Issuu on Google+

09-02-11

19.47

Sida 1

resor och bröllopsarrangemang, affärsöverenskommelser, in- och utrikespolitik och krig samt mycket annat som tilldrog sig under hertigens stormiga levnadsbana mot kungatitel och kröning i Uppsala domkyrka år 1607. Beskrivningarna av Europaresorna är så fascinerande att man som läsare lockas att följa hertigen i fotspåren till det dåtida Nordeuropas kulturcentra. Kröningsbeskrivningen är även den magnifik. Att sådan lyx kunde presteras i det avlägsna Sverige är förbluffande… Även vardagslivets vedermödor med resor och obekväma övernattningar blir levande. Hertigen, som var långt före sin tid då det gällde industri- och affärsutveckling, led uppenbarligen mången gång svåra kval då utvecklingsprocesserna inte följde med i den takt hans eget tänkande hade. En och annan kan nog känna igen sig i det. Allt detta som beskrivs gör biografin över Karl så nära och tillgänglig.«

31 mm

Blodtörstig tyrann, skicklig företagarfurste, ömsint familjefar, krigsherre, idog byggherre och stadsgrundare…

Lennart Hedberg Karl IX – Företagarfursten & envåldshärskaren

»Läsaren får följa Karl genom brödrastrider, Europa-

150+5 mm

Vem var egentligen Karl IX? Den frågan försöker historikern Lennart Hedberg besvara i sin tematiska biografi över hertigen och kungen. Hans ambition är att fånga Karl i de olika roller som han spelade under sin levnad. Han beskriver Karls tid som hertig över stora delar av Svealand och hur han gjorde sig till obestridlig herre över det svenska riket, först som riksföreståndare och sedan som kung Karl IX. Författaren skildrar hertig Karl som en rastlöst verksam entreprenör vid järnbruk och slottsbyggen, men han beskriver också det komplicerade triangeldramat mellan hertigen, rådet och kung Sigismund som ledde till att Karl tog över makten i Sverige och gjorde sig till envåldshärskare. Att vägen dit var minst sagt blodbestänkt är väl känt. Lennart Hedbergs initierade beskrivning av hertig Karl som företagare och hans överraskande infallsvinklar på kända historiska händelser som slaget vid Stångebro och blodbaden i Åbo och Linköping är oavbrutet intressant läsning.

234 mm

David Damell Landsantikvarie emeritus

Några platser förknippade med Karl IX: Nyköping – huvudort i Karls hertigdöme. Heidelberg – där han träffade sin första gemål. Örebro – utskeppningsplats för järnet på väg österut. Gripsholms slott – med den berömda renässansinteriören i hertig Karls kammare. Skultuna – mässingsbruk grundlagt av Karl. Stångebro – en plats nära Linköping där Karls styrkor besegrade Sigismunds år 1598. Åbo – år 1599 dömdes flera personer där till döden och halshöggs.

150+5 mm

FOTO: PAVEL KOUBEK, NERIKES ALLEHANDA

Karl IX Skydds.qxd:Layout 1

är en av vårt lands främsta kännare av Vasasönernas tid. Hans doktorsavhandling från 1995, Företagarfursten och framväxten av den starka staten, handlar om Karl IX:s förvaltning av sitt hertigdöme. Lennart Hedbergs kunskap om Vasatiden ligger till grund för utställningar på Nyköpingshus och Örebro slott. År 2001 publicerade han den prisade boken Vasaborgen i Örebro.

LENNART HEDBERG

Lennart Hedberg

Karl IX Företagarfursten & envåldshärskaren

Linköping – på Stortorget i staden avrättades år 1600 fyra adelsmän efter en rättegång iscensatt av Karl.

Omslagets framsida: Porträtt av Karl IX. Okänd konstnär. © Nationalmuseum, Stockholm.

Kirkholm – orten Salaspils i nuvarande Lettland där Karl och svenskarna led ett katastrofalt nederlag i slaget mot polackerna.

Omslagets baksida: Karls almanacka. Bilden visar hans noteringar under augusti månad 1582. Foto: Kungliga biblioteket.

www.prismabok.se Omslag : Carl Åkesson

Strängnäs – där Karl år 1612 begravdes i domkyrkan med vederbörlig pompa och ståt.

isbn 978-


Lennart Hedberg

Karl IX Företagarfursten & envåldshärskaren


Prisma Besöksadress: Tryckerigatan 4 Box 2052 103 12 Stockholm www.prismabok.se Prisma ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, grundad 1823 © 2009 Lennart Hedberg och Prisma, Stockholm 2009 Formgivning av inlagan:Lars-Erik Öby Omslag: Carl Åkesson Porträttet av Karl IX är målat av en okänd konstnär. Något beskuren. Foto: © National­museum, Stockholm Kartor på sidorna 39, 67, 106, 123, 127, 277 och 296: Stig Söderlind Redaktör: Eva-Maria Westberg Förlagskonsult Tryckt hos ScandBook, Falun 2009 ISBN 978-91-518-5036-8


Innehåll

Ett oskrivet drama  7 Den nya tidens furste  12 Uppror för hertigdömet  23 En stat i staten  33 Ett lydigt redskap  41 Europaresor med bröllop  58 Företagare med rätt att beskatta  72 Odling till nytta och nöje  87 Järnbruk till gagn eller ogagn?  96 Svavel för Europamarknaden  110 I kamp med tid och rum  119 En furstlig köpman bland köpmän  128 Priser, mynt och inflations­bekämp­ning  137 Staden war i temmerlig floor  153 Byggherren  163 Arbetsgivaren  178 Lön eller mat  193 Furstinnor och arvtagare  204 Calvins hårde lärjunge  216 Under Guds lag och straff  234 Till kamp för hertigdömet och riket  242 Kungatitel efter lock och pock  256 Blågul kröning och avbruten Eriksgata  265 Krigsherren  279


Mot det bittra slutet  301 En Gudfader för trogna och otrogna  313 Hertig och kung  325 Bilden av Karl i historieskrivningen  334 Tack  342 Bilaga  344 Viktiga händelser i Karls liv  350 Karls släkt  356 Källor  358 Litteratur  361 Personregister  379


Ett oskrivet drama

det är natten till den 20 mars år 1600. Plat­sen är Lin­ kö­ping. Ljudet från hammare och såg hörs. En ställning byggs upp. Bödeln med sitt svärd följer tålmodigt arbetet. Det röda klädet finns till hands. I ett fäng­elserum intill sit­ter åtta kvinnor tysta runt ett bord. De är sorg­klädda. Alla sömmar på lik­svep­ningar. Fyra av dem kommer om några tim­mar att vara änkor. Deras män ska hals­huggas i gryningen. Så tänkte sig August Strindberg öppningsscenen i ett pla­ne­rat drama om Karl IX. Hemkommen från infernokrisens ve­der­­­mödor i Paris hade han, uppenbarligen åter fylld av arbets­lust, bestämt sig för att ge svenskarna den ”rätta” historien om deras hövdingar. I Shake­speare­dramats femakts­form skulle Strind­berg gestal­ta landets härskare från Erik den hel­ige till Gus­­tav III – så­dana de verk­ ligen var. I hans historie­skriv­ning skulle ”det rent mänskliga äga huvudintresset och historien vara bakgrund”. Under sommaren 1899 hade Strindberg i rask takt skrivit Fol­k­ unga­sagan, Gustav Vasa och Erik XIV. I augusti var han re­dan igång med Carl IX. Den 9 september berättade han för en av sina vänner att han hade gett sig i kast med ”en riktig kop­par­bjesse”. Strindbergs planer för dramat om Karl IX träder fram på elva foliosidor som i dag förvaras på Kungliga biblioteket i Stock­holm. De låg ursprungligen i den Gröna säcken. I den lade Strind­­­­­­­­berg ner sådant som han egentligen ville att eftervärlden skulle intres­sera sig för. Han försäkrade dock sin samtid om mot­­­­satsen och in­skärpte att säcken skulle få öppnas först 50 år efter hans död. I utkasten till Carl IX kan vi följa hur författaren steg för steg byggde upp en allt mörkare bild av huvudpersonen. Strind­berg ville att åskådaren skulle betrakta Karl som ”en Cromwell eller en Nero hvars grymhet eldades af religiöst hat”. I korta notater 7


karl ix

ger han anvisning om vilket faktastoff som han tänkte byg­ga upp skåde­spelet kring: Calvins hårde lärjunge. Blodbaden i Kalmar, Åbo och Linköping. Alla hofvets slägtingar; Hofvet bär ej sorg; Hatar Sigismund emedan hans gemål var förskjuten av Sigismund. Vill bli kung med vågar ej. Hotar hertig Jo­han emedan dens far Johan III lurat Carl på med­regent­skap.

I ett av de senare utkasten introducerar han kungen i den första aktens öppningsscen: Blir alltid desavouerad. Lefver i en inbillad verld. Upp­täcker sig slutligen. Har alltid rätt. Trampar ner allt om­kring sig så att han slutligen står ensam. Har inga släg­tingar emedan han dödat dem och de efterlefvande ha sorg.

August Strindbergs historiesyn var vid sekelskiftet präglad av hans förhållande till ”makterna”. Människorna, även kungar och drottningar som befolkade hans dramer, var hjälplösa brick­or i det spel som han kallade världshistoriens mystik. Det till sy­n­es förvirrade och motsägelsefulla skeendet styrdes av högre mak­ter, som de arma människorna måste försöka undvika att ut­mana. I Strindbergs ögon hade Karl IX utmanat makterna, och i och med blodbadet i Linköping var han slutgiltigt förlorad: ”Här börjar Carls IX:s ödeläggelse och desavouering.” Dramat skulle omspänna tiden från Linköpings blodbad fram till det danska krigets utbrott, alltså åren 1600–1611. Det olyck­ liga krigsförloppet och slaganfallen skulle leda Karl till självinsikt: ”Her­ren har straffat mig.” Först då, när han be­trak­tade sin egen död i vitögat, kunde han äntligen på sed­vanligt strind­bergskt vis nå försoning med makterna. Kungen hade varit det ondas red­skap och döden frälste honom. Trots det effektfullt anlagda dramat tycks Strindberg snart ha tappat intresset för Karl IX. Han meddelade i ett brev att han lämnat honom till förmån för Gustav II Adolf. Dramat om den svenske Cromwell blev aldrig skrivet. Man kan undra varför. Redan utkastens ex­pressiva laddning 8


ett oskrivet drama

och författarens noteringar om Karl IX:s katastrofala kon­flikt med mak­t­er­na tyder på att Strindberg här hade funnit ett idea­liskt stoff för ett kungadrama. Strindbergs nattsvarta bild av Karl IX påminner starkt om den bild som kungens samtida motståndare spred före och efter hans död. Särskilt ef­ter upp­görelserna med Sigismund och råds­aristo­ kratin spreds hatiska pam­fletter mot honom som fyllde på stof­fet för det offentliga samtalet i kammare och salar inom och utom landets gränser. Smädeskrivandet kulminerade under åren efter Karls död. Det koordi­nerades av allt att döma från den störtade Sigismund och kretsen kring denne. År 1617, lagom till Gustav II Adolfs krö­ning, trycktes skriften Hertigh Carls Slaktarebenck. Tex­ten var avsedd att spri­das bland den svenska befolkningen i gemen och utgavs vara ”en sannfärdig viss berättelse om det ynckeliga fängslande, pin­ ande och mör­d­­ande, som den ogudachtige fursten hertigh Carl till Södermanland, på både yppare och ringare, Sveriges Rikes Ständer och undersåther, såväl ande­liga som världs­­liga bedrivit haver”. Upphovsmannens avsikt var att, inte olikt Strindberg, på ett lättfattligt sätt illu­strera Karls ondska. Kalla fakta skul­le tala sitt tydliga språk. Den anonyme författaren lyckades räkna ihop inte mindre än 67 117 offer för Karls grymhet. I sum­man ingick bå­de sådana som avlivats på hans order och så­dana som stupat för eller emot honom på slagfälten. * Är bilden av Karl som en blodtörstig tyrann sann eller falsk? Gjorde han något annat av histo­riskt intresse än att hugga huvu­det av sina politiska motståndare? Vid Gustav Vasas död 1560 när Erik blivit kung var Karl den yngste hertigen vid sidan av bröderna Johan och Magnus. Han kunde tillträda sitt hertigdöme, eller furstendöme som det lika ofta kal­las, 1568 efter Johans och Karls uppror mot Erik XIV. Hertigdömet bredde ut sig över stora delar av Mellan­sverige. Karl levde mellan 1550 och 1611. Han tillbringade be­tyd­ligt mer än halva sitt vuxna liv i rollen som styresman för sitt vid­sträckta fursten­döme. Hur förval­tade han arvet efter fadern? Hur hand­ 9


karl ix

skades han med de till­gångar som han fått? Vilka möjligheter och begränsningar ställdes han inför i rollen som hertig? Frågor av den här typen har historiker som skrivit om Karl ägnat väldigt lite intresse. När den yngste av Gustav Vasas söner granskas, be­traktas han till allra största delen enbart som en av huvud­ rolls­inne­havarna i ett politiskt triangeldrama där de andra aktörerna är kung­en och rå­det. Vad han sysslade med i sitt hertigdöme är fortfarande nog i mångt och mycket okänt för en histo­rie­intres­se­ rad allmän­het. Den här boken är ett försök att ändra på det. Boken är inte upplagd som en traditionell ”från-vaggan-till-graven-biografi”. Det betyder att kronologin i framställningen inte är helt linjär. I stället har min ambition varit att i en tematisk biografi fånga Karl i de olika roller som han spelade under sin sextioettåriga levnad. Källorna visar fram en arbetsnarkoman som i till synes varje stund är fullkomligt fokuserad på vad han för tillfället är enga­gerad i. Det må gälla ett kontrakt med en utländsk köpman, en anvisning till en fogde om hur denne ska handskas med råg­skörden, ett brev till sin bror Johan III om hur han uppfattar sin självständighet gentemot kungariket eller en notering i sin alma­nacka om värkande tänder. I alla sammanhang framträder den intensivt närvarande och sysselsatte. När man följer hans verk­samhet i bevarade anteckningar, brev eller räken­skap­er är det svårt att inte bli imponerad av Karls energi. Var han bara okontrollerat idog eller låg genomtänkta över­­ väganden bakom hans agerande? Hade han en plan för för­ valtningen av sitt hertigdöme? Hur såg den i så fall ut? Hade han en tydlig bild av vilka faktiska möjligheter som stod till buds? Och hade han verkligen klart för sig vilka hindren var? En djupare och svårare fråga att hantera som historiker är den om vilka hans drivkrafter var. Frågan kan inte bara be­sva­ras genom en granskning av källmaterialet. Det krävs ock­så att man sätter in Karl i hans samtid. Hur förhöll han sig till det sam­hälle och den tid som han levde i? Vilka intryck formade hans syn­sätt? Och sist men inte minst: Vilken roll spelade det faktum att han var son till Gustav Vasa? 1500-talet var en brytningstid i europeisk och svensk histo­ria. Perioden är fylld av det moderna samhällets födslovåndor. His10


ett oskrivet drama

torieskrivningens envisa fascination för våld och elände skym­­­­mer ofta de stora omvälvningar som sked­de på andra fält än krigens. En sådan är handelns uppsving under den långa hög­konjunktur som rådde under praktiskt taget hela seklet. En an­nan är den evangeliska utbrytningen ur katolska kyrkan. I händ­erna på många av tidens protestantiska furstar blev de här saker­na lukrativa in­stru­­ ment. Med deras hjälp kunde rikedomar växa och ett redan stort inflytande över andra människors liv och vill­kor bli större. Karl var en av dem som såg den nya tidens möj­lig­heter. Innan vi följer honom i hans olika roller som hertig och senare som kung Karl IX ska vi teckna huvuddragen i den kuliss som bildade bakgrunden till hans agerande.

11


09-02-11

19.47

Sida 1

resor och bröllopsarrangemang, affärsöverenskommelser, in- och utrikespolitik och krig samt mycket annat som tilldrog sig under hertigens stormiga levnadsbana mot kungatitel och kröning i Uppsala domkyrka år 1607. Beskrivningarna av Europaresorna är så fascinerande att man som läsare lockas att följa hertigen i fotspåren till det dåtida Nordeuropas kulturcentra. Kröningsbeskrivningen är även den magnifik. Att sådan lyx kunde presteras i det avlägsna Sverige är förbluffande… Även vardagslivets vedermödor med resor och obekväma övernattningar blir levande. Hertigen, som var långt före sin tid då det gällde industri- och affärsutveckling, led uppenbarligen mången gång svåra kval då utvecklingsprocesserna inte följde med i den takt hans eget tänkande hade. En och annan kan nog känna igen sig i det. Allt detta som beskrivs gör biografin över Karl så nära och tillgänglig.«

31 mm

Blodtörstig tyrann, skicklig företagarfurste, ömsint familjefar, krigsherre, idog byggherre och stadsgrundare…

Lennart Hedberg Karl IX – Företagarfursten & envåldshärskaren

»Läsaren får följa Karl genom brödrastrider, Europa-

150+5 mm

Vem var egentligen Karl IX? Den frågan försöker historikern Lennart Hedberg besvara i sin tematiska biografi över hertigen och kungen. Hans ambition är att fånga Karl i de olika roller som han spelade under sin levnad. Han beskriver Karls tid som hertig över stora delar av Svealand och hur han gjorde sig till obestridlig herre över det svenska riket, först som riksföreståndare och sedan som kung Karl IX. Författaren skildrar hertig Karl som en rastlöst verksam entreprenör vid järnbruk och slottsbyggen, men han beskriver också det komplicerade triangeldramat mellan hertigen, rådet och kung Sigismund som ledde till att Karl tog över makten i Sverige och gjorde sig till envåldshärskare. Att vägen dit var minst sagt blodbestänkt är väl känt. Lennart Hedbergs initierade beskrivning av hertig Karl som företagare och hans överraskande infallsvinklar på kända historiska händelser som slaget vid Stångebro och blodbaden i Åbo och Linköping är oavbrutet intressant läsning.

234 mm

David Damell Landsantikvarie emeritus

Några platser förknippade med Karl IX: Nyköping – huvudort i Karls hertigdöme. Heidelberg – där han träffade sin första gemål. Örebro – utskeppningsplats för järnet på väg österut. Gripsholms slott – med den berömda renässansinteriören i hertig Karls kammare. Skultuna – mässingsbruk grundlagt av Karl. Stångebro – en plats nära Linköping där Karls styrkor besegrade Sigismunds år 1598. Åbo – år 1599 dömdes flera personer där till döden och halshöggs.

150+5 mm

FOTO: PAVEL KOUBEK, NERIKES ALLEHANDA

Karl IX Skydds.qxd:Layout 1

är en av vårt lands främsta kännare av Vasasönernas tid. Hans doktorsavhandling från 1995, Företagarfursten och framväxten av den starka staten, handlar om Karl IX:s förvaltning av sitt hertigdöme. Lennart Hedbergs kunskap om Vasatiden ligger till grund för utställningar på Nyköpingshus och Örebro slott. År 2001 publicerade han den prisade boken Vasaborgen i Örebro.

LENNART HEDBERG

Lennart Hedberg

Karl IX Företagarfursten & envåldshärskaren

Linköping – på Stortorget i staden avrättades år 1600 fyra adelsmän efter en rättegång iscensatt av Karl.

Omslagets framsida: Porträtt av Karl IX. Okänd konstnär. © Nationalmuseum, Stockholm.

Kirkholm – orten Salaspils i nuvarande Lettland där Karl och svenskarna led ett katastrofalt nederlag i slaget mot polackerna.

Omslagets baksida: Karls almanacka. Bilden visar hans noteringar under augusti månad 1582. Foto: Kungliga biblioteket.

www.prismabok.se Omslag : Carl Åkesson

Strängnäs – där Karl år 1612 begravdes i domkyrkan med vederbörlig pompa och ståt.

isbn 978-


9789151850368