Lyssna och läs
Lyssna och läs
– hur man lär sig läsa genom att bara lyssna av talpedagog Birgitta Malmberg Sethson
13
– hur man lär sig läsa genom att bara lyssna
Oavsett vilken läsinlärningsmetod man använder, måste eleven förr eller senare kunna genomföra en ljudsyntes och göra en ljudanalys. Barn med läs- och skrivsvårigheter har fonologiska svårigheter. De kan inte särskilja och lyssna ut ljud i ord, inte sätta ihop ljud till ord eller dela upp ord i ljud. Den förmågan är den viktigaste förutsättningen för att lära sig läsa och skriva. Och den förmågan kan övas upp! Med Lyssna och läs följer eleverna under lärarens ledning en strukturerad arbetsgång, där de försiktigt, bit för bit, slussas in i förmågan att plocka isär ord i ljud och sätta ihop ljud till ord. I materialet finns inga bokstäver – eleverna lär sig enbart genom att lyssna och utan att misslyckas. Samtidigt arbetar man i klassen med bokstäverna, dvs symbolerna för ljuden. Lyssna och läs stöder den vanliga läsinlärningen så att svårigheter inte behöver uppstå. Lyssna och läs används från 6 år och uppåt i såväl hel- och halvklass som i enskild undervisning. Läromedlet består av • bildkort, som läraren kan plasta in • handledning med steg-för-steginstruktioner och kopieringsunderlag för diagnoser av elevernas fonologiska medvetenhet, gruppöversikter, avcheckningsscheman och strukturerade listor med ljudenligt stavade ord för övningar på analys, syntes och postionsanalys.
4
5
8
t-
11
8
6 13
sn -
3
1 1 pr -
14
9
4 d1
10
2
st -
14 ISBN 91-27-72275-9 B 9
789127 722750
13
av talpedagog Birgitta Malmberg Sethson med bilder av Åsa Jägergård NATUR OCH KULTUR
Innehåll Förord
............................................................................................................
.......................................................................
6
.................................................................................................
8
Språklig medvetenhet Instruktion Steg 1
4
.............................................................................................................
10
Rim 11 Sammansatta ord 11 Initialljud 12
Steg 2
.............................................................................................................
14
2 ljud 14 3 ljud 15 4 ljud 16 Tonande – tonlösa ljud 16 Konsonantförbindelser 16
Steg 3 - fortsättning på Steg 2
..................................................
............................................
18
..............................................................................
19
För elever som behöver ominlärning Kopieringsunderlag
17
Steg 1 Diagnos av språklig medvetenhet 1a, 1b . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19–20 Gruppöversikt 1c . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Steg 2 Diagnos av språklig medvetenhet 2a . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Gruppöversikt 2b . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Avcheckningsschema 2c . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Steg 3 Diagnos av fonologisk medvetenhet 3a, 3b . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25–26 Ändelserna -en, -er, -et 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Enkel konsonant medialt och finalt 5, 6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28–29 Konsonantförbindelse initialt 7, 8 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30–31 Förstavelsen be-, efterstavelsen -el 8 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Konsonantförbindelse medialt och finalt 9, 10, 11, 12 . . . . . . . . . . . 32–35 3 konsonanter, supradentaler, svåra ord 13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36
Förord I snart 40 år har jag lärt barn att läsa, först som lågstadielärare, sedan som speciallärare. Som nyutbildad talpedagog 1978 arbetade jag förstås på traditionellt sätt med barn som hade talstörningar av olika slag. Jag märkte då att många talförsenade barn, dock inte alla, hade problem med att lära sig att läsa och skriva. Även andra barn i klasserna hade läs- och skrivsvårigheter av olika grad. Lärarna försökte med olika läsmetoder att få barnen att knäcka koden men utan resultat. Barnen tappade självförtroendet och tyckte själva att de var ”dumma i huvudet”. Jag började specialisera mig på barn med läsoch skrivsvårigheter och upptäckte att alla hade problem med sin språkliga medvetenhet. De hade stora fonologiska svårigheter: de kunde inte särskilja och lyssna ut ljud, inte sätta ihop ljud till ord (syntetisera) eller dela upp ord i ljud (analysera). Det blev klart för mig att läsning börjar i örat. De här barnen behövde träna upp sin lyssningsförmåga eftersom den språkliga medvetenheten inte enbart handlar om att begripa vad orden betyder. Den handlar i lika hög grad om att kunna bortse från vad orden betyder. Man måste lyssna, se språkets form och struktur, höra att t ex ordet ”skål” består av ljuden s–k–å–l inte s–kå–l. Eftersom jag inte fann något material som passade, började jag göra egna övningar som tränade just detta. Övningarna provade jag ut på barn som hade svårt att komma igång med sin läsinlärning och barn som trots träning av olika slag inte lyckats knäcka koden. Alla lärde sig läsa. För en del gick det rätt snabbt, för andra tog det längre tid – men alla lärde sig läsa. Ett barn som kan läsa har självförtroende, känner sig inte utanför, kan tillgodogöra sig undervisningen och så småningom inlemmas i samhället. Den som inte kan läsa blir ofta bråkig och stökig i skolan och längre fram kanske en ”värsting”. Kan man inte vara bra på att läsa och skriva, måste man ju vara bra på någonting annat. Kan man lära ett barn att läsa, har man räddat den människans framtid.
4
LYSSNA OCH LÄS
•
LÄRARHANDLEDNING
Min långa erfarenhet av att lära barn med stora läs- och skrivsvårigheter att läsa, har övertygat mig om att förutsättningen för att lära sig läsa och skriva är god språklig och fonologisk medvetenhet. Och att den medvetenheten kan övas upp. Här ett par exempel.
Sam hade mycket stora läs- och skrivsvårigheter som upptäcktes i förskolan, där man arbetade med språklig medvetenhet. Sams pappa hade också haft stora problem och gått i s k hjälpklass på grund av sina läs- och skrivsvårigheter. Redan från starten år 1 arbetade Sam och jag med Steg 1 och Steg 2 i Lyssna och läs. Vi arbetade strukturerat först med rim, sedan sammansatta ord, därefter att lyssna ut initialljud och så småningom övade vi analys och syntes av ljudenligt stavade ord. Varje enskilt moment tog lång tid men vi arbetade regelbundet och enligt strukturen, månad för månad. Sam var mycket energisk och målmedveten men naturligtvis hade han svackor, då han tappade tålamodet. Han undrade varför det tog så lång tid för honom att lära sig läsa. I läskliniken och klassen arbetade man med bokstäverna, dvs symbolerna för ljuden. Sam hade extrema svårigheter att kombinera ljud med rätt symbol och han fick träna länge på varje symbol innan han var säker på vilka ljud och symboler som hörde ihop. År 2 läste Sam enkla ord och meningar och år 3 läste han som en etta på våren. I slutet av år 2 började vi arbeta med Steg 3 i Lyssna och läs. Vi fortsatte med syntes, analys och positionsanalys av längre ord och ord med konsonantförbindelser. Sam hade stora problem med vissa konsonantförbindelser och det tog lång tid innan dessa var automatiserade. Han var i stort sett klar med Steg 3 under år 5 – det var några tre-konsonantförbindelser och kombinationer med två vokaler intill varandra som fortfarande var svåra för honom.
Sam fick fortsatt stöd och hjälp av speciallärare ända upp till år 9. År 8 klarade han godkänt i svenska och matte. Det hade jag nästan inte vågat tro … David gick i en liten skola med endast 22 elever i en 1–3:a. Han hade varit mycket talförsenad och fått hjälp av talpedagogen på förskolan. Han var inte samarbetsvillig och alltså ganska svår att arbeta med. Läraren tog kontakt med mig på våren år 2 för att David inte kunde läsa. Då jag själv inte hade möjlighet att ta mig an honom, gav jag läraren tips om hur hon kunde träna David med Steg 2 i mitt material. I december år 3 tog läraren åter kontakt med mig och sa att det inte fungerade med träningen. Hon hann inte med att träna David individuellt de två – tre gånger i veckan som tänkt var, utan det blev någon gång ibland och det gav inget resultat. Jag lovade då att börja träna med honom två gånger i veckan. Vi började i januari. David kunde inte lyssna ut några vokaler eller konsonantförbindelser och han förväxlade alla tonande och tonlösa konsonanter. Han var en skärpt kille men kunde vara väldigt tjurig. I början ville han inte alls arbeta ihop med mig. Men jag sa att ”nu börjar vi träna med bilderna i den här lådan och när vi är färdiga med hela lådan, då kan du läsa”. David var mycket skeptisk och trodde mig inte. Samtidigt hoppades han ju att det skulle vara sant och gick med på att träna tillsammans med mig två gånger i veckan. I början var det slitsamt för honom men efterhand som han märkte att han klarade av att lyssna ut ljuden och klarade att segmentera och syntetisera, blev han gladare och mer positiv till träningen. Vi fick hålla på länge med tre- och
fyraljudsorden och de tonande och tonlösa ljuden. När vi kom till orden som börjar med konsonantförbindelser, gick det emellertid ganska snabbt framåt. Eftersom David kunde bokstäverna, dvs symbolerna för ljuden, fick han också så småningom skriva orden. I början av maj var vi färdiga med lådan och David kunde läsa! Inte på år 3-nivå förstås, men han hade en säker grund och var på god väg. Det hade diskuterats om David skulle gå om år 3, eftersom han inte kunde läsa. Nu blev det klart att han skulle börja år 4 inne i stan. Han fick fortsatt lästräning av speciallärare. David går nu år 5 och läser bra – det är inte någon större skillnad på hans och hans kamraters läsförmåga.
Jag har gjort materialet i första hand för barn med läs- och skrivsvårigheter. Hos en del barn upptäcker man emellertid inte förrän efter flera år i skolan – flera år av misslyckanden för barnet – att deras problem beror på läs- och skrivsvårigheter. Skolans uppgift är att göra allt för att svårigheter inte ska uppstå och, om de gör det, upptäcka dem så tidigt som möjligt. Lyssna och läs stöder den vanliga läsinlärningen så att svårigheter inte ens behöver uppstå. Det är mycket glädjande att mitt material numera används i hel- och halvklass, så att alla barn från starten gemensamt får träna upp sin avlyssningsförmåga. Gruppens dynamik är mycket värdefull vid inlärning, barnen skärper sin hörsel, koncentrationen är på topp och inget barn behöver gå från klassen för enskild undervisning under det viktiga första året. Birgitta Malmberg Sethson
LYSSNA OCH LÄS
•
LÄRARHANDLEDNING
5
Instruktion
Ställ bildkorten till Steg 1 respektive Steg 2 i varsin låda eller sortera dem i kuvert eller plastfickor. Det tar lite tid att göra i ordning bildkorten men har man väl gjort det, har man ett utomordentligt bra material att använda i många år.
STEG 1 – Rim, sammansatta ord och initialljud Barnen övar att uppfatta rim, att höra när ord är sammansatta och att uppfatta initialljud.
(spel 4)
is–ris–spis–gris hår–får–tår–sår fil–pil–sil–bil katt–ratt–natt–tratt
Sammansatta ord (nr 4 )
⎧ ⎪ ⎪ ⎪ ⎨ ⎪ ⎪ ⎪ ⎩
gran–svan ren–ben nyckel–cykel
mask–ros bad–balja regn–moln
sjö–man ägg–kopp
Vokalerna som initialljud (nr 5)
mugg–lugg tång–lång ros–mos myra–fyra stuga–fluga svans–dans
apa, al, av orm, ost, os ur, uv, u-båt ål, åra, åsna
(spel 3)
Tre rim (nr 2) ras–vas–glas ljus–mus–hus sol–stol–kjol
8
smör–gås trä–sko strut–glass
(spel 2)
⎧ ⎪ ⎪ ⎪ ⎨ ⎪ ⎪ ⎪ ⎩
bil–fil lök–rök boll–troll
mål–kål–hål–nål en–ben–sten–gren and–tand–hand–sand ax–tax–sax–lax
(spel 5)
⎧ ⎪ ⎪ ⎪ ⎨ ⎪ ⎪ ⎪ ⎩
ko–sko bok–lok mur–lur
(spel 1) mus–ljus byxa–yxa mask–ask tax–sax stol–kjol häxa–sexa
is–ris–gris häst–väst–präst rök–lök–kök
⎧ ⎪ ⎪ ⎪ ⎨ ⎪ ⎪ ⎪ ⎩
Två rim (nr 1) katt–hatt nål–mål skor–kor
pappa–klappa–trappa os–ros–nos såg–tåg–våg
Fyra rim (nr 3)
Bildkorten till Steg 1 innehåller
säl–häl fyr–syr fot–rot
Till Steg 2 och 3 behövs markörer som barnen lägger för varje ljud de hör. Enklast klipper man sådana av vanligt vitt ritpapper. Bra storlek är 3 x 6 cm. Förvara lapparna i en ask. Anpassa mängden lappar/markörer som delas ut till barnen efter hur långa ord ni tränar på för tillfället. Det är bara förvirrande för barnen att ha åtta lappar när ni tränar på ord med tre ljud.
⎧ ⎪ ⎪ ⎪ ⎨ ⎪ ⎪ ⎪ ⎩
Plasta in och klipp isär bilderna till Steg 1 och Steg 2. Bilderna kan också klistras på kartong och sättas in i plastfickor storlek A7.
eld, ekorre, elefant igelkott, isbjörn, is yr, yxa, ylle äpple, ärtor, ängel ödla, öga, ö
Konsonanterna som initialljud (nr 6) råtta–åtta–potta docka–socka–klocka glass–tass–vass
LYSSNA OCH LÄS
•
LÄRARHANDLEDNING
bur, båt, buss duva, deg, duk får, fisk, fot
gapa, gal, gumma hare, häst, hund
1 · steg 1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
Lyssna och läs
•
ISBN 91-27-72275-9
•
Natur och Kultur
Lyssna och läs
Lyssna och läs
– hur man lär sig läsa genom att bara lyssna av talpedagog Birgitta Malmberg Sethson
13
– hur man lär sig läsa genom att bara lyssna
Oavsett vilken läsinlärningsmetod man använder, måste eleven förr eller senare kunna genomföra en ljudsyntes och göra en ljudanalys. Barn med läs- och skrivsvårigheter har fonologiska svårigheter. De kan inte särskilja och lyssna ut ljud i ord, inte sätta ihop ljud till ord eller dela upp ord i ljud. Den förmågan är den viktigaste förutsättningen för att lära sig läsa och skriva. Och den förmågan kan övas upp! Med Lyssna och läs följer eleverna under lärarens ledning en strukturerad arbetsgång, där de försiktigt, bit för bit, slussas in i förmågan att plocka isär ord i ljud och sätta ihop ljud till ord. I materialet finns inga bokstäver – eleverna lär sig enbart genom att lyssna och utan att misslyckas. Samtidigt arbetar man i klassen med bokstäverna, dvs symbolerna för ljuden. Lyssna och läs stöder den vanliga läsinlärningen så att svårigheter inte behöver uppstå. Lyssna och läs används från 6 år och uppåt i såväl hel- och halvklass som i enskild undervisning. Läromedlet består av • bildkort, som läraren kan plasta in • handledning med steg-för-steginstruktioner och kopieringsunderlag för diagnoser av elevernas fonologiska medvetenhet, gruppöversikter, avcheckningsscheman och strukturerade listor med ljudenligt stavade ord för övningar på analys, syntes och postionsanalys.
4
5
8
t-
11
8
6 13
sn -
3
1 1 pr -
14
9
4 d1
10
2
st -
14 ISBN 91-27-72275-9 B 9
789127 722750
13
av talpedagog Birgitta Malmberg Sethson med bilder av Åsa Jägergård NATUR OCH KULTUR