9789144082998 by Smakprov Media AB

11 mm

K atarina Lundin

Katarina Lundin är docent i nordiska språk och lektor i svenska vid Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet. Hon forskar bland annat om svenska språket som system och i bruk, med särskild inriktning mot svenska språket i professionsutbildningar.

Grammatik för lärarstuderande

Människan är en språkvarelse som dagligen befinner sig i olika kommunikativa sammanhang. En förutsättning för att vi ska kunna kommunicera med varandra är att vi har ett fungerande språk, och en viktig del av språket är dess struktur, grammatiken. Den grammatiska strukturen bär språket och gör att det kan användas i olika funktionella sammanhang och anpassas för olika syften. Att kunna tala om språket och grammatiken med eleverna är därför viktigt för varje lärare som ska stödja elevernas språkutveckling.

Tala om spr åk

tala om språk

tala om språk Grammatik för lärarstuderande

I Tala om språk presenterar författaren svenska språkets grammatik som en uppsättning redskap för ett språk i bruk. De mer teoretiska beskrivningarna kompletteras av elevtexter som analyseras och diskuteras. Vad är det egentligen vi ser i texterna? Hur kan vi uttrycka det vi iakttar? Bland mycket annat förs också resonemang om grammatiken i förhållande till regler och normer, till tal och skrift och till offentligt och privat språk. Tanken är att innehållet i boken ska kunna ligga till grund för ett reflekterande och resonerande förhållningssätt till svenska språkets grammatik. Boken vänder sig främst till blivande och verksamma svensklärare i grundskola och gymnasium. Andra, reviderade upplagan Art.nr 33053

2:a uppl.

K ATAR INA LUNDIN

www.studentlitteratur.se

978-91-44-08299-8_01_cover.indd 1

2013-12-19 13:50

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 33053 ISBN 978-91-44-08299-8 Upplaga 2:1 © Författaren och Studentlitteratur 2009, 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Werner Schmidt Printed by Dimograf, Poland 2014

978-91-44-08299-8_01_book.indd 2

2013-12-18 19:20

INNEHÅLL

Tack 7 Förord 9 K apitel 1

Först några ord om grammatik 11

Grammatiken som struktur och mönster 11 Grammatiken som redskap för diskussion 13 Undervisning i grammatik 15 Så här är boken upplagd 19 K apitel 2

Det föränderliga språket 21

Tankar om grammatiken 21 Grammatiken i olika betydelser 22 Olika inriktningar – olika sätt att tänka 26 Strukturalism 27 Frasstrukturgrammatik och positionsgrammatik 28 Generativ grammatik 29 Funktionell grammatik 30 Beskrivande och normerande grammatik 31 Utgångspunkt: det offentliga språket 32 Makten över språket 34 Regler eller något annat? 37 Normer – för vem? 41

978-91-44-08299-8_01_book.indd 3

2013-12-18 19:20

Innehåll

Tal och skrift 44 Talspråkets och skriftspråkets grammatik 45 Talspråk och skriftspråk och mitt emellan 45 Talspråksgrammatik = skriftspråksgrammatik? 47 När grammatiken inte fungerar 49 Effekter på ljud- och stavningsnivå 50 Effekter på sats- och meningsnivå 54 Nya begrepp och gamla företeelser 58 Några ord om grammatik och läromedel 62 Termer och begrepp i några läromedel 63 Grammatikavsnittens plats i läromedlen 64 K apitel 3

Verktygslåda för språk i bruk 67

Behovet av en teoretisk verktygslåda 67 Utgångspunkten: satsschemat 68 Positionerna N1 och N2 73 Formen: nominalfrasen 74 Kärnan: substantiv och pronomen 76 Substantiv 76 Pronomen 77 Att bygga ut nominalfrasen 79 Artiklar 81 Adjektiviska beskrivande attribut: adjektiv, particip och räkneord 82 Övriga beskrivande attribut: inledda av prepositioner och infinitivmärke 83 Relativa beskrivande attribut: pronomeninledda bisatser 85 Funktionen: subjekt och objekt i satsen 87 Att laborera med subjektet 91 Positionen V och Typplatsen 95 Formen: en kedja av verb 95 Verbkedjan: verb och tillhörande partiklar 96 Verbpartiklar 101 Tid, tempus och tidsuttryck 101 Presenssystemet: presens, perfektum och futurum 103 Preteritumsystemet: preteritum och pluskvamperfektum 106 Aktionsart och aspekt 107

978-91-44-08299-8_01_book.indd 4

2013-12-18 19:20

Innehåll

Funktionen: predikat 111 Subjektiv predikativ – två möjliga positioner i satsschemat? 112 Positionerna A1 och A2 113 Formen: adverbfraser, prepositionsfraser och annat 114 Kärnan i adverbfrasen 115 Funktionen: adverbial, prepositionsobjekt och agent 117 Fundamentet 120 Fundamentet som problemskapare 122 Återbesök på typplatsen – markören för bisats 124 Bisatsernas funktion 127 Hur hittar man en bisats? 129 Olika typer av bisatser 133 Konjunktioner – i utanförpositionen 137 Satser och meningar 139 Olika typer av satser 139 Olika typer av meningar 141 Några speciella meningskonstruktioner 146 V1-deklarativer 146 Satsförkortningar 147 Att strukturera information 149 Grammatik med betydelse 156 Semantiska roller 160 Sammanfattning och komplettering 164 Positionerna och satsschemat som utgångspunkt 165 Fraser 166 Adjektivfraser 166 Infinitivfraser 167 Kärnor 167 Utblick mot läromedlen 170 Funktioner 173

978-91-44-08299-8_01_book.indd 5

2013-12-18 19:20

K apitel 4

Att tala om språket 177

Litteraturtips för vidare läsning 181 Böcker om språkpolitik, språkvård och språknormer 181 Böcker om grammatik och syntax 182 Böcker om textanalys etc. 184 Övrigt 184

Bilagor 187 Översikt över svenskans deklinationer 187 Översikt över svenskans konjugationer 187 Översikt över några vanliga svenska bisatstyper (att-bisatser undantagna) 188

Litteratur 189 Läromedel 192

Sakregister 195

978-91-44-08299-8_01_book.indd 6

2013-12-18 19:20

TACK

Jag vill först och främst tacka Bengt Linnér, Camilla Thurén och Annika Åhlander. Era kommentarer till en tidigare version av manus har varit mycket värdefulla. Jag vill också tacka Victoria Dryselius för kloka synpunkter på slutmanus. Tack också till er som läst och kommenterat enskilda partier i boken och er som bidragit med elevtexter. Jag vill även tacka er studenter i huvudämnet Svenska i ett mångkulturellt samhälle på Lärarutbildningen i Malmö som genom åren har inspirerat mig att försöka skriva ett läromedel i grammatik som ni kan ha nytta av. Era liksom andra läsares kommentarer också till den färdiga boken har varit ytterst värdefulla i arbetet med denna omarbetade version. Hoby Mosse och Tidlösa i januari 2009 och december 2013 Katarina Lundin

978-91-44-08299-8_01_book.indd 7

2013-12-18 19:20

978-91-44-08299-8_01_book.indd 8

2013-12-18 19:20

FÖRORD

Som svensklärare är det viktigt att kunna resonera om svenskans grammatiska struktur på olika sätt och utifrån olika infallsvinklar. Det är också viktigt att resonemanget tar sin utgångspunkt i kunskap om denna struktur. Endast genom egen kunskap inom området kan man förhålla sig till den elasticitet som grammatiken liksom språket i stort uppvisar. Elasticiteten beror på att språket inte finns som en isolerad företeelse, utan istället är en social praktik och något som gör kommunikation med andra möjligt. Det är levande. I Tala om språk hoppas jag kunna ge dig som studerar till lärare grammatiska redskap som du kan använda i klassrummet – redskap för ett språk i bruk. Som lärarstuderande kan man inte behärska allt det som språkforskare avser när de talar om språkets struktur, eller grammatik. Språkvetenskapen är nämligen ett stort område redan om man håller sig inom den gren som kallas grammatik. Det är för övrigt knappast heller önskvärt att behärska samma kunskapsmassa som en språkvetare eftersom lärargärningen kräver speciella kunskaper inom språkvetenskapen. För arbetet som lärare krävs inte de ofta teoretiska och detaljerade kunskaper som flera grammatikböcker för universitets- och högskolestuderande erbjuder. Lärarstuderande behöver kompletterande kunskaper med utblick mot praktiken. I den här boken ligger fokus på den kunskapskärna som förhoppningsvis är direkt relevant för en blivande svensklärare, som behöver kunna använda sina grammatiska redskap i en undervisningssituation. Tanken är att innehållet i boken ska kunna ligga till grund för ett reflekterande och resonerande förhållningssätt till svenskans grammatik. Tala om språk placerar sig genom sitt angreppssätt och sitt innehåll någonstans mellan språkdidaktisk litteratur och de grammatikböcker för © F ö rfattar e n o c h S tud e ntlitt e ratur

978-91-44-08299-8_01_book.indd 9

2013-12-18 19:20

Förord

universitetsstuderande som finns tillgängliga. Hur man kan eller bör lägga upp den konkreta undervisningen i ett klassrum är däremot en metodisk utmaning för var och en och är inte i fokus i den här boken. Men de resonemang som förs kan förhoppningsvis vara till hjälp i det praktiska lärararbetet med språkliga frågor.

978-91-44-08299-8_01_book.indd 10

2013-12-18 19:20

K AP I T E L 3

Verktygslåda för språk i bruk

Behovet av en teoretisk verktygslåda Att behärska svenska språkets struktur är nödvändigt för den som vill bli svensklärare. Hur kan man motivera ett sådant påstående? Det finns åtminstone två grundläggande anledningar: för att kunna hjälpa alla elever, oavsett (socio)kulturell bakgrund, att utveckla sitt tal- och skriftspråk och för att kunna hjälpa de elever som behöver det att erövra svenska språket som andraspråk. Hittills har vi resonerat om språket på ett lite mer teoretiskt plan och belyst grammatik ur några olika aspekter. Nu är det dags att gå över till att undersöka hur dessa kunskaper kan omsättas i praktiken. I detta kapitel presenteras en teoretisk verktygslåda som fokuserar på olika delar inom svenskans grammatik. Tanken är att verktygen ska vara användbara för en vidare förståelse av svenskans språksystem och för diskussioner om elevers språkbruk och språkutveckling. Varje avsnitt har kommentarer om det pedagogiska värdet av att ha kunskaper om de olika delarna. Avsnitten i kapitlet innehåller resonemang om åtminstone en elevtext där aktuella infallsvinklar exemplifieras. Texterna är valda så att de ger en möjlig utgångspunkt för diskussioner om det språkliga fenomen som precis presenterats, och de är inte valda för att peka på brister hos skribenterna. Därför kommer generellt inga omdömen att fällas om huruvida texterna bör beskrivas som bra eller dåliga, varken i sig själva eller i någon form av jämförelse. Givetvis kan man också resonera om vilken som helst av texterna med hjälp av de teoretiska verktyg som presenteras. Vidare är anspråket inte att för varje exempel ge en fullständig analys av texten, utan poängen är att visa hur det aktuella grammatiska redskapet kan användas när det appliceras på en elevtext. Texterna är omväxlande skrivna av elever i de lägre åren och de högre, liksom av elever som har svenska som första- eller andraspråk. © F ö rfattar e n o c h S tud e ntlitt e ratur

978-91-44-08299-8_01_book.indd 67

2013-12-18 19:20

3 Verktygslåda för språk i bruk

Även om fokus i textresonemangen i rent illustrativt syfte i första hand ligger på de enskilda språkliga fenomenen är det viktigt att ha kontexten i åtanke. Den kontext som texterna tillkommit i är alltid viktig, och en text liksom vilket yttrande som helst måste alltid sättas in i sitt sammanhang. En fråga som man kan ställa till en text är därmed om eller hur den passar in i kommunikationssituationen och fyller sitt syfte. Om texten uppfyller dessa krav är skribenten en god bit på väg, och man kan som lärare använda de analytiska redskapen för att förbättra det sätt som budskapet förts fram på.

Utgångspunkten: satsschemat I genomgången av de grammatiska verktygen kommer vi att utgå från det så kallade satsschemat eller positionsschemat för hur svenska meningar är uppbyggda. Du kommer snart att få bekanta dig med detta satsschema. Det finns flera fördelar med att utgå från satsschemat när man resonerar om svensk grammatik. En fördel är att man hela tiden kan se sambanden mellan ordens form, funktion och betydelse/innehåll. På så sätt minimerar man risken att någon nivå av språket blir isolerad. Samtidigt kommer man hela tiden att se delarna mot bakgrund av helheten. Vi börjar alltså i de stora resonemangen och går därefter över till detaljerna. En annan fördel med att ta sin utgångspunkt i satsschemat är att detta i sin tur utgår från den egna språkkänslan, från det som känns naturligt och som man känner till och behärskar. Språkkänslan öppnar för möjligheter att laborera med språket och undersöka vilka ordföljder och ordkombinationer som fungerar och vilka som inte gör det. Metaspråket öppnar också för möjligheter att se varför det förhåller sig som det gör. Laborationer med språket och ordföljden visar vidare på möjligheter till variation i språket när det till exempel handlar om olika tidsuttryck och sätt att strukturera informationen i satsen. Ytterligare en poäng med satsschemat är att man kan använda det ganska konkret, både när man själv arbetar med språkets struktur och när man ska dela med sig av kunskaperna till sina elever. Utgångspunkten för satsschemat är tanken att alla svenska satser är uppbyggda enligt samma princip för ordföljd (Platzack 1987). För syftet med den här boken räcker det att konstatera att ordföljden i en sats beskrivs med hjälp av sju positioner i följd. Dessa sju positioner utgör alltså satsschemat, som illustreras nedan. Alla positioner kommer att presenteras genomgående i de 68

978-91-44-08299-8_01_book.indd 68

2013-12-18 19:20

3 Verktygslåda för språk i bruk

följande avsnitten – här visas bara grundprinciperna för hur satsschemat är uppbyggt och hur det fungerar. Fundament Typplats

Nominal 1 (N1)

Adverb 1 (A1)

Verb (V)

Nominal 2 (N2)

Adverb 2 (A2)

Ville

Kalle

inte

handla

en ny PC

på rean igår?

… att

Kalle

inte

ville handla

en ny PC

på rean igår.

Poängen med och utgångspunkten för satsschemat är att de olika leden står i en bestämd ordningsföljd gentemot varandra. Som du ser är meningarna i uppställningen ovan inte likadana. Det första exemplet är en huvudsats – i det här fallet i form av en fråga – och det andra en bisats, närmare bestämt en att-bisats. Vi kommer tillbaka till huvudsatser och bisatser längre fram. Med satsschemat vill man nämligen också visa att olika typer av satser har fler likheter än olikheter och att det därför blir en fördel att beskriva dem med hjälp av ett och samma satsschema. En sådan här schematisk beskrivning av den svenska satsstrukturen blir med nödvändighet något förenklad, men i syfte att arbeta med satsstrukturer och laborera med meningar och meningars betydelseförändringar är det gemensamma schemat en bra utgångspunkt. I satsschemat ovan är alla positioner fyllda, men så behöver det givetvis inte vara. Beroende på innehållet i ett yttrande och de led som ingår i yttrandet kommer fler eller färre positioner att vara fyllda. Den regel man aldrig kommer ifrån är dock att den så kallade typplatsen måste vara fylld (i huvudsatsen) och därtill antingen fundamentet eller den position som kallas N1. Några exempel ges nedan. Fundament Typplats

Kommer

Kalle?

Vem

kommer?

←

Kalle

vill

←

springa.

… att

Kalle

springer

fort.

Vi inleder med huvudsatsen eftersom den svenska huvudsatsen erbjuder stora variationsmöjligheter när det gäller ordföljden. Hur kan detta komma sig? Jo, nästan alla led som finns med i huvudsatsen kan flytta till den position som kallas fundament och som står först i satsen. När ett led har flyttat till © F ö rfattar e n o c h S tud e ntlitt e ratur

978-91-44-08299-8_01_book.indd 69

2013-12-18 19:20

3 Verktygslåda för språk i bruk

fundamentet lämnas en lucka tom i positionsschemat. Resultatet av flyttningen blir att något har förändrats i meningen. Detta framgår av schemat nedan. Pilarna markerar varifrån det fundamentplacerade ledet har flyttat. Fundament

Typplats

Ville

Kalle

inte

handla

en ny PC

på rean igår?

Kalle

ville

←

inte

handla

en ny PC

på rean igår.

Inte

ville

Kalle

←

handla

en ny PC

på rean igår?

En ny PC

ville

Kalle

inte

handla

←

på rean igår.

På rean igår

ville

Kalle

inte

handla

en ny PC.

←

Om vi flyttar Kalle från N1 till fundamentet har vi inte längre en fråga utan ett påstående. Vi får då också ett exempel på den vanligaste menings konstruktionen i svenskan, nämligen påståendesatsen med det så kallade subjektet först. Flyttar vi något av leden en ny PC från N2 eller på rean igår från A2 ändrar vi inte formen på meningen men väl innehållet genom att det led som placeras i fundamentet blir mer betonat. Om vi istället låter negationen inte flytta från A1 till fundamentet får vi en form av bekräftande fråga och därmed en konstruktion som är lite speciell både till form och innehåll. Det enda led som inte utan problem kan flyttas längst fram i satsen är handla i V, och detta återkommer vi till – den flyttningen är därför inte heller markerad i schemat. Att leden i satsschemat alltid står i en bestämd ordningsföljd medför att den position som ett led flyttat ifrån inte kan fyllas av något annat led. Positionerna är alltså reserverade för en viss typ av led, och om det ledet istället står i fundamentet är grundpositionen ändå inte tillgänglig för något annat led. Det framgår också tydligt om man försöker flytta andra led dit: ordföljder som *Kalle || ville || en ny PC || inte || handla || på rean igår, där ledet en ny PC i N2 flyttats till subjektspositionen N1, fungerar inte i svenskan. En av de pedagogiska poängerna med satsschemat är de möjligheter som erbjuds när det gäller att tydliggöra hur satser är uppbyggda. Därmed kan man också resonera om hur man med enkla medel kan förändra innehållet i en sats. För att visa detta konkret utgår vi från en elevtext.

978-91-44-08299-8_01_book.indd 70

2013-12-18 19:20

3 Verktygslåda för språk i bruk

Elevtextexempel 1 Texten är skriven av en elev i år 9. Mina nio skolår 1:a till 3:e klass. Jag var mycket nervös. Jag kände bara två stycken, Jon och Karin sedan dagis. Vi var 16 elever i klassen. Våran fröken agnes hade långt brunt lockigt hår. Oskar och jag blev nästan bästisar, fast vi slogs mest. Vi lekte ofta hemma hos honom med Star Wars gubbar. Ibland spelade vi kula. När vi var hemma hos mig så tittade vi på Star Wars eller lekte indianer och cowboys. Skolan var gul och var från 1907, den heter ramsdalsskolan Vi fick en paradel klass. De hade också två busar. Ifall inte Oskar och jag bråkade så bråkade vi med dem. I fyra slog vi ihop klasserna och fick en ny lärare som heter marianne. Hon var gammal och en dålig lärare hade vi hört. Då tog vi vår chans. Jag lugnade mig men de andra i klassen bråkade varje dag med henne. Föräldrarna ordnade möten för problemet med fröken. Konstigt nog fick hon reda på det. och skrev in i tidningen och hon kallade sig för anna. I feman fick vi en ny lärare som heter pernilla. Hon var 25 år blond, ganska bra. Då flyttade Oskar och Jag hade fått stämpel som bråkare. Det innebar att jag inte hade några kompisar förutom en kille som heter daniel. Han är jag fortfarande bra kompis med. Han är snäll och väldigt bra på att rita. I femman åkte vi på ett nordiskt läger, då bodde vi i stugor med danskar och finnar. Där tyckte jag, och en annan kompis som heter max om en tjej. Henne följde vi efter hela resan. Våran klass skulle springa staffet i turestad. Då sov vi på ett vandrarhem och knappt sov någonting. för vi var uppe så sent. På tävlingen, då vann vi och fick äta på Mc donald’s.

För att enkelt få en överblick över hur elevens meningar är uppbyggda för vi in dem i satsschemat. De nio första satserna är införda i satsschemat nedan, och meningsmönstret för de följande satserna är nästan genomgående detsamma.

1 Texten är hämtad ur textbanken NU03 och något modifierad.

978-91-44-08299-8_01_book.indd 71

2013-12-18 19:20

3 Verktygslåda för språk i bruk Fundament

Typplats

Jag

var

←

Jag

kände

←

har

←

16 elever

Våran fröken agnes

hade

←

långt brunt lockigt hår.

Oskar och jag

blev

←

mycket nervös. bara

nästan

två stycken … i klassen.

bästisar

slogs

←

mest.

lekte

←

ofta …

Ibland

spelade

kula

←

Av de nio första meningarna har 8 stycken subjektet, eller ”den som gör något”, i fundamentpositionen. Subjektet inleder satsen. Det handlar alltså om flytt av ett led från N1-positionen. Som påpekades ovan är detta en vanlig meningsstruktur i flera textgenrer, och den är också frekvent i elevtexter. Det led som flyttats fram i fundamentet och som inte är subjekt är tidsadverbet ibland från A2-positionen i sista exemplet, som därmed varierar meningsstrukturen. Inte desto mindre kan man resonera med eleven om effekterna av att sällan variera sin meningsuppbyggnad, nämligen att läsaren kan känna att skribenten upprepar sig. Man kan också notera att A1-positionen och V-positionen i princip inte används över huvud taget. Det är som påpekats inget krav att alla positioner ska vara fyllda i en mening, men en text kan vanligen göras betydligt mer varierad om fler positioner utnyttjas. Med hjälp av A1-positionen kan texten modifieras på olika sätt, inte bara genom negation: Jag var faktiskt/ju/möjligen mycket nervös. Och genom att använda även V-positionen kan man uttrycka ett bredare och mer detaljerat tidsspann: Jag hade varit/skulle kunna ha varit/ mycket nervös. Det är nu dags att gå över till att presentera de olika positionerna i satsschemat mer ingående. Presentationen av positionerna kommer inte att följa den linjära ordningen i satsschemat eftersom det finns skäl att låta genomgången av N-, V- och A-positionerna ligga till grund för genomgången om fundamentet och typplatsen. Som påpekats ovan erbjuder den svenska huvudsatsen större möjligheter än bisatsen till ordföljdsvariation, och därför utgår resonemangen i de kommande avsnitten oftast från huvudsatsen. 72

978-91-44-08299-8_01_book.indd 72

2013-12-18 19:20

3 Verktygslåda för språk i bruk

En avslutande kommentar gäller det faktum att alla beskrivningar av språkets struktur med nödvändighet måste bli förenklade. I genomgången av satsschemat och dess positioner är utgångspunkten därför att ge en så bra bild som möjligt av svenskans struktur med fokus på ”vanliga” satser. I alla sammanhang som handlar om språkbruk kan man konstruera mer eller mindre kontextbundna exempel som fungerar på de mest överraskande sätt, och även om dessa är viktiga och intressanta är de inte centrala för en bok om grammatik för lärarstudenter. Tanken här är istället att tillhandahålla en teoretisk verktygslåda som i sin tur kan inbjuda till diskussioner om exempel och konstruktioner som fungerar annorlunda, allt enligt tanken att man utgår från enkla strukturer för att skapa allt mer komplexa sådana.

Positionerna N1 och N2 I det här avsnittet ska vi titta på vilka typer av ord som kan stå i positionerna N1 och N2 och vilken funktion dessa ord och positioner fyller i en mening. Positionerna är markerade med fetstil i satsschemat nedan. Bokstaven N står för nominal, och detta betyder att huvudordet eller kärnan i N1 och N2 oftast kommer att utgöras av ett substantiv eller ett pronomen: substantiven Kalle, en ny PC och Emira liksom pronomenet honom går under den gemensamma beteckningen nominal. Fundament

Typplats

Ville

Kalle

Såg

Emira

A1 inte

handla

en ny PC

på rean igår?

honom

på festen i lördags?

Om det nu är samma typer av ord som står i både N1 och N2 kan man ställa sig frågan varför man ändå väljer att dela upp positionerna i N1 och N2. Poängen är att även om det är samma typ av ord som står i N1 och N2 har leden i N1 och N2 olika funktioner i satsen. Form och funktion är alltså inte samma sak. Vi börjar med att studera formen hos de ord som står i N1 och N2 för att sedan gå över till funktionen. För att beskriva formen hos de ord som återfinns i N1 och N2 introduceras först begreppet fras, som också används för att beskriva formen över huvud taget hos de led som kommer att inta de olika positionerna i satsschemat.

978-91-44-08299-8_01_book.indd 73

2013-12-18 19:20

3 Verktygslåda för språk i bruk

FORMEN: NOMINALFRASEN

När man talar om fraser utgår man från att orden i en mening eller ett yttrande ofta naturligt grupperar sig på olika sätt. Vissa ord hör helt enkelt mer ihop med varandra än andra. I meningen nedan får vi fyra olika grupperingar av ord där gränserna är markerade med hjälp av tecknet ||. I och med denna gruppering av ord har vi delat upp informationen i satsen i fyra olika led, fyra fraser. Den nyantagna studenten || hade fått || ett komplett startset från IKEA || [NF]

[NF]

på introduktionsmötet. Lärarutbildningen || har infört || Bolognasystemet || [NF]

[NF]

sedan några terminer tillbaka.

Indelningen i fraser tar sin utgångspunkt i olika betydelsebärande ord i meningen. På det sättet har varje fras ett huvudord, det ord som har den största betydelsen. Eftersom fokus just nu är nominalfraserna [NF] får vi huvudorden studenten, startset, Lärarutbildningen och Bolognasystemet. Övriga fraser återkommer vi till. Att just dessa ord utgör huvudord i sina två respektive fraser är ganska klart – de är substantiv som utgör kärnan i ett yttrande i och med att de har den tyngsta innehållsliga betydelsen. Som påpekades tidigare räknas också fraser som har ett pronomen som huvudord som nominalfraser. Detta beror på att substantiv och pronomen fyller samma funktion i en mening och pronomen i sin tur kan ersätta substantiv (han/hon istället för studenten, det istället för startset, den istället för Lärarutbildningen och det istället för Bolognasystemet). Nominal är alltså ett begrepp som är vidare än substantiv eftersom även pronomen inkluderas. Ibland utgörs nominalfrasen av endast ett ord, och då är det också detta ord som är kärnan eller huvudordet. Detta gäller för Lärarutbildningen och Bolognasystemet i exemplen ovan. I exempelmeningen om studenten och startsetet, däremot, har nominalen fått olika typer av bestämningar: den nyantagne studenten och ett komplett startset. Bestämningarna kan stå både före och efter huvudordet, beroende på vilken typ av bestämningar det rör 74

978-91-44-08299-8_01_book.indd 74

2013-12-18 19:20

3 Verktygslåda för språk i bruk

sig om. Deras uppgift är att specificera eller vidareutveckla kärnan. Men oavsett hur mycket man utvecklar en kärna/ett huvudord med olika former av bestämningar kommer det fortfarande att vara en enda nominalfras: Den alldeles nyantagna begåvade och unga studenten med ljust hår och nyinköpta kläder från H&M är fortfarande en och samma nominalfras med studenten som huvudord. Därmed placeras frasen i sin helhet i N1 eller N2. Att fraserna i sin helhet placeras in i särskilda positioner visar att frasen i sin helhet också ska vara flyttbar, även om meningarna ofta får en annan betydelse om man ändrar frasernas placering. Att klyva fraser och bara flytta en del av frasen är däremot oftast svårt. Det beror just på att man arbetar utifrån en kärna som får bestämningar som hör direkt samman med kärnan och inte klarar sig utan denna. Längre fram kommer vi också att se att fraserna utgör indelningsgrunden för satsdelarna i en sats, alltså en funktion i en sats kommer att motsvaras av en fras. Sammanfattningsvis så långt kan vi konstatera att man alltså utgår från de största delarna som en mening kan delas in i när man delar in en mening i fraser. Vi kan också slå fast att fraserna måste flyttas som enheter eftersom de utgörs av ord som hör samman. På det sättet blir frasernas placering viktig att få grepp om, liksom effekterna av en felaktigt placerad fras. En riktlinje är att fraser som hänger nära samman med varandra också placeras tillsammans eller åtminstone så att det på annat sätt tydligt framgår att leden hör samman. Ett klassiskt exempel där detta inte fungerar är när en bestämning placeras felaktigt med avseende på huvudordet: Vansinnig och omgiven av dåliga rådgivare kan jag inte annat än att beklaga Erik den XIV. Genom att skilja vansinnig och omgiven från huvudordet Erik kommer orden istället att höra samman med jag, vilket inte var meningen. Ur ett lärarperspektiv är fraser användbara och viktiga att arbeta med eftersom de är flyttbara och utbyggbara. Svenska nominalfraser är mycket utbyggbara, och detta kan man som lärare påpeka för elever som behöver och vill utveckla sitt språk. Att exempelvis kunna bygga ut nominal med detaljer och specificeringar är en del av den elaborerade kod som skolan är tänkt att hjälpa eleven med att utveckla. Lite längre fram i det här avsnittet ska vi se hur en sådan utbyggnad av nominalfraserna går till. Innan dess ska vi undersöka de ord som utgör kärnan i en nominalfras, nämligen substantiv och pronomen.

978-91-44-08299-8_01_book.indd 75

2013-12-18 19:20

11 mm

K atarina Lundin

Grammatik för lärarstuderande

Tala om spr åk

tala om språk

tala om språk Grammatik för lärarstuderande

2:a uppl.

K ATAR INA LUNDIN

www.studentlitteratur.se

978-91-44-08299-8_01_cover.indd 1

2013-12-19 13:50