende, inget annat, och forskning, studier och rapporter visar att det är så här det ser ut i många förskolor och skolor. Men eftersom det är inlärt så går det att lära om. Men då måste man våga göra det. Skolan och skolans anställda måste våga leda en sådan förändring i att rikta om inte bara lärares beteende i relation till flickor och pojkar, utan även barnens beteenden i relation till varandra.

Det är att göra det för enkelt för sig, pedagogiskt sett, att se pojkar och flickor som två separata och enhetliga grupper. Det går att hävda att så länge förskolan och skolan inte reflekterar kunskapsbaserat, utan snarare mer åsiktsbaserat kring barns kön kommer skolan inte att nå de kvalitetsmål som satts upp i till exempel läroplanen. Eller än värre – flickor och pojkar kommer att fortsätta lära sig olika mycket och olika saker, prestera olika bra och få olika betyg, och en könssegregerad utbildningsarena och arbetsmarknad kommer att ytterligare befästas.

Två ben – organisation och undervisning Man kan säga att genus och jämställdhet i förskolan och skolan vilar på två ben. Det ena benet handlar om skolans organisation, och det andra benet handlar om skolans och undervisningens innehåll. Det handlar om hur man tolkar sitt jämställdhetsuppdrag och var man så att säga placerar uppdraget – på undervisningen eller i undervisningen.

Skolans organisation

Skolans organisation är indirekt av stor betydelse för att barn lär sig och för vad barn lär sig. I organisationen byggs alltid in genusföreställningar av olika slag. Dessa föreställningar visar något om synen på kvinnor och män, på vem som gör vad och vems arbete som värderas högt och vilken typ av arbete som värderas högt. Frågor som: Vem är rektor? Vem är pedagogiskt ansvarig? Vilka lärare undervisar i vilka ämnen? När schemaläggs vilka ämnen? kan vara ett sätt att få syn på hur genus får betydelse i förskole- eller skolorganisationen. För förskolans del handlar det mycket om hur man organiserar verksamheten och vilka delar som ges betydelse – och hur dessa kan genuskodas. Genuskodning innebär att vissa saker, aktiviteter och

4710575_Jämställdhet och lärande.indd 15

11/14/14 12:02 PM

16

intressen ses som mer lämpade och typiska för flickor eller för pojkar och att det blir något som väcker uppmärksamhet om någon från ”den andra” könsgruppen gör det som man anser att hör ihop med ”det andra” könet.

Det går att hävda att den kvantitativa fördelningen av lärare i förskolan och skolan får betydelse för barnens lärande och utveckling. Hur då, kan man fråga sig eftersom forskningen inte kan visa att enbart lärarens kön skulle ha betydelse för lärandet. Den kvantitativa betydelsen är kontextberoende och innebär att i en kontext där man samtidigt hävdar att kön spelar roll på olika sätt och ger olika erfarenheter, så måste rimligtvis en verksamhet som förskolan och skolan kunna visa på en mångfald av erfarenheter för barns lärande och utveckling. Det handlar således inte om att det behöver finnas en jämnare fördelning mellan kvinnor och män för att kvinnor och män som lärare av naturen eller biologin skulle göra olika saker, utan för att kvinnor och män har fått olika erfarenheter på grund av samhällets genusordning. Man kan förledas att tro, att eftersom den stora majoriteten är kvinnor i förskolan och skolan så finns inga genusdilemman.

Denna genusordning gör att erfarenheter som flickor och pojkar får, och kvinnor och män därmed har, behöver speglas i förskolan och skolan för att verksamheten ska kunna ha ett innehåll som ännu bättre inkluderar alla elever och alla elevers behov.

Hit hör alltså den komplexa frågan om andelen män i lärarkåren, och vilken betydelse den faktiskt får för elevers lärande och välmående. I dag vet vi att det för barnens resultat i skolan spelar mindre roll vilket kön läraren har, men att det särskilt för pojkars del kan spela roll för hur väl man trivs i skolan att det finns lärare av båda kön (Westling Allodi 2010). Men också här behöver vi fundera. Vad ska den lärare som är man göra som inte en kvinna ”förmår”? Det är verkligen en fråga om skolans organisation.

Vilken roll spelar lärarens kön för att vi ska uppnå våra kvalitetsmål, och för att alla elever ska nå godkända betyg? I dag präglas diskussionen om män i förskola och skola av två argument: att män behövs för att barn och elever ska se att män också kan arbeta med utbildningsrelaterade yrken; att det stora rekryteringsbehov som finns inom förskola och skola inte kommer att kunna täckas om rekryteringen endast sker från kvinnogruppen.

I organisationsfrågan finns också frågan om hur jämställdhetsarbetet i skolan och skolhuvudmannaskapet är organiserade. Vem bär ansvaret?

Hur följs likabehandlingsplanen upp? Vilka skyldigheter och befogenheter har lärarlaget att analysera flickors och pojkars skilda resultat och åtgärda

4710575_Jämställdhet och lärande.indd 16

11/14/14 12:02 PM

17

dessa? Finns det en dold diskriminering av vissa ämnen i skolans schemaläggning? Vilka prioriteras? Ses jämställdhet som ett frivilligt område eller som ett sätt att systematiskt och med långsiktighet förbättra barnens resultat och trivsel? Det visar sig från studier gjorda inom arbetsmarknaden, att bara det att man arbetar med jämställdhet på en arbetsplats gör att de som är verksamma där trivs bättre och upplever en bättre arbetsmiljö och arbetsgemenskap. Det finns många frågor som rör skolans organisering av verksamheten och som indirekt skickar signaler om hur jämställdhetsområdet prioriteras och värderas i skolans arbete.

För skolans del handlar organisation också om hur kränkningar och diskriminering hanteras. Finns det goda rutiner för detta arbete? Skolinspektionens rapport (Skolors arbete vid trakasserier och kränkande behandling 2010) visar att kända rutiner gör att kränkningar minskar. Förekomsten av kränkningar är som jag ser det ett symptom på ett icke-systematiskt kontinuerligt jämställdhetsarbete/likabehandlingsarbete (se till exempel Svaleryd & Hjertson 2012). Om jämställdhetsarbetet reduceras till att bara handla om jämställdhet som en fråga inom demokratiuppdragets värdegrundsdel så saknas kontinuitet och systematik. Då är det lätt hänt att jämställdhet är något som dyker upp på en temadag i slutet av terminen då alla är nöjda och glada, och får bekräftelse på att det man gör och tänker är rätt. Jämställdhetsarbetet, och genusmedvetenheten, är något som behöver få en agenda som ständigt är aktuell i skolans kärnverksamhet.

Undervisningens innehåll

Det andra benet i förskolans och skolans jämställdhetsarbete finns i undervisningen. För förskolans del är det i den pedagogiska och omvårdande delen av verksamheten detta finns och syns tydligast. Hur och vad förskolan och skolan gör i undervisningen är sådant som ska ägas av förskolan och skolan, stötas och blötas av lärarlag och realiseras av både arbetslag och den enskilda läraren och synas i undervisningen och verksamheten.

Det kan märkas i arbetssätt, i vilka pedagogiska material och läromedel som slängs bort och aldrig återkommer. Det kan märkas i vilka nya pedagogiska material och läromedel som köps in och introduceras och i vilket ämnesstoff som får och ges utrymme.

Henkel och Tomicic (2009) har i sin bok lyft fram tre olika strategier för att innehållsligt förändra en verksamhet till en jämställd verksamhet.

Författarna menar att omfördela, fylla med nytt innehåll och att välja bort är

4710575_Jämställdhet och lärande.indd 17

11/14/14 12:02 PM

18

tre övergripande sätt att tänka när det gäller att förändra för jämställdhet.

Omfördela handlar om att se vilka grupper som behöver mer plats, att fylla med nytt innehåll är att tänka nytt kring läromedelsanvändning och arbetssätt i klassrummet, och att välja bort är helt enkelt att kritiskt granska alla delar av undervisningen och klassrumsaktiviteterna och fundera kring vad som förstärker brist på jämställdhet och vad som förkastar brist på jämställdhet. Det bärande argumentet för att göra dessa förändringar, tänka nytt och tänka stort är att läroplanen och skollagen placerar ett stort, stort ansvar på skolan, lärarna och den verksamhet som finns.

Genusmedvetenhet syns på väggen – räcker det?

För att dra det till sin spets kan man tänka kring den här bilden som hittades på en förskola 2011.

Barnen på förskolan i tågvagnar och med huvudbonader.

För att analysera den här bilden behöver jag börja med att beskriva den med avseende på genus. På bilden ser jag fyra barn i fyra olikfärgade vagnar.

De har varsin huvudbonad och det verkar som om det finns ett mönster gällande vem som bär vilken slags huvudbonad. Astrid och Angelica har varsin rosa rosett, och Lo och Walter har varsin hatt. Walters hatt är rosa och Los hatt är grön.

4710575_Jämställdhet och lärande.indd 18

11/14/14 12:02 PM

19

Den här bilden visar på ett sätt att förhålla sig till genus och jämställdhet, medvetet eller omedvetet. Bilden visar att det finns en viss medvetenhet om kön – alla vagnar är ju olikfärgade och Walter har en röd vagn och Angelica har en blå. Det kan ses som tecken på en viss befrielse från könsnormer. Dock har huvudbonaden blivit könsstereotyp, även om Walters hatt är rosa vilket också visar på ett könsöverskridande. Huvudbonaden visar att det ändå finns ett ben som är kvar i det gamla och som vägrar släppa taget. Det här kan ses som att symboler ges genusinnebörd och det blir ett sätt att visa upp att kön fortfarande ges betydelse.

Men vänta nu? Ska vi alla bli likadana? Är det syftet med att arbeta med genusmedvetenhet och jämställdhet i förskolan och skolan? Det snabba svaret blir: Nej, självklart inte. Men alla barn ska få välja själva vilka symboler de ska bli relaterade till och sammankopplade med.

Det spelar egentligen ingen roll att vi just nu inte vet om barnen själva valt eller om det är personalen som valt dessa symboler till barnen på bilden. Det som spelar roll är att det är det här som gestaltas på väggen och det som barn och vuxna och föräldrar ser varje dag. De ser detta och de ser detta och de ser detta, och till slut har allt etablerat sig som en sanning i tal och tänkande. Sanningen som bilden förmedlar är att det finns två kön och de är olika, men att det även finns överlappande saker. Är det en bild som stämmer överens med vilket uppdrag förskolan och skolan har när det gäller genus och jämställdhet?

Nyhetsläxor och kön

Ett annat exempel är från högre åldrar. Många skolor arbetar med nyhetsläxor, där eleverna i årskurs 3–5 får ansvar att bevaka nyhetsflödet och att välja ut en nyhet. De ska klippa ur och ta med nyheten till skolan, återberätta den för klassen och sedan ställa frågor kring nyheten. Läxan är individuell och det inkommer en mängd olika bevakningar av omvärlden.

Lärandeaspekten i uppdraget är mångfacetterad. Eleverna ska läsa och förstå en text, berätta högt i klassen, aktivt lyssna och förstå och så vidare.

Men ett flertal observationer ger vid handen att här finns en genusaspekt närvarande som många lärare inte ser, hanterar, analyserar och problematiserar. Det uppstår snabbt en norm för vilken kategori av nyhet en flicka respektive pojke bör ta med sig för att passa in. Pojkar förväntas av klasskamrater ta med nyheter om sport eller musik. Flickor förväntas ta med nyheter om lidande i andra länder och om djur. Brytande av normer möts

4710575_Jämställdhet och lärande.indd 19

11/14/14 12:02 PM

20

av fniss, kommentarer på rasten och i värsta fall av förlöjliganden. Men detta görande och förstärkande av stereotypa könsroller går många lärare förbi, då de könsblint enbart ser individen.

Gestalta jämställdhet

Förskolans och skolans uppdrag är att gestalta jämställdhet mellan könen, enligt läroplanen. Gestalta innebär enkelt uttryckt att visa upp. Förskolan och skolan ska alltså visa upp jämställdhet. Att göra det behöver då vara att visa upp lika möjligheter för könen – alltså lika möjlighet till lärande, kunskapsutveckling, kläder, sociala uttryck, fritidsintressen och så vidare.

I den här förändringsprocessen måste lärarna inse sin stora roll. Lärarna är den enskilt största faktorn som gör att eleverna motiveras i skolarbetet på ett bra sätt. Lärarna kan därmed också genom sitt eget handlingsmönster förstärka eller förkasta barnens bilder av vad flickor och pojkar, kvinnor och män förväntas göra och hur de förväntas vara i livet.

Jag vill utgå från den bild som Klara Dolk lyfter fram: När barn inte anpassar sig efter reglerna eller följer den idé som pedagogen har om hur man uppför sig i en viss situation skapar det ofta en besvärlig situation för pedagogerna. Att vara pedagog handlar inte sällan om att slitas mellan olika förväntningar. Å ena sidan bör en god pedagog idag vara rolig, snäll, inlyssnande, respektfull och icke-auktoritär. Å andra sidan bör en god pedagog vara en auktoritet som upprätthåller regler, ordning och en god uppfostran. Att det lätt uppstår konflikter mellan dessa förväntningar är inte svårt att tänka sig. (Dolk 2013, s. 195)

Det är också i de här situationerna – vilka är vardagsmat för många – som genus får betydelse. Forskningen visar att pedagoger inte sällan har olika mycket tålamod med flickor och pojkar i så kallade besvärliga och stressfyllda situationer. Det visar sig att både pojkar och flickor kan vara föremål för sviktande tålamod från lärarnas sida men av olika orsaker. Pojkar får ofta höra att de inte kan vara lugna och stilla, medan flickor förväntas kunna vara det och därutöver också hjälpa till i en sådan situation.

I de här och liknande situationer är det tydligt hur kön spelar roll, eller främst att kön spelar roll på ett sätt som man kanske inte förväntat sig som pedagog och lärare. Det är sällan pedagoger och lärare själva ser att kön spelar roll och hur det spelar roll, utan behöver ofta hjälp med att se det.

4710575_Jämställdhet och lärande.indd 20

11/14/14 12:02 PM

21

Här kan det vara intressant att väcka en annan fråga utifrån det korta och begränsade exemplet: Hur påverkar en sådan händelse i förskolan eller i skolan (som gör skillnad på flickor och pojkar) lärarnas samt flickors och pojkars egna sätt att se på sina möjligheter till lärande?

Avslutande reflektioner I det här kapitlet har flera olika komplexa saker lyfts fram. Svårigheten i att starta ett jämställdhetsarbete kan vara kopplad till det som tagits upp här, nämligen att hitta det som är problemet. Hur ska man hitta rätt fråga att arbeta med? Eller hur ska vi se genusdilemman när vi i vår lärargrupp aldrig tittat med den blicken tidigare? Det låter kanske naivt att tycka att det är svårt, men är man ny på ett område måste man våga ta till sig ny kunskap för att få upp ögonen för vad det är man ska se. Kunskap om jämställdhet, genus, könsmedvetenhet och normkritik är nödvändigt att skaffa sig för att veta var man ska börja, hur man ska tänka och vad som överhuvudtaget kan vara möjligt att åstadkomma. Det kan vara så att ny kunskap om exempelvis genus gör att man kan lossa knutar i sin undervisning, vilket gör att alla elever inkluderas i undervisningen och man når ett flow. Varför kan just genus vara ett sådant område? Jo, för att genus är en så central del av hur vi är de vi är, och det syns väldigt tydligt i förskolan och skolan bara man vet hur och när man ska titta.

4710575_Jämställdhet och lärande.indd 21

11/14/14 12:02 PM

180

Register

Bjerrum Nielsen, Harriet 61 Bondestam, Fredrik 107 Connell, Raewyn 91, 130 Davies, Bronwyn 37, 62 didaktik 32, 138, 139, 154, 169, 170, 171 didaktisk reflektion 142, 148 diskriminering 17, 23 Dolk, Klara 20, 45, 134 femininisering 82 femininitet 64, 97 flickighet 94 flickor 95 Francis, Becky 95, 99 föreställning 15 genus 11, 13, 15, 18, 21, 32, 61, 104, 113, 154 genusarena 35 genusdidaktik 151 genuskodning 15 genusmedvetenhet 53 genusordning 12, 16, 38 genuspedagog 11, 31, 108 genuspedagogik 9, 14 genusperspektiv 129 Heikkilä, Mia 49 Hellman, Anette 39, 83 Hirdman, Yvonne 38

4710575_Jämställdhet och lärande.indd 180

Holm, Ann-Sofie 96 husmodellen 109 hållbar 110 hållbart jämställdhetsarbete 49 identitetsskapande 82 Ingvar, Martin 78 inkludering 170 integrering 11 isärhållande 66 jämställdhet 13, 14, 15, 18, 85, 104, 119, 123 jämställdhetsarbete 16, 17, 32, 36, 108, 109, 119, 123, 169 jämställdhetsintegrering 30 jämställdhetsuppdrag 43 Kimmel, Michael 78, 91 kompensatorisk pedagogik 130 Kress, Gunther R 61 kursplan 121 kön 14, 15, 23, 24, 40, 57, 83, 104, 142, 166, 170 könsmönster 25, 26, 28, 43 könspraktik 39 könssegregation 52 könssegregering 6 könsskillnader 67, 71, 72 lärande 129 läroplan 23, 24, 26, 31, 42, 121 makt 54, 66, 104, 135, 170 maktperspektiv 103 maskulinitet 11, 60, 64 metoder 105, 107, 113 norm 9, 55, 62, 84, 86, 88 normkritik 54, 130, 134 normkritisk pedagogik 134 normsystem 63

11/14/14 12:02 PM

181 olikagörande 27, 28, 46, 68, 170 pedagogisk praktik 36 PISA 68 pojkighet 39 pojkkris 67, 78, 82, 106 praktisk pedagogik 14 rektor 85, 113 sexualitet 13 skolprestation 67, 68, 72 stereotyp 24, 43 Tallberg-Broman, Ingegerd 36 toleranspedagogik 132 undervisning 17, 104, 105, 106, 127, 138, 149, 151 uppdrag 10, 19, 22, 27, 28 Wernersson, Inga 22, 77 Öqvist, Anna 64, 98

4710575_Jämställdhet och lärande.indd 181

11/14/14 12:02 PM

mia heikkilä

mia heikkilä

Mia Heikkilä är forskare och lektor i pedagogik vid Mälardalens högskola och har varit jämställdhetsexpert på Skolverket. Hon är en flitigt anlitad föreläsare inom genusoch jämställdhetsområdet.

Lärande och jämställdhet i förskola och skola Lärande och jämställdhet i förskola och skola

Lärande och jämställdhet i förskola och skola handlar om att skapa lika möjligheter till lärande och kunskapsutveckling för varje individ, oavsett om man är född som flicka eller som pojke. Att på olika sätt främja jämställdhet är varje förskolas och skolas ansvar. För att arbeta med jämställdhet i förskolan och skolan, måste man börja med att se genus och utforska vilka mönster som finns i organisationen, i barngrupperna och i klassrummet.

Lärande och jämställdhet i förskola och skola analyserar utifrån aktuell forskning och erfarenhet hur genus och jämställdhet fungerar i förskolan och skolan. Författaren beskriver hur man kan arbeta systematiskt och hållbart med jämställdhet i organisationen. Här får förskollärare och lärare också handfasta modeller för att i den egna undervisningen kunna skapa lika förutsättningar för alla barns och elevers kunskapsutveckling.

Oavsett kön.

Lärande och jämställdhet i förskola och skola vänder sig till studenter på lärarutbildningar och till verksamma pedagoger, förskollärare och lärare men också till rektorer och förskolechefer.

Best.nr 47-10575-5 Tryck.nr 47-10575-5

4710575_La êrande_c.indd 1

15/11/14 10:36 AM