N&K-Walden pocket
09-05-28
15.11
Sida 25
Hushållning
vår egen inre – kan man då inte säga att det i egentlig mening är kokkonsten som börjar? Naturforskaren Darwin säger om invånarna på Eldslandet att samtidigt som de i hans egen grupp, som var rejält klädda, satt nära elden och var långt ifrån alltför varma, så kunde han till sin stora överraskning iaktta hur de nakna vildarna, som satt längre bort från elden, »badade i svett som om de var på väg att stekas». På samma sätt, berättas det, går urinvånaren i Nya Holland omkring naken utan besvär medan europén darrar av köld i sina kläder. Är det omöjligt att kombinera den härdade vilden med den civiliserade människans intellektuella företräden? Enligt Liebig är människans kropp en ugn och födan bränslet som upprätthåller den inre förbränningen hos lungorna. I kall väderlek äter vi mer, i varm mindre. Kroppsvärmen är resultatet av långsam förbränning, när den är för snabb inträder sjukdom och död; och av brist på bränsle eller på grund av något fel i luftdraget slocknar elden. Naturligtvis kan man inte blanda ihop kroppens nödvändiga värme med elden; det är bara menat som en jämförelse. Av det ovanstående framgår således att uttrycket djurliv [animal life] är närapå synonymt med uttrycket kroppsvärme [animal heat]; för samtidigt som Föda kan betraktas som Bränslet som håller elden brinnande inom oss – och Bränsle tjänar endast till att laga denna Föda eller för att öka kroppstemperaturen genom tillskott utifrån – så tjänar också Skydd och Kläder enbart till att bibehålla värmen som således frambringats och upptagits. Den stora nödvändigheten för våra kroppar är således att hålla sig varma, att upprätthålla den vitala värmen inom oss. Och vilka besvär har vi inte för den sakens skull, 25