9789144092775

Lennart Schön Lennart Schön

Lennart Schön är professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Han är bland annat författare till En modern svensk ekonomisk historia – tillväxt och omvandling under två sekel och Tankar om cykler, båda på Studentlitteratur.

DEL II

den industriella tiden

den industriella tiden Vår världs ekonomiska historia – den industriella tiden behandlar ut­vecklingen i världsekonomin från omkring 1800 fram till vår egen tid. Den fångar de stora dragen och de breda sammanhangen i den globala utvecklingen men skildrar även betydelsefulla enskilda händelser och dramatiska vändpunkter under de två senaste århundrandena.

Sedan den industriella tiden inleddes, har världen knutits allt tätare samman och de olika kontinenternas utveckling har blivit alltmer beroende av varandra i alla avseenden. Boken belyser de viktigaste inslagen i den industriella tidens historia och drivkrafterna bakom de stora omvälvningar som skett under 1800- och 1900-talen fram till början av 2000-talet. Den ger perspektiv på världsekonomins olika epoker och skildrar världsekonomins alla kontinenter och framträdande nationers utveckling.

I denna andra upplaga har världsekonomins utveckling upp­daterats till början av 2010-talet och framställningen fått en tydligare pedagogisk utformning.

DEL II

Boken vänder sig till studerande vid universitet och högskolor, men kan även läsas av den allmänt historieintresserade.

Andra upplagan

Del I: Den förindustriella tiden av Johan Söderberg

den industriella tiden

| Vår världs ekonomiska historia

Vår världs ekonomiska historia

Vår världs ekonomiska historia

Del II: Den industriella tiden av Lennart Schön

Art.nr 37665 ISBN 978-91-44-09277-5

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09277-5_02_cover.indd 1

9 789144 092775

2013-12-16 13.21

Denna titel har tidigare getts ut av SNS Förlag och utges från och med denna andra upplaga av Studentlitteratur AB.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37665 ISBN 978-91-44-09277-5 Upplaga 2:1 © Författaren och Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Sture Balgård Omslagsbild: Singapore skyline och finansdistrikt, Getty Images Printed by Mediapool Print Syd AB, Estonia 2014

978-91-44-09734-3_01_book.indd 2

2013-12-16 12:56

3

Innehåll

Förord 5 Förord till andra upplagan 7 K apitel 1

Världens ekonomi sedan 1800-talets början 9

Världens befolkning har ökat nära sju gånger sedan 1820 9 … och världens produktion har ökat 80 gånger sedan 1820 20 Ökningstakten per capita har stigit 23 Avslutning 29 K apitel 2

Tillväxtens krafter – några perspektiv på den industriella tiden 31

Modern ekonomisk tillväxt – mer men annorlunda 31 Tillväxt i modeller 35 Perspektiv från historisk analys 38 K apitel 3

1800-talets nya världsekonomi – innovationer, institutioner och integration 43

Omvälvningarna och den nya världsekonomin 43 De industriella revolutionerna 45 Den institutionella omvandlingen 73 Marknadsintegrationen 109 K apitel 4

Industrialiseringens spridning fram till första världskriget 145

Några förutsättningar för industrialisering 145 Europas industrialisering – en regional spridning 149 Nordamerika – 1800-talets stora tillväxt 171 Latinamerika – tillväxt men ojämlikt 185 Afrika – kolonialisering och exporttillväxt 198 © F ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-09734-3_01_book.indd 3

2013-12-16 12:56

4

Innehåll

Asien – stagnation, kolonialisering och industrialisering 215 Oceanien – en ny brittisk del av världen 240 K apitel 5

1900-talets stora omvälvningar 243

Moderniseringen under 1900-talet – industrisamhället mognar 243 Tillväxtens århundrade 245 Den nya kunskapsekonomin 254 1900-talets innovativa banor 260 Den vidgade tjänstesektorn 277 Energi bakom tillväxten 281 K apitel 6

Strukturproblem och kriser 1910–1950 295

Första världskriget och de nya förutsättningarna 295 Ekonomisk tillväxt och befolkningsutveckling 1910–1950 296 Politisk förändring med ökad nationalism 299 En ny struktur för industrialisering och handel 307 En svagare kapitalmarknad 314 Guldmyntfotens andra skede 318 Krisen på 1930-talet och guldmyntfoten 323 Ny ekonomisk politik i krisens spår 330 Skiftande ekonomiska öden under och efter det andra världskriget 339 K apitel 7

Tillväxt och omvandling 1950–2010 347

Världsekonomins trender 1950–2010 347 Tillväxtens epok 1950–1975 369 Kris, IT-revolution och ny globalisering 1975–2010 409 Tillväxtens villkor och variationer regionalt sedan 1970-talet 432

Epilog 471 Litteratur och källor 477 Sakregister 481 Figurförteckning 493 Tabellförteckning 495 Bildkällor 499 © F ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-09734-3_01_book.indd 4

2013-12-16 12:56

5

Förord

Denna bok vill fånga världens ekonomiska historia under de två senaste århundradena på cirka 500 sidor. Det har varit en stimulerande och krävande uppgift att inom den ramen försöka återge de stora dragen och de breda sammanhangen men även belysa betydelsefulla enskildheter och skildra dramatiska vändpunkter i den globala utvecklingen.

Boken utgör andra delen av Vår världs ekonomiska historia. Den tar vid efter Johan Söderbergs första del och för utvecklingen från omkring 1800 fram till vår egen tid. Åren kring 1800 innebar något markant nytt – den industriella tiden inleddes. Världen knöts allt tätare samman och de olika kontinenternas utveckling blev alltmera avhängiga av varandra i ekonomiskt, politiskt och socialt hänseende. Det har inneburit en annorlunda uppläggning av denna del jämfört med den första delen av världshistorien. Strävan har här varit att, i så stor utsträckning som möjligt, behandla utvecklingen i världens olika regioner sammanhållet i ett förlopp sedan 1800.

Framställningen förenar tre principer – tematik, kronologi och geografi.

För det första är strävan att tematiskt belysa de centrala inslagen i den industriella tidens historia och drivkrafterna bakom de stora omvälvningar som skett under 1800- och 1900-talen fram till början av 2000-talet. För det andra skall framställningen ge tidsperspektiven i förloppen, i synnerhet när det gäller perioder med olika prägel i världsekonomin men också när det gäller förståelsen för historien som en kumulativ process där förändringar på ett område kan gripa tag i utvecklingen och leda till nya förlopp på andra områden. För det tredje är ambitionen att skildra världsekonomins huvudregioner ur dessa aspekter – brett uppfattat som förloppen på de olika kontinenterna med fördjupningar i de mera framträdande nationernas utveckling. Då kan också likheter och skillnader i den samtidiga historien framträda.

Syftet är således att i första hand ge en ram och ett sammanhang till utvecklingen i världsekonomin och i dess regioner under drygt två hundra år. Inom den ramen kan läraren, studenten eller den historieintresserade söka vidare i litteraturen för fördjupning i olika problem, perioder eller regioner.

Den angivna litteraturen i slutet av denna bok kan ge en första vägledning.

Där anges många av de verk som haft betydelse för författaren till denna bok, © F ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-09734-3_01_book.indd 5

2013-12-16 12:56

6

Förord

men förteckningen är av förståeliga skäl inte fullständig – litteraturen kring världens ekonomi är omfattande.

I den avslutande förteckningen upptas även de databaser som utnyttjats för det kvantitativa underlaget till detta arbete. Databaserna är alla tillgängliga på Internet. Det har varit en strävan att förena mera kvalitativa omdömen om olika epoker eller regioner med ett systematiskt upplagt kvantitativt material som haft så gott som global täckning.

Framställningen har formats genom flera år av undervisning, forskning och seminariediskussioner med både kollegor och studenter. Några kollegor har haft särskilt stor betydelse genom att läsa och ge synpunkter på hela eller delar av manuskriptet. Jag vill tacka Johan Söderberg samt Göran Ahlström, Benny Carlsson, Carl-Johan Gadd, Ellen Hillbom, Ulf Jonsson och Jonas Ljungberg för goda synpunkter. Ett utmärkt samarbete med redaktörerna Kerstin Lundgren och Marie Ottosson samt förlagschefen Torgny Wadensjö på SNS Förlag har likaledes haft stor betydelse för hela detta bokprojekt. ­Ansvaret för den slutliga utformningen faller dock, som vanligt, på författaren.

Slutligen vill jag tacka Marianne för allt stöd.

Lund och Torsö i maj 2010 Lennart Schön

© F ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-09734-3_01_book.indd 6

2013-12-16 12:56

7

Förord till andra upplagan

I denna andra upplaga av Vår världs ekonomiska historia, del 2, har jag gjort ett par förändringar av större betydelse. För det första har tidsperioden förlängts med några år. Det innebär till exempel att den kris, som präglat världsekonomin kring 2010, fått tydligare drag och kunnat få mera utrymme i det avslutande kapitlet. Det innebär även att tidsperioden för i stort sett samtliga tabeller och diagram sträckts fram till 2010 eller 2012, beroende på tillgången på data för hela världsekonomin. Samtidigt har flera textpartier kortats ned, i synnerhet i kapitel 3 om industrialiseringens grunder under 1800-talet. Bokens omfång är därför i stort sett oförändrat.

För det andra har bokens pedagogiska grepp förstärkts. Varje kapitel har försetts med en rejäl ingress som förhoppningsvis skall öka läsarens förståelse av innehåll och av sammanhang mellan kapitlen. Vidare har rubriksättningen ändrats i flera fall. Avsikten är att kortfattat karaktärisera avsnittets innehåll. Samtidigt har antalet mellanrubriker ökats. Likaledes ges fullständiga förteckningar över bokens innehåll, figurer och tabeller.

Förändringarna har inspirerats av synpunkter framförda på seminarier kring boken vid ekonomisk-historiska institutionen i Göteborg och vid SNS i Stockholm samt av kollegor vid ekonomisk-historiska institutionen i Lund.

Recensioner av boken, bland annat i Historisk tidskrift, har också gett goda uppslag. Jag vill dessutom särskilt tacka mina kollegor vid Helsingfors universitet, professorerna Riitta Hjerppe och Sakari Heikkinen, vilka gett mig flera värdefulla synpunkter i samband med att boken översatts till finska.

Samarbetet med förlagsredaktören Eric Rehn och tekniske redaktören Marianne Lundquist vid Studentlitteratur har likaledes varit betydelsefullt för utformningen av denna andra upplaga.

Lund i januari 2014 Lennart Schön

© F ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-09734-3_01_book.indd 7

2013-12-16 12:56

978-91-44-09734-3_01_book.indd 8

2013-12-16 12:56

Kapitel 3

1800-talets nya världsekonomi – innovationer, institutioner och integration

Under 1800-talet skapades ett nytt samhälle, det moderna industrisamhället. Nya förutsättningar kom att sätta sin prägel på utvecklingen. Industrisektorn växte, handeln ökade och integrationen mellan olika ekonomier fördjupades. En ny världsekonomi såg dagens ljus med Europa och nordöstra USA i centrum. Sam­ tidigt förändrades det kulturella och sociala landskapet. 1800-talet blev ett sekel fyllt av nya strömningar. Mängder av människor bröt upp från sin bygd och flyttade in till växande städer eller till nya kontinenter. Nya klasser skapades i ett samhälle under allt snabbare förändring. Nya idéer föddes som formade en ny värld.

I detta kapitel behandlas den nya världsekonomins grunder – de tekniska revolutionerna, de nya institutionerna samt den nya marknadsintegrationen. Det är tre delar av kapitlet som är tematiskt avgränsade men som inom varje del även följer en kronologisk ordning med en genomgång av förloppen på dessa områden under 1800-talet fram till första världskriget.

Grunderna för den nya världsekonomin skapades framför allt i Europa, med Storbritannien i centrum, men efter hand fick utvecklingen i USA större betydelse.

Det innebär att detta kapitel präglas av inflytandena från den brittiska, europeiska och amerikanska utvecklingen under det långa 1800-talet – i synnerhet då det gäller den industriella tekniken och de grundläggande institutionerna. Avsnittet om marknadsintegrationen med handel, migration och kapitalflöden har däremot en mera global dimension.

Kapitlet inleds med en översikt över 1800-talets omvälvningar, varefter följer de tre tematiska avsnitten om de industriella revolutionerna, den institutionella omvandlingen samt marknadsintegrationen.

Omvälvningarna och den nya världsekonomin 1700-talets tre revolutioner och det långa 1800-talet Under slutet av 1700-talet inträffade tre revolutioner som i hög grad kom att sätta sin prägel på 1800-talets utveckling. De kom alla på olika sätt att skapa nya förutsättningar för världens ekonomier under 1800-talet. Den engelska industriella revolutionen tog fart under 1700-talets sista decennier för att ytterligare öka takten några decennier in på 1800-talet. Det var en © F ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-09734-3_01_book.indd 43

2013-12-16 12:56

44

Kapitel 3 1800-talets nya världsekonomi – innovationer, institutioner och integration

Skeppsvarven spelade en viktig roll för den engelska industriella revolutionen. De lade grunden för den brittiska styrkan till havs och för den växande handeln. Även om byggnationen länge var ett hantverk, bedrevs tillverkningen i stor skala av fartyg till både marinen och handelsflottan. Nya industriella miljöer uppstod med skeppsvarv, verkstäder och slumartade arbetarbostäder som i Canning Town i östra London, nuvarande Docklands.

revolution som förändrade grundvalen för den ekonomiska utvecklingen, med nya utgångspunkter för industrialisering, ekonomisk tillväxt och marknads­ekonomin. Den nordamerikanska revolutionen ledde till bildandet av Amerikas förenta stater (USA), vilket blev den första kolonin att kasta av sig det euro­peiska herraväldet. Författningen stöptes emellertid efter ­radikala europeiska förebilder och den amerikanska tillväxten kom snarast att förstärka världsekonomins nya europeiska prägel. Den franska revolu© F ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-09734-3_01_book.indd 44

2013-12-16 12:56

Kapitel 3 1800-talets nya världsekonomi – innovationer, institutioner och integration

45

tionen, slut­ligen, ändrade statsskicket i en stor del av Europa och gick där i bräschen för m ­ oderna institutioner utifrån begreppen frihet, jämlikhet och broderskap.

Perioden mellan dessa revolutioner, som tog sin början i slutet av 1700talet, och första världskrigets utbrott 1914 har kallats det långa 1800-talet.

Det finns också ett kortare 1800-tal – noga räknat 99 år – som inleddes när den långa krigsperioden efter franska revolutionen, de så kallade Napoleon­ krigen, upphörde 1815 och som sträckte sig fram till världskrigets utbrott 1914.

Det var en epok som i huvudsak präglades av fred och som också såg de frön till förändring som 1700-talets revolutioner sått växa och mogna till en väldig expansion för världsekonomin under europeiskt ledarskap.

Innovationer kopplade till industriella revolutioner spreds i allt v­ idare cirklar, institutioner förändrades som öppnade vägen för industriell ­kapitalism och marknadsekonomi, medan integrationen ökade i en stor del av världen. Allt fler verksamheter vävdes samman i ett nät av förbindelser, förmedlade via växande flöden av varor, kapital och människor. Sammantaget ledde detta till stora utbudsförändringar, där de industriella staterna fick tillgång till omfattande naturresurser, som underhöll industritillväxten, medan övriga världen mötte ett växande utbud av industriella produkter.

De industriella revolutionerna Den industriella revolutionen i England Den industriella revolutionen uppstod i England som följden av en rad förändringar och innovationer som utvecklats under ganska lång tid. Inno­ vationerna på olika områden kom att löpa samman mot slutet av 1700-talet och skapa nya förutsättningar för den tekniska och ekonomiska utvecklingen under 1800-talet. Ångmaskinen och det nya industriella utvecklingsblocket En innovation står i förgrunden för den industriella revolutionen, näm­ ligen ångmaskinen. Utvecklingen av ångmaskinen hade pågått under drygt hundra år när James Watt på 1780-talet presenterade de förbättringar som förändrade ångmaskinen från en bränsleslukande vattenpump till en någorlunda effektiv maskin för att utveckla mekanisk kraft. Ångmaskinen kunde därigenom börja användas på andra sätt än till att enbart pumpa upp vatten i kolgruvorna. Parallellt med att ångmaskinen utvecklades hade järnhanteringen i England förändrats och brutit den begränsning som beroendet av träkol inneburit i framställningen av både gjutjärn och smidbart järn. Förmågan att framställa koks av stenkolet och att använda koksen som bränsle i järnhanteringen öppnade nya möjligheter för den engelska industrin i ett © F ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-09734-3_01_book.indd 45

2013-12-16 12:56

46

Kapitel 3 1800-talets nya världsekonomi – innovationer, institutioner och integration

Med sin så kallade »sol och planet«-konstruktion, som omvandlade arbetskolvens linjära framoch återgående rörelse till roterande rörelse via vevsläng och kugghjul, patenterade den skotske mekanikern James Watt (1736–1819) år 1781 en ångmaskin som fick stor betydelse som drivkraft i fabriksindustrin.

land som var rikt på stenkol. Det formbara och tåliga järnet kunde tillverkas i större mängder till lägre priser, och järn kunde därför användas på allt fler områden, i byggnader och konstruktioner, i redskap och maskiner. All­ deles oberoende av dessa utvecklingsförlopp hade textiltillverkningen vuxit i England. I synnerhet hade den arbetskrävande spånaden spridits i allt vidare cirklar. Genom en serie innovationer kom principen att ersätta mänskligt arbete med maskiner att få ett helt nytt fotfäste både i sinnevärlden och i föreställningarna om framtiden. Hargreaves Spinning Jenny, Arkwrights vattenspinnstol och Cromptons s.k. mula, som var en kombination av de två tidigare maskinerna, lade grunden för en mekaniserad tillverkning av bomullsgarn och grunden för ett nytt fabrikssystem.

Det har diskuterats mycket om uttrycket industriell revolution är den rätta för att beteckna dessa händelser i engelsk industri mot slutet av 1700talet. Många har hävdat att omvälvningarna var begränsade till ett fåtal branscher som ännu spelade en ganska liten roll i engelsk ekonomi och att det tog lång tid – inemot 50 år – innan exempelvis ångmaskinen kom till mera allmän användning. Olika beräkningar av tillväxten i engelsk industri och engelsk ekonomi har också visat att ökningen i tillväxten under själva den industriella revolutionens epok var beskedlig. Tillväxten sköt ordentlig fart först några decennier in på 1800-talet. Det dröjde faktiskt ända in emot © F ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-09734-3_01_book.indd 46

2013-12-16 12:56

Kapitel 3 1800-talets nya världsekonomi – innovationer, institutioner och integration

47

James Hargreaves (1720–1778) var en engelsk vävare som hade hustru och barn sysselsatta med att spinna garn som seden var. Hargreaves konstruerade 1764 en spinnrock med åtta spindlar som kunde skötas av en spinnerska, en Spinning Jenny, enligt traditionen uppkallad efter dottern med samma namn. När maskinen spreds, blev Hargreaves angripen av uppretade hantverkare som fruktade den nya maskintekniken. Spinning Jenny drevs ursprungligen med handkraft i hemmen men utvecklades med fler spindlar för mekanisk drift i fabriker – som denna vattenkraftsdrivna Jenny från 1813.

mitten av 1800-talet innan den industriella revolutionen ledde till en varaktigt högre tillväxt i England.

Man kan emellertid försvara begreppet industriell revolution från andra utgångspunkter. Revolutionen handlade inte om tillväxttakten. Det revolutionerande var inte att det nya omedelbart kom att anammas på alla områden eller omedelbart gav upphov till snabbare tillväxt i hela ekonomin. Det © F ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-09734-3_01_book.indd 47

2013-12-16 12:56

48

Kapitel 3 1800-talets nya världsekonomi – innovationer, institutioner och integration

omvälvande var i stället att en grupp av innovationer skapade nya krafter som kom att ligga till grund för nya utvecklingsblock och nya linjer i den industriella förändringen och i den ekonomiska tillväxten under hela 1800talet. Hela det kommande seklet kom i hög grad att innebära en spridning av dessa innovationer. Förändringen av industri, ekonomi och samhällsförhållanden tog sina utgångspunkter i de nya förutsättningar och de nya krafter som den industriella revolutionen skapat.

Kraften grävs upp ur jorden – övergången till fossila bränslen Allt mänskligt liv och arbete är beroende av energitillförsel. Energin behövs för att utveckla värme, rörelse och ljus. Fram till slutet av 1700-talet levde alla samhällen i stort sett uteslutande på olika energiflöden som var betingade av inflödet av solljus under en begränsad tid. Jorden och växternas fotosyntes var den viktigaste tillgången. Jordbruket gav föda till människor och djur vilket gav muskelkraften i allt arbete. Skogar gav bränsle till uppvärmning i husen, i matlagningen och i de industriella processerna. Vedbränslet gav också belysning tillsammans med olika oljor från växter och djur. Genom segelfartygen hade kunskapen om vindkraften utvecklats och förfinats. Vindkraften hade lagt grunden för den europeiska expansionen över världshaven sedan 1400talet. Européerna hade också utvecklat tekniken för att använda vind eller vattenflöden som mekanisk kraftkälla i enklare industriella arbetsuppgifter: för att mala säd, hamra järnstycken och dra tråd eller för att stampa kläde.

På alla dessa områden hade kunskapen om grundläggande naturbetingelser och om fysikens krafter utvecklats och systematiserats under 1600och 1700-talen. Marken hade beretts för nya språng i utvecklingen. Dessa språng togs i slutet av 1700-talet. Med kolkraften i ångmaskinerna inleddes övergången till fossila bränslen och det väldigt vidgade utnyttjandet av mekanisk kraft.

Med stenkolen inleddes en ny era. Människan kunde plötsligt – plötsligt sett ur ett långt tidsperspektiv – tillgodogöra sig energi som lagrats i jorden under årtusenden. Hon kunde göra det i kombination med en teknisk utveckling som vidgade möjligheterna att utnyttja denna lagrade energi på allt fler områden. Återigen kan vi se hur olika utvecklingslinjer löpte samman för att skapa nya möjligheter och nya tillväxtområden under hela 1800-talets lopp. Tekniken att bryta stenkol förbättrades och nya fyndigheter upptäcktes.

Effektiviteten i maskinerna ökade och allt mindre av energin gick förlorad i oönskad friktion och spillvärme. Maskinerna användes på nya områden, exempelvis för transporter, vilket i sin tur vidgade möjligheterna att bryta stenkol i avlägsnare regioner. Dessa utvecklingsblock låg fasta under hela 1800-talet som en kraftkälla bakom tillväxten.

Stenkolen var 1800-talets stora tillskott till energianvändningen i den © F ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-09734-3_01_book.indd 48

2013-12-16 12:56

Kapitel 3 1800-talets nya världsekonomi – innovationer, institutioner och integration

49

industrialiserande världen. Den kom emellertid under seklets lopp att kompletteras av ytterligare en kraftkälla som hämtades upp ur jorden, nämligen oljan. Mot slutet av 1850-talet upptäcktes oljetillgångar i USA och därefter påträffades stora tillgångar i exempelvis Ryssland och senare i Mellersta ­Östern.

Den fasta stenkolen kom därigenom att kompletteras med den flytande oljan, vilket kom att få stor betydelse för den fortsatta tekniska utvecklingen under 1800-talets sista decennier och under hela 1900-talet.

Fabrikssystemet – mekanisering och stordrift I centrum för den industriella revolutionen stod den mekaniserade fabriken. Det är ganska enkelt att beskriva vad det nya fabrikssystemet innebar.

I fabriken samordnades flera olika moment av produktionen i en gemensam organisation inom en anläggning, vilket skedde i stordriftens form. Mekanisering innebar att maskiner infördes som ersatte mänskligt arbete och i den mekaniserade fabriken drevs ett stort antal maskiner av en kraftkälla.

Varken stordrift eller mekanisering var något helt nytt vid tiden för den industriella revolutionen. Mekanisering av olika enkla produktionsmoment hade, som nämndes ovan, förekommit långt tidigare för att spara arbetskraft. Mekanisering hade således varit en viktig utveckling i Europa under senmedel­tiden, särskilt efter det att digerdöden lett till att priset på arbetskraft stigit. Då spreds vattenhjulet och väderkvarnarna. Reaktionen på den senmedeltida krisen hade lagt grunden för en ny expansion i Europa.

Också stordriften hade utvecklats under seklen före den industriella revolutionen. Med nationalstaternas utveckling under 1500-och 1600-talen uppkom både marknadsmässiga och politiska förutsättningar för stordrift i hantverksfabriker eller manufakturer. Enhetligt utrustade arméer och flottstyrkor skapade de första marknaderna för industriell massframställning av produkter med tydliga kvalitetskrav från beställaren. Detta är ett av fabrikssystemets kännetecken – i fabriken massproduceras varor med viss enhetlig kvalitet (vilket i sin tur lagt grunden till varumärket). Under framför allt 1600- och 1700-talen skapades stora hantverksfabriker för framställning av exempelvis uniformskläde, gevär, segelduk och fartyg. Vid dessa hantverksfabriker kunde hundratals eller till och med tusentals hantverkare och arbetare samlas inom en anläggning.

Alternativet till de stora hantverksfabrikerna var förlagssystemet där hantverkarna arbetade enskilt i sina hushåll, ofta med hjälp av andra i hushållet för olika arbetsuppgifter. Förlagssystemet hade många fördelar.

Ur förläggarens eller kapitalistens synvinkel var det väldigt flexibelt. Man kunde variera produktionens omfattning efter behovet. Det fanns inga stora investeringar i form av maskiner eller byggnader som drog kostnader när efterfrågan föll. Också ur hantverkarens eller arbetarens synvinkel fanns © F ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-09734-3_01_book.indd 49

2013-12-16 12:56

50

Kapitel 3 1800-talets nya världsekonomi – innovationer, institutioner och integration

fördelar med förlagssystemet. Det var lättare att kombinera det industriella arbetet i hemmen med annan verksamhet. Man kunde under viss del av året arbeta i jordbruket – kanske hade man även ett eget stycke jord att försörja sig på. Stordriften i form av fabriker innebar emellertid också fördelar.

I fabrikerna kunde fabrikören hålla bättre kontroll på arbetarna. Ägaren kunde kontrollera kvaliteten i produkterna på ett bättre sätt och kanske förhindra att arbetarna försnillade en del av de dyra råvarorna. Det fanns även stordriftsfördelar att vinna i den kommersiella verksamheten i övrigt. Koncentrationen gav en pålitligare och snabbare försörjning med råvaror, och man fick en effektivare leverans av färdigvaror ut till marknaden. Det man förlorade i flexibilitet på ena sidan kunde man vinna tillbaka på den andra – i förlagssystemet bands mycket kapital i det utspridda arbets­materialet, medan fabrikerna band mera kapital i byggnader och utrustning.

Under 1600- och 1700-talen hade förlagssystem och hantverksfabriker utvecklats parallellt. De två formerna kunde samverka så att vissa produktionsmoment – oftast de i slutet av produktionskedjan med de tydligaste kvalitetskraven – koncentrerades i hantverksfabriker, medan andra moment kunde spridas ut genom förlagssystemet.

FABRIKSSYSTEMETS LÖNSAMHET. I en snäv ekonomisk kalkyl kan man säga att valet mellan hantverksproduktion eller maskinproduktion bestämdes av tre faktorer. Den första faktorn var effektiviteten i maskinerna i förhållande till hantverkarens produktionskapacitet. Spridningen av fabrikssystemet var beroende av att kraftmaskineriet och arbetsmaskinerna efter hand förbättrades. För det andra spelade priset på arbetskraft en viktig roll. Ju högre pris på arbetskraft, desto starkare blev incitamenten att spara arbete genom att mekanisera. Det var även en fråga om olika pris på arbetskraft inom hushåll och vid fabriker, om arbetsmarknaden av olika skäl var segmenterad. För det tredje var efterfrågan viktig. Det gällde både dess nivå och sammansättning.

För att fabriken skulle vara lönsam krävdes möjligheter att avsätta de massproducerade varorna. Det krävdes alltså efterfrågan på de standardiserade produkter som var fabrikernas kännetecken. Men det fanns också bredare sociala förutsättningar som påverkade dessa kalkyler. För att det nya fabrikssystemet skulle spridas behövdes företagare som var villiga att satsa kapital i nya anläggningar och det behövdes arbetare som levde sina liv vid fabrikerna.

De första mekaniserade fabrikerna uppkom inom textilindustrin och det är knappast någon tillfällighet. Textilier var en av de främsta industriellt framställda nödvändighetsvarorna – de användes av alla människor över i stort sett hela världen. Det var också en produkt som innehöll mycket ­arbete i flera olika produktionsmoment. Ju mer arbete som låg i en produkt, desto större potential fanns för att ersätta arbete med maskiner. Tekniken © F ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-09734-3_01_book.indd 50

2013-12-16 12:56

Kapitel 3 1800-talets nya världsekonomi – innovationer, institutioner och integration

51

hade utvecklats under lång tid med handdrivna redskap och maskiner som ­exempelvis spinnstolar och vävstolar. Spånaden av garn hade länge varit ett arbete som utfördes i hemmen. När efterfrågan på bomullsvävnader i England hastigt steg i slutet av 1700-talet, vidgades cirklarna av bomullsspånad.

Strävandena att mekanisera spånaden skulle först effektivisera arbetet i hemmen och Spinning Jenny drevs med handkraft och sköttes av en spinnerska.

Med Arkwrights vattenspinnstol skapades emellertid något genuint nytt – standardiseringen av handens arbete kopplades till en mekanisk kraftkälla.

De första fabrikerna var små och låg ute på landsbygden i anslutning till den tidigare hemindustriella verksamheten. Den tekniska utvecklingen inom textilindustrin gick hastigt. Efter sekelskiftet 1800 utvecklades även den mekaniska vävstolen och på 1820-talet fulländades den tidiga spinntekniken med Roberts helautomatiska spinnstol, den så kallade self-actorn. Från denna tidpunkt blev bomullsindustrin i England helt och hållet en fabriksindustri.

Mekaniska spinnerier och väverier integrerades inom samma anläggning.

Dessutom växte storleken på fabrikerna mångfaldigt. De koncentrerades i snabbt växande industristäder, där Manchester blev en symbol för den nya fabriksindustrin.

Samtidigt förbättrades ångmaskinen. Även efter James Watts epok­ görande förbättringar hade ångmaskinen stora begränsningar som kraftkälla. Den var fortfarande bränsleslukande och otymplig i förhållande till kraften. Trots de stora bränslebesparingar som exempelvis Watts separata kondensator innebar, var energieffektiviteten lägre än 5 procent – drygt 95 procent av energin i bränslet försvann som spillvärme. Vattenhjulet var ännu att föredra för mekaniseringen om vattenkraft fanns att tillgå. Ångmaskinen utvecklades emellertid mycket under början av 1800-talet. Materialet förbättrades och precisionen i tillverkningen av kolvar och cylindrar ökade. Det öppnade vägen för nya högtrycksmaskiner med betydligt större kapacitet och effektivitet än Watts ursprungliga maskiner. Högtrycksmaskinerna kunde göras mindre i storleken men med större kraftutväxling. Ångkraften kunde därigenom utnyttjas på allt fler områden.

Marknader för avsättning av produkter var en annan förutsättning för fabrikssystemet. Efterfrågan är nära förknippad med inkomstnivå och inkomstfördelning, som i sin tur är kopplad till utbud och pris på arbete, alltså till arbetsmarknaden. Sammanhanget mellan efterfrågan, arbetskraftsutbud och produktionsteknik illustreras här utifrån vad som förenklat kan kallas det franska respektive det engelska fallet.

Vi kan tänka oss befolkningen indelad i tre olika klasser – låg, medel och hög – i fråga om inkomster. I gruppen med låga inkomster finns människor med ringa tillgångar i form av egendom eller utbildning – egendomslösa arbetare eller jordbrukare med mycket små lotter. I skiktet med medel­ © F ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-09734-3_01_book.indd 51

2013-12-16 12:56

Lennart Schön Lennart Schön

Lennart Schön är professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Han är bland annat författare till En modern svensk ekonomisk historia – tillväxt och omvandling under två sekel och Tankar om cykler, båda på Studentlitteratur.

DEL II

den industriella tiden

den industriella tiden Vår världs ekonomiska historia – den industriella tiden behandlar ut­vecklingen i världsekonomin från omkring 1800 fram till vår egen tid. Den fångar de stora dragen och de breda sammanhangen i den globala utvecklingen men skildrar även betydelsefulla enskilda händelser och dramatiska vändpunkter under de två senaste århundrandena.

Sedan den industriella tiden inleddes, har världen knutits allt tätare samman och de olika kontinenternas utveckling har blivit alltmer beroende av varandra i alla avseenden. Boken belyser de viktigaste inslagen i den industriella tidens historia och drivkrafterna bakom de stora omvälvningar som skett under 1800- och 1900-talen fram till början av 2000-talet. Den ger perspektiv på världsekonomins olika epoker och skildrar världsekonomins alla kontinenter och framträdande nationers utveckling.

I denna andra upplaga har världsekonomins utveckling upp­daterats till början av 2010-talet och framställningen fått en tydligare pedagogisk utformning.

DEL II

Boken vänder sig till studerande vid universitet och högskolor, men kan även läsas av den allmänt historieintresserade.

Andra upplagan

Del I: Den förindustriella tiden av Johan Söderberg

den industriella tiden

| Vår världs ekonomiska historia

Vår världs ekonomiska historia

Vår världs ekonomiska historia

Del II: Den industriella tiden av Lennart Schön

Art.nr 37665 ISBN 978-91-44-09277-5

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09277-5_02_cover.indd 1

9 789144 092775

2013-12-16 13.21