9789147085392 by Smakprov Media AB

frank BJÖRNDAHL

Frank Gul Naturkunskap 1b Frank Gul Naturkunskap 1b är anpassad till ämnesplanen i Naturkunskap 100 poäng för de studieförberedande programmen enligt Gy2011.

CASTENFORS

Boken är indelad i fem block: Block I: Naturvetenskap – ett sätt att arbeta och tänka Block II: Celler, gener och gen-etik Block III: Hållbar utveckling för vårt enda jordklot Block IV: Livsstil och hälsa

WAHLBERG

Block V: Sex och samlevnad Blocken är i sin tur indelade i varierande antal kapitel. Innehållet är rikt, med möjlighet till fördjupning och breddning.

DAHLÉN

I början av varje kapitel finns en inledning, i slutet en sammanfattning. Varje block avslutas med frågor på texten som underlättar elevens inlärning. I slutet av boken finns en ordlista. Boken kan användas på både gymnasiets studieförberedande program och på komvux.

FRANK GUL NATURKUNSKAP 1b

I serien ingår:

Frank blå Naturkunskap 1a1 (för 50-poängskursen på yrkesprogrammen)

Frank gul Naturkunskap 1b (för 100-poängskursen på de studieförberedande programmen)

Lärarhandledning till Frank Blå (ny upplaga 2012) Lärarhandledning till Frank Gul (ny upplaga 2012) Frank A Plus – ett interaktivt träningsverktyg på webben, som efter hand omarbetas så att den passar de nya faktaböckerna.

Best.nr 47-08539-2 Tryck.nr 47-08539-2

GUL

Naturkunskap 1 GUNNAR BJÖRNDAHL

JOHAN CASTENFORS

SANDRA DAHLÉN

SARA WAHLBERG

ISBN 978-91-47-08539-2 © 2011 Gunnar Björndahl, Johan Castenfors, Sara Wahlberg, Sandra Dahlén (s. 255–275), Janne Karlsson (s. 276–283), Mikael Thyberg (frågor) och Liber AB Redaktör: Cecilia Söderpalm-Berndes Formgivare: Lotta Rennéus & Birgitta Ståhlberg Bildredaktör: Mikael Myrnerts Illustratörer: Cecilia Lorentzson & Jan-Olof Sandgren (s. 7) Omslagsfotografi: Mitchell Funk/Image Bank/Getty Andra upplagan 1 Repro: Tryck:

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommun/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01, e-post: kundservice.liber@liber.se

Välkommen till Frank Gul – så här har vi tänkt! Frank Gul Naturkunskap 1b följer den nya ämnesplanen för Gymnasieskolan 2011. Det berättande språket och det fina bildmaterialet gör att boken är lättillgänglig för alla. Sammanlagt 25 boksidor ägnas åt Perspektiv, som fördjupar eller breddar de olika områdena. De möjliggör ett varierat och individanpassat arbetssätt i naturkunskap. Om du blir inspirerad så läser du Perspektiven och befäster på så vis kunskaperna som bastexten gett! Frank Gul är indelad i fem block, efter huvudområdena i ämnesplanen. Blocken är i sin tur indelade i kapitel. Dessa börjar med en inledning och avslutas med en sammanfattning. Frågor på kapitlen finns längst bak i varje block. Hela boken avslutas med ordförklaringar. Dessa underlättar när du arbetar med frågor eller gör självständiga arbeten. I många situationer under din utbildning och senare i livet kommer du att behöva lösa problem, värdera påståenden och bilda dig en egen uppfattning i olika frågor. Då kan det vara bra att ha en tydlig metod att arbeta efter. I bokens första block får du lära dig en sådan metod – det naturvetenskapliga arbetssättet. Det har lagt grunden till nästan all den vetenskap och teknik vi har i dagens samhälle. Men det underlättar också problemlösning i vardagslivet – det är alltså inte bara ett verktyg för vetenskap och forskning. Samhället förändras ständigt, liksom den kunskap du bör ha för att kunna förstå sambanden och ta ställning i olika frågor. Att lära sig om celler och genetik kan tyckas onödigt, men det behövs för att förstå den ständiga debatten om genteknikens möjligheter och etiska dilemman. Det här är temat för bokens andra block. Samhällets snabba utveckling påverkar våra liv i många avseenden. En del ger oss bekymmer, särskilt att vi tär hårt på naturens resurser genom vår konsumtion och energianvändning. I bokens tredje block tittar vi närmare på det ekologiska samspelet på jorden, hur energi- och resursutvinning går till och vilka följder det här får för miljön. Fokus ligger sedan på hur vi ska komma till rätta med problemen och uppnå ett hållbart samhälle, i Sverige och globalt. Men det är inte bara miljön på jorden som är viktig, det är också varje enskild individ – och du är en av dem. Vad har du för livsstil, och hur påverkar den dig? Det är vad boken fjärde block handlar om. Helt säkert kommer du att känna igen dig i mycket, men också, förhoppningsvis, få en del aha-upplevelser. Bokens sista block handlar också om ditt liv och ditt välbefinnande: om sex, lust, relationer och sexuell hälsa. De är viktiga delar i alla individers liv! Med detta önskar vi dig god läsning och lycka till med naturkunskapen! Författarna, våren 2011

INNEHÅLL

Block 1

Naturvetenskap – ett sätt att arbeta och tänka 2

Kapitel 1:

Vad används naturvetenskap till? 4 Naturvetenskap för att lösa praktiska problem 5 Naturvetenskap för att förstå vår omvärld 7

Kapitel 2:

Det naturvetenskapliga arbetssättet 9 Dödlighet hos barnaföderskor 9 Hypoteser och teorier 11 Teorier och modeller 12 Orsakssamband och försiktighetsprincipen 15 Forskning är inte alltid perfekt 16 Etik och forskning 18 Perspektiv på tillvaron: Etik och moral 20 Missbruk av vetenskap 22 Annat sätt att få kunskap: Beprövad erfarenhet 24 Slutsatser om naturvetenskapens möjligheter och begränsningar 24

Kapitel 3:

Naturvetenskapens verktygslåda 26 Atomer är naturens byggstenar 26 Ämnen – vad är det egentligen? 27 Kemiska föreningar 28 Energi 31 Perspektiv på vetenskap: Energikvalitet, exergi 32 Frågor block 1 34

Block 2

Celler, gener och gen-etik 36

Kapitel 4:

Cellens liv 38 Cellen som ett avgränsat rum 39 Perspektiv på vetenskap: Organeller 40 All information finns i generna 43

Kapitel 5:

Hur generna överförs till nästa generation 47 Egenskaper överförs från föräldrar till barn 47 Generna ärvs var för sig 49 Växtförädling och djuravel 50

INNEHÅLL

Kapitel 6:

Genvariation på individ- och artnivå 53 Variation och hälsa 53 Behov av variation 54 Variationens orsaker och följder 55

Kapitel 7:

Att undersöka DNA 56 Restriktionsenzymer 57 Gelelektrofores 58 PCR – Polymerase Chain Reaction 59

Kapitel 8:

Genetiskt modifierade organismer 60 Genetiskt modifierade bakterier 61 Genöverföring till eukaryota organismer 62 Genöverföring inom sjukvården 65 Lagstiftning 65 Perspektiv på vetenskap: Etiska aspekter på genteknik 66 Frågor block 2 68

Block 3

Hållbar utveckling för vårt enda jordklot 70

Kapitel 9:

Jorden i energiflödet 72 Energi från jordens inre 72 Energi från solen 73 Lufthavet – atmosfären 75 Jordens strålningsbalans och klimat 77 Perspektiv på vetenskap: Väder och klimat 78 Vattnet på jorden – hydrosfären 83

Kapitel 10: Det levande på jorden – biosfären 86 Ekosystemens organismer 87 Energiomsättningen i ekosystemen 90 Ämnenas kretslopp i ekosystemen 93 Perspektiv på miljön: Det livsviktiga fosfatet 96 Ekosystemens hållbarhet 98 Perspektiv på miljön: Metoder att skydda den biologiska mångfalden 102 Kapitel 11: Samhällets energiomsättning 107 Perspektiv på tillvaron: Vår energianvändning då och nu 108 Energianvändningens utveckling 110 Samhällets energianvändning idag 112 Perspektiv på miljön: Fjärrvärmesystem och elsystem ger oss energitjänster 114

aturvetenskap är läran om olika naturfenomen och hur

dessa hänger ihop. Naturvetenskap används i princip till två saker. Dels leder en del av ny naturvetenskaplig kunskap till att vi kan lösa praktiska problem. Dels gör den här sortens kunskap att vi kan förstå vår omvärld och vår plats på jorden bättre än vad vi gjort tidigare. Men hur går det till att få fram ny kunskap? Det naturvetenskapliga arbetssättet går ut på att man systematiskt undersöker ett fenomen för att ta reda på hur det fungerar. Det gör man genom kontrollerade experiment, och från experimentresultaten drar man sedan slutsatser. För att kunna arbeta naturvetenskapligt behövs olika slags verktyg. Dels krävs grundläggande kunskap om materia och energi, dels ofta om olika slags apparater, som mikroskop och mätinstrument. Naturvetenskap är alltså inte detsamma som en samling lösryckta fakta om naturen. Istället är det fråga både om ett sätt att arbeta och om en samlad kunskap om världen omkring oss.

En forskare mäter storleken på en glaciär. På så vis kan man övervaka om glaciären krymper. Det är ett sätt att bevaka den globala uppvärmningen.

NATURVETENSKAP

1. Vad används naturvetenskap till? Drivkraften för forskare inom naturvetenskaperna är helt säkert nyfikenhet, men det krävs mer än så. Man brukar lite skämtsamt säga att forskning är 10 % inspiration och 90 % transpiration. Det handlar med andra ord till största delen om hårt arbete. Den starkaste drivkraften är därför säkerligen förhoppningen att resultaten av forskningen kan komma till användning – antingen direkt eller indirekt. Direkt nytta blir det i de fall forskningsresultaten löser praktiska problem inom teknik, medicin, jordbruk och miljö. Indirekt blir nyttan att vi lär oss mer om vår omvärld och vår plats på jorden.

Med hjälp av naturvetenskaplig kunskap har mjölkproduktionen blivit bättre och mer effektiv. Man har avlat fram kor som mjölkar betydligt mer än tidigare. Mjölkning med mjölkmaskin är effektivare än att mjölka för hand. Upphettning av mjölken (pastörisering) tar död på bakterier som tidigare kunde göra oss sjuka.

NATURVETENSKAP

3. Naturvetenskapens verktygslåda För att arbeta naturvetenskapligt behöver man känna till en hel del begrepp och definitioner – vi kan kalla det för naturvetenskapens verktyg. Det är ungefär som att man måste kunna läsa en karta för att orientera, och att använda hammare och borrmaskin när man snickrar. Här får du en introduktion till materia och energi, för att du lättare ska förstå kapitlen längre fram som bland annat handlar om miljöfrågor och energiförsörjning. Vi börjar med det som bygger upp materien – atomer.

Atomer är naturens byggstenar Nere till höger: Materiens tre faser: fast, flytande och gasform. Nedan: Den frusna koldioxiden ser ut som om den ryker. Det beror på att koldioxid går direkt från fast form till gasform, vilket är ganska ovanligt. De flesta ämnen går från fast form till vätska till gas.

Vi har tidigare berättat om hur olika atommodeller har avlöst varandra sedan slutet av 1800-talet. Vår nuvarande uppfattning om hur en atom är uppbyggd är att den är otroligt liten, bara 0,0000000001 meter i diameter. Ingen har någonsin sett en ensam atom, men vi kan se hur många atomer tillsammans uppför sig. De bygger upp det vi kallar materia, ungefär som tegelstenar kan bygga upp en mur. Materian har massa. Det betyder att vi kan väga den, och att materian bygger upp både det vi ser och inte kan se med blotta ögat. All materia kan dessutom finnas i olika former: fast, flytande och gasform. Vilken form materian har beror på tryck och temperatur.

vatten

fast form

En atom består av en kärna med protoner (laddade partiklar) och neutroner (oladdade partiklar). Negativt laddade elektroner kretsar runt kärnan. Elektronerna är i verkligheten oändligt mycket mindre än protoner och neutroner, och finns på mycket stort avstånd från kärnan.

flytande form

– +

–

vattenånga

gasform

Enligt vad man nu vet så byggs atomer upp av tre typer av mindre partiklar: protoner och neutroner i kärnan samt elektroner utanför. I en atom finns det lika många protoner som elektroner. Hur atomerna fungerar i kemiska reaktioner beror på antalet elektroner.

NATURVETENSKAP

Ämnen – vad är det egentligen? När vi använder begreppet ”ämnen” menar vi dels grundämnen, dels kemiska föreningar. Ämnen kan förekomma i ren form eller i blandningar. Om vi ser på variationen i antalet protoner i atomens kärna, så kan man säga att det finns drygt 100 olika atomslag. Ett ämne som bara är uppbyggt av en sorts atomer kallar vi för ett grundämne. När antalet neutroner varierar, men antalet protoner (och elektroner) är detsamma handlar det om olika isotoper, alltså olika varianter av samma grundämne. De olika isotoperna väger olika mycket, eftersom de har olika många neutroner i kärnan. Grundämnena kan delas in i metaller (som koppar, aluminium och järn), halvmetaller (exempelvis kisel) och ickemetaller (exempelvis klor, syre och helium). Tre olika grundämnen. Från vänster: kvicksilver, jod och svavel.

För att kunna ha ordning på alla grundämnen, och deras egenskaper, brukar man sortera in dem i ett schema som kallas det periodiska systemet. Varje grundämne har sin speciella plats i schemat. För att på ett entydigt sätt kunna beskriva dem har också alla grundämnen sitt speciella kemiska tecken. Det var den svenske kemisten Jöns Jacob Berzelius som var först med att ge varje grundämne en egen beteckning. När två eller fler atomer binds till varandra, kallar vi gruppen för en molekyl. Vissa, men inte alla, grundämnen finns som molekyler. Kvävgas och syrgas, som finns i luften, är två exempel på grundämnen som i ren form förekommer som molekyler.

syrgas

kvävgas

syrgas

Luften består bland annat av kvävgas och syrgas. Båda är tvåatomiga molekyler.

kvävgas

kvävgas 27

CELLER, GENER OCH GEN-ETIK

PCR – Polymerase Chain Reaction Ibland finns väldigt lite DNA att tillgå, vilket ofta är fallet på en brottsplats. Med hjälp av metoden PCR kan man då öka mängden. Man måste dock veta vilken del av DNA man vill ska öka i mängd, eftersom det behövs primers som anger var kopieringen ska börja och sluta. Primers är korta, enkelsträngade bitar av DNA som kan tillverkas på konstgjord väg. Det krävs att man vet de första basparen strax intill eller direkt i ändarna av den del man vill kopiera. I reaktionsblandningen i ”provröret” tillsätts ett speciellt enzym som kan läsa koden där primern slutar och sedan bygga på med kvävebaser som även de finns i reaktionsblandningen. På så sätt byggs en kopia av den DNA-del som man vill ha. När PCR-reaktionen är klar finns denna DNA-del i stor mängd. Om DNA:t klipps med ett restriktionsenzym och sedan körs på en gel blir det ganska få, men tydliga band – ett molekylärt fingeravtryck. 1:a PCR-cykeln, mängden DNA fördubblas

prov med DNA, primers, nukleotider, DNA-polymeras

ökad temperatur (ca 90°)

dubbelsträngat DNA som ska masskopieras

sänkt temperatur (ca 50°)

DNA blir enkelsträngat

2:a PCR-cykeln, mängden DNA fyrdubblas

ökad temperatur (ca 70°)

primers binder till det enkelsträngade DNA:t

ökad temperatur

en ny DNA-sträng byggs på den gamla

osv.

DNA blir enkelsträngat

SAMMANFATTNING t

Genom att undersöka informationen i DNA går det bland annat att spåra brottslingar samt utreda släktskap, både bland människor och mellan olika arter av växter och djur.

Restriktionsenzymer klipper av DNA där det finns en viss ordning på kvävebaserna som är densamma åt två håll – ett palindrom.

Två olika DNA-prov från samma individ har palindrom på samma ställen, och ger samma fördelning av mindre delar om man behandlar DNA:t med ett visst restriktionsenzym. DNA-prov från olika individer ger dock olika fördelning av mindre delar.

För att se storleksfördelningen gör man en gelelektrofores – i en gel med en elektrisk spänning vandrar små DNA-bitar snabbare än stora.

Ett molekylärt fingeravtryck är det bandmönster som blir resultatet av gelelektroforesen. Mönstret är olika hos olika individer.

Om mängden DNA är liten går det att masskopiera intressanta delar med hjälp av PCRmetoden (Polymerase Chain Reaction).

Här visas principen för PCR. När DNA åter har blivit enkelsträngat, längst till höger i bilden, binder nya primers, nu till alla fyra strängarna, varefter DNA-kopieringen fortsätter.

CELLER, GENER OCH GEN-ETIK

8. Genetiskt modifierade organismer Ofta tar vanlig husdjursavel och växtförädling lång tid. Med hjälp av genteknik kan man i stället flytta över DNA-avsnitt, alltså gener, på ett målmedvetet sätt. Dessutom går det att flytta gener mellan obesläktade arter, något som tidigare var i stort sett omöjligt. När en organism har fått en främmande gen på det här sättet kallar man den för transgen eller genetiskt modifierad. I media används ofta uttrycket GMO, vilket står för ”Genetiskt Modifierad Organism” – det här uttrycket används även i lagstiftningen i Sverige (Miljöbalkens 13:e kapitel, se s. 65). Här använder vi därför i fortsättningen just uttrycket genetiskt modifierad organism – med det är alltså precis samma sak som transgen. Samtidigt som möjligheterna till genöverföring öppnades, kom det igång en intensiv och ibland hätsk debatt om de eventuella farorna med genetiskt modifierad organismer. I den här diskussionen måste man dock ha klart för sig att vi också med avel och växtförädling har som syfte att få fram djur och växter som passar våra behov. Genom just traditionell avel har många märkliga varianter av husdjur uppstått. Några exempel är kor av sorten ”Belgian Blue” och olika hundraser, exempelvis chihuahua. Omvänt kan man också säga, att en del genetiskt modifierade organismer är ganska oproblematiska och därför knappast behöver debatteras.

De här bakterierna som bildar kolonier har tagit upp en önskad, främmande gen, samtidigt med en markörgen som kodar för ett protein som lyser grönt när man belyser bakterierna med ultraviolett ljus. Markörgenen finns där bara för att det ska vara möjligt att särskilja bakterierna från dem där genmodifieringen inte har lyckats.

HÅLLBAR UTVECKLING

Vattnet på jorden – hydrosfären Allt vatten på jorden sammantaget kallas hydrosfären. Tabellen visar hur vattnet är fördelat. Den absolut största delen finns i oceanerna. Vattnet på jorden rör sig hela tiden i ett kretslopp. Samma vattenmolekyler eller – riktigare – samma atomer i vattenmolekylerna omsätts alltså i princip hur många gånger som helst. Det är strålningsenergin från solen som driver vattnets kretslopp.

oceaner

molnbildning strålningsenergi

transpiration avdunstning

nederbörd

JORDENS TOTALA VATTENTILLGÅNGAR 1 400 000 000 km3 (ungefärligt värde) fördelas på

ytvattenavrinning grundvattenavrinning

is och snö

2,07 %

grundvatten

0,28 %

sjöar och dammar

0,009 %

saltsjöar

0,007 %

markfuktighet

0,005 %

vatten i växter och djur

0,005 %

vatten i atmosfären

0,001 %

våtmarker

0,0003 %

övriga vattendrag

0,0001 %

Vattnets kretslopp.

Rent dricksvatten Vi människor måste ha tillgång till sötvatten för att klara många olika behov i tillvaron. Det sötvatten vi använder kommer från olika källor – dels från grundvatten, dels från ytvatten i sjöar och floder. Fördelningen av vattenresurser på jorden är mycket orättvis, även om det främst är geografiska orsaker till skillnaderna. Kartan visar hur stor andel av befolkningen i olika regioner som år 2008 hade tillräcklig tillgång på rent dricksvatten. Glädjande nog ökade andelen av jordens befolkning som har tillgång till rent dricksvatten från 71 % 1990 till 87 % år 2008. Störst är problemet med tillgången på vatten i Afrika söder om Sahara.

Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten 91 – 100% 76 – 90% 50 – 75% <50% data saknas

97,6 %

HÅLLBAR UTVECKLING

Vattentillgången överhuvudtaget Det är inte bara tillgången på rent dricksvatten, utan även hur mycket vatten man över huvud taget kan använda, som varierar stort – se tabellen nedan. Den relativt låga siffran för Väst- och Sydeuropa är kanske förvånande, men där är orsaken att området är så tättbefolkat. Afrika söder om Sahara

74 %

Ostasien och Oceanien

93 %

Sydasien

78 %

Väst- och Sydeuropa

80 %

Mellanöstern och Nordafrika

29 %

Latinamerika och Västindien Kanada och USA

Ofta är vattenhämtning ett arbete som utförs av kvinnor, vilket framgår av det infogade diagrammet.

100 %

Östeuropa, Ryssland

Andel av befolkningen som hade tillgång till minst 2 000 m3 vatten per individ och år (WHO:s rekommendation) i början av 2000-talet. En kubikmeter (1 m3) är detsamma som 1000 liter.

95 % 100 %

Hur vi får tag på vattnet har också en jämställdhetsaspekt. Trots att vatten är tungt att släpa på, och stora volymer behövs för det dagliga livet, är det främst kvinnor och flickor som hämtar vatten. Det är inte bara slitsamt, det tar även mycket tid i anspråk eftersom det på många håll innebär långa vandringar varje dag. Att få fram vattenledningar med rent vatten skulle alltså kunna bidra till att öka jämställdheten mellan kvinnor och män.

flickor, pojkar, 4% 8%

män, 24% kvinnor, 64%

HÅLLBAR UTVECKLING

Varför behövs biologisk mångfald? Alla arter tycks vara beroende av åtminstone några andra arter, och den levande naturen fungerar sämre med minskad mångfald. Men mångfalden påverkar också oss människor, så det finns flera skäl till att bevara den. Ekonomiska argument

Vi är direkt beroende av en hel del växter och djur för vår försörjning och överlevnad. Det är inte bara det vi direkt äter upp som är ett argument för att bevara den biologiska mångfalden – fungerande ekosystem ger oss många olika ekosystemtjänster. Dit hör pollinering av växter, återcirkulation av grundämnen, och att vattnets kretslopp pågår på ett sätt som inte leder till markerosion, alltså att marken spolas bort. Det går också att tjäna pengar på att bevara orörd natur genom att visa den för turister – det vi kallar ekoturism. Utan ekoturism skulle de stora djuren på Östafrikas savanner knappast ha varit kvar i den utsträckning de är. Men ekosystemen påverkas förstås också, så vid ekoturism i speciellt känsliga ekosystem, som korallrev, finns ofta särskilda regler att följa. Även i Sverige omsätts en hel del pengar på friluftsaktiviteter, som fjällvandring, jakt och fiske.

Ekoturism är ett effektivt sätt att bevara naturområden, bland annat därför att en del av intäkterna går till skyddsåtgärder och restaurering. Bilden är från Franska Polynesien.

100

HÅLLBAR UTVECKLING

Etiska argument

Har vi människor egentligen rätt att förstöra miljöerna för andra levande organismer, eller att medvetet ta död på dem? Har inte alla arter ett existensberättigande? Här för vi alltså fram etiska argument för att bevara den biologiska mångfalden. Det har vuxit fram rörelser med denna utgångspunkt, som veganism och olika djurrättsorganisationer. Estetiska och kulturella argument

Det levande landskapet är en del av mänsklighetens gemensamma arv. Det gäller också möjligheten att se och uppleva en mångfald av djur och växter. I Sverige är ängar och hagar med sin mångfald av vilda blommor någonting vi uppskattar och vill bevara. Många folkslags kultur är tydligt förknippad med landskapet de lever i, som samernas fjällandskap med renbetesområden. Det levande landskapet är en del av mänsklighetens gemensamma arv, och intimt förknippat med olika kulturer.

Att bevara den biologiska mångfalden FN utnämnde 2010 till ”den biologiska mångfaldens år”. När Sverige var EUordförande år 2001 antog man som mål att förlusten av biologisk mångfald skulle ha stoppats till år 2010, men så blev tyvärr inte fallet. För att rädda den biologiska mångfalden krävs därför att det snabbt vidtas många olika åtgärder. Det görs också en hel del. I oktober 2010 hölls en FN-konferens om biologisk mångfald i Nagoya, Japan, och det mötet blev en stor framgång. Vid förhandlingarna enades man om ett mål för år 2050 och om delmål till år 2020. För att klara målen ska bland annat överfisket stoppas, och subventioner till verksamheter som skadar den biologiska mångfalden ska avvecklas. Några av sätten man redan arbetar på för att skydda den biologiska mångfalden kan du läsa om på nästa uppslag.

101

HÅLLBAR UTVECKLING

PER

PE SPEKTIV PÅ MILJÖN

Metoder att skydda den biologiska mångfalden Faktasamling En första insats för att bevara mångfalden är att samla information om det aktuella läget. Forskare arbetar med att ta reda på vilka olika arter som är hotade, och dessa rödlistas. Det betyder att man gör en förteckning över arterna, där man beskriver varför de är hotade och graderar hur allvarliga hoten är. Olika arter sorteras in enligt den här rödlistan, under finns exempel på en art i kategorin.

Livskraftig

Nära hotad

Sårbar

Starkt hotad

Akut hotad

Nationellt utdöd

talgoxe

ejder

tornseglare

varg

fjällräv

mellanspett

För alla rödlistade arter skriver man också faktablad. Där framgår det vilka krav på naturtyp de olika arterna har. Om en naturtyp förstörs hotas ju även arterna som håller till där. Ett exempel är den vitryggiga hackspetten, som behöver stora områden med gamla aspar. Idag är bara en mycket liten del av Sveriges skogsområden skog av lämplig typ för den vitryggiga hackspetten, och därför finns nu bara cirka 20 individer av den här fågelarten kvar. För att förhindra att den vitryggiga hackspetten dör ut, försöker man bevara de få skogar med gamla aspar som finns kvar, och även återskapa lämpliga miljöer.

Fridlysning En metod för att skydda djur och växter är fridlysning. För djur innebär fridlysning förbud mot jakt. Insekter dödar man väl knappast för att äta, i alla fall inte i Sverige. Men fridlysta insekter får alltså inte dödas vare sig för att man är irriterad på dem eller för att man vill komplettera sin insektssamling. Fridlysningen av växter kan vara olika sträng. En del får inte plockas över huvud taget, medan andra inte får grävas upp eller säljas. Dessutom kan reglerna skilja sig mellan olika län. Som lagen fungerar innebär inte fridlysning av en viss art förbud mot att förstöra dess livsmiljö – alltså måste det till andra åtgärder också.

Områdesskydd Idén att skydda större eller mindre naturområden mot ingrepp som förstör är ganska gammal. De första nationalparkerna inrättades i USA i slutet av 1800-talet. I Sverige kom vi igång i början av förra århundradet. Det finns olika sätt att skydda naturområden, delvis beroende på hur strängt skydd man anser behövs. Nationalparker Nationalparker finns i många länder, men graden av “orördhet” varierar. En del nationalparker innehåller små byar eller till och med städer, och ofta finns det campingplatser och turisthotell inne i själva parkerna. I Sverige vill vi att det ska vara ganska enkla anordningar för besökare – inga lyxhotell, alltså, utan hellre stugbyar, och de finns oftast inte inne i själva parken. Kartan på nästa sida visar Sveriges samtliga nationalparker år 2011. När det gäller nationalparkerna i Sverige är det alltid staten som är markägare. Då är det också rimligt att det är Riksdagen som beslutar om nya nationalparker, och även om det ska ske förändringar av dem som redan finns. Det tillkommer högst några enstaka nya nationalparker per årtionde.

102

HÅLLBAR UTVECKLING

Vadvetjåkka Padjelanta

Abisko Stora Sjöfallet Sarek Muddus

Pieljekajse Haparanda skärgård Björnlandet Skuleskogen Töfsingdalen

Sånfjället Hamra

Fulufjället

Färnebofjärden Garphyttan Trestickla Tiveden KosterDjurö havet Norra Kvill

Ängsö Tyresta Gotska Sandön

Blå Jungfrun Store mosse Söderåsen Dalby Söderskog

Stenshuvud

Naturreservat Beslut om naturreservat fattas av länsstyrelserna eller kommunerna. Marken behöver inte vara statlig, och en enskild markägare får ersättning för de inskränkningar som görs. Ofta är ett naturreservat en värdefull miljö för växter och djur, men det kan även innehålla intressanta geologiska formationer eller vara ett område av betydelse för friluftslivet. Det finns många naturreservat i Sverige, så chansen är stor att hitta ett i närheten av där man bor. Biotopskydd Biotopskydd används mest för mindre områden, upp till ca 5 hektar1. Med biotop menas då miljön för en speciell grupp växter och djur. Det kan vara en kulle med många orkidéer, eller en åkerholme – alltså en skogsdunge mitt i en åker. 1

En hektar är 100 x 100 meter.

103

HÅLLBAR UTVECKLING

PER

PERSPEKTIV PÅ TILLVARON

Vår energianvändning då och nu Hur ser det ut om vi jämför energianvändningen ”då och nu”, där ”nu” dels är Sverige idag, dels ett land där levnadsstandarden är betydligt lägre än här?

En familj i Sverige för 100 år sedan Emanuel Andersson och hans familj levde år 1910 på ett småjordbruk i mellersta Sveriges skogsbygder. De var i stort sett självförsörjande när det gällde maten. Huset värmdes med ved, och maten lagades på vedspisen. Familjen var så pass välbärgad att den ägde en häst, som användes i jordbruket på sommarhalvåret och vid skogsavverkning på vintern. Ibland spände Emanuel i stället hästen framför en vagn eller släde för lite längre resor till stan, men det var inte särskilt ofta. Det blev mycket enklare för barnen att läsa i sina skolböcker när familjen hade köpt en fotogenlampa – men då måste de också köpa fotogen! För belysning använde man tidigare enbart ljus gjorda av talg, alltså djurfett, och olika facklor. Det skulle dröja ytterligare 15 år innan folket i trakten såg till att bygga ett vattenkraftverk i ån, så att man kunde få elektriskt ljus. Om människor skulle resa långt ut i världen, vilket inte hände särskilt ofta, fick de först ta sig två mil till närmaste järnvägsstation. Tågen drogs med ånglok, som eldades med stenkol. De energikällor Emanuel Andersson och hans familj använde var i första hand biologiska. För husuppvärmning och matlagning användes ved. Energikällan för transporter var maten till hästen i form av hö från ängen och havre från den egna åkern. Den enda produkten från råolja familjen använde i någon större utsträckning var alltså fotogen för belysning.

En familj i Sverige idag Emanuel Anderssons barnbarnsbarn Robin Andersson bor med sin familj i ett radhus i en stor stad. Huset värms upp med fjärrvärme från det kommunala fjärrvärmeverket. Familjens två bilar körs på bensin, även om en av dem också kan gå på etanol. Till det mesta i huset används elektricitet. Familjen har till och med en eldriven gräsklippare. Sammanfattningsvis så går ungefär 25 % av familjen Anderssons energianvändning till hushållsel, som belysning, kylskåp, vattenkokare, diskmaskin, tvättmaskin och andra elektriska apparater. Ytterligare ca 20 % går till varmvatten och ungefär 55 % går till uppvärmning. På arbetet och i skolan är energianvändningen i stor utsträckning densamma som hemma. Alltså används fjärrvärme för uppvärmning, och el till alla olika apparater. När familjen handlar bidrar de till tunga transporter av varor. Ofta sker transporterna med lastbilar som körs på dieselolja. Precis som bensin är dieselolja en produkt från råolja. Familjen Andersson är ibland på solsemester vid Medelhavet och reser då med flyg. Jetplan drivs med fotogen som också är en produkt från råolja.

108

HÅLLBAR UTVECKLING

En fattig familj på den indiska landsbygden idag Familjen Ramanujan lever i en by på den indiska landsbygden. Trots att landet som helhet utvecklas snabbt har inte vår familj märkt så mycket av det ännu. Fortfarande är familjemedlemmarna beroende av Indiens kor, i form av oxdragna kärror för transporter och kospillning till bränsle för bland annat matlagning. Många familjer i byn saknar moderna spisar, och lagar sin mat på öppna eldstäder inomhus. Det innebär att de utsätter sig för föroreningar som bildas vid matlagning över öppen eld, vilket kan skada hälsan. Det här är knappast något hållbart sätt för energihushållning och resursanvändning i framtiden, även om familjen lever på betydligt lägre standard än vi i Sverige. Fattigdomen i världen kan bara bekämpas om fler människor får tillgång till rena och hållbara energikällor. Om familjen Ramanujans by får tillgång till elektricitet kan människorna där i stället laga mat på ett icke hälsovådligt sätt, och även lyssna på radio och ladda sina mobiltelefoner. Då kommer familjen och byn också in i det moderna informationssamhället, och kan lättare arbeta på att förbättra sin livssituation.

109

HÅLLBAR UTVECKLING

Med en befolkning på omkring 7 miljarder är det inte konstigt om jordens resurser utnyttjas hårt. Men problemet är alltså att vi totalt sett överskrider jordens bärkraft, det vill säga vad som är långsiktigt hållbart – och det har vi gjort sedan 1970-talet. Varje person på jorden kan använda 1,8 hektar produktiv mark utan att långsiktigt tära på jordens resurser, men idag använder alltså varje person i genomsnitt 2,5 hektar. Det innebär att det långsiktigt sett skulle behövas 1,5 planeter för att försörja oss alla! 1,0

Sverige

Norge

Australien

usa

Kanada

0,9 Kuba

0,7 0,6 0,5 0,4 0,3

Sierra Leone

jordens bärkraft 1,8 hektar per person

0,8 utvecklingsindex

Här visas olika länders genomsnittliga ekologiska fotavtryck i förhållande till utvecklingsindex, som är ett sammanfattande mått på välståndet i ett land. Det är uppenbart, att de länder som har störst ekologiskt fotavtryck per person också är de som har högst levnadsstandard.

Afrika Asien och Oceanien EU Europa utanför EU Latinamerika och Karibien Mellanöstern och Centralasien Nordamerika

0,2 0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

7,0

8,0

9,0

10,0

ekologiskt fotavtryck (globala hektar per person)

Slutsatsen är att vi måste komma till rätta med de problem som gör att vi idag lever på ett ekologiskt ohållbart sätt. För att det ska bli möjligt måste även sociala och ekonomiska olikheter jämnas ut. Målsättningen är därför att skapa samhällen som är socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbara.

Exempel på hur miljöbelastningen måste minska Det finns många olika sätt att dela in och beskriva de ekologiska problem som måste lösas på vägen mot ett hållbart samhälle. En indelning är den här: u belastningen på ekosystemen, med minskad biologisk mångfald som följd, u överutnyttjandet av resurser, u spridningen av främmande ämnen i miljön, u den stora spridningen av ämnen som i liten mängd är relativt ofarliga. Belastningen på ekosystemen och minskningen av mångfalden tog vi upp i kapitel 10. Mycket av resursanvändning handlar om energiutvinning, och det kunde du läsa om i kapitel 11. I det här kapitlet fortsätter vi med spridningen av olika ämnen i miljön och vad detta får för konsekvenser.

142

HÅLLBAR UTVECKLING

Främmande ämnen i miljön Den amerikanska biologen och författaren Rachel Carson (1907-1964) gjorde sig på 1950-talet känd genom flera populära böcker om livet i havet. Riktigt omtalad blev hon först med sin bok Silent Spring 1962 (svensk översättning Tyst vår). Bokens titel syftar på att det sprids så mycket gifter i naturen att fåglarna riskerar att dö ut, och då blir det förstås ingen fågelsång på våren! Det här gjorde att miljödebatten kom igång på allvar, och den pågår som bekant fortfarande. Just vid den här tiden märkte man även i Sverige att många fåglar dog med mystiska symptom – som visade sig vara symptom på kvicksilverförgiftning. Nu omkring 50 år senare visar det sig att det fortfarande används mängder av olika, ofta skadliga, kemikalier i vårt dagliga liv, och att en stor del av de här ämnena både sprids i miljön och tas upp av cellerna i människokroppen. Det är främst våra krav på olika slags avancerade produkter som är orsaken. Vi kan ta ett exempel: I en mobiltelefon finns bland annat grundämnena koppar, silver, guld, palladium och platina – och då har vi inte tagit med det som finns i batteriet och laddaren. Alla de här metallerna är i naturen mer eller mindre hårt bundna i jordskorpan. Mobiltelefonen innehåller även nya, konstgjorda ämnen som inte tidigare har funnits i naturen, som flera typer av plaster, liksom flamskyddsmedel.

En tolkning av Tyst vår: giftspridningen i naturen, med fågeldöd som följd.

Mobiltelefoner innehåller en mängd olika mer eller mindre skadliga ämnen som kan spridas i miljön när mobilen skrotas.

143

LIVSSTIL OCH HÄLSA

Vitaminer Vitaminer är nödvändiga för en mängd processer i kroppen och många av dem fungerar som koenzymer och antioxidanter. Det finns totalt cirka 13 olika slags vitaminer. Alla är essentiella utom två: D-vitamin, som produceras i huden när solen lyser, och K-vitamin som produceras av bakterier i tjocktarmen.

MERA oM ... Enzymer, koenzymer och antioxidanter Enzymer är proteiner som katalyserar kemiska reaktioner i cellen utan att själva förbrukas, vilket innebär de gör så att reaktionerna lättare kommer igång. Det här kunde du läsa om i kapitel 4. Enzymerna är reaktionsspecifika, vilket betyder att ett enzym bara verkar på en specifik reaktion. Enzymet kan höja reaktionshastigheten 1000 000 gånger! Vissa enzymer behöver koenzymer för att fungera. Koenzymerna är små molekyler, ofta vitaminer. De kan beskrivas som ett enzyms on/off-knapp. Antioxidanter är molekyler eller grundämnen som kan oskadligöra syreradikaler (syre med opariga – udda – elektroner) som bland annat bildas vid nedbrytning av den mat vi äter, och som annars kan förstöra molekyler i cellerna. Våra celler kan dock själva tillverka antioxidanter, så betydelsen som kosttillskott är omdiskuterad.

Vitaminer delas in i två grupper: fettlösliga och vattenlösliga. De fettlösliga, vitamin A, D, E och K har varierande funktioner. A- och E-vitaminerna, och även C-vitamin, fungerar bland annat som antioxidanter. Eftersom A- och D-vitamin är fettlösliga och lagras i fettvävnaden kan ett för stort intag ge förgiftningssymtom. Till de vattenlösliga hör C-vitamin, de olika B-vitaminerna, folsyra, niacin och biotin. De vattenlösliga kan inte lagras i kroppen – vi kissar ut överskottet. Det betyder att de inte överdoseras så lätt. Fettlösliga vitaminer VITAMIN

K ÄLLOR OCH ALLMÄNT

FUNKTION I KROPPEN

BRISTSYMTOM

ÖVERSKOTTSSYMTOM

A-vitamin (retinol)

Ett förstadium till vitaminet är färgämnet ß-karoten bl.a. i morötter. Vitamin A finns i kött, fisk och mjölkprodukter. Stora lager finns i levern.

Som antioxidant. Viktig för synen och för huden

nattblindhet, torr hud, torrt hår, ökad infektionskänslighet

illamående, håravfall, värk i leder och skelett

D-vitamin

Bildas i huden när solen skiner. Finns också i mjölkprodukter.

Höjer kalciumnivån i blodet. Viktig för skelettillväxten.

Skelettet blir svagare, bentillväxten försämras hos barn.

Magproblem, vid kraftigt överskott även hjärtproblem.

E-vitamin

grovt mjöl, groddar, nötter.

Viktig antioxidant, framför allt i cellmembran.

muskelsvaghet, ofruktsamhet

K-vitamin

Mest från kolibakterier i tjocktarmen, men också i grönsaker och kött.

Nödvändig för blodets levring och i cellandningens sista steg.

Blodet levrar sig långsammare.

206

LIVSSTIL OCH HÄLSA

Vattenlösliga vitaminer VITAMIN

KÄLLOR OCH ALLMÄNT

FUNKTION I KROPPEN

BR I S TSYMPTO M

ÖVERSKOTTSSYMPTOM

C-vitamin (askorbinsyra)

Finns i de flesta frukter och grönsaker. Bara små mängder kan lagras.

Antioxidant. Ökar upptaget av järn. Viktig för bildning av bindväv.

skörbjugg, ledvärk, ökad känslighet för infektioner, dåliga tänder

dålig mage, njursten – men bara vid kraftig överdosering.

B1 (tiamin)

Finns i fisk, lever, gröna grönsaker, ägg, nötter. Bara små mängder kan lagras.

Viktigt som koenzym i cellandningen och för att bryta ner alkohol.

dålig koordination, nervskador, synrubbningar, minnesförsämringar

B2 (riboflavin)

Finns i nästan all mat i små mängder. Brist är ganska vanlig.

Viktig som koenzym och vid nedbrytning av fettsyror.

spruckna läppar, hudsprickor, ökad känslighet för starkt ljus

B5 (pantotensyra)

Finns i nästan all mat. Ganska stora mängder kan lagras i flera organ.

Är ett koenzym i cellandningen.

diffus värk, depression, nedbrytning av muskler och nerver vid grav alkoholism

B6 (pyridoxin)

Finns i kött, fisk, grovt mjöl. Bara små mängder kan lagras.

Viktig för uppbyggnad och nedbrytning av aminosyror och för tillverkning av antikroppar.

kramper, hjärtproblem

B12

Animaliska källor. Stora lager finns i levern.

folsyra

Finns i många matprodukter.

Viktig för bildning av bl.a. DNA och röda blodkroppar.

anemi; nervskador hos nyfödda om modern har brist

niacin

Finns i nästan all mat.

Viktig som koenzym.

magproblem, hudsår huvudvärk,

biotin

Finns i många matprodukter. Bara små mängder kan lagras.

Viktig som koenzym i cellandningen.

muskelvärk, tunn hud, dålig aptit

nervskador, t.ex. känselförlust.

anemi, anorexi, andningsvårigheter

Mineralnäringsämnen Förutom kolhydrater, fetter, proteiner och vitaminer behöver vi cirka 15 olika mineraler (grundämnen). Ungefär 4 % av en människas kroppsvikt utgörs av mineraler, varav den största delen finns i skelettet. Sju av mineralerna – kalcium, fosfor, kalium, klor, natrium, svavel och magnesium kallas makroämnen och dessa behöver vi större mängder av. De övriga kallas mikroämnen eller spårämnen och av dessa behöver vi bara mycket små mängder. Exempel på mikroämnen är fluor, järn, koppar, zink och selen. Försäljningen av olika mineraltillskott omsätter också stora belopp varje år, men som för vitaminer gäller att en normal och balanserad diet gott och väl försörjer oss med mineraler i tillräcklig mängd. Överdosering av mineralämnen är inte ovanligt bland dem som äter för mycket av olika mineraltillskott. Symptomen är magproblem, men de går fort över om intaget upphör. En kraftig överdosering kan dock få allvarligare följder. Några grupper som faktiskt råkar ut för mineralbrist ibland är gamla människor som kan få brist på kalcium, kvinnor som kan få järnbrist vid kraftiga menstruationsblödningar och alkoholister, hos vilka järnbrist också är vanlig.

207

hudrodnad, gikt och leverskador, men bara vid kraftig överdosering.

LIVSSTIL OCH HÄLSA

Ätstörningar Anorexia nervosa, självsvält och bulimia nervosa, hetsätning för att sedan göra sig av med maten, är två exempel på allvarliga ätstörningar. De drabbar 3–4 % av alla kvinnor men även – men mer sällan – män. Mångdubbelt fler har lindrigare ätstörningar. Anorexi drabbar ofta flickor i tonåren medan bulimi, som är vanligare, sällan debuterar före 18-års ålder. Risken att drabbas är störst om personen har haft tendens till övervikt, men orsakerna är många, som trådsmala kroppsideal. Även några personlighetsdrag ökar risken, som att vilja ha kontroll över tillvaron och att alltid vilja vara duktig, att ha svårigheter att tala om och identifiera känslor samt en depressiv läggning. Det är också vanligt med en förvrängd självbild. Anorektikern ser sig själv som tjock trots att omgivningen är av en helt annan uppfattning. Kvinnor som har blivit sexuellt utnyttjade är överrepresenterade bland anorektiker. Både anorexi och bulimi börjar ofta med bantning. Utmärkande för sjukdomen anorexia

För anorektikern blir omvärldens (i första hand kompisars) bekräftelse på att man har lyckats med sin första bantning ofta vägen in i nästa bantningsperiod och senare självsvält. Någonstans tidigt på vägen tappar man självinsikten, och tar inte längre in varningarna från dem som står en nära. Anorektikern

Den kropp som omgivningen ser är inte vad personen med grav ätstörning ser, en skev kroppsbild är typiskt!

210

En känd italiensk fotomodell ställde upp i denna kampanj för att synliggöra sjukdomen anorexia nervosa. Kampanjen väckte uppståndelse och debatt.

LIVSSTIL OCH HÄLSA

upplever en total kontroll, omedveten om de fysiska och psykiska effekterna av självsvälten. Så småningom försvinner underhudsfettet, mensen upphör, blodtrycket sjunker och hjärtat ansträngs hårt för att upprätthålla cirkulationen. Svälten beskrivs ibland som ett rus då man är tillfreds och lycklig, och anorektiker har ingen förståelse för att andra ser annorlunda på dem. Anorexi är den psykiska sjukdom som leder till flest dödsfall bland unga personer, men samtidigt är vården framgångsrik om den sätts in tidigt. Utmärkande för bulimia

Bulimiker är svårare att upptäcka för omvärlden eftersom de mer eller mindre behåller sin normalvikt. Ofta är inledningen även här en bantningsperiod som går över styr. Bulimiker växlar vanligtvis mellan intensiva perioder av bantning och hetsätning. Som hos anorektiker finns tvångstankar om vad man får äta och vad som ska undvikas. Allt som förknippas med fett och onyttigt förkastas under bantningsperioderna och nerv- och hormonsystemen ställer då in sig på sparlåga. Under hetsätningsperioderna äter bulimikerna istället massor, ofta av de produkter de tidigare undvek. Tvångstankar får dem sedan att direkt göra sig av med vad de ätit genom att kräkas. Nerv- och hormonsystemen ställer under dessa perioder in sig på att bygga upp förråd. Växlingen mellan svält och hetsätning sliter hårt både på kroppen och på psyket. Depressionen är ofta djupare än hos anorektiker. Vanliga kroppsliga symptom är stora magproblem, utebliven menstruation, tandskador och benskörhet. Andra typer av ätstörningar

Andra varianter av ätstörningar är hetsätning, idrottsanorexi och tvångsmässig fixering vid att äta hälsosamt. Personer som lider av hetsätning ökar snabbt i vikt eftersom de inte kompenserar hetsätandet med svält, som bulimiker. Idrottsanorexi är inte ovanlig bland eliten i grenar där prestationen gynnas av låg vikt, som gymnastik, orientering, längdskidåkning och andra mycket konditionskrävande idrotter. Tvångsmässig fixering vid att alltid äta nyttigt och rätt är också att betrakta som en ätstörning, även om de här personerna får i sig vad de behöver och i lagom mängd. Problemet här är istället ångesten över att något onyttigt ska kunna slinka med om man inte har full kontroll över vad som finns på tallriken. De dagliga rapporterna i media om vad som är bra, eller snarare vad som inte är bra, försvårar då situationen ytterligare. Om en person i familjen eller i den närmaste bekantskapskretsen visar tecken på ätstörning är det viktigt att söka professionell hjälp så snart problemet upptäcks. Det är också viktigt att finnas kvar i närheten som stöd, utan att man samtidigt själv dras in i ångesten. Läget kan verka hopplöst eftersom problemet är tydligt för de närstående, men inte för den drabbade. Men med professionell hjälp, och hjälp från anhöriga, är sannolikheten stor att beteendet kan brytas.

211

exualiteten har vi med oss genom livet. Inte så att alla jämt

har sex, men tankar, känslor och fysiska förnimmelser som har med sex att göra är något som alla har. Hos en del upptar sex en stor del av livet, hos andra en väldigt liten. Sådant kan också variera över tid. Vi föds med förmågan att känna lust och upphetsning, sedan är det olika vad vi gör av det. Sex kan handla om så mycket – om kyssar och samlag, om fantasier och onani, om kåthet och smek, om starka känslor och små flirtar, om hud som bränner och luft som vibrerar. Sex kan vara förknippat med det underbaraste som finns – om det som känns bra och är himlastormande skönt. Det kan också handla om sådant som känns jobbigt och smärtsamt. Hur vårt sexliv ser ut kan påverka vårt övriga liv – hur vi ser på oss själva och hur vi beter oss mot andra. På samma sätt kan vårt övriga liv också påverka hur sexlivet ser ut.

Kondom är det enda skyddet mot könssjukdomar. Det är viktigt att träna på hur den ska användas så man kan göra det smidigt och säkert när det väl är dags.

När man njuter tillsammans med någon annan så finns det inga regler för vad man får och inte får njuta av, så länge båda tycker om det.

255

SEX OCH SAMLEVNAD

20. Sex och relationer Om författaren

Jag föddes 1974 i en förort till Stockholm. Hela mitt yrkesverksamma liv har jag arbetat med sexualupplysning och genusfrågor – först genom RFSU och den skolverksamhet som finns i Stockholm. Jag höll i skolinformatörsutbildningarna och träffade även själv flera tusen skolelever i samtal om sex. Sedan några år tillbaka frilansar jag som utbildare, konsult och skribent i frågor som rör sexualitet och genus och möter allt från skolelever, anställda på myndigheter till organisationer i Indien. 2002 kom min första bok Sex med mera. Det är en sexualupplysningsbok för tonårstjejer. År 2006 kom boken Hetero som är en bok om heterosexualitet som norm. Av Liber AB fick jag det roliga uppdraget att skriva en sex- och samlevnadstext med genus-, rättighets- och identitetsfokus för gymnasiet. Resultatet ser du framför dig. Mycket nöje! Sandra Dahlén

256

ORDLISTA

Motboken Ett ransoneringssystem för alkohol som infördes i Sverige på 1920-talet och som syftade till att minska befolkningens alkoholkonsumtion. Muskelfiber Muskelcell i den tvärstrimmiga muskelvävnaden, egentligen flera muskelceller som har smält samman. Mutualism När två arter gynnar varandra. mRNA En kopia av en gen, som fraktas till en ribosom och där är mall för bildningen av protein. Narkotika Benämningen på drygt 250 olika droger, som är förbjudna och som faller under en särskilt lagstiftning. Nationalälv Fyra älvar i Norrland som inte ska byggas ut för vattenkraft.

näringskedja, och ett sätt att visa energiförlusterna från producent till toppkonsument.

Producent Växt, alg eller bakterie, som kan bygga upp sig själv m.h.a. fotosyntesen.

Näringsväv En modell av det komplexa sambandet mellan producenter och konsumenter i ett ekosystem.

Producentansvar De som producerar eller importerar en vara har ansvar för att den samlas in och tas omhand på ett miljövänligt sätt.

Nätdroger Droger som säljs över Internet, och som ofta är uppbyggda ungefär som befintliga narkotiska preparat, men som ännu inte har hunnit narkotikaklassas.

Prokaryot Organism som saknar cellkärna och organeller; är mindre än en eukaryot organism.

Observation Att använda sina sinnen för att förstå ett fenomen. Är grunden för allt vetenskapligt arbete. Opiat En grupp narkotiska preparat från opievallmo, och som bl.a. har smärtlindrande effekt. Organismsamhälle Alla populationer av olika arter i ett ekosystem.

Naturgas Kallas även fossilgas; en blandning av olika gasformiga kolväten. Finns ofta ihop med olja. Kan användas som bränsle.

Oxytocin Hormon som dämpar stress och gör oss lugna.

Naturligt urval De individer som har de rätta egenskaperna överlever längst, och får därför mest avkomma. Deras alleler blir därför vanligare för varje generation.

Ozonskikt En del av stratosfären med hög koncentration av ozon, som skyddar oss mot UV-strålning.

Naturresurs Allt från naturen som vi utnyttjar i det mänskliga samhället. Naturvetenskapligt arbetssätt Det systematiska arbetssätt som forskare inom naturvetenskapen följer. Det grundar sig på observationer, hypoteser, experiment och teorier. Nedbrytare Organism som livnär sig genom att bryta ner döda växter och djur till enklare ämnen, bland annat mineralnäringsämnen, som växter kan ta upp och utnyttja. Neutron Oladdad partikel i atomkärnor. Näringskedja En förenklad modell av sambandet mellan producenter och konsumenter i ett ekosystem. Näringspyramid En modell av hur mycket lagrad kemisk energi det finns på olika nivåer i en

288

Ozon Ämne som utgörs av molekyler med tre syreatomer.

Pandemi Världsomfattande epidemi, alltså en infektionssjukdom med stor spridning. Passivt solhus Hus byggt på så vis att solenergin utnyttjas maximalt och energisvinnet minimeras. PCB Stabilt organiskt ämne som anrikas i organismerna när det kommer ut i naturen. Miljögift.

Protein En stor molekyl uppbyggd av aminosyror; fungerar som byggmaterial eller katalysator (enzym) i cellen. Proton En positivt laddad partikel i en atomkärna. Pseudovetenskap Arbete som utger sig för att vara vetenskapligt, men som inte bygger på ett vetenskapligt arbetssätt. Det är alltså falsk vetenskap. Radioaktiv atomkärna En instabil atomkärna som faller sönder till andra, lättare, atomkärnor, och då avger energi. Raffinering En typ av destillering där råolja delas upp utifrån dess olika komponenters kokpunkter. Reaktor Behållare i kärnkraftverk där kärnreaktionerna sker. Recessiv är en allel av en gen, om den måste finnas i dubbel uppsättning för att komma till uttryck. REM Rapid Eye Movement; den del av sömnscykeln när vi drömmer. Reproducerbar Möjlig att upprepa med samma resultat.

Periodiska systemet Grundämnena ordnade i ett schema så att ämnen med likartade egenskaper finns i samma grupp.

Reproduktion Förmåga att reproducera sig, alltså att skaffa barn.

Permafrost Marken tinar aldrig helt i områden med permafrost.

Rosa muskelfibrer Snabba muskelfibrer med gott om mitokondrier.

pH Surhetsgrad. Ju lägre pH-värde desto surare. Plasmid Liten ring av extra DNA i en bakterie. Plutonium Ett mycket giftigt, radioaktivt grundämne.

Ribosom Organell där bildningen av proteiner sker.

Röda muskelfibrer Långsamma, uthålliga muskelfibrer. Rötkammare Kärl (ofta stort som ett hus) där biologiskt avfall kan brytas ner till biogas i syrefri miljö.

KOLUMTITEL

BILDFÖRTECKNING Ashley Cooper/SpecialistStock/SplashdownDirect/Rex

Sydsvenskan Bild/IBL 110

Gabriel Bouys/AFP/Scanpix 219

Features/IBL 2

Johann Nyström/Naturfotograferna/IBL 112

Jeppe Gustafsson/Scanpix 221

Torbjörn Lilja/Naturfotograferna/IBL 4

Roger Turesson/DN/Scanpix 113

Michael Nemeth/The Image Bank/Getty Images 222

Drago Prvulovic/Scanpix 6

André Maslennikov/IBL 114

Markku Ulander/Lehtikuva/Scanpix 224

Science Photo Library/IBL 7

Tepco Handout/AFP/Scanpix 116

Massimo Brega/Look at Science/Science Photo Library/IBL 227

Claudio Bresciani/Scanpix 8

SKB 118(1)

Erich Lessing/IBL 228

Robert Thom/Collection of the University of Michigan Health

Boris Hrovat/AFP/Scanpix 118(2)

Evening Standard/Getty Images 229

System, Gift of Pfizer Inc. 10

US Dept of Energy/Science Photo Library/IBL 119

Maria Annas/Bildhuset/Scanpix 230

André Maslennikov/Scanpix 11

Jonas Forsberg/Naturfotograferna/IBL 120

CNRI/Science Photo Library/IBL 231

Mary Evans/IBL 12

Ton Koene/Gamma/IBL 121

Science Photo Library/IBL 232–233

Gustoimages/Science Photo Library/IBL 15

Patrick Pleul/DPA/IBL 122

Justin Sullivan/Getty Images 234

Science Photo Library/IBL 16–19

Husmofoto/IBL 123

Arne Hodalic/Saola/Gamma/IBL 235

George Sweeney / Rex Features /IBL 20

PSG/IBL 124

Brookhaven Nation Library/Science Photo Library/IBL 236

IBL 22

André Maslennikov/IBL 127

Fredrik Funck/DN/Scanpix 237

Science Photo Library/IBL 23

Bildbyrån/IBL 128

Paul Rogers/Getty Images 238

REX Features/IBL 24

Alf Linderheim/Naturfotograferna /IBL 129

Christer Wahlgren/KVP/Scanpix 239

Charles D. Winters/PhotoResearchers/IBL 26

Arizona State University 130

Richard Sowersby/Rex Features/IBL 241

Cordelia Molloy/Science Photo Library/IBL 27(1)

James King-Holmes/Science Photo Library/IBL 131

AJ Photo/Science Photo Library/IBL 242

Claude Nuridsany & Marie Perennou/Science Photo Library/

Tomas Oneborg/SvD/Scanpix 133(1)

Emilio Morenatti/AP/Scanpix 243

IBL 27(2)

Mary Evans/IBL 133(2)

Walt Radman/Uppercut/Getty Images 244

Dirk Wiersma/Science Photo Library/IBL 27(3)

Henrik von Klopp/Scanpix 134

Dave Thompson/PA/Scanpix 245

Cecilia Söderpalm-Berndes 28 (1,2)

Henrik Rosenqvist/Sydsvenskan/IBL 135

Robert Ekegren/Scanpix 246

Andrew Lambert/Science Photo Library/IBL 29(1)

André Maslennikov/IBL 138

Tomas Oneborg/SvD/Scanpix 247

Ulf Risberg/Naturfotograferna/IBL 29(2)

Luo Huan Huan/XINHUA/Gamma/IBL 139

Tor Lundberg/Naturfotograferna/IBL 248

Mikael Gustafsson/Naturfotograferna/IBL 30

Punsch Limited/Science Photo Library/IBL 143(1)

Jessica Gow/Scanpix 249

The Magnificent Revolution 31

Gethin Chamberlain/eyevine/ IBL 143(2)

PPCM/Scanpix 250

Photo Researchers/IBL 32

Gunnar Björndahl 144

Frida Hedberg/Scanpix 254

Gamma/IBL 36

ChinaFotoPress/IBL 145

Roos Koole/ANP/Scanpix 255

RB Taylor/Science Photo Library/IBL 38

Henrik Karlsson/Naturfotograferna/IBL 147(1)

Ulrica Zwenger 256(1)

Gerd Guenther/Science Photo Library/IBL 42

Thierry Berrod,Mona Lisa Production/Science Photo Library/

Hasse Holmberg/Scanpix 256(2)

Gustoimages/Science Photo Library/IBL 40

IBL 147(2)

Photolibrary/NordicPhotos 257

Steve Gschmeissner/Science Photo Library/IBL 41(1)

Mark Earthy/Scanpix 148

Mikael Jonsson/NordicPhotos 258

Dr Jeremy Burgess/Science Photo Library/IBL 41(2)

REX Features/IBL 151

Åsa Franck/NordicPhotos 259

A. B Dowsett/Science Photo Library/IBL 41(3)

Gemunu Amarasinghe/AP/Scanpix 153

Anna Molander/NordicPhotos 260

CNRI/Science Photo Library/IBL 47

Nils Jorgensen/Rex Features/IBL 155(1)

Beretta/Sims/Rex Features/IBL 261

Thomas Barwick/Taxi/Getty Images 48

André Maslennikov/IBL 155(2)

Marko Djurica/Reuters/Scanpix 262

Herve Conge,ISM/Science Photo Library/IBL 49

United Press International /Eyevine/IBL 156

Elin Berge/Scanpix 263

Igor Kvetro/Tasr/AFP/Scanpix 51(1)

Johan Bävman/Sydsvenskan/IBL 158

Photoalto/NordicPhotos 265

Pedro Ruiz/Gamma/Eyedea/IBL 51(2)

Johan Forssblad/IBL 159

Dennis Galante/Corbis/Scanpix 266

Eye of Science/Science Photo Library/IBL 53

Björn Larsson Rosvall/Scanpix 161

Frida Hedberg/Scanpix 267

Jeff Lepore/Photo Researchers/IBL 54

Veronique Leplat/Science Photo Library/IBL 163

Jan Nordström/NordicPhotos 269

Tek Image/Science Photo Library/IBL 56

Stefan Berg/GP/IBL 165

Moa Karlberg/NordicPhotos 271

Martin Shields/Photo Researchers/IBL 60

Kate Davison/Greenpeace/Eyevine/Scanpix 166

Frida Hedberg/Scanpix 273

Patrick Landmann/Science Photo Library/IBL 62

Paula Bronstein/Getty Images 167

David Parry/Medicimage/Scanpix 274

Thomas Löfqvist/Sydsvenskan/IBL 63

Johanna Hanno/Greenpeace/Scanpix 168

Frida Hedberg/Scanpix 275

Mauro Fermariello/Science Photo Library/IBL 64

Lars Lindqvist/DN/Scanpix 169

Koen Suyk/ANP/Scanpix 276 1

Volker Steger/Science Photo Library/IBL 65

Mujo Korach/IBL 170

Christine Olsson/Scanpix 276 2

Dick Gillberg/Scanpix 66

Ulf Palm/Scanpix 171

Bobbo Lauhage/Kamerareportage/Scanpix 277

Christoffer Askman / SCANPIX 70

Gerard Holubowicz/Gamma/IBL 173

Karen Bleier/Afp/Scanpix 278

Nasa 71

Yannis Behrakis/Reuters/Scanpix 174

Science Photo Library/IBL 281

Nasa 77

Konny Domnauer/NordicPhotos 175

Science Photo Library/IBL 282

01 Business and Industry/Photodisc 78

Etienne De Malglave/Gamma/IBL 176

NIBSC/Science Photo Library/IBL 283

Xinhua News Agency/eyevine/IBL 80

Gary Calton/eyevine/IBL 177

Hauke Dressler/LOOK/IBL 81

Issouf Sanogo/AFP/Scanpix 179

R. Tyler Gross/Aurora Open/Getty Images 82

Victor Fraile/Reuters/Scanpix 184

Etienne De Malglave/Gamma/IBL 84

Thierry Berrod,Mona Lisa Production/Science Photo Library/

Anatoly Konenko/Ferrari Press/Scanpix 86

IBL 186

Patrik Leonardsson/Naturfotograferna/IBL 87

Johanna Wallin/Sydsvenskan/IBL 187

Photo Researchers/IBL 88(1)

Hasse Holmberg/Scanpix 188

Bengt Ekman/Naturfotograferna/IBL 88(2)

Anders Roth/IBL 191

Alf Linderheim/Naturfotograferna/IBL 88(3)

Xinhua News Agency/eyevine/IBL 192

Helena Larsson/IBL 89

Librado Romero/NY Times/Scanpix 194

Dr Morley Read/Science Photo Library/IBL 90(1)

REX Features/IBL 196

John Devries/Science Photo Library/IBL 90(2)

Henrik Rosenqvist/Sydsvenskan/IBL 198

Robert Atanasovski/IBL 92

Svenskt Fotoreportages samling/IBL 199

V18 Health & Medicine/Photodisc 93

Johan Bävman/Sydsvenskan/IBL 200

Ernesto Benavides/AFP/Scanpix 96

Andreas Hylthén/IBL 201

Romeo Gacad/AFP/Scanpix 98

05 Nature/PhotoAlto 202(1)

Bengt Ekman/Naturfotograferna/IBL 99

Ubuntu-trading.com 202(2)

Alexis Rosenfeld/Science Photo Library/IBL 100

Sucré Saiè/IBL 203

Bengt Ekman/Naturfotograferna/IBL 101

Evgeny Karandaev/Shutterstock 205

Magnus Martinsson/Naturfotograferna/IBL 102

REX Features/IBL 209

John Eastcott & Yva Momatiuk/National Geographic/Getty

Oscar Burriel/Science Photo Library/IBL 210(1)

Images 104

Eric Vandeville/Gamma/IBL 210(2)

Inger Hjalmarsson 105

United Press International /Eyevine/IBL 213

Vladimir Weiss/Bloomberg/Getty Images 107

Jeff Lepore/Photo Researchers/IBL 216

John Alinder/Upplandsmuseet 108(1)

Gustoimages/Science Photo Library/IBL 217

Anette Nantell/DN/Scanpix 108(2)

Rainer Martini/LOOK/IBL 218

294

Omslag: Mitchell Funk/Image Bank/Getty Images

frank BJÖRNDAHL

Frank Gul Naturkunskap 1b Frank Gul Naturkunskap 1b är anpassad till ämnesplanen i Naturkunskap 100 poäng för de studieförberedande programmen enligt Gy2011.

CASTENFORS

WAHLBERG

Block V: Sex och samlevnad Blocken är i sin tur indelade i varierande antal kapitel. Innehållet är rikt, med möjlighet till fördjupning och breddning.

DAHLÉN

FRANK GUL NATURKUNSKAP 1b

I serien ingår:

Frank blå Naturkunskap 1a1 (för 50-poängskursen på yrkesprogrammen)

Frank gul Naturkunskap 1b (för 100-poängskursen på de studieförberedande programmen)

Best.nr 47-08539-2 Tryck.nr 47-08539-2

GUL

Naturkunskap 1 GUNNAR BJÖRNDAHL

JOHAN CASTENFORS

SANDRA DAHLÉN

SARA WAHLBERG