9789147103270

HANDE

L

PRAKTISK MARKNADSFÖRING A PRAKTISK MARKNADSFÖRING A – att marknadsföra i butik

– att marknadsföra i butik Praktisk marknadsföring A – att marknadsföra i butik ger en bred introduktion i butikens marknadsföring. Boken fungerar som en handbok och beskriver vad som krävs för att framgångsrikt marknadsföra en butik. För att du ska få en ökad förståelse för marknadsföring innehåller boken intervjuer med personer från branschen.

Samtliga kapitel avslutas med både enklare och mer fördjupande uppgifter. I bokens projekt ges möjlighet att arbeta praktiskt och kreativt med en konkret butiksidé.

H2000 Praktisk marknadsföring A tar upp följande moment: • Affärsidé • Grunderna i marknadsföring • Sinnesmarknadsföring • Marknadsföring av butiker • Kampanjplanering • Exponering • Texta med dator och för hand • Lagstiftning H2000-serien omfattar läromedel för kurserna inom karaktärsämnet handel. Serien är lättsamt skriven, problemorienterad och rikt illustrerad. Böckerna innehåller bland annat intressanta branschporträtt, faktarutor, omväxlande arbetsuppgifter och projektförslag.

Jan-Olof Andersson är medförfattare till R2000. Läromedlet fick pris som bästa företagsekonomiska läromedel för gymnasieskolan av Föreningen Företagsekonomiska Institutet. Dessutom vann boken det Verbala priset i tävlingen Svenska PublishingPriset 2005. Anders Pihlsgård och Jan-Olof Anderssons marknadsföringsbok M2000 Compact nominerades 2006 till bästa läromedel i samma tävling. Gunilla Eek är handelslärare och näringsidkare i handelsbranschen och har fått Kungliga Vitterhetsakademins utmärkelse för berömvärd lärargärning inom skolväsendet.

LI B E R

2000

FAKTA OCH UPPGIFTER

PRAKTISK MARKNADSFÖRING A

HANDE

L

2000

– att marknadsföra i butik Best.nr 47-10327-0 Tryck.nr 47-10327-0

omslag marknadsföring+utvärdex.indd 1

10-04-21 09.01.19

Innehåll 1

Planera din marknadsföring

12

3

Marknadsföring utifrån affärsidé 13 Behov 15

Sinnena och marknadsföringen 61 Hur kan sinnesmarknadsföring användas? 65

Kund 16

Lukt 65

Produkt 19

Ljud 67

Affärsidén prövas på marknaden 20 Marknaderna blir större ... och mindre 21 Marknadsföringens olika möjligheter 24

Syn 68

I KORTHET 29

I KORTHET 75

UPPGIFTER 30

UPPGIFTER 76

Smak 71 Känsel 72

Att skapa en sinnesupplevelse i butiken 73

4 2

Sinnesmarknadsföring i butiken 60

Marknadsför din butik

36

Planera dina kampanjer

80

Locka till besök och inköp 82 Skapa uppmärksamhet via medier 82

Profil utifrån affärsidé 38

Locka in kunden i butiken 83

Lågt pris 40

Inspiration och spänning leder till köp 84

Exklusivitet 40

Kampanjer 86

Specialisering 40

Årsplanering av kampanjer 86

Hög servicenivå 41

Profilen och de fyra P:na 42 Produkten – anpassa sortimentet efter målgruppen 42 Priset – beror på vad butiken erbjuder 44 Platsen – butikens läge 44 Påverkan – relationen till kunden 45

Skapa helhetsupplevelse 48 I KORTHET 49 UPPGIFTER 50

s001-011 marknadsföring framvagn.indd 4

H U R G Ö R S TA D I U M E N K A M P A N J ? 8 8

Att planera en kampanj 92 Formulera mål för kampanjen 92 Bestäm målgrupp 94 Bestäm kampanjaktiviteter 94 Praktiska kampanjförberedelser 95 Genomför kampanjen 96 I KORTHET 97

KAMPANJPLAN I PRAKTIKEN − NK:S J U L S K Y LT N I N G 9 9 UPPGIFTER 104

10-04-21 09.22.29

5

Fånga kunden via synintryck 110 – exponera

AT T P R O D U C E R A S K Y LTA R I B U T I K 1 5 2

Vad är exponering? 112

Enkelt reklamblad utifrån företagets profil 155 Texta personligt156

Exponering förstärker företagets profil 113

Textningens grunder 156

Exponeringens huvuduppgift är att sälja 114

Verktyg 157

AIDAS-regeln 114 Välkomna kunden 116

57 Låt hela kroppen vara med! 157

Inne i butiken 116

Sju grundlinjer och tre

Skyltfönstret 120

gyllene regler 158

Hur börjar man? 158

Praktisk butikskommunikation 121

Dags att träna! 162

Grafiska grundregler 121

Spärrning 163

Exponeringsteknik 121

Skuggning 163

Belysning 122

Kalligrafi 163

Färgsättning 123

I KORTHET 164

Prisinformationsregler 123

UPPGIFTER 166

Disponera rätt! 162

Exponeringar är inte alltid lika 124 Olika slags exponeringar 124

7

Kreativitet i den lilla butiken 127

Följ spelreglerna

Trender 128

Ange alltid priset 176

I KORTHET 129

Prismärkningn 176

EXPONERING I PRAKTIKEN − MQ:S BUTIKSKONCEPT 130

Jämförpriser 177

UPPGIFTER 136

Om man anger fel pris 177

174

Pris på tjänster 177

Marknadsför lagligt 178

6

Skapa budskap – med datorn eller för hand

Stöd för etik 178

146

Marknadsföringslagens regler 180 Aggressiv och vilseledande marknadsföring 180

Säljande skyltar väcker uppmärksamhet! 148 Att utforma skyltar 149

Fler bestämmelser i marknadsföringslagen 182

Vem övervakar? 183 Vad blir straffet? 183

Tänk på budskapet! 149

I KORTHET 184

Enkel layout 150

UPPGIFTER 186

s001-011 marknadsföring framvagn.indd 5

10-04-21 09.22.36

s038-059 marknadsforing kap 2.indd 38

10-04-21 10.00.05

2 Marknadsför din butik En butik som är lagom stor, har ett lagom sortiment av kläder, lagom trevliga säljare och ligger hyfsat bra till – vad säger den dig? En butik måste ha en tydlig karaktär eller personlighet. Detta brukar man kalla butikens profil.

Om du tänker på IKEA, H&M, Mio, Sportex och flera andra butikskedjor så kan du säkert sitta hemma i soffan och beskriva vilket sortiment de har, var butikerna brukar ligga, hur butikerna brukar se ut och vilken servicenivå man kan förvänta sig i dem. För att motsvara kundernas förväntningar är alla butiker i kedjan lika. Då känner kunderna igen sig var de än besöker en sådan butik. Det är idén med profilering: att butiken eller kedjan bestämmer sig för vem man ska vara för sina kunder och sedan är konsekvent med det. Profilen är alltså hur ägaren vill att kunden ska uppfatta butiken.

MARKNADSFÖR DIN BUTIK

s038-059 marknadsforing kap 2.indd 39

39

10-04-21 10.00.10

Bokhandlare kan ha olika profil. Några satsar på att ha ett fullt sortiment, andra på en inspirerande miljö och några på att bara sälja en viss typ av böcker, som till exempel Pocketshop.

Profil utifrån affärsidé I förra kapitlet diskuterade vi affärsidén och hur den ska utformas. Den ska vara så tydligt utformad att man kan skapa en profil utifrån den. Affärsidén ska vara ledstjärnan för butiken under lång tid Affärsidén brukar inte vara så detaljerad att man direkt kan läsa ut hur butikens profil ska se ut. Arbetet med profilen blir därför nästa steg när affärsidén är formulerad.

40

MARKNADSFÖR DIN BUTIK

s038-059 marknadsforing kap 2.indd 40

10-04-21 10.00.10

2

I kapitel 1 citerade vi Stadiums affärsidé. Du har säkert varit inne i en Stadiumbutik eller besökt hemsidan och sett hur den förverkligas i butiken.

I Stadiums affärsidé finns inget om butikernas sortiment, men urvalet av varor ska överensstämma med tankarna i affärsidén. Likadant är det med butiksläge, reklam och utformning av butikerna. Men allt sådant gör man först när man har skapat butikens profil.

Profil: kännetecken

För att en profil ska vara lyckad måste den tilltala kundernas behov. Finns det sedan tillräckligt många kunder som efterfrågar butiker med den profilen är möjligheterna goda att butiken blir lönsam. Ett sätt att skapa en profil är att man utgår ifrån något av de fyra P:na och sedan satsar på att bli riktigt bra på just det. Hur de andra P:na utformas blir en konsekvens av detta val.

Vi ska titta närmare på några vanliga sätt att profilera butiker.

MARKNADSFÖR DIN BUTIK

s038-059 marknadsforing kap 2.indd 41

41

10-04-21 10.00.21

Skapa helhetsupplevelse Det är viktigt att alla delar i butikens marknadsföring hänger ihop. Därför måste den vara förankrad hos alla i företaget. Butikens profil bör inte upplevas som motsägelsefull. Reklamen får till exempel inte förmedla en sak och personalen en helt annan.

När man öppnar en ny butik kan man därför tänka i olika steg: 1

Bestäm profilen och genomför den i butiken.

2

Visa profilen i olika former av exponering och reklam.

3

Stärk profilen genom att vara konsekvent i alla möten med kunden.

Allt ska stämma överens: logotyp, skyltning, entré, personal, emballage (papper och påsar), kassadisk, inredning och miljö. Är det något som avviker reagerar kunden.

Man måste hela tiden arbeta aktivt för att kunderna ska uppfatta butikens profil som man tänkt sig, men det är också viktigt att den inte ser likadan ut år efter år. Mellan kundens besök ska det helst ha hänt något som skapar nyfikenhet – samtidigt som kunden känner igen sig.

I en designbutik kan till och med snöret vara designat. Allt som kunden får med sig från butiken ska kännas rätt.

MARKNADSFÖR DIN BUTIK

s038-059 marknadsforing kap 2.indd 50

10-04-21 10.00.45

5

I korthet r För att en butik ska uppfattas som attraktiv måste den ha en tydlig profil. Lågpris, exklusivitet, specialisering och hög servicenivå är fyra vanliga sätt att profilera en butik. Den profil butiken bestämmer sig för avgör hur de olika P:na används i marknadsföringen.

2

r Butikens sortiment kan ses som konkurrensmedlet produkt och ska vara anpassat till butikens profil. Man ska ta ställning till om sortimentet ska vara brett eller smalt, det vill säga om man ska ha många eller få varugrupper. Dessutom måste man ta ställning till om sortimentet ska vara djupt eller grunt, det vill säga om man ska ha många eller få varianter av varje vara.

r Priset är viktigt som konkurrensmedel och hänger ihop med butikens profil. Man kan normalt inte förena en liten butik som har hög kvalitet på sortimentet eller hög servicegrad med ett lågt pris.

r Plats (butikens läge) avgör vem som kommer in i butiken. En lågprisbutik måste till exempel ha låga omkostnader och finns därför ofta utanför tätorten med god tillgång till parkeringsplatser. Dagligvarubutiken som betjänar sitt närområde ligger där kunderna bor.

r Före köpet handlar påverkan om hur kunderna ska påverkas att välja butiken och sedan köpa något när de väl är där. En del kunder kommer på rekommendation av trogna kunder – genom kundrelationerna.

Butiken påverkar också kunderna med bland annat reklam, skyltning utanför och i butiken samt genom butikens hemsida.

r Efter köpet är butikens relationsmarknadsföring en viktig del i marknadsföringen. Den går ut på att skapa nöjda kunder som kommer tillbaka. Det kan man göra genom att knyta trogna kunder till sig med olika erbjudanden och ta hand om missnöjda kunder med respekt och generositet.

MARKNADSFÖR DIN BUTIK

s038-059 marknadsforing kap 2.indd 51

51

10-04-21 10.00.48

T

H U R M A R K N A D S F Ö R M A N E T T N Y S TA R TAT F Ö R E TA G ?

Ta kontakt med ett företag som är relativt nystartat och intervjua ägaren om hur denne tänkte när företaget startades. Försök välja olika typer av företag inom kursgruppen, till exempel dagligvarubutik, specialvarubutik, resebyrå, hotell/restaurang eller tjänsteföretag.

Ta reda på följande: • Vem äger företaget?

Uppgifter

„

F Ä LT U P P G I F

2

• Vilken affärsidé har företaget?

• Hur ser sortimentet av varor eller tjänster ut, smalt eller brett, djupt eller grunt?

• Vilken prispolitik har företaget?

• Vilken profil eftersträvar ägaren?

• Varför valde ägaren den lokal som butiken ligger i?

• Vilka krav har företaget på sina anställda?

• Hur marknadsför företaget sig?

• Hur arbetar företaget med kundrelationer?

• Egna frågor.

Presentera den information ni fått fram.

MARKNADSFÖR DIN BUTIK

s038-059 marknadsforing kap 2.indd 59

59

10-04-21 10.01.00

s060-079 marknadsforing kap 3 ny.indd 60

10-04-21 10.15.51

3 Sinnesmarknadsföring i butiken Varje gång du hör glassbilen från Hemglass nås du av marknadsföring som riktar sig direkt till ett av dina sinnen – hörseln. Och det fungerar! Melodislingan får dig att tänka på glass. Men om du sedan köper något beror på om du vill ha glass eller inte. Hemglass idé, att koppla ihop en jingle (melodi) med en produkt (glass) och ett säljställe (glassbilen) är ett exempel på marknadsföring som aktiverar våra sinnen. Detta kallas sinnesmarknadsföring.

Egentligen är sinnesmarknadsföring inget nytt. Företag har länge arbetat för att påverka kundernas olika sinnen, bland annat när produkter utformas. Till exempel skapar all design synupplevelser och materialet i kläder och bilsäten skapar känselupplevelser. Det som är nytt är att företag har blivit betydligt mer medvetna om fördelarna med att utforma marknadsföring och säljmiljöer utifrån kundernas sinnesupplevelser.

SINNESMARKNADSFÖRING I BUTIKEN

s060-079 marknadsforing kap 3 ny.indd 61

61

10-04-21 10.15.59

Synsinnet använder vi för att läsa och tolka vår omgivning. Det är också viktigt för hur vi bedömer olika produkter. Det ska ”se gott ut” på restaurangen, miljön i butiken ska vara attraktiv och fin osv.

Studerar vi endast förmågan att urskilja färger så kan den som har normalt färgseende urskilja miljontals färger.

Luktsinnet Det sinne som kanske mest påverkar vårt känsloliv är luktsinnet. Vi kan uppfatta och minnas upp till 10 000 olika dofter.

När vi sedan känner den doften kommer vi ihåg situationer eller personer som förknippas med den doften.

Hörselsinnet Förmågan att uppfatta ljud är helt central för vår kommunikation med omvärlden. Det är inte bara tal, röst och tonläge som är viktigt. Ljud påverkar hur vi upplever vår omgivning. Tänk till exempel på hur musik påverkar oss.

Smaksinnet Detta sinne har egentligen inte så stort register, vi kan urskilja ett fåtal smaker i munnen. Men tillsammans med luktsinnet kan vi uppleva ett stort antal smaker. Men man kan också tala om smaksinnet i betydelsen smak... Då handlar det exempelvis om attityder till ett varumärke.

Känselsinnet Det är det sinne som hela kroppen upplever vid beröring. Man kan utforska ett föremål genom att känna på det.

Och då komplettera det intryck man fått genom att titta på det. En snygg design på ett föremål som en mobiltelefon kan efter att man känt på den och upptäckt att den är ”plastig” och lite rå på ytan upplevas som mindre attraktiv än man tidigare tyckte.

63

s060-079 marknadsforing kap 3 ny.indd 63

10-04-27 09.02.00

EXEMPEL

Belysningen har stor betydelse för synupplevelsen. I dagligvarubutiken belyser man fiskdisken med kallare ljus för att fisken ska se färsk ut. Grönsakerna får ett varmare ljus för att förstärka färgerna. På resturangers toalett finns ofta en spegel med tonat glas eller ett varmt ljus för att besökaren ska se frisk och brun ut. För vem vill se blek och glåmig ut i spegeln?

Färgval på väggar, val av golv, inredning, skyltning, belysning och personalens klädsel har stor betydelse för hur butiken uppfattas. Därför görs detta mycket medvetet.

Mer om butikens utformning finns i kapitel 5.

70

SINNESMARKNADSFÖRING I BUTIKEN

s060-079 marknadsforing kap 3 ny.indd 70

10-04-21 10.16.36

T

HUR ANVÄNDER BUTIKEN SINNESMARKNADSFÖRING? Ni ska besöka en butik och studera hur den använder sinnesmarknadsföring i praktiken. Se till att ni i kursgruppen delar upp er, så att flera olika slags butiker blir besökta. Om ni har ett köpcentra i närheten kan en grupp studera hela miljön i köpcentrat.

•

Beskriv era butiker enligt följande: – Vilket slags butik är det?

Uppgifter

„

F Ä LT U P P G I F

3

– Vilka varugrupper finns?

•

Hur använder man sinnesmarknadsföring i butiken? Fundera över sinnena: – lukt – Ljud – synintryck – smakupplevelser – känselintryck.

•

Vilken helhetsupplevelse ger butiken? Bedöm om butiken lyckats.

•

Föreslå hur butiken skulle kunna höja sinnesupplevelsen och därmed skapa en bättre säljmiljö.

•

Presentera er butik och era slutsatser för kursgruppen.

SINNESMARKNADSFÖRING I BUTIKEN

s060-079 marknadsforing kap 3 ny.indd 79

79

10-04-21 10.16.52

Belysning Att sätta rätt belysning i både butik och skyltfönster är en hel vetenskap.

För bästa belysning är det viktigt att tänka på att ha dels ett bra allmänljus, dels ett ljustillskott i form av punktbelysning.

Ljuset drar till sig uppmärksamhet. Därför måste skyltfönstret vara väl upplyst. Allmänljus kallas den grundbelysning som behövs i fönstret, och som ger ljus över hela exponeringsytan. Detta ljus ska ha en hög belysningsstyrka (vara starkt) för att skyltningen i fönstret ska synas väl, även i dagsljus.

Under dagen behövs hög belysningsstyrka för att få bort den stora skillnaden mellan dagsljuset ute och det mörkare ljuset inne. Ett starkt ljus tar bort effekterna av reflexer i skyltfönstret som kan göra det svårt att se exponeringen. Man ska också tänka på att alla lampor har olika färgtemperatur, vilket påverkar färgåtergivningen Punktbelysning ger intensivljus på de föremål som man vill ge maximal uppmärksamhet, och den ger skyltningen liv och omväxling. Med belysning kan man både dramatisera och skapa atmosfär.

Här har man riktat ljuset på de vita kannorna för att blicken ska dras till kannorna.

122

FÅNGA KUNDEN VIA SYNINTRYCK – EXPONERA

s110-145 marknadsforing kap 5.indd 122

10-04-21 10.56.27

MARKNADSFÖR EN BUTIK Del 1

projekt

Det bästa sättet att lära sig praktisk marknadsföring är att själv förbereda en butiksstart. I detta projekt ska ni först planera för att starta en butik och därefter ta fram kampanjmaterial. Projektet följer bokens upplägg och består av två delar som kan arbetas med fristående från varandra. Den första delen handlar om att planera sin marknadsföring och den andra delen handlar om att genomföra marknadsföringen i butik, det vill säga att praktiskt utforma olika slags kampanjmaterial.

Arbeta i grupp om två–tre personer. Ert arbete ska mynna ut i en dokumentation som omfattar hela projektet. Del 1 är lämpligt att dokumentera i en skriftlig rapport och i Del 2 samlas allt material som ni utformat i en pärm eller mapp.

Projektet ska vara dokumenterat så att en nyanställd kan förstå butikens profil och klara av att utforma butikens exponering och skyltning.

Planera din marknadsföring (Kapitel 1) Börja med att bestämma er för vilken slags butik ni ska starta. Välj en bransch som ni är intresserade av, det kan vara allt från en resebyrå till en livsmedelsaffär. Det viktiga är att ni kan tänka er att arbeta i den butik ni väljer.

A F O R M U L E R A E N A F FÄ R S I D É • Vilka behov vill ni tillgodose med er butik?

• Vems behov vill ni tillgodose, det vill säga vilka kunder vänder ni er till?

• Vilket sortiment (varor eller tjänster) ska butiken ha?

• Vilka resurser är viktiga för att butiken ska fungera?

• Bestäm var er butik ska ligga och vilka öppettider ni ska ha.

B

BESKRIV KUNDGRUPPEN

Beskriv kundgruppen utförligt. Var bor era kunder? Vilka intressen har de, etcetera? Består kundgruppen av ungdomar, kan ni till exempel använda er av ungdomsbarometerns indelning. Här är ett exempel på en av deras undersökningar.

190

FÖ P RL OJJ ESKPTE L R E G L E R N A

s174-200 marknadsforing kap 7.indd 190

10-04-21 12.32.17

Uppgifter

K AN D U D E TTA? 1 Vad menas med exponering?

2 Vad står AIDAS för?

3 Hur kan man skapa ”rum” i butiken?

4 Vad menas med att skyltfönstret är ansiktet utåt?

5 Vad är det för skillnad mellan allmänbelysning och punktbelysning?

6 Varför ska man begränsa antalet färger i en skyltning?

1 VILKA KUNSKAPER HAR DU? Svara kortfattat på nedanstående frågor.

A Vad menas med ett företags grafiska profil?

B Varför är det viktigt att vara noga med företagets grafiska profil?

C På vilken höjd finns skyltfönstrets synfält?

D Vilken funktion har blickfånget i ett skyltfönster?

E Vad menas med att en skyltning är asymmetrisk respektive symmetrisk?

2 VILKEN SORTS EXPONERING HANDLAR DET OM? Här ser du tre skyltfönster med olika slags exponeringar.

A Vilket av skyltfönstren har • priserbjudande • temaexponering • märkesexponering?

B Vilken exponering passar bäst (rea-, tema- eller märkesskyltning) när man har en exklusiv klädaffär med kända varumärken i sortimentet?

C Vilken exponering passar bäst hos en resebyrå?

136

FÅNGA KUNDEN VIA SYNINTRYCK – EXPONERA

s110-145 marknadsforing kap 5.indd 136

10-04-21 10.58.09

Uppgifter 5

FÅNGA KUNDEN VIA SYNINTRYCK – EXPONERA

s110-145 marknadsforing kap 5.indd 137

137

10-04-21 10.58.09

Uppgifter

6 MÖBLERA BUTIKEN UTIFRÅN ALLA SINNEN

Flera butiker på din ort vill ändra om i sina butiker. Butikslokalerna ska inredas till mer säljstimulerande miljöer. Tänk utifrån våra fem sinnen: lukt, ljud, syn, smak och känsel.

Butiker i följande branscher ska byggas om: • livsmedel • radio- och tv • foto • musik och/eller spel • blommor • glas- och porslin • kläder • sport • guldsmed • bok- och papper Arbeta i grupp (2–3 personer).

140

FÅNGA KUNDEN VIA SYNINTRYCK – EXPONERA

s110-145 marknadsforing kap 5.indd 140

10-04-21 10.58.41

B Gör en enkel skiss av hur lokalen ser ut just nu.

C Skaffa information och inspiration om trender inom exponering och butiksmiljö. Googla eller leta efter en intressant artikel i en facktidning. Ett förslag på detaljhandelstidning är Habit.

D Skapa en ny och spännande säljmiljö för er butik. Skissa på hur ni tycker att den ska se ut och bygg därefter en modell. Färgsätt, ljussätt, doftsätt, skapa rätt ljud till ”butiksrummet/en” och bygg den rätta känslan.

Uppgifter

A Börja med att välja en bransch och en butik på er ort.

E Presentera era miljöer i form av en utställning utifrån alla sinnen. Bjud in någon representant för de olika branscherna och diskutera era förslag. Kanske leder det till att ni ”säljer in” någon av idéerna till en riktig butik.

7 S P O R T C I T Y V I L L F Ö R S TÄ R K A S I N V Å R K A M P A N J

5

Sportcity har ett brett sortiment sportutrustning och sportkläder. Det är dags att planera årets exponering till vårkampanjen. Sportcity brukar ha något spännande och oväntat i skyltfönstret. En vår hade de 50-talstema och skyltade med en vespa full med packväskor, tält och sovsäckar. På vespan satt en skyltdocka med pepitarutig hjälm av 1950-talssnitt. Som blickfång var det suveränt. Nu ska vårens blickfång tas fram.

A Ge Sportcity ett förslag till uppseendeväckande blickfång för vårskyltningen.

B Vilka varor tycker du att butiken ska ha i sin vårexponering förutom det blickfång du föreslagit i A-uppgiften?

FÅNGA KUNDEN VIA SYNINTRYCK – EXPONERA

s110-145 marknadsforing kap 5.indd 141

141

10-04-21 10.58.44

Bildförteckning s. 3 Helene Carlsson s. 19, 26, 45, 48, 50, 56, 84, 85, 113, 115, 118, 119, 121–125, 135n, 137m, 138h, 140, 176, 177 Elisabeth Zeilon s. 6 – 10 Stadium s. 15 Mike Finn-Kelcey/Reuters/Scanpix s. 15 infälld Jeppe Gustafsson/Scanpix s. 16 Krister Larsson/XP/Scanpix s. 18 Martti Kainulainen/Lehtikuva/Scanpix s. 21 Robert Henriksson/DN/Scanpix s. 24 Nespresso s. 25 Leif R Jansson/Scanpix s. 27 Jonas Lindkvist/DN/Scanpix s. 31 m Rolf Christensen/Scanpix s. 31 h Science Photo Library/IBL s. 32 I Dream Stock/Masterfile/Scanpix s. 34 Björn Wanhatalo/Scanpix s. 35 Kajsa Fagerström/Ving s. 40 ö Anette Nantell/DN/Scanpix s. 40 n Leif R Jansson/Scanpix s. 41 Andreas Apell/Scanpix s. 42, 43 Jessica Gow/Scanpix s. 46 Bertil Ericson/Scanpix s. 49 Jan-Olov Andersson s. 54 Björn Larsson Ask/SvD/Scanpix s. 57 Leif Jacobsson/GT/Scanpix s. 63 Volkmar Schulz/Keystone/Scanpix s. 64 Fredrik Persson/Scanpix s. 66 Sofi Wiklund/Dagbl Sundsvall/Scanpix s. 67 Nudie Jeans CO s. 69 ö Justin Sullivan/AFP/Scanpix s. 69 n www.holocube.eu s. 70 Leif R Jansson/Scanpix s. 71 Roger Vikström/Scanpix s. 72 Staffan Löwstedt/SvD/Scanpix s. 74 IStockphoto s. 78 Philip Ljungström s. 83 v Åsa Sjöström/DN/Scanpix

200

s. 83 h Klara Leo/IBL s. 87 Ove Jonsson/Sydsv/IBL s. 88 – 91 Stadium s. 93 www.solochsand.se s. 95 Jeppe Gustafsson/Scanpix s. 96 Ulf Palm/Scanpix s. 99 Helene Carlsson s. 102 – 103 NK s. 106 Fredrik Funck/DN/Scanpix s. 107 Greg Johnston/Lonely Planet/Scanpix s. 108 Claudio Bresciani/Scanpix s. 112 Jessica Gow/Scanpix s. 116 Zhang Kaixin/ChinaFotoPress/IBL s. 117 Måns Langhjelm/Scanpix s. 120 Christine Olsson/Scanpix s. 128 ©Habit s. 130 – 135 ö MQ s. 137 ö Sören Andersson/Scanpix s. 137 n Åke Nyqvist/NordicPhotos s. 138 v Sari Gustafsson/Lehtikuva/Scanpix s. 139 Hasse Holmberg/Scanpix s. 142 Photodisc s. 149 v Janerik Henriksson/Scanpix s. 149 h Krister Larsson/Scanpix s. 150 Delicato s. 152 Expert s. 153 Hemtex s. 154 Magnus Hallgren/DN/Scanpix s. 157 Inventio Reklam & Foto s. 159 – 163 Anette Jonsson/Grafiskt Service Centrum s. 167 Sygma/Scanpix s. 169 Åsa Westerlund/DN/Scanpix s. 171 Helene Carlsson s. 172 Stig Hammarstedt/Scanpix s. 178 Bugge Woldner s. 181 Oskar Lürén/Scanpix s. 188 Sven-Olof Ahlgren/Scanpix

FÖLJ SPELREGLERNA

s174-200 marknadsforing kap 7.indd 200

10-04-21 12.32.21

ISBN 978-91-47-10327-0 ©2000 Jan-Olof Andersson, Gunilla Eek och Anders Pihlsgård R E DAKTI ON

Helene Carlsson

F O R M G I VA R E

Anna Hild

B I LD R E DAKTI ON PRODUKTION

OM S LAG S F OTO TECKNARE

Marie Olsson

Thomas Sjösten Elisabeth Zeilon

Helena Halvarsson

S PRÅKG RAN S K N I N G

Textbolaget i Stockholm HB

2010 Upplaga 3:1

REPRO T R YC K

Repro 8 AB, Stockholm Graphycems, Spanien 2010

KOPI E R I N G S F ÖR B U D

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, till exempel kommuner/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post kundservice.liber@liber.se

s001-011 marknadsföring framvagn.indd 2

10-04-27 08.11.38

HANDE

L

PRAKTISK MARKNADSFÖRING A PRAKTISK MARKNADSFÖRING A – att marknadsföra i butik

– att marknadsföra i butik Praktisk marknadsföring A – att marknadsföra i butik ger en bred introduktion i butikens marknadsföring. Boken fungerar som en handbok och beskriver vad som krävs för att framgångsrikt marknadsföra en butik. För att du ska få en ökad förståelse för marknadsföring innehåller boken intervjuer med personer från branschen.

Samtliga kapitel avslutas med både enklare och mer fördjupande uppgifter. I bokens projekt ges möjlighet att arbeta praktiskt och kreativt med en konkret butiksidé.

H2000 Praktisk marknadsföring A tar upp följande moment: • Affärsidé • Grunderna i marknadsföring • Sinnesmarknadsföring • Marknadsföring av butiker • Kampanjplanering • Exponering • Texta med dator och för hand • Lagstiftning H2000-serien omfattar läromedel för kurserna inom karaktärsämnet handel. Serien är lättsamt skriven, problemorienterad och rikt illustrerad. Böckerna innehåller bland annat intressanta branschporträtt, faktarutor, omväxlande arbetsuppgifter och projektförslag.

Jan-Olof Andersson är medförfattare till R2000. Läromedlet fick pris som bästa företagsekonomiska läromedel för gymnasieskolan av Föreningen Företagsekonomiska Institutet. Dessutom vann boken det Verbala priset i tävlingen Svenska PublishingPriset 2005. Anders Pihlsgård och Jan-Olof Anderssons marknadsföringsbok M2000 Compact nominerades 2006 till bästa läromedel i samma tävling. Gunilla Eek är handelslärare och näringsidkare i handelsbranschen och har fått Kungliga Vitterhetsakademins utmärkelse för berömvärd lärargärning inom skolväsendet.

LI B E R

2000

FAKTA OCH UPPGIFTER

PRAKTISK MARKNADSFÖRING A

HANDE

L

2000

– att marknadsföra i butik Best.nr 47-10327-0 Tryck.nr 47-10327-0

omslag marknadsföring+utvärdex.indd 1

10-04-21 09.01.19