9789144089904

NARCISSISTENS SPEGLAR Om narcissister fรถr anhรถriga och vรฅrdpersonal

Gunilla Nilson Thomas Silfving

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37382 ISBN 978-91-44-08990-4 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Fackgranskning: Bo Sigrell Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Thor-Einar Jensen Printed by Graficas Cems S.L., Spain 2015

INNEHÅLL

Förord 7 1 Inledning 9 2 Myten om Narkissos 11 3 Historik 15 4 Sund och osund narcissism 21 5 Diagnosen 25 6 Hur uppkommer den narcissistiska ­personlighetsstörningen? 31

Den farliga logiken 40 7 Hur kan man känna igen narcissisten? 45

Den bortskämda och beroende narcissisten 45 Den känsliga och behövande narcissisten 46 Illusionisten 48 © Författarna och Studentlitteratur

3

Innehåll

Lögnaren 50 Den misstänksamma narcissisten 52 Den manipulativa narcissisten 53 Den hungrande narcissisten eller det eviga barnet 55 Den storslagna och pompösa narcissisten 57 Förföraren Don Juan 58 Snopliggöraren – ”trodde du ja”-narcissisten 61 8 Finns det någon skillnad mellan kvinnliga och manliga narcissister? 65

Narcissistiska mödrar 66 Narcissistiska fäder 67 Narcissistens barn 69 9 Relationsskam 73

Närståendes skam 75 Narcissistisk avund 77 Varför stannar man kvar? 78 Val av partner 82 Medberoende 83 10 Råd till vuxna barn med narcissistiska föräldrar 87 11 Behandling av partners till narcissister 93

Tillvägagångssätt i behandlingen 94 12 Om hur narcissism sprider sig till alla i dagens samhälle 101

Narcissism som tillgänglighet 102 Vårt behov av spegling 108 Sociala medier som ensamaktivitet 109 Självfokus 113 Central Park 122

4

© Författarna och Studentlitteratur

Innehåll

Slutord 125 Litteratur 127 Bilaga 1 129 Bilaga 2 131 Sakregister 133

© Författarna och Studentlitteratur

5

3 Historik

De teoretiska modellerna för hur psykologiska strukturer utvecklas är många och fokuserar på olika sidor av personligheten. Den psykoanalytiska skolan tar sin utgångspunkt i Sigmund Freuds tankar om narcissismen. Mycket förenklat tänkte han att homosexualiteten och paranoian hade sina rötter i narcissismen; att människans kärlek riktas och binds till hennes egen image av sig själv. Av den anledningen kan den bli hennes egen inre fiende eftersom hon inte kan rikta sin kärlek mot en annan människa. I artikeln ”Narcissism” från 1914 (Freud, 1914, 1984) tar han upp de tre utvecklingsstadierna i form av de orala, anala och genitala faserna. I den sistnämnda fasen går barnet in i triaden mor-far-barn och dess självkänsla påverkas av vetskapen om att det är litet, beroende och behövande. Barnet får böja sig för sin oförmåga. Det kan inte mäta sig med moderns och faderns vuxna relation. I de två tidigare stadierna uppfattar barnet sig som omnipotent. Vissa blir kvar i föreställningen om att ”världen finns bara för mig och för att fylla mina behov”.

Vi människor bär alltså med oss denna tidiga erfarenhet av att ha varit i ett tillstånd där världen låg för våra fötter. Ett tillstånd som vi också ofta längtar tillbaka till. För att kunna gå in i vuxenlivet måste vi lämna uppfattningen om vår egen © Författarna och Studentlitteratur

15

3 Historik

”viktighet”, men i vår inre värld tar vi med oss detta ideala tillstånd, en inre bild av ett omnipotent och storslaget jag som vi självklart inte kan leva upp till. De flesta av oss känner skuld över att varken kunna leva upp till vårt ideal eller kunna skapa den värld vi önskar. Vi sörjer det förlorade paradiset och vi lär oss att älska både oss själva och andra, fel och brister till trots.

De som inte har kunnat lämna illusionen om att de är perfekta och att världen är till för dem, blir i stället upptagna av sig själva, av att dölja sina brister och att klara ett liv i en icke perfekt värld. I deras inre finns missnöje och kritik eftersom illusionen om det ideala inte går att återskapa. Individen misslyckas och uppfattar sig själv som misslyckad. Vår självkänsla är kopplad till denna inre dynamik. De som står ut med egna och andras misslyckanden och med att inte leva upp till sina ideal får en sund självkänsla. De som inte kan stå ut med känslan av misslyckande kommer följdriktigt att få en låg självkänsla som man ofta kompenserar för genom att visa upp en idealisk yta – en strategi som är typisk för den narcissistiska problematiken. De situationer eller den människa som gör det svårt för narcissisten att upprätthålla sin idealbild kommer att drabbas av avund och raseri, ett sätt för narcissisten att utplåna det som hotar hans redan så sköra självbild.

Psykoanalytiska tänkare har sedan Freuds dagar utvecklat hans teorier. Grundtanken är i stort sett densamma: att vi människor har ett omedvetet liv som påverkar och styr oss. Än mer så i nära relationer i vilka våra mer infantila sidor lätt aktiveras.

I kärleksrelationer och i terapier där man fokuserar på relationen, kommer därför det narcissistiska dramat att utspelas.

Av den anledningen har de psykoanalytiska teorierna också kunnat klarlägga hur en narcissistisk personlighetsstörning 16

© Författarna och Studentlitteratur

3 Historik

utvecklas. Psykoanalytikern Melanie Klein (1988) menade att barnet föds med en primär instinkt: att få en relation till sin vårdare. Det nyfödda barnet relaterar till omvärlden med en egen inre värld fylld av bilder av omgivningen. Hon menar att vi är programmerade för att kunna sortera de intryck vi får, och även att vi föds med förmågan att sortera våra känslor. Vidare anser hon att det lilla barnet inte från början kan få ihop bilden av sin mor. Hon är ett bröst, ett ansikte, en hand och så vidare.

Varje delbild av modern väcker känslor, vilket hjälper barnet att relatera. Spädbarnet är inte likgiltigt och passivt mottagande.

Ett hungrigt barn skriker och agerar utifrån sin hunger och det frånvarande bröstet med ilska, smärta och kanske med en känsla av att vara utlämnat. Barnet förhåller sig till mammans varma famn, en mätt mage och mammans lugnande prat med förnöjsamhet, njutning och välmående.

Människan är förprogrammerad till att dela upp världen i ont och gott. För att kunna förstå omvärlden krävs, enligt Klein, en matrix för att kunna sortera intryck och känslor: det blir svart eller vitt, mamma är god eller ond, sängen är skön eller hemsk och så vidare. Det lilla barnet uppfattar alltså sin mamma på många olika sätt och kan inte greppa att det är olika sidor av henne. Det gör att barnet skapar inre bilder av mamman och relationen till henne. I barnets fantasi utspelas olika dramer. Ett hungrigt barn vill bita och ett välmående barn vill snusa hos modern. Ett barn som är ”lagom” hungrigt och får hungern stillad, får en god bild av modern och världen (Sigrell, 1995).

Under barns utveckling krävs att de goda erfarenheterna av världen överväger, särskilt när barnet börjar förstå att det också har förmågan att skada andra. Med tiden förstår barnet att det också är kapabelt att reparera och gottgöra. Det blir medvetet © Författarna och Studentlitteratur

17

3 Historik

om andras behov och kan ta hänsyn. Om omgivningen inte stödjer en sådan utveckling kommer barnet, och senare också den vuxna, att stanna kvar i en svart/vit värld, vilket bland annat innebär att egna tankar och känslor uppfattas som den enda sanna bilden av verkligheten och av hur andra är. Att då kunna känna empati med en annan människa, ta ansvar för sina egna handlingar, be om förlåtelse när man har gjort illa och i handling visa gottgörelse blir då omöjligt.

Att narcissism kan likställas med egenkärlek förklaras av att de människor som en narcissist älskar har de egenskaper narcissisten själv har ”lagt” hos dem. Narcissisten har därför svårt med gränser i nära relationer och att se andra som de är.

I nära relationer är det sig själv han älskar, men i den andra personen. Ett DU saknas. Han jagas så att säga av sig själv och kommer inte ur sitt eviga Sisyfosarbete. Den andra måste kontrolleras och till ”hjälp” har narcissisten sitt lättväckta raseri.

Relationer går alltså ut på att ha kontroll, bli speglad och att få den uppskattning som ”rättmätigt” krävs för att döva vetskapen om de egna bristerna.

Med en sund narcissism kan man däremot reparera en skadad självkänsla och på så sätt värna om sina egna gränser och sitt eget värde. Den narcissistiska problematiken varierar i svårighetsgrad. I detta arbete är det den allvarliga personlighetsstörningen som fått beteckna narcissisten. Givetvis har människor med en narcissistisk problematik också många sidor som bidrar till samhället och det allmännas bästa.

Melanie Kleins syn på barnets utveckling är ett exempel på hur delar av den psykoanalytiska skolan förklarar narcissismens uppkomst. Andra teoretiker har betonat barnets anknytning till sin vårdnadshavare som förklaring till hur vi senare i livet 18

© Författarna och Studentlitteratur

3 Historik

relaterar till andra människor. Senare i boken kommer vi att beskriva den kognitiva schemateorin. Det finns givetvis många inriktningar inom de olika skolbildningarna, men gemensamt för dem är att relationsproblem på ett eller annat sätt har sin förklaring i barnets tidiga utveckling.

En helt annan syn på människan ges när hennes beteende sätts i en samhällelig och social kontext. Ett barn präglas inte enbart i de nära familjerelationerna. Varje människa växer upp i ett större socialt sammanhang där anpassningsstrategierna beror på omgivningen: krig, fattigdom, utbildningsmöjligheter, diskriminering och inte minst av politiskt och/eller religiöst styrelsesätt. Samhällen är inte statiska. Snabba förändringar ökar kraven på den enskilda människans flexibilitet och förmåga att ändra och anpassa sin självrepresentation. I rigida miljöer sker det motsatta. I dem premieras rigida och oflexibla självrepresentationer, ofta som ett uttryck för politisk och/eller religiös rättrogenhet.

Ungdomar i demokratiska och tekniskt utvecklade samhällen har en större arena att visa upp sig på, samtidigt som krav på utseende och yttre attribut höjts. Att anpassa sig till krav där fokus läggs på den egna ytan, hur den ska sminkas, kläs, tränas och modifieras för att passa rådande ideal, kan ses som ett narcissistiskt förhållningssätt. Som tidigare nämnts är det viktigt att förstå narcissism som en naturlig och viktig funktion i människans utveckling, från treåringens omni­potens till tonåringens utseendefixering. I ett samhällsperspektiv kan narcissismen ses som ett sökande efter identitet. Att kunna utvecklas till en mogen och självständig individ kräver trygghet, en förutsägbar omgivning och att individen upplever sig ha kontroll över den. Om omgivningen är otrygg, kaotisk © Författarna och Studentlitteratur

19

3 Historik

och hotfull skapar det misstro. För den som kan upprätthålla rutiner, stabilitet och skapa ett meningsfullt sammanhang blir faror och hot hanterbara. Till en trygg tillvaro hör förmågan att skapa sin egen livsberättelse där nya erfarenheter och händelser kan integreras.

Till utvecklingen av en egen identitet hör förmågan att hantera sociala och kulturella koder, en språklig förmåga och att kunna förstå sin egen roll och se den i ett större sammanhang. Men ingen är fullkomlig och varje individ upptäcker de egna bristerna och utvecklar försvar och skyddsmekanismer för att de inte ska avslöjas. När samhället förändras, koderna byts ut, arenorna att visa sig på blir fler och fler och sätten att få status har blivit färskvara skapas osäkerhet. De yttre strukturerna bryts ner och i takt med det sker detsamma med våra inre strukturer. Den sunda narcissismen klarar inte att reparera osäkerheten.

När samhället kräver en specifik och korrekt representation av jaget, en presentation som ändras snabbt, vilket sker bland annat genom mode- och livsstilspropaganda, ställs kravet på att ”hänga med”. Att vara ”ute” eller ”efter” är skamfullt. Den som inte kan framställa sin kropp, sin livsstil och sina intressen på den för stunden gällande arenan blir utanför och kan känna sig narcissistiskt kränkt. Narcissism rör alltså människans livsvillkor, behov av trygghet och förmågan att orientera sig och skapa mening i tillvaron. För den som inte klarar det blir de destruktiva narcissistiska strategierna ett sätt att skydda sig, behålla en ”fungerande” yta och hantera den brist som otryggheten i tillvarons irrationalitet innebär (Johansson, 1994).

20

© Författarna och Studentlitteratur

Gunilla Nilson arbetar som specialistpsykolog i Norge.

Thomas Silfving arbetar som psykolog och författare i Stockholm.

NARCISSISTENS SPEGLAR Om narcissister för anhöriga och vårdpersonal De som speglar en narcissistisk person dras lätt in i förföriska, snärjande och utnyttjande situationer. Gränsen mellan ett sunt och osunt beteende blir otydlig. Hur ska man bemöta en person med en narcissistisk problematik? Och hur ska man hantera sig själv om man upptäcker att någon i omgivningen har narcissistiska personlighetsdrag?

Med sin utgångspunkt i anhörigas och olika vårdprofessioners roll utgör Narcissistens speglar ett viktigt bidrag till en djupare förståelse för det stora lidande som en narcissists ofta hänsynslösa verklighetsuppfattning orsakar andra. Boken beskriver den narcissistiska personlighetsstörningen och ger exempel på hur en anhörig eller vårdgivare kan identifiera en person med narcissistisk personlighetsstörning. Vidare diskuteras den medberoendeproblematik som ofta uppstår.

Narcissistens speglar riktar sig både till anhöriga och till dem som i sin yrkesutövning möter släkt, vänner och kolleger till personer med en narcissistisk personlighetsproblematik. Slutkapitlet handlar om vår allt mer narcissistiska samhällsanda där vi alla, till exempel genom användandet av sociala medier, uppmuntras till en självbespeglande livsstil. Därför kan alla som är intresserade av den aktuella tidsandan läsa boken med behållning.

Narcissistens speglar är fackgranskad av professor emeritus Bo Sigrell som skrivit flera böcker om narcissism.

Art.nr 37382

www.studentlitteratur.se