__MAIN_TEXT__

Page 1

Magister Tutn채sa

Johan Rockb채ck Bild: Erika Palovaara


Magister Tutn채sa


Magister Tutn채sa Johan Rockb채ck Bild: Erika Palovaara


Magister Tutnäsa Utgiven av Idus förlag www.idusforlag.se | info@idusforlag.se © Text: Johan Rockbäck Bild: Erika Palovaara Grafisk form och sättning: Ulrika Slottner, Idus förlag Första upplagan Tryckt i Tallinn 2013 ISBN: 978-91-87001-86-4


1. Det var en gång en skolfröken som hette

fröken Näbblund. En dag träffade hon en dansk bonde och blev så kär i honom att hon ramlade omkull. I nästa sekund ställde hon sig upp och visslade allt vad hon orkade. Det hördes ända bort till Katrineholm. Ögonblicket efter slutade hon sitt arbete som skolfröken och flyttade till Danmark där hon började sy röda och vita mössor. Detta passade mycket bra eftersom Danmarks flagga har just de färgerna. Det här var så klart väldigt roligt för henne, men mindre roligt för eleverna i

7


hennes klass. Klassen, som bestod av fem pojkar och fem flickor, blev plötsligt utan lärare. Det gjorde skolans rektor, som hette Birgersson, sjuk av oro. Hur skulle han få tag på en duglig lärare till eleverna på så kort tid? Han tog sig för pannan och gick runt sitt skrivbord flera gånger. Varv efter varv. Det var minst sagt en storslagen panik som bröt ut. Men som tur var fick han, efter att ha varvat ner, en lysande idé. Snabbt sprang han iväg till stadens torg och satte upp en lapp på anslagstavlan. Så här hade han skrivit på lappen: Klass 2 på Solfjäderskolan behöver en vikarie snabbt. Ja, till och med omedelbart.

8


9


Du som känner att du vill och kan jobba hos oss ska kunna följande: läsa, skriva, räkna och peka ut huvudstäder på en karta. Hör av dig till rektor Birgersson på telefonnummer: 12345678910 Rektor Birgersson hade ställt in alla möten för att inte missa det viktiga samtalet från den nya läraren. Men det verkade inte ha någon betydelse. Det var inte någon vanlig lärarvikarie som artigt svarade på annonsen. Nej, det var faktiskt inte någon som hörde av sig över huvud taget, och det trots att han hade ritat en glad gubbe bredvid telefonnumret på lappen. När han suttit en hel dag och bevakat telefonen, bestämde han sig för att ge upp

10


och gå hem och äta blomkålsstuvning. Det verkade helt enkelt inte finnas någon som ville jobba på hans fina skola. Han kände sig besviken och lite ledsen. Plötsligt avbröts hans dystra tankar av något som tutade ute i korridoren. Tuut! Tuut! lät det. Det var högt och skrikit och påminde lite om en biltuta. Eftersom rektor Birgersson var van vid busiga barn som ställde till med hyss, tog han för givet att det var ett nytt rackartyg av skolans elever. Han gjorde sig helt enkelt beredd på att göra som han brukade när det busades på skolan: Gå ut och säga åt barnen att veta hut, och att det inte går för sig att springa runt och tramsa med tutor inomhus. Men se, det var inga busiga barn den här gången. När rektor Birgersson stack ut huvudet

11


genom dörröppningen såg han något väldigt besynnerligt. En smal man i schackrutig kavaj kom skuttandes fram i korridoren. Istället för skjorta hade han på sig en svart polotröja vilket gjorde att det såg underligt ut att en slips i regnbågens alla färger flaxade runt halsen. Byxorna var citrongula och en aning för korta. Det avslöjade att högerstrumpan var blå och vänsterstrumpan röd. Hans hår var mörkt och rufsigt. Mitt i ansiktet satt en näsa lika stor som en bifftomat, under den en fladdrande mustasch. ”Här har ni mig!” ropade mannen och klämde med tummen och pekfingret på näsan. Tuut! Tuut! Rektor Birgersson visste varken vad han skulle säga eller göra. Efter en stund hörde han sig själv säga: ”Vem är du?”

12


13


”Jag?” svarade mannen med ett brett leende som visade att han saknade en framtand. ”Vet du inte det? Jag är ingen annan än självaste Magister Tutnäsa.” ”Magister Tutnäsa? Jag har faktiskt inte hört talas om dig”, sa rektorn och rättade till sina runda glasögon som hamnat på svaj. ”Har ni inte?” utropade mannen och spärrade förvånat upp sina ögon. ”Det var konstigt. Alla känner till Tutnäsa. Mina grannar, brevbäraren och JAG gör det minsann. Nåja, nu är jag här så nu kan jag börja arbeta. När börjar skolan?” ”Eehh, imorgon”, svarade rektor Birgersson och kunde inte ta bort sin blick från mannens näsa. Som kunde tuta. ”Perfekt”, sa Tutnäsa och slog ut med armarna. ”Då kommer jag hit i morgon.”

14


Just när mannen med den tutande näsan var på väg därifrån fick Birgersson tillbaka talförmågan. ”Stopp ett tag”, utbrast han. ”Vi måste naturligtvis testa om du kan arbeta här på skolan. Vi ställer nämligen väldigt höga krav på våra lärare.” Tutnäsa vände sig om och utbrast självsäkert: ”Naturligtvis, sätt igång bara.” Rektorn ledde in den besynnerliga mannen på sitt arbetsrum och satte sig tillrätta på stolen. Han gav magister Tutnäsa en allvarlig blick. ”Hur är din matematik?” undrade han. ”Jo, tackar som frågar. Den är alldeles helt fantastiskt otroligt förträfflig”, svarade magistern. ”Mina plus adderar mer än vad mina minus subtraherar, det är ett som är säkert. Och för att inte tala om alla dom gånger som jag har multipli-

15


cerat så det har delat på sig. Ja, inte är det klokt. Det är tur att jag kan skriva det jag läser och läsa det jag skriver. Annars vore det alldeles galet. Men viktigast av allt är att inte ha huvudet i staden utan staden i huvudet.” Rektorn tittade frågande på honom. ”Det sade alltid min farbror Kurt som bodde i Öxabäck, och det kan jag minsann peka ut på kartan, så det så. Ja, då kommer jag halv nio imorgon och lär eleverna allt jag kan. Adjö, adjö.” Magister Tutnäsa klämde på näsan igen. Därefter skuttade han raskt ut därifrån. Rektor Birgersson blev så förvånad av det märkliga besöket att han fortsatte att titta rakt fram i den tomma luften hela eftermiddagen. Till slut trodde han att han hade inbillat sig alltihop. Men det hade han

16


inte. Fast det skulle dröja tills nästa dag innan han insåg att allt var på riktigt. Att det inte hade varit en dröm.

17


Det började med en tutning. Sedan blev inget sig likt igen. Rektorn drabbades av stor panik, doktorn fick uppsökas i tid och otid, och en simbassäng tömmas i all hast. Magister Tutnäsa kom till den lilla skolan med idéer och upptåg lika underliga som hans näsa, som kunde tuta.

Hur många glassar kan man äta innan man får ont i magen? Hur många myror finns det i en myrstack? Någonstans i boken ger Magister Tutnäsa svaren.

ISBN 978-91-87001-86-4

www.idusforlag.se

9 789187 001864

Profile for Smakprov Media AB

9789187001864  

9789187001864  

Profile for smakprov