9789144093185 by Smakprov Media AB

Tredjespråksinlärning Tredjespråksinlärning C a m i l l a Ba r de l Y lva Fa l k Ch r ist i na L i n d qv ist (r e d.)

Redaktörer: Camilla Bardel Ylva Falk Christina Lindqvist

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37780 ISBN 978-91-44-09318-5 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2016 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Leone_V/Shutterstock.com Printed by GraphyCems, Spain 2016

INNEHÅLL

Förord 7 1 Det andra främmande språket i svensk skola 13 Rakel Österberg & Camilla Bardel

De moderna språkens didaktik 15 Främmande språk i svensk skola – en kort historik 19 Några aktuella utmaningar för moderna språk 20 Svenska elevers behärskning av främmande språk 24 Modersmål 26 Framåtblick 27 Referenser 27 2 Flerspråkighet och tredjespråksinlärning 33 Björn Hammarberg

Flerspråkigheten – vanlig i världen och naturlig hos människan 34 Första-, andra- och tredjespråk som kognitiva begrepp 36 Den flerspråkiga kompetensen och talprocessen 40 Bakgrundsspråkens roll 45 Nyttan av tidigare språkkunskaper 49 Slutsats: Tredjespråksforskningen som en nyorientering 51 Vidareläsning 53 Referenser 54

Innehåll

3 Tredjespråkets ordförråd 59 Christina Lindqvist

Forskning om ordförrådet i ett andraspråk 60 Ordkunskap 62 Vilka faktorer styr ordinlärning? 64 Ordförrådet i ett tredjespråk 65 Avslutning 70 Referenser 71 4 Investigating the acquisition of phonology in a third language 77 Magdalena Wrembel

Overview of research on the acquisition of L3 phonology 78 Implications for pronunciation teaching 87 Conclusion 90 References 91 5 Germanska språk som L3 95 Ylva Falk

Tidiga studier om tyska och svenska som L3 97 Teoretiska modeller 101 Senare studier om tyska, svenska och nederländska som L3 104 Referenser 112 6 De romanska språken som L3 115 Camilla Bardel

Inlärning av romanska språk – ett flerspråkighetsperspektiv 116 Språkdidaktiska implikationer 132 Referenser 133

Innehåll

7 Bakgrundsspråkens roll hos flerspråkiga elever som skriver uppsats på engelska 137 Tina Gunnarsson & Marie Källkvist

Syfte och forskningsfrågor 139 Teoretiska perspektiv på flerspråkighet 140 Forskning om aktivering av bakgrundsspråk 141 En modell av skrivprocessen i L2 143 Informanter 144 Data 146 Resultat 147 Diskussion 150 Slutord 154 Referenser 155 Appendix 158 8 Tredjespråksinlärning och motivation 165 Alastair Henry

Motivation för språkinlärning – den enspråkiga normen 165 Motivation för språkinlärning – en forskningsöversikt 166 Motivation för tredjespråksinlärning i en svensk kontext 173 Kommer meritpoäng att leda till ökade språkkunskaper? 182 Referenser 184 9 Transfer in English as an L3 189 Laura Sánchez

Transfer in third language learning 189 The learning of English in Catalonia as L2 versus L3 191 School-age learners of L3 English in Catalonia 192 Transfer of verb placement from L2 German in L3 English in Spanish/ Catalan bilinguals 195 Concluding remarks 203 References 204 Författarpresentationer 211

FÖRORD 1

Vad innebär det att lära sig ytterligare ett främmande språk efter exempelvis engelska som andraspråk? Blir det lättare att lära sig nya språk om man redan kan flera? Hur påverkar de tidigare inlärda språken – modersmålet och andra språk – inlärningen av ett nytt? Detta är frågor som den här boken söker svar på. Tredjespråksforskningen är aktuell i det flerspråkiga samhället och är på stark frammarsch inom språkinlärningsfältet såväl internationellt som i Sverige. I takt med att man mer och mer har uppmärksammat hur vanlig flerspråkighet är och vilken betydelse två- och flerspråkig bakgrund har vid fortsatt språkinlärning, har tredjespråksinlärning vuxit fram som ett aktuellt forskningsområde. Forskare inom detta område undersöker vad flerspråkighet innebär för den som lär sig språk, för skola och för språkundervisning. Tredjespråksperspektivet är speciellt relevant för moderna språk i svensk skola, vilka alla lärs in efter modersmålet/-n och minst ytterligare ett språk – vanligen engelska. Det kan också appliceras på flerspråkiga individers inlärning av både engelska och svenska när dessa språk lärs in som nummer tre i ordningen, eller senare. Medan det finns goda exempel på svenskspråkig litteratur med andraspråksperspektiv saknas ingångslitteratur med tredjespråksfokus. Detta kan tyckas förvånande eftersom tredjespråksperspektivet är så pass relevant i så många sammanhang i Sverige. En förklaring kan vara att tredjespråksforskningen är mer komplex, eftersom den beaktar hur flera olika språk inter 1 Redaktörernas arbete med den här antologin har bedrivits inom två forskningsprojekt finansierade av Vetenskapsrådet: Bakgrundsspråkens roll i tredjespråksinlärning. Vokabulär och syntax samt Lexikal och syntaktisk transfer i tredjespråksinlärning.

Förord

agerar, och därmed kan uppfattas som vansklig att närma sig teoretiskt och metodologiskt. Detta förklarar också varför fältet först på senare år verkligen fått fäste i språkinlärningsforskningen, både i Sverige och internationellt. Det finns alltså ett behov av en bok för den som är intresserad av att veta mer om detta område. Denna bok syftar både till att introducera och belysa de viktigaste begreppen och frågeställningarna inom tredjespråksforskningen och till att anlägga ett språkdidaktiskt perspektiv på forskningsfältet. Tredjespråkets speciella status uppmärksammades ändå relativt tidigt i Sverige. Vid Stockholms universitet startade denna forskningsinriktning under 1990-talet, då Björn Hammarberg började undersöka hur modersmålet och andra språk influerar svenska som tredjespråk. Tredjespråksforskningen har sedermera utvecklats av flera svenska forskare. Intresset för tredjespråksinlärning finns idag vid flera universitet i Sverige och det sprider sig bland doktorander, lärare och studenter, vilket framgår av flera av den här bokens kapitel. På det internationella planet är tredjespråksforskningen högaktuell. Därför har vi bjudit in två internationellt erkända forskare att skriva var sitt kapitel på engelska i boken, som för övrigt är skriven på svenska. I bokens första kapitel, ”Det andra främmande språket i svensk skola. Utbildningsvetenskapliga reflektioner”, beskriver Rakel Österberg och Camilla Bardel situationen för tredjespråksstudier i svensk skola framför allt inom ramen för ämnet moderna språk, men paralleller dras även till modersmål. Syftet med detta kapitel är att ge en bild av de främmande språkens status i svensk skola idag, men också en historisk återblick. I kapitlet diskuteras också de språkdidaktiska utmaningar som för tillfället är förknippade med ämnet moderna språk. Moderna språk har en speciell inlärningssituation jämfört med svenska, engelska och andra bakgrundsspråk hos individen, inte minst med tanke på skillnader i kvantitet vad gäller input och användandegrad. I kapitel 2, ”Flerspråkighet och tredjespråksinlärning. Några grundbegrepp”, redogör Björn Hammarberg för forskningsfältet främst ur ett psykolingvistiskt perspektiv. Kapitlet ger en översikt av centrala begrepp och rön inom tredjespråksforskningens område. Begreppen förstaspråk (L1) och andraspråk (L2) definieras mot bakgrund av den kognitiva skillnaden mellan språk som tillägnas i späd ålder och sådana som lärs in i högre åldrar. Definitionen av begreppet tredjespråk (L3) och dess relation till andra språk diskuteras och problematiseras i kapitlet, som avslutas med reflektioner kring 8

Förord

det nya med tredjespråksfältet samt vad resultaten från tredjespråksforskningen kan ha för didaktiska implikationer. Christina Lindqvist presenterar i kapitel 3, ”Tredjespråkets ordförråd”, en översikt av forskning om ordförråd i ett tredjespråk. Hon diskuterar vad det innebär att kunna ett ord och går igenom olika aspekter av ordkunskap. I kapitlet redogörs också för grundläggande terminologi inom ordinlärningsforskning samt för de faktorer som anses påverka inlärning av ord i ett främmande språk. Fokus i kapitlet ligger på en av faktorerna, nämligen jämförelse med tidigare inlärda språk, ett fenomen som är särskilt komplext vid tredjespråksinlärning. Lindqvist redogör för tidigare forskning, som bl.a. visar att det kan vara en fördel att ha kunskaper i ett närbesläktat språk vid inlärningen av ord i ett nytt språk, eftersom inläraren då på ett effektivt sätt kan tillägna sig kognater. Men det kan också innebära vissa svårigheter att ha kunskaper i ett närbesläktat språk, t.ex. när det gäller falska vänner, d.v.s. ord med liknande form i två eller flera språk men med olika betydelser. Kapitlet innehåller också en genomgång av tidigare studier av lexikal transfer i ett tredjespråk. I kapitel 4, ”Investigating the acquisition of phonology in a third language. An overview of studies and their pedagogical implications”, behandlar Magdalena Wrembel fonologiska aspekter av tredjespråksinlärning. Det finns ännu så länge relativt få studier av uttal inom L3-området, särskilt i jämförelse med studier av lexikal och syntaktisk transfer. Wrembels översikt – som inkluderar både några tidiga studier från 70-talet och senare studier – visar att fonologisk transfer förekommer både från L1 och L2 i talproduktion i L3, och att det är svårt att se något tydligt mönster på basis av de studier som har publicerats så här långt. Pedagogiska implikationer diskuteras också. Bland annat menar Wrembel att det är viktigt att medvetandegöra elever och studenter i främmande språk om skillnader och likheter mellan språk när det gäller just uttal, och att dra nytta av likheter mellan bakgrundsspråk (L1 och L2) och L3. Ylva Falks kapitel 5,”Germanska språk som L3”, handlar om germanska språk som tredjespråk. Falk redogör för ett antal studier som behandlar inlärning av svenska och tyska som tredjespråk samt en studie om inlärning av nederländska som L3, både i och utanför skolkontexten. Särskilt fokus ligger på hur bakgrundsspråken påverkar inlärningen av syntax och lexikon i tredjespråket. Dessutom redogörs för utvecklingen av några teoretiska © F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

Förord

modeller som föreslagits inom L3-forskningen under det senaste decenniet. Kapitlet innehåller även ett avsnitt om debatten om transferns roll i tredjespråksinlärning och det avslutas med en kort diskussion om vad vi idag kan dra för slutsatser kring didaktiska implikationer från detta forskningsfält. I kapitel 6, ”De romanska språken som L3”, beskriver Camilla Bardel inlärning av romanska språk som tredjespråk, och särskilt sådana inlärningssituationer där det förekommer ett annat romanskt språk bland inlärarens bakgrundsspråk. Fokus i kapitlet ligger på i vilken utsträckning och på vilket eller vilka sätt närbesläktade språk påverkar varandra i samband med flerspråkiga individers inlärning av ett romanskt språk. Bardel redogör för resultat från tidigare studier gällande såväl syntax och lexikon som uttal, och tar upp fall där det både finns likheter och skillnader mellan de romanska språken. Förutom språkligt släktskap diskuteras också andra faktorer som kan vara avgörande för vilket eller vilka av bakgrundsspråken som aktiveras och används vid inlärningen av ett L3, som t.ex. kompetensnivån i L3. Kapitlet avslutas med didaktiska implikationer. Bland annat framhävs vikten av att göra elever mer medvetna om likheter och skillnader mellan språk. I kapitel 7, ”Bakgrundsspråkens roll hos flerspråkiga elever som skriver uppsats på engelska”, undersöker Tina Gunnarsson och Marie Källkvist vilka språk som flerspråkiga elever i årskurs 9 med annat modersmål än svenska uppger sig tänka på i samband med uppsatsskrivande på engelska. Den empiriska studien bygger på självrapporterade data (enkätsvar) från 37 informanter, samtliga från en högstadieskola i en medelstor svensk stad, om vilka språk de använder som tankespråk i olika faser av skrivprocessen. Resultaten visar att nästan samtliga uppger sig utföra tankearbetet på svenska i något skede medan betydligt färre anger att de någon gång använder något annat modersmål. Engelska, som antingen är deras L2 eller L3, uppges till en viss del användas som tankespråk av majoriteten av informanterna, och delvis för andra syften än svenska. Att det är så vanligt bland dessa informanter att tänka på svenska förklaras med att svenska är deras starkaste språk och att det är skolans basspråk och undervisningsspråk såväl som samhällets majoritetsspråk. I Alastair Henrys kapitel 8, ”Tredjespråksinlärning och motivation”, problematiseras begreppet motivation sett ur ett tredjespråksperspektiv. Medan teorier om motivation för språkinlärning har utvecklats ur ett enspråkigt perspektiv riktas här fokus mot forskning om motivation för tredjespråks10

Förord

inlärning i en svensk kontext. Studier som genomförts med elever i svenska skolor presenteras och resultat som bland annat visar hur engelskan kan ha negativa konsekvenser för elevers motivation att lära sig franska, spanska och tyska som tredjespråk diskuteras. Därefter redogörs för olika strategier för och praktiska råd om hur man som lärare aktivt kan stödja elevernas utveckling av självbilden som tredjespråkstalare och flerspråkig språkanvändare. Kapitlet avslutas med en diskussion om meritpoäng och dess effekter på elevers motivation. Laura Sánchez’ kapitel 9, ”Transfer in English as an L3. Empirical evidence from school-age learners in Catalonia”, handlar om katalanska skolelever som lär sig engelska som L3. Eleverna har två L1, katalanska och spanska, och de läser tyska som första främmande språk i skolan (L2) och engelska som L3. Att läsa tyska före engelska är ovanligt i Katalonien precis som på många andra ställen och Sánchez’ studier av grammatisk och lexikal transfer från tyska L2 till engelska L3 bidrar därmed till tredjespråksforskningen med originella och intressanta resultat. Kapitlet presenterar exempel från skriftlig produktion som visar hur elever i olika åldrar påverkas av tyska L2 framför allt när det gäller ordföljd men även lexikalt när de konstruerar engelska satser. Camilla Bardel, Ylva Falk och Christina Lindqvist

KAPITEL 3

Tredjespråkets ordförråd Ch r ist i na L i n d qv ist

Att ha tillgång till ord är grundläggande vid språkinlärning, när det gäller inlärning av såväl modersmål som främmande språk. Ordförrådet har ibland beskrivits som att det utgörs av byggstenar, eftersom språket i ett tidigt skede byggs upp av ord. I början av inlärningsprocessen används de ofta i sin grundform, för att sedan anpassas morfologiskt och sättas ihop till meningar. Barn som tillägnar sig sitt förstaspråk börjar i ettårsåldern använda enstaka, mestadels lexikala, ord. Det dröjer sedan ett par år tills barnet börjar skapa hela meningar (se t.ex. McGregor 2009). Orden är således fundamentala för att språket ska kunna byggas upp med morfologi och syntax. I ett interaktionellt perspektiv är det också viktigt att ha tillgång till ord för att kunna kommunicera innehåll till mottagaren och för att förstå. Inom andraspråksforskningen har man kunnat konstatera att ordförrådet, snarare än morfologi och syntax, är en nödvändig komponent för kommunikationen (se t.ex. Wilkins 1972 s. 111 i Schmitt 2010 s. 3). Om man har tillgång till de ord som har det innehåll man vill förmedla, så gör man sig oftast förstådd, även om orden avviker något morfologiskt sett eller om ordföljden är avvikande. Men ordinlärning är en komplex process; många aspekter av ett ord måste läras in för att det ska behärskas fullt ut. Många menar att det därför tar lång tid att tillägna sig ord helt och hållet, och att det krävs många möten med ett och samma ord för att uppnå full behärskning i alla avseenden. Till skillnad från många andra språkliga nivåer är också ordförrådet en aspekt som ständigt kan byggas ut och fördjupas. Det har ofta konstaterats att ordinlärning är en mycket lång och ansträngande process, och det gäller även i förstaspråket, där man också ständigt har möjlighet att tillägna sig nya ord eller nya betydelser av ett visst ord; ordinlärning är en process som pågår hela livet (se t.ex. Enström 2013, Viberg 2004, Nation 2001). © F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

Christina Lindqvist

Det finns skäl att anta att ordinlärning i ett tredjespråk 1 för med sig vissa skillnader i jämförelse med ordinlärning i såväl ett andraspråk som i ett förstaspråk. I detta kapitel kommer jag att diskutera vad som karaktäriserar ordförrådet i ett tredjespråk. Vilka specifika egenskaper kan förknippas med inlärning och användning av ord i ett tredjespråk? Vilken är skillnaden gentemot ordinlärning i ett andraspråk? Som bakgrund presenteras först centrala begrepp och forskning om ordförrådet i ett andraspråk. Därefter diskuteras vad det egentligen innebär att kunna ett ord och vilka faktorer som påverkar ordinlärning. Sedan redogörs för ett antal studier om tredjespråkets ordförråd och mot bakgrund av dessa diskuteras vad som karaktäriserar ordförrådet i ett tredjespråk. Slutligen kommer framtida utmaningar inom både ordinlärningsforskning och undervisning av ordförråd att tas upp.

Forskning om ordförrådet i ett andraspråk Inom andraspråksforskningen ansågs ordförrådet länge vara ett försummat område. En av pionjärerna på området, Paul Meara, publicerade 1980 den numera ofta citerade artikeln Vocabulary acquisition: a neglected aspect of language learning, där han efterlyste mer forskning om ordinlärning, som han menade fått för litet utrymme i jämförelse med forskning om andraspråkets morfologi och syntax. Forskningen tog också fart under 1980- och 90-talen med många studier om ordinlärning, framför allt i engelska som andraspråk. Under dessa decennier publicerades ett antal antologier och monografier som alla behandlade enbart ordinlärning (Carter 1987, Coady & Huckin 1997, Laufer-Dvorkin 1991, McCarthy 1990, Nation 1990, Schmitt & McCarthy 1997). I den tidiga forskningen om ordinlärning låg ofta fokus på det så kallade mentala lexikonet (Singleton 1999). Frågor som intresserade forskarna gällde bl.a. huruvida förstaspråkets ordförråd är helt skilt från andraspråkets ordförråd eller om det finns någon koppling mellan dem eller om förstaspråksorden och andraspråksorden till och med lagras i ett enda gemensamt ordförråd. Dessa frågor undersöktes ofta med hjälp av s.k. ordassociationstest

1 Termen tredjespråk används här i betydelsen ’det språk som inläraren för tillfället tillägnar sig, efter förstaspråket och minst ett andraspråk’.

3 Tredjespråkets ordförråd

(Meara 2009), genom vilka man kan se vilken typ av associationer inlärare gör när de möter ett stimulusord (associationerna kategoriseras oftast som paradigmatiska, syntagmatiska eller fonologiska). Resultaten i dessa test kan ge en indikation om på vilket sätt ord är lagrade i det mentala lexikonet. Denna forskning har fortsatt och är fortfarande aktuell, men många andra aspekter av ordförrådet börjar intressera forskare på 1990-talet och framåt. Fler och fler forskare börjar framhäva att vokabulär är en viktig del i andraspråksinlärningen, och många hävdar också att ordkunskap på många sätt är grundläggande för andraspråksinlärningen (Schmitt 2010). Tack vare mycket forskning börjar man nu också få tydligare belägg för varför ordinlärning är fundamentalt för språkinlärning. I studier har man till exempel kunnat visa att det finns tydliga kopplingar mellan ordförråd och andra språkfärdigheter, t.ex. läsa, lyssna och skriva (Laufer & Goldstein 2004, Albrechtsen m.fl. 2008, Milton 2013). Vidare har konstaterats att det är nödvändigt att ha tillgång till ett omfångsrikt och varierat ordförråd både för god perception och produktion i ett andraspråk (Schmitt 2010). När det gäller ordförrådets djup, d.v.s. hur väl man kan ett ord, har forskning visat att det även är nödvändigt att kunna många olika aspekter av varje enskilt ord, både för att kunna använda det och förstå det på ett korrekt sätt (Read 2004).2 Men även om man har kommit långt i forskningen om ordförråd så finns det fortfarande mycket som behöver klargöras. Så sent som 2008 skrev Treffers-Daller m.fl. (2008a) att mer forskning om ordinlärning behövs, för att vi ska kunna förstå generella principer och processer inom andraspråksinlärning på ett bättre sätt. Författarna hävdade också att det är viktigt att undersöka andra målspråk än engelska för att få en mer komplett bild av ordinlärningsprocessen. I en svensk kontext skulle detta i väldigt många fall innebära att målspråket blir ett tredjespråk. Om man inte ska undersöka engelska som målspråk, som oftast är det första främmande språket 3 som personer med svenska som modersmål stöter på, så blir målspråket, t.ex. tyska, franska eller spanska, snarare ett tredjespråk.

2 Begreppen ordförrådets omfång/bredd och djup kommer att diskuteras längre fram. 3 Det kan diskuteras huruvida engelska kan anses vara ett främmande språk på samma sätt som t.ex. franska, tyska och spanska i Sverige. Man skulle kunna hävda att engelskan snarare utgör ett andraspråk för många svenskar, eftersom de flesta kommer i kontakt med engelska dagligen (se Falk m.fl. 2014).

Christina Lindqvist

På senare år har antalet studier om ordinlärning ökat markant i form av monografier (t.ex. Milton 2009, Schmitt 2010), antologier (t.ex. Bogaards & Laufer 2004, Daller m.fl. 2007, Bardel m.fl. 2013, Hirsh 2012, Jarvis & Daller 2013), samt specialnummer av tidskrifter (t.ex. The Language Teacher, Beglar & Hunt 2005, Journal of French Language Studies, Treffers-Daller m.fl. 2008b). Det har även funnits intresse för ordinlärning i svensk inlärningsforskning relativt länge, se till exempel studier av Hyltenstam (1988), Viberg (1999), Lindberg & Johansson Kokkinakis (2007) och Namei (2002) om svenska som andraspråk, Källkvist (1997) och Gyllstad (2007) om engelska som andraspråk och Bardel m.fl. (2012) om franska och italienska som andraspråk samt översiktskapitlen av Viberg (2004) och Enström (2013). De verk som hittills nämnts har dock inte studerat inlärning utifrån ett tredjespråksperspektiv, även om målspråken allt som oftast egentligen inte har varit andraspråk i kronologisk mening.

Ordkunskap I och med att fler och fler forskare började ägna sig åt ordinlärning växte det också fram ett behov av att reda ut vissa begrepp inom fältet. Den mest grundläggande frågan som kan ställas är antagligen Vad innebär det egentligen att kunna ett ord? Det är en fråga som diskuteras i t.ex. Laufer (1997) och Nation (1990, 2001), och mer nyligen i Gyllstad (2013) och Schmitt (2010). Ett förslag över vilka aspekter som ingår i ordkunskap, som ofta citeras i dessa sammanhang, och som kan anses vara det mest heltäckande, är Nations (2001), se tabell 3.1. Nation menar att ordkunskap utgörs av kunskaper om ords form, betydelse och användning. När det gäller ords form har kunskapen att göra med hur ett ord uttalas och stavas samt dess morfologi. Kunskap om ords betydelse har att göra med kopplingen mellan form och betydelse samt koncept och referenter och associationer till andra ord med liknande betydelse. Ordkunskap utgörs även av kunskap om hur ordet kan användas, vilka grammatiska funktioner det har, vilka ord det ofta förekommer tillsammans med samt i vilka sammanhang ordet brukar användas. Som framgår av tabell 3.1 delar Nation in ordkunskap i receptiv och produktiv förmåga. I vissa sammanhang används också begreppen passivt och aktivt ordförråd, där det passiva ordförrådet utgörs av alla ord man förstår muntligt eller skriftligt, medan 62

3 Tredjespråkets ordförråd Tabell 3.1 What is involved in knowing a word, efter Nation 2001 s. 27. Spoken Form

Written Word parts

Meaning

Form and meaning Concept and referents Associations Grammatical functions

Use

Collocations Constraints on use (register, frequency …)

R P R P R P

What does the word sound like? How is the word pronounced? What does the word look like? How is the word written and spelled? What parts are recognizable in this word? What word parts are needed to express this meaning?

R P R P R P

What meaning does this word form signal? What word form can be used to express this meaning? What is included in the concept? What items can the concept refer to? What other words does this make us think of? What other words could we use instead of this one?

R P R P R

In what patterns does the word occur? In what patterns must we use this word? What words or types of words occur with this one? What words or types of words must we use with this one? Where, when, and how often would we expect to meet this word? Where, when, and how often can we use this word?

R: Reception, P: Production.

det aktiva ordförrådet innehåller alla ord man kan använda i tal eller skrift. Det passiva ordförrådet är vanligtvis större än det aktiva, d.v.s. man förstår oftast fler ord än vad man kan/brukar använda aktivt. Det bör påpekas att det inte finns någon skarp gräns mellan det aktiva och det passiva ordförrådet, eftersom det ofta rör sig om att kunna förstå eller producera ord i olika hög utsträckning. Två andra centrala begrepp som brukar användas för att beskriva ordförrådet är omfång/bredd och djup. Bredd gäller ordförrådets storlek eller omfång, d.v.s. det antal ord en inlärare kan. Bredd brukar definieras ganska oprecist som alla ord man kan använda och/eller förstå. Ordförrådets djup, å andra sidan, har att göra med hur väl man kan alla ord i sitt ordförråd. Det finns olika metoder för att mäta dessa aspekter av ordförrådet. De kommer dock inte att diskuteras i detta kapitel. Se Schmitt (2010) för en översikt. © F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

Christina Lindqvist

Vilka faktorer styr ordinlärning? Många olika faktorer kan påverka inlärningen av nya ord. Man kan göra en uppdelning mellan externa och interna faktorer (Laufer 1997). Exempel på externa faktorer är frekvens och tillgänglighet. Tidigare forskning visar att ordens frekvens i målspråket är en avgörande faktor för inlärningen (se t.ex. Laufer & Nation 1995, Milton 2009). Det innebär att högfrekventa ord lärs in först, medan lågfrekventa ord lärs in senare under inlärningsprocessen. Cobb och Horst (2004 s. 17) hävdar till och med att ord lärs in ”in rough order of frequency”. Studier av svenskars ordförråd vid inlärning av franska och italienska har också visat att frekvensen spelar en avgörande roll (Lindqvist m.fl. 2011), men även andra faktorer kan påverka, som t.ex. huruvida orden förekommer tidigt i läromedel eller om de liknar ord i andra språk som inläraren har kunskaper i (Bardel m.fl. 2012). Interna faktorer kan vara formella eller semantiska (Laufer 1997). En formell faktor är uttal: inläraren kan föredra att använda ord som är lätta att uttala, och undvika de som är svåra att uttala. Även förhållandet mellan uttal och stavning kan påverka: det kan vara svårt att lära sig ord där det är stor skillnad mellan uttal och stavning. För en person med svenska som modersmål till exempel kan det vara relativt lätt att lära sig hur spanska eller italienska ord uttalas, eftersom det finns en ganska tydlig överensstämmelse mellan stavning och uttal. Förhållandet mellan uttal och stavning är mycket mer komplicerat när det gäller t.ex. franska, där många bokstäver inte uttalas eller där flera bokstäver tillsammans utgör ett fonem. Exempel på interna semantiska faktorer är polysemi/homonymi: ord med exakt samma stavning kan ha flera olika betydelser, t.ex. kan franskans mineur betyda både ’gruvarbetare’ och ’minderårig’. Ytterligare en intern faktor, som det kommer att fokuseras extra mycket på i detta kapitel, är jämförelse med tidigare inlärda språk. Det är intressant att notera att det i litteraturen om ordinlärning i princip alltid bara resoneras kring likheter och skillnader mellan förstaspråket och andraspråket (som t.ex. i Schmitt 2010), även om det är sannolikt att inlärarna i många studier har fler än ett språk i bagaget. Det är troligt att en inlärare med kunskaper i fler än ett bakgrundsspråk gör jämförelser mellan flera av de språk han/ hon kan. I en tredjespråkskontext är det givetvis nödvändigt att ta hänsyn till både modersmål och andraspråk i det här avseendet. Å ena sidan kan det 64

3 Tredjespråkets ordförråd

ha sina fördelar för inläraren att göra jämförelser mellan orden i de språk hon/han kan. Inlärningen kan underlättas om det finns likheter mellan ord i olika språk när det gäller både form och betydelse, som när det gäller de svenska orden film, buss, turist och tennis, som har nästan identiska motsvarigheter, kognater, i många språk. Å andra sidan är det inte säkert att det alltid blir ett lyckat resultat vid jämförelse mellan språk. Det finns ju ett antal ord som har samma/liknande form i flera språk, men som kanske inte har samma betydelse, s.k. false friends eller deceptive cognates (Ringbom 2007). Ett exempel på det är svenskans semester, som formellt sett liknar engelskans semester, franskans semestre, spanskans semestre och tyskans Semester men där betydelsen skiljer sig åt, i och med att ordet betyder ’termin’ i de fyra senare fallen. Många studier visar att inlärare låter sig påverkas av sina tidigare inlärda språk när det gäller ordförrådet, vilket bland annat kan visa sig genom falska vänner, men även på andra sätt. I följande avsnitt kommer detta fenomen att behandlas mer ingående.

Ordförrådet i ett tredjespråk Vad karaktäriserar tredjespråkets ordförråd samt inlärning och användning av ord i ett tredjespråk? Som redan nämnts visar forskning att inläraren kan ha en fördel av att ha kunskaper i andra språk vid inlärningen av ord i tredjespråket, eftersom det skulle kunna innebära en genväg när det gäller kognater. Men, som också redan konstaterats, kan det också uppstå problem orsakade av false friends. Denna aspekt är intrikat vid tredjespråksinlärning, eftersom inläraren då har tillgång till ord i minst två språk sedan tidigare, vilka alla kan påverka inlärningen av det nya språket. Inom tredjespråksforskningen finns många studier av hur de inblandade språken påverkar varandra på lexikal nivå, s.k. transfer eller tvärspråkliga influenser (Arabski 2006, Cenoz m.fl. 2001, 2003, Lindqvist & Bardel 2013, Dewaele 1998, Ringbom 2007, Williams & Hammarberg 1998). Den typen av studier kan nog sägas ha dominerat inom tredjespråksforskningen under en längre tid, även om det också nu finns ett stort antal studier om syntaktisk transfer. Även fonologisk transfer i tredjespråksinlärning har börjat intressera forskarna på senare år (se kapitel 4). Man kan tänka sig olika förklaringar till varför just lexikal transfer har kommit att engagera så många forskare. En © F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

Christina Lindqvist

anledning kan vara att lexikal transfer är relativt lätt att upptäcka i inlärarproduktion, till exempel i form av ren kodväxling, där inläraren använder ett ord ur ett annat språk än målspråket. Singleton (1999) menar också att transfer är särskilt tydlig på lexikal nivå, eftersom bakgrundsspråken kan påverka såväl ordens form som betydelse. Dessutom, menar Singleton, är det viktigt att undersöka lexikal transfer eftersom resultatet kan bidra till diskussionen om lagring av ord i det mentala lexikonet. En fråga som ofta har intresserat forskarna är varför ett visst bakgrundsspråk påverkar tredjespråket snarare än ett annat. Olika faktorer, som skulle kunna vara avgörande för att ett visst språk används, har föreslagits. Dessa frågor tas upp av Hammarberg i denna antologi. Här i detta kapitel ska vi istället rikta in oss på tidigare inlärda språks påverkan på tredjespråkets ordförråd när det gäller tre specifika aspekter. Först ska vi ägna oss åt transfer gällande ords form respektive betydelse. Sedan ska vi undersöka huruvida transfer tenderar att gälla funktionsord eller innehållsord. Både när det gäller aspekten form/betydelse och aspekten funktionsord/innehållsord ska vi undersöka huruvida transfer vanligtvis kommer från L1 eller L2 i tidigare forskning. Vi ska sedan diskutera vilka slutsatser man kan dra när det gäller det mentala lexikonet på basis av tidigare transferstudier. Är L1-ord, L2-ord och L3-ord lagrade i separata ordförråd eller är de lagrade i ett gemensamt ordförråd? ORDS FORM OCH BET YDELSE

Som vi har sett består ordkunskap bland annat av kännedom om ords form och betydelse (Nation 2001). Inom tredjespråksforskningen har man undersökt på vilket sätt och i vilken utsträckning tidigare inlärda språk påverkar ordinlärning och ordanvändning när det gäller ordens form respektive betydelse. Ringbom (2007) skiljer mellan vad han kallar transfer of form och transfer of meaning, och ger exempel från skriftlig produktion i L3-engelska i Finland. I den förra kategorin inkluderar han ren kodväxling, d.v.s. användande av ord ur bakgrundsspråken utan anpassning till målspråket (exempel 1), sammanblandning av bakgrundsspråk och målspråk (exempel 2), och deceptive cognates, d.v.s. falska vänner som har formella men inte betydelsemässiga likheter i två språk. Ringbom nämner fabrik och fabric (eng. ’tyg’) som exempel på den senare kategorin. 66

3 Tredjespråkets ordförråd

(1) Men at the moment I have flu (2) All these wooden golves must be cleaned

I kategorin transfer of meaning återfinns semantiska utvidgningar (exempel 3) och direktöversättningar (exempel 4). (3) I came unhappy in the autumn (finskans tulla har oftast betydelsen ’come’, sällan ’become’) (4) It was raining snow in June (finskans sataa lunta betyder ’att snöa’, ordagrant ’att regna snö’)

Ringboms studier (bl.a. 1978, 1987, 2007) har tydligt visat på ett speciellt mönster med avseende på vilket bakgrundsspråk som används vid vilken typ av transfer. Inlärarna var skolelever i Finland med antingen svenska som L1 och finska som L2, eller vice versa. Resultaten visar att svenska, oavsett om det är inlärarens L1 eller L2, dominerar vid formell transfer. Vid betydelserelaterad transfer använder sig inlärarna nästan uteslutande av sitt L1, vare sig det är finska eller svenska. Detta resultat bekräftades också av Dahlin (2001) i en studie av L3-engelska i Finland med liknande upplägg. Även Laitakari (2001) konstaterade samma mönster i L3-svenska (L1 finska, L2 engelska, se Ringbom 2007). Ringbom (2007) diskuterar också det faktum att formell transfer verkar förekomma främst i ett tidigt skede av inlärningsprocessen, medan betydelse relaterad transfer verkar förekomma på ett senare stadium, när inläraren har nått en högre nivå i målspråket. Detta har antagligen att göra med att ordförrådet är mer utvecklat senare i inlärningsprocessen, d.v.s. det karaktäriseras av ett större omfång och även djupkunskaperna är mer utvecklade. I början av inlärningen uppstår det ofta luckor vid produktion av målspråket, och då förekommer kodväxlingar i stor utsträckning (se även Williams & Hammarberg 1998, Lindqvist 2009). Lexikala luckor är inte lika frekventa hos den avancerade inläraren, varför transfer snarare verkar påverka ordens betydelse. Lindqvist undersökte detta närmare i två studier av svenskars inlärning av franska som L3. Lindqvist (2010) gällde avancerade inlärares talproduktion i intervjuer med en infödd talare av franska, medan Lindqvist (2012) jämförde avancerade inlärare med intermediära inlärare i deras tal© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

Bokens tre redaktörer Camilla Bardel, Ylva Falk och Christina Lindqvist är alla forskare inom tredjespråksinlärning, ett kunskapsfält som är på stark frammarsch såväl internationellt som i Sverige. I boken medverkar också Tina Gunnarsson, Björn Hammarberg, Alastair Henry, Marie Källkvist, Laura Sánchez, Magdalena Wrembel och Rakel Österberg.

Tredjespråksinlärning Vad innebär det att lära sig ytterligare ett främmande språk efter t.ex. engelska som andraspråk? Blir det lättare att lära sig nya språk om man redan kan flera? Hur påverkar de tidigare inlärda språken – modersmålet och andra språk – inlärningen av ett nytt? Detta är frågor som författarna till den här boken söker svar på. Tredjespråksforskningen undersöker bland annat vad flerspråkighet innebär för den som lär sig språk, men ger också ökade kunskaper om hur undervisningen av ett tredjespråk bäst bör gå till. Det har nämligen visat sig att inlärningen skiljer sig på flera punkter från den vi ser i samband med ett andraspråk. Tredjespråksinlärning vänder sig främst till universitetsstuderande i ämnen som språkdidaktik, främmande språk, svenska som andraspråk och lingvistik samt till ämneslärare i moderna språk, engelska och svenska som andraspråk och forskare inom dessa områden.

Art.nr 37780