9789147082780

SOtSerien från Liber

Andra upplagan

SOtSerien från Liber

Andra upplagan

GEOGRAFI

GEOGRAFI Ämnesboken 

SO·S Geografi ingår i SO·Serien från Almqvist & Wiksell.

SO·Serien är ett komplett läromedel som ger grunderna för att nå målen för skol­ arbetet i So. I SO·Serien finns varje So-ämne, dels som en ämnesbok täckande skolår 6–9, dels som fyra årskursböcker.

För varje ämne finns en lärarbox med varierat övningsmaterial för kopiering, ett temahäfte, en cd och overheadbilder.

SOtSerien från Liber

Andra upplagan

GEOGRAFI  Ämnesboken 

Best.nr 47-08278-0 Tryck.nr 47-08278-0

Lars Lindberg Solveig Mårtensson

Innehåll Så här jobbar du med geografi 4 Asien 6 Världens tak 8 Utsikt från världens tak 9 Mäktiga floder 10 Barrskog och tundra i norra Asien 10

Östasien 12 Kina 12 Japan 15

Sydöstasien 17 Övärlden i Sydöstasien 17 Indonesien 18 Thailand 19 Sydöstasien har förändrats 19 Uppgifter 20

Sydasien 21 Bangladesh och Pakistan 21 Indien 23

Sydvästra Asien 25 Många av länderna liknar varandra 25 Saudiarabien – världens viktigaste oljeland 27 Turkiet – ett land i två världs delar 28 Israel – ett litet land i konflikt med grannarna 29 Ryssland – världens största land 31 Uppgifter 33

Oceanien 34 Bland Oceaniens små öar 36 Att leva på en ö i Söderhavet 37 De stora öarna 38 Nya Zeeland är som Norge, fast varmare 38 Australien – landet tvärtom 39 Uppgifter 43

Afrika 44 Träd, gräs och sand i Afrika 46 Nordafrika 47 I Nordafrika bor människorna nära kusten 47 Algeriet – ett stort arabland 48 Egypten – landet vid floden Nilen 49 Oljepengar och turistpengar till Nordafrika 50 Uppgifter 51

Västafrika 52 I Västafrikas inre är det mycket torrt 52 Nigeria – Afrikas folkrikaste land 53 Folk och språk i Västafrika 54

Centralafrika 56 I regnskogen i Centralafrika 56 Två länder heter Kongo 58 Uppgifter 59

Östafrika 60 Kring Victoriasjön 60 De stora djurens savann 61 Etiopien – jordbruk i höglandet 62

Södra Afrika 63 Grön savann, torra gräsområden och öken 63 Sydafrika – rikt genom gruvor och industri 64 Södra Afrika i dag och i framtiden 66 Uppgifter 67

Amerika 68 Européerna kom till Amerika på 1500-talet 70 Nordamerika 71 Vildmarker i norr 71 Nordamerika är mycket rikt på naturtillgångar 72 Vete, majs och boskap på den stora slätten 73 Mat på väg 74 USA 75

Mellanamerika 80 Öarna i Karibiska havet 80 Det fattiga Mellanamerika 81 Mexico – fattiga bönder och arbetslösa jobbare 82 Uppgifter 84

Sydamerika 85 Högt uppe i Anderna 85 Regnskog och savann 86 Argentina 86 Brasilien 87 Chile – från torr öken till snöiga berg 90 En ljusare framtid för Syd amerika? 91 Uppgifter 93

Jorden – den blå planeten 94

Mat från mark och vatten 152

Planeten Jorden 96

Den viktigaste maten 154

Solen och planeterna 96 Jorden rör sig 98 Hur mycket är klockan? 101 Ebb och flod 102 Uppgifter 103

Baslivsmedel – vad är det? 154

Klimat och väder 104

Fisk är nyttig mat! 160 Var fiskar man? 161 Hur fiskar man? 162 Fisket i dag och i framtiden 163 Fiskodling 164 Uppgifter 165

Klimat 106 Solen värmer olika 106 Stadiga vindar 108 Havsströmmar 110 Kust och inland 111

Jordbruk i världen 158 Små gårdar i fattiga länder 158 Mat från djuren 158

Mat från havet 160

Väder 112

Människorna i världen 166

Högtryck och lågtryck 112 Väderprognoser 115 Uppgifter 117

Var bor alla människor? 168

Jordens vatten 118 Världshaven 120 Salt och sött 121 Havet är aldrig stilla 122 Vattnets kretslopp 124 Människan och vattnet 126 Uppgifter 129

Klimatzoner och växtlighet 130

Befolkningen fördelad på världsdelar 168 Glesbygder och tätbygder 168 Världens största städer 169

Folkökningen 170 Uppgifter 175

Att avbilda jordklotet 176 Jordgloben 178 Gradnätet 179 Kartor 180 Uppgifter 183

Varmt och fuktigt i tropiska zonen 132 Hett och torrt i subtropiska zonen 138 Uppgifter 141 Växlande klimat i tempererade zonen 142 Isande kallt i polarzonen 147 Uppgifter 151

Berggrunden 184

Europeiska städer 274

Energi 332

Berg i Norden 186

I stadens olika delar 276

Energi – vad är det? 334

Island bildas fortfarande 188

Staden ”staden” 276 Var byggs bostäder i dag? 278 Olika boendemiljöer i staden 279

Energi i världen 334 Energi i Norden 335

Städer i Europa 281

Fossila bränslen 336 Kärnenergi 338

Jordens historia 189 Från urtid till nutid 189 Uppgifter 193

Jordytan byggs upp 194 Jordens inre 194 Kontinenterna rör sig 195 Jordbävningar 197 Bergskedjor bildas 198 Vulkanutbrott 199 Bergarter och mineraler 202 Uppgifter 205 Nordens berggrund 206 Berg som råvara 208 Uppgifter 211

Gamla städer 281 Dominerande städer 282 Världsstäder 283 Städer som helt förändrats 284 Andra storstadsområden i Europa 285 Trafik- och miljöproblem 286 Uppgifter 287

Industri, sevice och planering 288 Industri och service i Sverige 290

Inlandsisen har format det nordiska

Autoliv i Vårgårda 290 Industri 294 Service 295 Uppgifter 296

landskapet 216

Planering i Sverige 297

Istider 216 Spår efter isen 219

Kommunen gör kartor för planering 297 Förr fanns industrierna inne i städerna 298 Nu läggs industrierna utanför städerna 299 Utanför städerna läggs också stor marknaderna 299 Trafik och trängsel 300 Bostäder och grönområden 301 Fritidsområden 302 Uppgifter 303

Landskapet omkring oss 212 Jordytan bryts ner och berg blir till sand 214

Jord, grus och sand 224 Jordmån och jordarter 224 Det geologiska kretsloppet 226 Uppgifter 227

Skogslandskapet 228 Jordens skogar 230 Skog i Norden 231 Skogsregioner i Sverige 232 Skogsbrukets historia 233 Att bruka skogen 235 Uppgifter 239

Jordbrukslandskapet i Sverige 240 Jordbruket för åttio år sedan 242 Jordbruket nu för tiden 243 Ett modernt jordbruk 244 Jordbruk i olika delar av Sverige 246 Uppgifter 247

Norden 248 Landskap i Norden 250 Naturresurser i Norden 253 Jordbruk i Norden 257 Industri i Norden 258 Renskötsel i Norden 260 Uppgifter 263

Turism i Norden 264 Turister i Norden 266 Turism i Sverige 268 Turism i Norge 269 Turism i Danmark 270 Turism i Island 271 Turism i Finland 272 Uppgifter 273

I-länderna 304 Europa 306 Europeiska unionen, EU 306 Europas jordbruk 309 Industri i Europa 310 Service i Europa 311 Uppgifter 312

Rika länder utanför Europa 313 USA är världens rikaste land 313 USA – ”biggest in the world” 314 Japan 316 Nya i-länder 317 Typiskt för i-länder 318 Uppgifter 319

U-länderna 320 De fattigaste länderna 322 Tanzania är ett mycket fattigt land 323 Fattiga länder exporterar råvaror 325 Vad ska de fattigaste länderna göra? 326

Länder på väg ur fattigdom 327 Indonesien 327 Utveckling i u-länder 330 Uppgifter 331

Ändliga energikällor 336

Förnybara energikällor 339 Solenergi 339 Vindkraft 340 Vattenkraft 340 Biobränslen 341 Framtidens energi 342 Uppgifter 343

Hållbar utveckling 344 Vad menas med hållbar utveckling? 346 Globalt miljöarbete 346 Jordens sopor 348 Det livsviktiga vattnet 350 Energi i fattiga länder 352 Uppgifter 353

Vår gemensamma miljö 354 Vad händer med atmosfären? 356 Växthuseffekten 356 Klimatet har alltid varierat 357 Ozon skyddar mot uv-strålning 358 Luftföroreningarna känner inga gränser 359

Föroreningar i haven 360 Övergödning och syrebrist 360 Havsytan stiger 362 Den vackra döden 363 Än finns det hopp 364 Uppgifter 365

Register 366

h책llbar

D

et finns bara en Jord, och planeten Jordens

resurser är inte obegränsade. Det finns bara en viss mängd vatten, mark, energi och mineraler. För att resurserna ska räcka idag och till alla kommande generationer måste vi hushålla med resurserna.

Målet är att Jordens resurser ska återanvändas eller återvinnas i ett evigt kretslopp – i framtiden ska det inte finnas några sopor alls!

utveckling I framtiden måste också Jordens resurser fördelas på ett rättvist sätt mellan olika länder. Vi ska sträva mot en hållbar utveckling, en utveckling där vi är varsamma med Jordens resurser och där resurserna fördelas rättvist mellan världens invånare.

345 Buss som drivs med vätgas.

Vad menas med hållbar utveckling?

Med hållbar utveckling menas att vi människor ska leva våra liv i dag på ett sätt som inte förstör möjligheterna för kommande generationer att leva ett gott liv. Jordens resurser ska brukas och återvinnas, inte förbrukas eller förstöras.

Men hållbar utveckling betyder också att Jordens resurser ska fördelas rättvist mellan olika länder. I dag lever ungefär en miljard människor på mindre än tio kronor om dagen. 800 miljoner är så fattiga att de inte kan skaffa tillräckligt med mat åt sig och sina barn. Alla kloka människor inser att dessa orättvisor måste minska. Energi, vatten, råvaror och odlingsbar mark måste fördelas mera rättvist mellan människorna på Jorden.

Globalt miljöarbete FN-konferensen i Rio 1992

I juni 1992 samlades världens regeringar i Rio de Janeiro till en konferens om miljö och utveckling. Till Rio kom också tiotusentals engagerade människor från världens alla hörn för att göra sina röster hörda.

Vid mötet enades 180 länder om att arbeta för en hållbar utveckling.

De kom överens om att minska utsläppen av så kallade växthusgaser, om hur hotade växter och djur skulle bevaras, om hur Jordens skogar skulle kunna utnyttjas på ett ekologiskt riktigt sätt, men också om hur fattigdomen i världen skulle kunna minskas. Det viktigaste dokumentet från Riokonferensen är Agenda 21, ett program för hur planeten Jordens invånare ska kunna överleva i framtiden.

Agenda 21 handlar om hela världens framtid. Om miljövänlig teknik, om hur Jordens resurser ska användas på ett hållbart sätt och om hur klyftorna mellan rika och fattiga i världen ska minskas.

Snart har det gått tjugo år sedan Agenda 21, och det kan verka som om väldigt lite av det som då beslutades har genomförts. Men även om mycket återstår att göra har ändå en hel del blivit en naturlig och självklar del av vardagen, som till exempel sortering, återvinning och kompostering av våra hushållssopor.

346 hållbar utveckling

Demonstranter i Johannesburg protesterar mot att de stora oljebolagen förorenar och förstör naturen när de utvinner olja i tropiska länder.

Johannesburg 2002

Tio år efter konferensen i Rio träffades världens ledare i Johannesburg.

Mycket positivt hade hänt under de år som gått. System för återvinning fungerade i många länder. I de fattiga länderna hade livslängden ökat, barnadödligheten minskat och utbildningsnivån höjts.

Men samtidigt hade klyftorna mellan rika och fattiga blivit ännu större, och de rika länderna förbrukade en större del av Jordens resurser än tidigare.

Nu stod det också klart att den globala uppvärmningen är ett mycket stort problem när det gäller att skapa en hållbar utveckling på Jorden. När temperaturen ökar blir det inte bara varmare, utan klimatet förändras på flera sätt. Nederbörden minskar i redan torra områden, regnen blir häftigare i områden som redan har mycket regn, havsytan stiger, översvämningar blir vanligare, oväder blir våldsammare, isar smälter och öknar breder ut sig. Alla dessa förändringar drabbar dessutom de fattigaste länderna hårdast.

s a m m a n fat t n i n g Hållbar utveckling betyder att Jordens resurser ska användas på ett sådant sätt att de räcker även i framtiden.

Hållbar utveckling innebär också att resurserna ska fördelas på ett rättvist sätt mellan Jordens länder.

Vid FN-mötet i Rio de Janeiro kom världens ledare överens om att arbeta för en hållbar utveckling.

hållbar utveckling

347

Sopor per svensk Med statistik kan man visa allting, och beroende på hur man räknar varierar mängden hushållssopor per svensk stort. Räknar man på vad varje svenskt hushåll faktiskt lämnar får man en siffra och räknar man på totala mängden hushållssopor som produceras i samhället får man en annan.

En vanlig uppskattning är 494 kg per svensk och år.

Återanvändning En del förpackningar kan användas många gånger.

Jordens sopor På 50- och 60-talet var det ingen som funderade över Jordens be­ gränsade resurser. I industriländerna producerade fabrikerna fler och fler varor, konsumenterna handlade och konsumtionen ökade år från år. Vi handlade prylar, använde dem ett tag, och slängde dem sedan!

I industriländerna växte nu soptipparna. Allt som slängdes hamnade ju till slut på soptippen. Med tiden insåg fler och fler att detta inte var hållbart i längden. Värdefulla råvaror användes en kort tid för att sedan kastas på tippen. Nu är många länder i stället så sakta på väg mot ett samhälle där resurserna återanvänds eller återvinns gång på gång. I stället för att slänga eller elda upp alla sopor ska vi nu försöka att ta vara på den resurs som soporna är.

I detta så kallade kretsloppssamhälle kan alla få en viktig roll att spela.

Läskedrycksflaskor åter­används i genomsnitt 30 gånger i Sverige.

Återvinning av sopor

Glas Flaskor och glasburkar krossas, smälts ner och blir till nya flaskor. Det är viktigt att inte blanda färgat och ofärgat glas i återvinningen. En enda flaska av färgat glas i containern för ofärgat kan göra att hela innehållet blir värdelöst.

Papper Tidningspapper och förpackningar av kartong och wellpapp återvinns och blir till nya tidningar och förpackningar.

348 hållbar utveckling

Aluminiumburkar Aluminium är en metall som finns i vissa jordarter (mineralet heter bauxit). Halterna av bauxit är låga, så mycket jord måste grävas upp för att få fram bauxiten. Brytningen medför därför stora sår i landskapet. Det krävs också mycket energi för att framställa aluminium.

Därför är aluminiumburken omstridd som förpackning. I Sverige är vi världsmästare på att samla in burkar.

Kompostering

Ungefär hälften av allt hushållsavfall kan komposteras så att det blir näringsrik jord. Detta sker antingen hemma i en kompostbehållare, eller så samlar kommunen in det avfall som går att kompostera.

hur många burkar återvinns?

En miljard aluminiumburkar säljs varje år i Sverige. 85 procent återvinns. Det är en hög siffra, men det innebär ändå att 150 miljoner burkar hamnar på tippen eller i naturen varje år.

Förbränning

De sopor som inte går att återvinna hamnar antingen på soptippen eller eldas upp i en sopförbränningsanläggning. Vid förbränningen tas den energi som finns i avfallet till vara för att värma vatten som används i fjärrvärmesystem. Ungefär hälften av de sopor som inte återvinns förbränns i dag i Sverige. Problemen med sopförbränning är att röken är svår att rena från skadliga gaser och att askan innehåller giftiga tungmetaller.

Producentansvar

I Sverige har den som säljer eller tillverkar en vara ansvaret för att både varan och förpackningen kan återvinnas. Detta kallas producentansvar. I Sverige har riksdagen slagit fast att målet för framtiden är att det inte ska finnas några sopor alls – allt ska återanvändas eller återvinnas! s a m m a n fat t n i n g

Miljöfarligt avfall Oljor, lösningsmedel, färger, vissa batterier, termometrar som innehåller kvicksilver och en hel del annat miljöfarligt avfall får ej hamna bland soporna utan ska tas om hand på speciella uppsamlingsplatser.

Vi är på väg mot ett samhälle där resurserna används gång på gång i ett kretslopp.

En stor del av soporna från hushållen går att återvinna.

Den som tillverkar eller säljer en vara har ansvaret för att den går att återvinna.

hållbar utveckling

349

Det livsviktiga vattnet Vatten är nödvändigt för liv. Vi människor behöver rent friskt vatten att dricka, men vi behöver också vatten för att kunna odla våra g­ rödor.

I Sverige har vi ett överflöd av friskt vatten. Vi bor i ett land med många sjöar och älvar, och det regnar eller snöar med jämna mellanrum året runt. Men i många länder är bristen på vatten ett stort problem. På landsbyggden i många fattiga länder måste människorna vandra långa sträckor för att hämta dricksvatten, ett vatten som kanske varken är rent eller hälsosamt.

Avloppsvatten

Samtidigt som vi måste ha vatten att dricka använder vi vatten till disk, tvätt och avlopp. Men på många platser i världen saknas avlopp eller så fungerar det inte. Där är risken stor att avloppsvattnet kommer i kontakt med dricksvattnet så att det blir förorenat. Det kan leda till att sjukdomar sprids. Varje år dör 2,5 miljoner barn av magsjukdomar som orsakas av förorenat dricksvatten. Därför var det viktigt att FN-mötet i Johannesburg beslutade att satsa på en utbyggnad av vatten och avlopp i de fattiga länderna.

En pojke hämtar vatten från en kran i en by i Bangladesh. Det gröna röret betyder att vattnet är fritt från arsenik. I många av de brunnar som borrades i Bangladesh på 70- och 80-talen är vattnet förorenat av arsenik som är ett dödligt gift.

Andel av befolkningen som saknar sanitet/avlopp

procent 60 50 40 30 20 10 0

350 hållbar utveckling

14% Oceanien

23% Centralamerika Karibien

23%

53%

63%

Sydamerika

Asien, ej Mellanöstern

Afrika söder om Sahara

Vatten till odling

Även om marken ofta är bördig i Jordens torra områden är all odling omöjlig utan bevattning. Vattnet hämtas från grundvattnet, från sjöar, floder och dammar. Det är bara ungefär18 procent av världens jordbruksmark som är konstbevattnad. Men tack vare konstbevattning producerar denna mark 40 procent av världens livsmedel.

Vid konstbevattning suger växten upp vattnet, medan en del av de salter som finns lösta i vattnet stannar kvar i marken. Det är därför viktigt att tillföra så mycket vatten att salterna sköljs ur jorden. Skulle salthalten bli för hög är odlingsjorden förstörd för alltid. Ungefär en fjärdedel av all konstbevattnad jord har förstörts av försaltning.

Coloradoflodens vatten kommer från de snötäckta bergen i västra USA. Därifrån passerar floden genom åtta delstater på sin väg mot Mexico, där den mynnar i havet. Floden rinner genom mycket torra områden, och konkurrensen om det dyrbara vattnet är hård. I dag får 25 miljoner människor sitt vatten från Coloradofloden.

Många kända amerikanska städer som till exempel Salt Lake City, Las Vegas

och Los Angeles är helt beroende av vattnet från floden.

Vattnet transporteras 40 mil i konstgjorda vattenvägar till Los Angeles och mer än 50 mil genom Arizonas öken till städerna Phoenix och Tucson. Även jordbruket får sitt vatten från Coloradofloden. Tack vare konstbevattning odlas frukt och grönsaker i den annars kruttorra halvöknen.

Cyklist vid Deadhorse Point i

FÖRDJUPNING

Coloradofloden

Utah tittar ner på Coloradofloden. Floden har skurit sig ned genom de sedimentära bergarterna och bildat en djup så kallad kanjon.

hållbar utveckling

351

Energi i fattiga länder

Upesispisen tillverkas i Kenya.

Upesi betyder ungefär ”brinner snabbt”. Spisen är gjord av bränd lera. Den har en effektiv förbrännig, vilket gör att det bara går åt hälften

Det finns ett samband mellan energianvändning och utveckling, hälsa och miljö. I dag saknar 1,6 miljarder människor tillgång till elektricitet. Nästan hälften av Jordens befolkning (2,4 miljarder människor) har bara tillgång till ved, ris, halm, träkol eller torkad djurspillning för att värma sina hus och laga mat.

Dessa så kallade primitiva bränslen eldas ofta i enkla spisar som dåligt tar vara på energin i bränslet. Röken från spisarna orsakar också luftvägssjukdomar, framför allt hos kvinnor och barn, de som vistas mest i husen.

När byborna använder träd och buskar som bränsle blir det ofta brist på ved nära byn. De kvinnor och barn som samlar in veden får då gå längre och längre för att finna något brännbart.

En stor del av dagen går åt till att samla ved. Att elda med djurspillning i stället är ingen bra lösning. Spillningen behövs som gödsel på åkrarna.

Enkla, billiga och effektiva spisar är ett sätt att förbättra situationen. Ännu bättre skulle det vara om människorna kunde ansluta sina hus till elnätet och få elektricitet in i bostaden. Då skulle dessutom energin kunna produceras på ett sätt som inte bidrar till växthuseffekten. Men dit är vägen lång, och även om det finns el har de fattigaste inte råd att använda den till matlagning.

så mycket ved som normalt. Men allra viktigast är att det inte ryker så mycket från upesispisen. Husen saknar oftast skorsten, och så kallad

s a m m a n fat t n i n g Jordens sötvatten är ojämnt fördelat.

hushållsrök är den vanligaste döds-

I många länder saknas system både för dricksvatten och avloppsvatten.

orsaken för barn under fem år i den

40 procent av världens livsmedel kommer från konstbevattnad mark.

fattiga delen av världen.

Vid konstbevattning finns det risk att marken försaltas.

Nästan en tredjedel av alla människor saknar elektricitet i sina hem.

Nästan hälften av Jordens befolkning är beroende av energi från ved, ris, träkol eller djurspillning (primitiva bränslen).

352 hållbar utveckling

Frågor på texten 1. Hur många av Jordens innevånare lever på mindre än 10 kr om dagen?

2. Ge exempel på vad världens länder kom överens om i Rio de Janeiro 1992.

3. Vad handlar Agenda 21 om?

4. Nämn ett beslut som togs i Johannesburg år 2002.

5. Vad kan återvinnas av hushålls­ soporna?

6. Hur många gånger återanvänds

a. en PET-flaska,

b. en läskedrycksflaska?

7. Ge exempel på miljöfarligt avfall.

8. Vid förbränning av sopor bildas stora mängder värme. Vad används denna värme till?

9. Vad finns det för risker med att dricksvatten och avloppsvatten blandas?

10. Hur stor andel av världens jordbruksmark är konstbevattnad?

11. Ge exempel på primitiva bränslen.

Arbeta med texten 12. Försök förklara vad som menas med hållbar utveckling.

13. Vilka av Jordens resurser borde fördelas mer rättvist mellan världens länder, anser du?

14. Vad var positivt och vad var negativt med mötet i Johannesburg 2002?

15. Vad menas med ett kretslopps­ samhälle?

16. Vilka fördelar och nackdelar finns med aluminiumburkar?

17. Vad menas med producentansvar?

18. Varför var det viktigt att FN-mötet i Johannesburg beslutade att satsa på att bygga ut vatten och avlopp i de fattiga länderna?

19. Varför är konkurrensen om Colo­ radoflodens vatten är så hård, tror du?

20. Vilka risker finns det med konst­ bevattning?

21. a. Vad menas med primitiva bränslen?

b. Vilka nackdelar finns med primitiva bränslen?

c. Finns det några fördelar med primitiva bränslen?

Ta reda på mera 22. Undersök hur återvinningen av sopor går till i din kommun.

23. Undersök hur producentansvaret fungerar när det gäller någon speciell produkt.

24. Undersök hur Coloradoflodens vatten används. Rita en karta över flodens lopp och skriv texter till som beskrivar vart vattnet tar vägen och till vad.

= lite mer krävande uppgifter

hållbar utveckling

353

UPP GI FT ER U P P G I F TE R

U P P GIFT E R

v책r gemensamma

A

lla människor på Jorden vill leva i en ren och

oförstörd miljö. Men många bor på platser där miljön är långt ifrån ren, kanske till och med ohälsosam.

Bilavgaserna i Los Angeles är exempel på ett lokalt problem som drabbar människorna som bor i staden.

Miljöproblem kan också vara regionala, det vill säga drabba ett större område. Luftföroreningarna från Västeuropa som sprids med vindarna och regnar ner över Skandinavien är bara ett bland många exempel.

miljö Föroreningarna skapas på en plats men orsakar skada på en annan. Miljöproblem kan också var globala, som utsläppen av koldioxid som påverkar klimatet över hela Jorden.

355 Kanotfärd i Héraultfloden i Languedoc, Frankrike.

Vad händer med atmosfären?

Strålning tillbaka ut i rymden Solstrålning in mot Jorden

Växthusgaser

Växthusgaser i luften

Värmestrålning ut från Jorden

Koldioxid bildas vid

Växthusgaser i luften

­förbränning.

Metangas kommer bland ­annat från risodlingar och från kornas magar.

Vattenånga bildas när solen värmer havet.

Bostäder och industrier släpper ut koldioxid och andra gaser

Sumpmarker, risfält och boskap avger metangas

Trafik avger koldioxid och andra gaser

Skogsbränder avger koldioxid och andra gaser

Växthuseffekten Koldioxidhalt i atmosfären Koldioxidhalt, miljondelar 360

340

320

300

280

260 År 1850

1900

1950

2000

Det mesta av den solstrålning som når Jorden går rakt igenom atmos­ fären. När solstrålarna träffar jorden värms land och hav. En del av den värme som då bildas hindras sedan av atmosfären från att försvinna ut i rymden. Vi kan jämföra atmosfären med glaset i ett växthus. Glaset släpper in solljuset som värmer upp mark och plantor, men glaset hin­ drar sedan värmen att komma ut: Det blir varmt inne i växthuset. I at­ mosfären är det i första hand vattenånga, koldioxid och metangas som fungerar som glaset i växthuset och stoppar värmen. Om inte denna växthuseffekt fanns skulle det vara 30 grader kallare på jorden.

Under de senaste hundra åren har framförallt mängden koldioxid ökat i atmosfären. Koldioxiden kommer från förbränning av fossila bränslen som kol och olja. När dessa fossila bränslen nu eldas upp till­ förs atmosfären mycket extra koldioxid. När mängden koldioxid ökar blir det samtidigt varmare på Jorden.

356 vår gemensamma miljö

Klimatet har alltid varierat Klimatet har varierat ända sedan Jorden bildades för 4,6 miljarder år sedan. Det beror på att Jordens bana kring solen förändras, ibland är banan rundare, ibland mera äggformad. Jordens avstånd till solen ändras också, och solen lyser inte lika starkt hela tiden.

De senaste 100 åren har Jordens medeltemperatur ökat med näs­ tan en hel grad. Det är en mycket snabb ökning jämfört med tidigare förändringar. Så gott som alla forskare och politiker är idag överens om att utsläppen av växthusgaser är den viktigaste orsaken till att tem­ peraturen stiger och att klimatet förändras.

Diagrammet visar avvikelse från

Det blir varmare

Jordens klimat kommer alltså att bli varmare. Hur mycket varmare be­ ror på hur vi lyckas med att minska utsläppen av växthusgaser. Om inget görs kan medeltemperaturen stiga med hela sex grader fram till år 2100 vilket skulle innebära en katastrof för Jorden och dess innevånare.

Första internationella överenskommelsen om att begränsa utsläp­ pen av växthusgaser var det så kallade Kyotoprotokollet som började gälla i januari 2005. Men USA och Kina som tillsammans släpper ut mer än hälften av världens koldioxid har inte skrivit under avtalet.

Ett nytt försök gjordes på Bali 2007. Målet för mötet var att nå en internationell överenskommelse om att temperaturökningen fram till år 2100 ska stanna vid två grader. För att detta ska kunna uppnås måste västvärldens utsläpp minskas med 50 procent fram till 2050.

Efter hårda förhandlingar nåddes en överenskommelse som även USA skrev under.

medeltemperaturen under de senaste 140 åren. Det var alltså något kallare än ”normalt” på 1800-talet, sedan har tempera­ turen ökat dramatiskt.

Ton koldioxid per invånare USA

20,4

Australien

16,3

Finland

12,6

Ryssland

10,5

Sydafrika

8,8

Polen

8,0

Sverige

5,9

Mexico

4,2

Kina

3,8

Indien

1,2

s a m m a n fat t n i n g

Varifrån kommer växthus­gaserna? (procent)

Miljöproblem kan vara lokala, regionala eller globala.

Energiproduktion

Koldioxid, vattenånga och metangas hindrar en del av Jordens värme

Avskogning (skog som huggs ner 14 och inte ­återplanteras)

från att stråla ut i rymden.

24

Transporter

14

Klimatet på Jorden är aldrig stabilt utan förändras hela tiden.

Industri

14

De närmaste 100 åren kommer det att bli varmare på Jorden.

Jordbruk

14

Flyget

vår gemensamma miljö

2

357

Ozon skyddar mot UV-strålning Bara en liten del av solens ultravioletta (UV) strålning går igenom atmo­sfären. UV-strålningen ger oss solbränna, men i höga doser är den mycket farlig och kan bland annat orsaka hudcancer. Strålningen kan också ge svåra skador på växter och djur. Som tur är finns ozon­ molekyler i atmosfären som stoppar det mesta av UV-strålningen.

Man brukar tala om ett ozonskikt, men egentligen är ozonmoleky­ lerna utspridda på 20–50 kilometers höjd ovanför jordytan. Om allt ozon skulle samlas i ett skikt vid marken skulle det bara bli tre mil­ limeter tjockt!

Oron i världen blev stor på 1980-talet när det visade sig att ozonet minskade i atmosfären. Mängden ozon över Antarktis blev så låg att forskarna talade om ett ”ozonhål”. Även i Arktis minskade ozonet.

Orsaken visade sig vara olika gaser som kallas freoner. Freoner användes som drivgas i sprayflaskor, som kylmedel i kylskåp och till mycket annat. Freoner var mycket stabila gaser som ansågs vara helt ofarliga. Men när dessa stabila gaser spred sig i atmosfären reagerade de med ozo­ net som förstördes.

I dag har de flesta av Jordens länder slutat att använda freoner. I Sverige förbjöds gaserna 1995.

Men det tar lång tid innan freonerna i atmosfären försvinner. Så även om ”ozonhålen” i atmosfären redan börjat läkas kommer det att dröja 50 år inn­ an de är helt borta.

Även över Australien har mängden ozon minskat i atmosfären. Barnen badar med kläderna på och målar ansiktet för att skydda sig mot skadlig UV-strålning.

358 vår gemensamma miljö

Luftföroreningar känner inga gränser

Asiens bruna moln På 1980-talet upptäcktes för första gången ett stort brunfärgat moln över Asien. På senare år har molnet kun­ nat följas med hjälp av vädersatelliter.

Asiens bruna moln är gigantiskt stort och består av föroreningar från trafik, industrier och skogsbränder blandat med röken från miljoner spisar som eldas med ved och torkad kodynga.

Molnet är tre kilometer tjockt och kan ibland täcka stora delar av den asiatiska kontinenten. Det påverkar vindarna och hindrar solljuset att nå jordytan.

Mindre solljus ger mindre avdunstning från haven, vilket i sin tur ger mindre regn. Detta kan orsaka torka i vissa områden.

FÖRDJUPNING

När olja och kol som innehåller svavel eldas kommer svavlet ut med rökgaserna. Svavlet reagerar med vatten i atmosfären och bildar svavel­ syra. Svavelsyran följer sedan med vindarna och faller så småningom ner någon annanstans som surt regn. De sura regn som drabbar Skan­ dinavien orsakas till största delen av utsläpp i Storbritannien, Tysk­ land, Polen och Ryssland. Regnet försurar mark, sjöar och vattendrag, men skadar också bilar och byggnader.

I Sverige har 20 000 sjöar drabbats av försurning, och i många har all fisk försvunnit. Sverige minskade tidigt sina svavelutsläpp, men det hjälpte inte särskilt mycket eftersom det mesta av försurningen kom från andra länder. Men tack vare internationella överenskommelser har försurningen minskat på senare år.

s a m m a n fat t n i n g Atmosfärens ozon skyddar Jorden mot farlig UV-strålning.

Försurningen orsakas av svavel som finns i fossila bränslen.

Asiens bruna moln består av olika luftföroreningar.

vår gemensamma miljö

359

Föroreningar i haven För bara 30 år sedan rann allt avloppsvatten från Göteborg, Sveriges näst största stad, rakt ut i havet utan rening. Havet var oändligt stort och kunde ta emot alla föroreningar utan att påverkas trodde man då. Idag vet vi bättre, och nu renas avloppsvattnet från alla Sveriges tätorter. Men från de flesta av världens större städer rinner fortfarande avloppsvattnet ut i havet utan att renas det minsta.

Alla större floder mynnar också i havet. Och alla föroreningar från industrier, hushåll, städer och åkrar längs floderna följer med till ha­ vet. Havet är alltings slutstation. Även ute till havs får havet ta emot föroreningar. Oljeborrplattfor­ mar läcker hela tiden olja ut i vattnet. En del tankbåtar gör rent sina oljetankar till havs istället för i hamnarna där det kostar pengar. Fartyg släpper ut sitt avlopp och kastar sina sopor i havet.

Nära kusterna förorenas havet av fritidsbåtarnas motorer som släp­ per ut avgaser, bensin och olja i vattnet.

En del av alla dessa föroreningar följer med havsströmmarna och sprids över haven. De stora ytliga havsströmmarna går från ekvatorn mot polerna. Därför har isbjörnar och sälar i Arktis höga halter av miljögifter, trots att de lever i en miljö som ser helt ren ut.

Övergödning och syrebrist Det är lätt att se att havet inte mår bra. Grunda havsvikar växer igen och blir till en slemmig och stinkande massa av grönalger. Även utan­ för vikarna frodas växtligheten. Det är små alger som kallas växtplank­ ton som förökar sig och växer till i havets ytvatten. När havsvattnet blir alldeles grumligt av alger kallas det för algblomning. Ibland kan det vara giftiga arter som blommar. Musslor som lever på plankton blir då också giftiga och kan inte ätas. I värsta fall kan en del fisk dö av de giftiga algerna, och människor som badar kan bli sjuka.

360 vår gemensamma miljö

Att det växer så det knakar i havet beror på att det kommer ut all­ deles för mycket näringsämnen i vattnet. Det i sin tur beror på att en del gödsel från jordbruket läcker ut i bäckar och åar. Gödslet rinner sedan med ut till havet och gödslar växtligheten där, i stället för på åkern. Även avgaser från biltrafiken har betydelse, en del av avgaserna fungerar som gödningsmedel.

Mindre havsområden som Kattegatt och Östersjön är speciellt känsliga. Det beror på att det mesta av deras vatten hålls kvar och inte blandas med de stora världshavens. Både Östersjön och Kattegatt är hårt drabbade av övergödning.

När algerna så småningom dör och faller ner till bottnen bryts de ner. Nedbrytningen kräver syre, och i värsta fall förbrukas allt syre i bottenvattnet. De djur som kan fly gör det, de som blir kvar kommer att dö. Den syrefria havsbottnen blir livlös, bara en del bakterier klarar att leva där.

Havsbottnar med syrebrist i Kattegatt och Östersjön.

SVERIGE GOTLAND

DANMARK

POLEN Svårartad syrebrist Allvarlig syrebrist

Algblomning utanför Gotlands kust.

s a m m a n fat t n i n g Avloppsvattnet från många av världens stora städer släpps helt orenat ut i havet.

Föroreningar som hamnar i havet kan spridas långa sträckor med havsströmmarna.

Näringsämnen från jordbruket och avgaser från trafiken göder havet. Övergödning kan leda till syrefria och helt döda havsbottnar.

vår gemensamma miljö

361

Havsytan stiger När isen smälter Om alla glaciärer och inlands­ isar smälte bort skulle havs­

FÖRDJUPNING

ytan stiga med 60 meter.

Under 1900-talet blev Jordens medeltemperatur mellan en halv och en grad varmare. När det blir varmare i luften blir förstås också vattnet i havet varmare. När temperaturen i havet ökar utvidgar sig havsvatt­ net och havsytan stiger. Den högre temperaturen har också gjort att glaciärer och inlandsisar börjat smälta. Smältvattnet rinner förstås ut i havet och bidrar till att havsytan höjs. Beräkningar visar att havsytan har stigit med mellan 10 och 20 centimeter under 1900-talet.

Havsytan kommer antagligen att stiga ännu mer i framtiden. Det betyder stor risk för översvämningar av länder med låga kuster. Neder­ länderna planerar redan att bygga på sina fördämningar och vallar mot Nordsjön. Värre är det för fattiga länder som Bangladesh som saknar pengar att bygga vallar. Många av Jordens största städer, som New York, Buenos Aires, Tokyo, Hong Kong och Calcutta ligger vid havet och kommer att få problem med översvämningar.

Men värst är krisen för de låga korallöarna i Indiska oceanen och Stil­ la havet. Om hundra år är kanske de flesta av dem dränkta av havet.

Maldiverna, landet som snart inte finns Maldiverna i Indiska oceanen är ett semesterparadis med vita sandstränder och kristallklart vatten. Landet består av nästan 1 200 korallöar, varav 200 är bebodda. Största delen av befolk­ ningen bor i huvudstaden Male där 70 000 människor trängs på en liten ö som bara är två kvadratkilometer

362 vår gemensamma miljö

stor. Maldivernas största problem är att 80 procent av öarnas landyta ligger lägre än en meter över havet. I värsta fall kommer havsytan att stiga med nästan en meter under de kommande 100 åren. Om havsytan skulle stiga så mycket finns inte Maldiverna längre.

Korallrev i Röda havet vid Sham El Sheikh.

Korallreven i de tropiska haven är hotade och många är redan förstörda.

Den vackra döden Koraller består av små djur som lever på att fånga plankton. De byg­ ger in sig i ett skal av kalk, varpå nya koralldjur bygger sina skal på de gamla. De korallrev som då bildas finns nästan bara i Jordens tropiska hav. År 1998 upptäcktes det att många av korallerna höll på att dö.

När koralldjuren dör blir korallreven vackert vita, därför kallas det den vackra döden. Upp till 75 procent av Jordens korallrev var hotade, beräknade forskarna. De tror att orsaken var den höga temperaturen i de tropiska haven, som 1998 var den högsta på 600 år.

Men det är inte bara värmen som hotar korallerna. Sedan forskarna började kartlägga korallreven har mer än 25 procent förstörts. Revens kalksten används som byggmateriel, och dykande turister tar med sig bitar av reven som souvenirer. Olagliga fiskemetoder med gift eller dynamit förstör också reven. Även räkodlingar kan vara ett hot mot korallerna. För att få plats med odlingsbassängerna huggs mangrove­ skogen vid kusten ner. Mangroveskogen fungerar som filter och fångar upp sand och fin lera som kommer ut i havet med floderna. När sko­ garna försvinner blir vattnet grumligt. Då dör korallerna som måste ha klart vatten.

Korallreven är havens rikaste områden, där det finns flest växter och djur. En stor del av fisken lever vid korallreven, hittar sin föda där och förökar sig där. När reven försvinner, då försvinner också fisken.

Mangroveskog Mangroveskog växer vid flodmynningar i tropiska hav.

Skogen består av låga trädarter med höga rötter som står i vattnet, så kallade styltrötter.

vår gemensamma miljö

363

Än finns det hopp

Riksdagens miljömål från 1998 • Frisk luft • Bara naturlig försurning • Giftfri miljö • Skyddande ozonskikt • Säker strålmiljö • Ingen övergödning • Levande sjöar och vattendrag • Grundvatten av god kvalitet • Hav i balans samt levande kust och skärgård • Myllrande våtmarker • Ett rikt växt- och djurliv • Levande skogar • Ett rikt odlingslandskap • Storslagen fjällmiljö • God bebyggd miljö

Det är lätt att bli nedslagen när man läser om alla de miljöproblem som världen står inför. Hur ska det gå i framtiden, finns det något hopp? Även om det ser ganska dystert ut i vissa fall måste vi komma ihåg att alla miljöproblem är orsakade av oss människor och att vi också kan rätta till dem.

Mycket har också redan hänt. Försurningen minskar, bilavgaserna blir renare, många miljögifter har försvunnit eller minskat, reningen av avloppsvatten har blivit bättre och byggs ut i allt fler länder. Sopsor­ tering och återvinning har införts i många EU-länder och kommer att införas i allt fler länder. Många länder har också ställt upp tydliga miljömål som den svenska riksdagen gjorde redan 1998.

Den största utmaningen för Jordens länder är att komma överens om hur utsläppen av växthusgaser ska minskas. Men även här har mycket hänt på senare tid. Rapporter från FN (IPCC ) har övertygat så gott som alla regeringar om att det är växthusgaserna som ligger bakom temperaturökningen. En lång rad åtgärder planeras för att be­ gränsa utsläppen. Förnybara energikällor ska svara för en större andel av energiproduktionen. Ny teknik och andra energikällor än olja kan få ner utsläppen från bil- och lastbilstransporterna. Skövlingen av jor­ dens skogar ska minska. EU planerar att minska sina utsläpp med 20 procent till 2020 och arbetar för att få med övriga länder på detta.

Målet är att temperaturen på Jorden ska öka med högst två grader till år 2100. Så visst finns det hopp! s a m m a n fat t n i n g När det blir varmare på Jorden kommer havsytan att stiga.

Länder med låga kuster och många av världens största städer som ligger vid kusten kommer att drabbas av översvämningar.

Korallreven är världshavens rikaste områden, där det finns flest växtarter och ­djurarter.

Korallreven hotas bland annat av olagligt fiske och höjd vattentemperatur.

Mycket görs ändå för att miljön ska bli bättre. Sverige och många andra länder har satt upp tydliga miljömål.

364 vår gemensamma miljö

Frågor på texten

1. Ge exempel på miljöproblem som är a. lokala, b. regionala, c. globala.

2. Vilka är de tre viktigaste så kallade växthusgaserna?

3. Kan det finnas andra orsaker till att temperaturen ökar än växthuseffekten? Ge exempel.

4. Hur kan klimatet i Sverige komma att ändras på grund av växthuseffekten?

5. a. P å vilket sätt är ozonet i atmosfären viktigt?

b. Vad menas med ett ozonhål?

c. Var finns det ozonhål?

6. Vad menas med algblomning?

7. Räkna upp minst tre effekter som övergödningen kan få i havet.

8. Var finns korallrev?

Arbeta med texten 9. Förklara vad som menas med växthuseffekt?

10. Varför ökar halten koldioxid i Jordens atmosfär?

11. Ungefär när började halten koldioxid att öka i atmosfären?

12. Ungefär när började Jordens medeltemperatur att öka?

14. Varför har mängden ozon i atmosfären minskat?

15. a. Hur bildas surt regn?

b. Vilka skador kan det sura regnet ge?

16. Ge exempel på hur föroreningar kan hamna i havet.

17. Förklara varför isbjörnshonornas modersmjölk innehåller miljögifter trots att björnarna lever i en till synes ren miljö.

18. Vad menas med övergödning av ­havet?

19. a. Varför stiger havsytan?

b. Varför skulle Nederländerna och Bangladesh drabbas speciellt hårt om havsytan steg kraftigt?

20. Vad tror du kommer att hända med Maldiverna?

21. Vad menas med den vackra döden?

22. Vilka av riksdagens miljömål tycker du är viktigast? Varför?

Ta reda på mera 23. Ta reda på om det finns några försurade sjöar i din hemtrakt. Har dessa sjöar kalkats? När? Vem sköter kalkningen? Hur ofta kalkas de?

24. Använd en karta för att förklara varför Kattegatt och Östersjön drabbas värre av övergödning än Nordsjön.

13. Hur skulle ett varmare klimat på norra halvklotet kunna påverka Golfströmmen?

= lite mer krävande uppgifter

vår gemensamma miljö

365

UPP GI FT ER U P P G I F TE R

U P P GIFT E R

ISBN 978-91-21-20395-8 2003 Solveig Mårtensson, Lars Lindberg och Liber AB Redaktör: Christian Laring Projektledare: Christian Laring Projektgrupp: Lennart Holmgren, Ludvig Myrenberg, Charlotte Olsson, Eva Skarp Formgivare: Lotta Rennéus Bildredaktör: Christina Hållbus, Mikael Myrnerts Tecknare: Leif Eriksson och Johnny Dyrander (diagrammen), Margareta Jacobson (växter) Produktion: Thomas Sjösten Andra upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Nacka Tryck: Korotan, Ljubljana, Slovenien 2008

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden.

BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundstjanst.libeab@liber.se

Robert J Allen 278 Nikolai Jakobsen 279 Pontus Lundahl/Scanpix 280 AM Corp/Lucky Look 281 Nikolai Jakobsen 282 Paul Hardy/Corbis/Scanpix 283 Jörgen Henkelmann/Fotex/IBL 284 Beatrice Lundborg/DN/Scanpix 286 Pär Eliasson/Scanpix 288 Autoliv 290-292 Robert J Allen 298 Lantmäteriet 299 Sara Moritz/DN/Scanpix 300 Erik G Svensson/Scanpix 301 Håkan Berg/Pix Gallery 304 Stock Boston/Lucky Look 314 Kim Jangwook/Gamma/IBL 317 Catherine Desjeux/Corbis/Scanpix 320-321 Sean Sprague/Phoenix 323 Trygve Bølstad/Phoenix 324 Bob Low/AFP/Scanpix 328 Bay Ismoyo/AFP/Scanpix 329 A Wagenzik/Archiv Berlin/IBL 332-333 Torbjörn Andersson/Scanpix 335 Stuart Franklin/Magnum/IBL 337 Mark Newman/Lucky Look 338 Martin Bond/Science Photo Library/IBL 339 Michael Mottlau/Polfoto/Scanpix 340(1) Lennart Hyse/Scanpix 340(2) Göran Billeson/Scanpix 341 Giulio Marcocchi/ABACA/Scanpix 344 Pedro Ugarte/AO/AFP/Scanpix 347 Rafiqur Rahman/Reuters/Scanpix 350 Galen Rowell/Corbis/Scanpix 351 Neil Cooper/ITDG 352 Denny Lorentzen/Scanpix 354 Björn Larsson Ask/Scanpix 358 KBV/Scanpix 361 C.D. Geissler/Fotoservice/Picture Press/Ina Agency 362 AM Corp/Lucky Look 363

371

SOtSerien från Liber

Andra upplagan

SOtSerien från Liber

Andra upplagan

GEOGRAFI

GEOGRAFI Ämnesboken 

SO·S Geografi ingår i SO·Serien från Almqvist & Wiksell.

SO·Serien är ett komplett läromedel som ger grunderna för att nå målen för skol­ arbetet i So. I SO·Serien finns varje So-ämne, dels som en ämnesbok täckande skolår 6–9, dels som fyra årskursböcker.

För varje ämne finns en lärarbox med varierat övningsmaterial för kopiering, ett temahäfte, en cd och overheadbilder.

SOtSerien från Liber

Andra upplagan

GEOGRAFI  Ämnesboken 

Best.nr 47-08278-0 Tryck.nr 47-08278-0

Lars Lindberg Solveig Mårtensson