9789147090990

Export & Import

Export Import&

– att göra internationella affärer

– att göra internationella affärer

• Hur kan man sälja på nya marknader?

• Vad måste man ta reda på för att börja importera?

• När betalar man tull?

• Vilka handelshinder finns det?

• Vad innebär EU-medlemskapet för svenska företag?

Dessa och många andra grundläggande frågor får du svar på i denna kombinerade fakta- och övningsbok. Den ger dig ett helhetsper­ s­pektiv på arbetet med export- och importaffärer. I de många praktiska exemplen från både små och stora företag får du ta del av problem och möjligheter som importören och exportören ställs inför.

Export & Import vänder sig till gymnasieskolans och vuxenutbildningens kurs i export och import, KY-utbildningar och andra yrkesutbildningar inom internationella affärer. Den kan också användas av företagaren som arbetar med export- eller importverksamhet.

Till boken finns en lärarhandledning med CD (best nr 47-09100-3) som bl a innehåller fler övningar, facit till arbetsuppgifterna, provuppgifter och lektionsunderlag i form av en PowerPoint-presentation.

– att göra internationella affärer Fakta och övningar Leif Holmvall Arne Åkesson

Andra upplagan

Författare till boken är Leif Holmvall, bosatt i Kanada, egen företagare, fackboksförfattare samt har många års erfarenhet som utbildare i internationella affärer och Arne Åkesson, egen företagare och gymnasielärare i ekonomiska ämnen i Lund.

Export & Import

Dessutom har Per Anders Lorentzon, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren och Bo Svensson, Svensk Handel medverkat.

Best.nr 47-09099-0

Tryck.nr 47-09099-0-00

n

ra

And Exp o imp - omslag.indd 1

aga l p p u

09-12-23 08.41.26

Innehåll Förord 3 Bokens upplägg 8 UVtech AB företagsbeskrivning 10

1 Internationell handel – en naturlig del av vardagen 12 Handel mellan länder har förekommit i tusentals år 13 Varför handlar länder med varandra? 14 Faktorer för handelns utveckling 14 Pengar började användas 14 Handelshus och Hansan bildades 16 Bättre skepp 16 Osäkerheten minskades 16

Handel i dag 17 Globalisering 17

Vad påverkar handeln? 18 Ländernas ekonomiska tillväxt 18 Ländernas situation 18 Befolkningsstrukturen förändras 18 Kostnadsfördelar för utvecklingsländerna 19

Företagen på världsmarknaden är olika 20 Nationella företag 20 Internationella företag 20 Multinationella företag 20 Transnationella företag 20 Globala företag 21 Företag växer genom uppköp 21

Världshandeln ökar ständigt 22 Den mesta handeln sker mellan i-länderna 22

Morgondagens marknader och produkter 22 E-handel 22 Nya marknader 23 Tjänster över gränserna 23 Produktion förläggs till bästa plats 25

Summary 25 Arbetsuppgifter 26 Projektuppgift 27

2 Sverige i världen 28 Vad beror framgångarna på ? 29 Försprång efter kriget 29 Naturtillgångar är grunden 29 Sverige är ett litet land 29

Vad handlar svenska företag med ? 31 Teknologiområdet viktigt 31 Konsumentprodukter med få aktörer 32 Tjänstesektorn växer snabbast 32 Musiken sätter Sverige på kartan 32 Allt finns inte i Sverige 33 Vem handlar svenska företag med ? 33

Svenska företag i världen 34 Summary 35 Arbetsuppgifter 38 Projektuppgift 39

3 Handelsblock och frihandelsavtal 40 Handelsavtal minskar handelshinder 41 Samarbete mellan länder är nödvändigt 41 Sverige och frihandeln 42

Handelsblock i världen 43 Ger fri handel osäkerhet ? 43

EU som ett av handelsblocken 46 EU är mer än ett handelsblock 46

Praktiska konsekvenser för företag inom EU 46 Gemensam valuta 46 Inre marknad 48 Standardisering och CE-märkning 48 EU-lag gäller 49 …men undantag finns 49 EU:s handelspolitik och handelsavtal gäller 50 Sverige ingår i andra avtal 50 Strängare regler vid offentlig upphandling 50 Strängare konkurrenslagstiftning 51

Summary 53 Arbetsuppgifter 54 Projektuppgift om EU 55 Projektuppgift om internationella organisationer 57

4

kap bo rjan.indd 4

09-12-23 08.44.09

I N N E H ÅL L

4 Miljön som konkurrensmedel 58 Transporterna är en viktig miljöfaktor 59 Förändring från gräsrotsnivå 59 Krav från konsumenterna 60 Värna om naturen 60 Rättvisa i världen 60

Krav från samhället 62 Miljövänliga energikällor 62 Ersättning av kärnkraft 63 Minskad växthuseffekt 63 Återvinning 63 Miljömärkning 64 Rättvis handel 65 Subventioner begränsar marknaden 66

Summary 67 Arbetsuppgifter 70 Projektuppgift 71

5 Varför import och export? 72 Öppna gränser är en grundförutsättning 73 Varför importerar Sverige ? 73 Varför exporterar Sverige ? 73 Naturresurser i överflöd 74 Större marknad ger lägre kostnad per enhet 74 Förlängd produktlivscykel 74 Utnyttja konkurrensfördel 76

Anpassning till omvärlden 77 Vissa varor kräver särskilda regler 78 Summary 79 Arbetsuppgifter 79 Projektuppgift 81

Transporter och tidsskillnader 87 Annan samhällsordning 88 Vad väger tyngst ? 88 Kommunikation 89 Tid och punktlighet 90 Färger 90 Mat, dryck och måltider 91 Språk 92 Kvalitet 93 Roliga generaliseringar – men se upp för fördomar ! 93 Hur ses svenskar av utlänningar ? 96

Summary 97 Arbetsuppgifter 98 Projektuppgift 99

7 Praktisk export 100 Varför ska man exportera? 101 Vem kan exportera? 101 Export av tjänster 102 Det är inte givet vem som lyckas… 103 Praktiska barriärer ska övervinnas 104

Dokumentation vid export 104 Nyckeln till framgång? 105 Engagemang 105 Förberedelsetid 106 Produkttestning och produktanpassning 106 Längre kredittider 107 Ny kompetens 107

Hur börjar man? 109 Val av marknad 109 Finns marknaden? 109

Val av distributionskanaler 111

6 Kulturkännedom – viktigt för att lyckas 82 Internationell handel är annorlunda 83 Skillnader i sättet att kommunicera 83 Marknadsföring och försäljning 84 Informationsbehov 84 Teknisk nivå 85 Religion och värderingar 85 Betalningsrutin och betalningsmoral 85 Klimat 86 Teknisk standard och måttenheter 86 Lagar och regler 87

Dotterbolag 111 Indirekt export 111 Handelshus 112 Direktförsäljning 113 Broker 113 Agent 115 Importör eller distributör 115 Lokal återförsäljare 115 Lokala lösningar 115 Joint venture 116 Licens 116 Franchising 117 Representantkontor 118

5

kap bo rjan.indd 5

09-12-23 08.44.10

IN NEH ÅLL

Filial eller branschkontor 118 Dotterbolag att hyra 119 Kontraktstillverkning 119 Exempel på arbetsgång vid export av en produkt 120

Checklista export 122 Summary 123 Arbetsuppgifter 124 Projektuppgift 126 Projektuppgift UVtech 126

8 Praktisk import 128 Varför import? 129 Distribution vid import 129 Direktimport 129 Import via agent eller handelsföretag 129 Egen tillverkning utomlands 130 Licenstillverkning 130

Kontroll och dokument vid leveransen 131 Ursprungsintyg 132 Bill of lading 132 Enhetsdokument 132 Proformafaktura 132

Arbetsgång vid import av en produkt 133 Hitta tillverkare 133 Kontrollera marknad och tillverkare 133 Kontrollera regler på hemmamarknaden 134 Undersök möjligheten att sälja 134 Gör en priskalkyl 135

Summary 137 Checklista import 139 Arbetsuppgifter 140 Projektuppgift 141 Projektuppgift UVtech 141

9 Handelshinder 142 För att skydda landet 143 Större öppenhet över världen 143 Tariffära handelshinder 144 Tullar 144 Skatter 144 Avgifter 144

Icke-tariffära handelshinder 145 Monopol 145 Tekniska regler och standardisering 145 Importkvoter 146

Licenser, tillstånd och restriktioner 147

Summary 148 Arbetsuppgifter 148 Projektuppgift 149 Projektuppgift UVtech 149

10 Tull 150 Förtullning och beskattning 151 Normalförfarande 151 Förenklat förfarande 151

Tullvärde 152 Även tullfria varor ska redovisas 152 Tullsats 153 Tullsats efter användningsområde 153 Moms 154 Tullfrihet och förmånsbehandling 156 Tullättnader och uppskjuten tull 156 Flyttgods 156 Varor under testning 157 Temporär införsel 157 Aktiv förädling 158 Tullager 158 Återbetalning av tull 159

Dumpning och antidumpningsåtgärder 159 Antidumpningstullar 159 Exportbidrag 160 Underlättande åtgärder 160 Gemensam tulltaxa 160 Tulldeklaration via Internet 162 Förenklad tullhantering 162

Summary 163 Arbetsuppgifter 164 Projektuppgift 165 Projektuppgift Uvtech 165

11 Transportsätt och leveransvillkor 166 Val av transportsätt 167 Typ av produkt 167 Destination 167

Olika transportsätt 168 Båt 168 Flyg 168 Tåg 168

6

kap bo rjan.indd 6

09-12-23 08.44.10

I N N E H ÅL L

Postpaket 169 Kurir 169 Digital transport 169 Lägg in allt i beräkningen 170 Få ett samlat grepp om kostnaderna 171

Frakt med speditionsföretag 171 Val av speditör 171

Emballage och förpackning 174 Emballaget måste ibland tåla omlastning 175

Ansvar för godset 175 Incoterms 176 Fraktföretagen tar bara ett begränsat ansvar 177 Leveransklausulernas betydelse enligt Incoterms 178

Summary 181 Arbetsuppgifter 181 Projektuppgift 182 Projektuppgift UVtech 183

12 Risk och betalning vid internationella affärer 184 Risken är oftast högre 185 Politiska risker 185 Försäkringen ger vägledning om risken 185

Valutarisker 186 Kundens valuta 187 Säljarens valuta 187 Neutral valuta 187 Valutaförändringar kan vara positiva 188 Så här kan man minska riskerna vid valutaförändringar 189

Betalningsrisker och betalningsformer 191 Olika betalningsformer 192 Överföring av pengar 194

Ränte- och likviditetsrisker 194 Kommersiella risker 195 Säkerställ betalningen 196

Tekniska risker 196 Summary 197 Arbetsuppgifter 197 Projektuppgift 198 Projektuppgift UVtech 199

13 Handelsavtal och rättigheter 200 Viktigt att skriva avtal 201 Köplagen gäller om inget annat är överenskommet 201 Produktansvar 203 Marknadsrätten 204 Upphovsrätt 205 Patenträtt 205 Varumärke 206 Skydda företagets namn 207

Summary 209 Arbetsuppgifter 210 Projektuppgift 211

14 Elektronisk handel 212 Viktigt att kunna branschen 213 Vad är e-handel ? 213 …och d-handel ? 214 Fördelar med e-handel 215 Säker e-handel 216

Olika typer av e-handel 216 Företag säljer till konsument (B2C) 216 Konsument initierar handel med företag (C2B) 217 Konsument säljer till konsument (C2C) 217 Företag säljer till företag (B2B) 218 Företag säljer till offentlig sektor (B2G) 218

Tull och skatt vid e-handel 218 Summary 220 Arbetsuppgifter 220 Projektuppgift 221

Bilagor 222 Internationella organisationer 223 Ordlista 226 Webbadresser 229 Svensk-engelsk ordlista 233 Engelsk-svensk ordlista 235 Sakregister 238 Bildförteckning 240

7

kap bo rjan.indd 7

09-12-23 08.44.11

Bokens upplägg Export & Import består av 14 olika kapitel. Varje kapitel beskriver en speciell företeelse inom internationell handel. I princip kan du läsa dessa fristående från varandra utan att du förlorar något i sammanhang. Kapitel 7 som handlar om praktisk export, och kapitel 8 som handlar om praktisk import är de centrala delarna i boken. Dessa båda kapitel avslutas med checklistor över vad du bör kontrollera i samband med export- respektive importsatsningar. Sammanfattningarna i slutet av varje kapitel är på engelska, eftersom det är det vanligaste språket vid internationella affärer.

Varje kapitel innehåller fakta, exempel, arbetsuppgifter och en projektuppgift. Projektuppgifterna är anpassade främst för gymnasieskolan.

Fr o m kapitel 7 t o m kapitel 12 finns ytterligare en projektuppgift i varje kapitel. Det är en integrerad uppgift som utgår från företaget UVtech AB som både importerar och exporterar. För att arbeta med projektuppgifterna som hör till UVtech krävs att du först läser företagsbeskrivningen som du finner på sid 10. Ett tips för att få en bra inledning på kursen, eller om du läser boken fristående, är att börja med att läsa om UVtech, eftersom du här direkt kommer i kontakt med många av de frågeställningar som en exportör eller importör berörs av.

I alla kapitel finns flera exempel från verkligheten. De är både från stora och små företag som arbetar över hela världen. Exemplen är värdefulla eftersom du här får ta del av dessa företags erfarenheter av praktiskt export- och importarbete. Du kan helt enkelt leva dig in i rollen som exportör eller importör!

Andra hjälpmedel i boken är • en förteckning över internationella organisationer som är nyttiga att känna till när du arbetar med export och import.

• adresser till hemsidor där du kan finna ytterligare, och i vissa fall mer aktuell information om det som vi behandlar i boken.

ordförklaringar på begrepp som inte förklaras i kapiteltexten.

• • engelsk-svensk och svensk-engelsk ordlista som hjälper dig med de engelska begreppen i sammanfattningarna.

• världs- och Europakarta på omslagets insida för att snabbt kun­na placera var respektive land ligger.

Ytterligare arbets- och projektuppgifter finns i lärarhandledningen. Här finns även facit till bokens arbetsuppgifter. Dessa finner du också på Libers webbsida: www.liber.se, sök på bokens titel Export & Import.

8

kap bo rjan.indd 8

09-12-23 08.44.11

B O K E N S U P PL Ä GG

Här tas upp:

Projektuppgiften ger insikt i:

Projekuppgiften om UVtech behandlar:

Kap 1 Internationell handel – en naturlig del av vardagen

förutsättningar för internationell handel, historisk utveckling och framtid

faktorer som krävs för handel över gränserna och hur dessa har förändrats genom åren

Kap 2 Sverige i världen

allmänt om Sveriges export och import

svenska företag på den internationella marknaden

Kap 3 Handelsblock och frihandelsavtal

syftet med handelsblock, fakta om EU, vilka konsekvenser EU-medlemskapet för med sig för företag

översiktskunskaper om EU, fördelar och nackdelar med att vara ansluten till handelsblock

Kap 4 Miljön som konkurrensmedel

vikten av miljötänkande, transporternas roll i miljön

argument för global respektive lokal handel

Kap 5 Varför export och import?

fördelar och nackdelar med att exportera och importera

varför företag väljer att handla internationellt

Kap 6 Kulturkännedom – viktigt för att lyckas

spelregler som gäller på andra marknader

affärsetik vid kontakt med andra kulturer

Kap 7 Praktisk export

arbetsgången vid export Checklista

att ta reda på förutsättningar för att exportera en produkt

för- och nackdelar med export

Kap 8 Praktisk import

arbetsgången vid import Checklista

att göra en affärsplan för att importera en produkt

hur UVtech kan finna leverantörer

Kap 9 Handelshinder

anledningar till handelshinder, olika typer av handelshinder

hur olika handelshinder påverkar exporten

vilka icke-tariffära handelshinder UVtech kan räkna med

Kap 10 Tull

när företaget betalar tull och hur den beräknas

beräkna tullvärdet

beräkna tullvärdet, situationer när UVtech kan få tullfrihet

Kap11 Transportsätt och leveransvillkor

ansvarsförhållanden och lämpliga transportsätt

transportproblem

praktiska arrangemang vid transport, försäkringar och risk vid transport

Kap 12 Risk och betalning vid internationella affärer

hur man minimerar risken, olika betalningsformer

att ta reda på risker för att bedriva handel i andra länder

vilka betalningsformer som är mest lämpade

Kap 13 Handelsavtal och rättigheter

olika handelsavtal och hur man skyddar sina rättigheter

att ansöka om patent och varumärkesregistrering

Kap 14 Elektronisk handel

möjligheter med e-handel

att köpa en vara via e-handeln

9

kap bo rjan.indd 9

09-12-23 08.44.11

BOKEN S U P P LÄ GG

UVtech AB företagsbeskrivning Allmänt

I denna bok har du möjlighet att bekanta dig med UVtech AB – ett företag som dagligen arbetar med export och import. Informationen om företaget använder du för att i vissa fall hjälpa till att lösa uppgifter åt företaget och i vissa fall för att diskutera med andra i din grupp/klass och på så sätt försöka hitta lämpliga åtgärder vid export och/eller import. Sist i detta avsnitt får du några uppgifter som är kopplade till denna text. Sedan återkommer uppgifter i lite större omfattning i kapitlen 7, 8, 9, 10, 11 och 12. Redovisningsformerna för deluppgifterna är olika från fall till fall och finns beskrivna i respektive kapitel. Uppgifterna löses lämpligen i grupp om tre till fyra personer.

Företaget

UVtech AB köpte för några år sedan upp företaget WBT-Scandinavia AB, ett ungt tillverkande företag som arbetade på den internationella arenan. WBT startades av Jesper Wirén, som är VVS-ingenjör och som tidigare arbetade som montör i en annan egen verksamhet inom ventilationsbranschen. WBT hade också inriktning på ventilation och kunde därför ses som en naturlig utveckling från den förra firman.

Produkter

Genom det som tidigare var WBT tillverkar och säljer UVtech luftreningsanläggningar som blir en del av slutprodukten i storköksutrustning.

UVtech har luftrenare för flera olika ändamål.

Samtliga av dessa bygger på traditionell användning av fettfilter i kombination med den miljövänliga UV-C-tekniken. Den senare tar effektivt bort oönskad doft vid t ex matlagning. I pro-

dukterna används UV-C-lampor, som belyser luftströmmarna som ska rengöras. Vid denna belysning skapas en fotoljusoxidation av organiska ämnen. Detta ger en slutprodukt av syre, koldioxid och vatten. Kvar blir också en liten del polymeriserat fett i form av damm.

Import

UVtechs huvudsakliga import består av UV-Clampor. Lamporna importerar man från Argentina, vilket enligt Jesper innebär en del merarbete i förhållande till om handeln hade skett inom EU. Eftersom det är ett land utanför EU måste UVtech anmäla till tullen hur mycket man importerar. Detta görs oftast av fraktbolaget, men i vissa fall går Jesper själv in på tullen och anmäler införseln. UVtech måste också betala införselmoms och tullavgift på UV-lamporna.

Export

Exporten från UVtech består av delar som ska ingå i den slutliga luftreningen till storkök. Handel sker både inom och utom EU. En skillnad vid export av produkterna är att man lämnar en proformafaktura, dvs ett dokument som innehåller det som normalt finns i fakturan, förutom den vanliga fakturan. Från tullens sida räcker det med en vanlig handelsfaktura för att styrka uppgifterna i exportdeklarationen, men eftersom fakturan ibland blir försenad skickar man en proformafaktura med leveransen. Företagen som UVtech säljer till förväntar sig att få en proformafaktura utan att man diskuterar det.

Om inte så sker kan det bli leveransförseningar, vilket kan leda till en förlorad order. Fraktbolaget är dessutom noga med att få med sig en proformafaktura för att inte riskera att de blir

10

kap bo rjan.indd 10

09-12-23 08.44.17

B O K E N S U P PL Ä GG

stående på gränsen mellan två länder. Jesper poängterar att det inte är svårare att skriva ut en proformafaktura än en vanlig faktura. Malaysia och Förenade Arabemiraten tillhör de länder som WBT traditionellt har arbetat mycket med, men sedan de blev uppköpta av UVtech arbetar de metodiskt med att gå in på en ny geografisk marknad varje år. Som hjälp i detta arbete använder sig UVtech av Exportrådet.

Kunder

UVtech arbetar med flera återförsäljare i världen. I vissa fall säljer man även till konkurrerande återförsäljare på samma marknad. Anledningen till detta är enligt Jesper Wirén att slutkunderna vill att UVtechs produkt finns i slutprodukten. Detta innebär att återförsäljarna inte kan upphöra med att använda sig av UVtechs delar. UVtech får därför fördelar när det gäller att skaffa nya kunder. Jesper drar en parallell till bilvärlden, där han jämför med Volvos och Volkswagens gemensamma val av tillverkare av fyrhjulsdrift (Haldex). Om Volvo går över till annan leverantör av fyrhjulsdrift, finns det risk att kunderna i stället köper Volkswagen.

UVtechs största kund är världens näst största tillverkare av UV-baserad ventilation till storkök. Världens största tillverkare har egen produktion av liknande luftrenare som UVtech tillverkar, men enligt Jesper finns det kunder som inte köper av denna, just för att luftreningen inte är lika bra som den som UVtech tillverkar.

Transporter

UVtech arbetar med en speditör som står för transporterna från dörr till dörr. Trots detta menar Jesper att just transporten är det största orosmomentet eftersom man inte fullt ut kan kontrollera vad som sker. Speditören använder flera underleverantörer och mycket kan gå fel under transporten, vilket skapar förseningar i

slutänden. Det går att teckna avtal som ger skadestånd vid försenat gods, men detta blir enligt Jesper för dyrt.

UV-lamporna som ingår i UVtechs luftrenare är känsliga för stötar, och det kan hända att lamporna går sönder under transporten. Ibland händer det att gods placeras ovanpå UVtechs under transporten. Enligt Jesper är det dock billigare att ersätta lamporna än att betala för hela utrymmet ovanför det egna godset, som man annars skulle ha blivit tvungen till.

Lärdomar

Anledningen till att UVtech handlar på världsmarknaden är att Sverige är ett för litet land för en så specialinriktad produkt. Jesper tillägger att det också är mer spännande att handla i hela världen än bara i Sverige. Jesper har hämtat mycket av sin kunskap genom informella kontakter dels med företagare som allmänt handlar på världsmarknaden, dels med företag som arbetar i samma bransch som UVtech. Exportrådet är en annan viktig hjälp för UVtech. Det är också enligt Jesper viktigt att titta på vilka misstag andra har begått för att inte göra samma sak själv. Dessutom måste man använda sitt sunda förnuft för att inte begå misstag. Jesper säger att t ex Afrika är svårt att sälja luftrenare till eftersom man har mycket öppna utomhuskök, medan tätbebyggda västerlandsinriktade städer i Sydostasien är en bra marknad.

Diskutera UVtech

1 Vad är det som verkar mest spännande med att arbeta i ett företag som UVtech?

2 Vad skulle du behöva mer kunskaper om för att kunna arbeta med de uppgifter som Jesper beskriver?

3 Finns det ord eller beskrivningar som du inte förstår i texten? Leta i boken för att hitta förklaringar.

11

kap bo rjan.indd 11

09-12-23 08.44.21

1 Internationell handel – en naturlig del av vardagen Numera tar vi för givet att äta bananer, trots att vi bor i ett land där dessa inte går att odla. Eftersom det finns ett behov av bananer i Sverige och i andra länder, finns det också en marknad för handel med bananer i världen. Det är naturligt att handel utvecklas till att bli gränsöverskridande när det finns en efterfrågan av produkterna.

kap 1.indd 12

09-12-23 08.50.02

I N T E R N AT I O N E L L H A N D E L – E N N AT U R L I G D E L AV VA R D AG EN

Handel mellan länder har förekommit i tusentals år Export och import är inte nytt för vår tid, utan det är mest vad vi kallar det, vad vi handlar med och hur vi transporterar produkterna som har förändrats. Handel mellan länder har varit en viktig del av ekonomin i världens länder under flera årtusenden.

Förr i tiden kallades den internationella handeln i folkmun ofta för ”handel och sjöfart”. Den största delen av transporterna skedde nämligen till sjöss. Viktiga handelsvaror genom tiderna har varit t ex salt, tjära och metaller. Dessa skeppades med stora fartyg. I dag talar man om global handel, där produktena kan vara datorprogram som skickas över världen som ettor och nollor.

Global handel Global business

Fakta Handel i vikingaspår Vikingatiden inträffade mellan åren 800 och 1050.

Vikingarna reste ut i Europa och ner till den afrikanska kusten. Genom ryska floder kom de till nuvarande Istanbul och ner till Bagdad i Asien. De seglade även till Island, Grönland och Kanada.

slavhandel. I slutet av 900-talet flyttades handelns tyngdpunkt till Gotland. Senare blev också Sigtuna, Skara och Lund viktiga handelsplatser, dit handlare från olika länder kom med sina varor och där olika hantverkare samlades.

Vikingarna var goda skeppsbyggare. Det var ju en förutsättning för att komma ut i världen. De byggde två typer av skepp, dels det snabbare krigsfartyget, dels handelsfartyget, som var bredare och djupare.

Vikingarnas resor medförde att Skandinavien blev en viktig länk mellan Österland och Västerland. Deras resor blev grunden till handelsstationer som sedan växte ut till städer som t ex Dublin, Kiev och Novgorod. Även om vikingarna var kända som rövare som på maffiamanér krävde pengar för att skydda platser från rån, var en viktig del i deras resor att idka handel.

Med handeln infördes även kunskap.

Birka på Björkö i Mälaren grundades på 700-talet.

Här bedrevs betydande tillverkning av bruksföremål och handel. Till Birka fördes pärlor, silver och siden från öster, vapen, keramik och glasvaror från väster samt järn och pälsverk från norr. Där förekom även

Källa: Historisk bakgrundsfakta i kap 1, Svensk Handel..

13

kap 1.indd 13

09-12-23 08.50.09

K APITEL 1

T v mynt av elektron från Lydien, 600-talet f Kr. T h svensk penning utgiven av Olof Skötkonung omkring år 1000 e Kr.

Varför handlar länder med varandra?

Specialisering Specialization

Anledningen till att handel uppstår är att två parter har ett gemensamt intresse av att produkter utbyts. Man vill helt enkelt ha något annat, och för det är man beredd att avstå något som man redan har. Genom handel kan man få sådant som man själv inte kan producera. Med handel kan priserna bli lägre, tack vare ökad specialisering i produktionen och att fler producenter finns på marknaden. Handel skapar också ökad kunskap och förståelse för andra kulturer.

Faktorer för handelns utveckling Handelshus Trading house

Det finns många faktorer som har påverkat utvecklingen av handeln till det sätt på vilket man bedriver den i dag. De viktigaste är användandet av pengar, kunskapen om att bygga säkra skepp för transporter på haven, framväxten av handelshus och möjligheten till försäkring.

Pengar började användas Byteshandel Barter

Betalningsmedel Means of payment

Från början skedde handeln till största delen genom byteshandel, eftersom användandet av pengar inte var utbrett. Människor kring Medelhavet hade dock använt mynt i mer än 1 000 år före vikingatiden. De första svenska mynten tillverkades i Sigtuna kring 1000-talet. Från början hade de inget angivet värde, utan värdet baserades enbart på vikten. Därför var mynten tunga och svåra att hantera. Om man behövde växel kunde mynten delas upp i mindre bitar. Det tog lång tid innan pengar blev ett allmänt accepterat betalningsmedel, men man kan konstatera att införandet av pengar påskyndade utvecklingen av specialisering och handel.

14

kap 1.indd 14

09-12-23 08.50.12

I N T E R N AT I O N E L L H A N D E L – E N N AT U R L I G D E L AV VA R D AG EN

Fakta Så började det…

Arkeologiska fynd har visat att handel har förekommit redan för 10 000 år sedan.

Man har funnit föremål av obsidian, som är ett lättarbetat vulkaniskt glas. Av detta tillverkade man bl a speglar, pilspetsar och knivar. Tillverkningen skedde kring östra Medelhavet, och härifrån har man funnit spår som visar på transportvägar till Främre Orienten.

Man vet att handel mellan länder har bedrivits mycket länge med salt och livsmedel.

Högkulturerna kring Eufrat, Tigris och Nilen för 5 000 år sedan skapade med hjälp av bevattning ett överskott av jordbruksprodukter som exporterades. Successivt byggdes handelsvägar ut härifrån. På 1200-talet f Kr utvecklade fenicierna kraftigt byggda handelsfartyg och lärde sig navigera efter Polstjärnan.

Ett viktigt steg i handelns utveckling ägde rum runt år 650 f Kr när myntet uppfanns i Lydien och började användas som betalningsmedel.

…och i Sverige För 5 000 år sedan utbyttes varor mellan olika områden i dagens Europa. Vanliga handelsvaror var koppar, flintyxor, bärnsten och pälsverk. Ett exempel på detta är fyndet av drygt 200 flintyxor som påträffats vid Kusmark på Västerbottens kustland. Dessa yxor är tillverkade i Skåne eller Danmark. Pälsverk fortsatte att vara en viktig handelsvara långt in på 1500-talet.

Under Sveriges stormaktstid (1611–1718) var exporten av koppar och tjära betydelsefull för Sveriges ekonomi. Louis De Geer (1587–1652) var en känd industri- och finansman, som har betytt mycket för den svenska världshandeln. Han anlade kanongjuteri

i Finspång och mässingsbruk i Norrköping. Eftersom arbetskraften inte räckte till i Sverige värvade De Geer valloner från sitt hemland Nederländerna. De var tekniskt kunniga och skickliga yrkesmän. Vallonsmidet blev ett begrepp. För den svenska kronans räkning utrustade De Geer flera örlogsfartyg och skepp. År 1731 bildades det svenska Ostindiska kompaniet.

Det var Sveriges största handelsbolag under 1700talet. Sammanlagt genomfördes över 130 handelsresor mellan 1732 och 1806, främst till Kina och Indien.

Skeppen utgick från Göteborg där man hade med sig laster av järn och trä. I Spanien bytte man till sig silverpiastrar, som sedan användes som betalningsmedel i Asien. Från Kina importerades främst te, porslin, råsilke och pärlemor, produkter som man till stor del sedan sålde till andra europeiska länder. Man förde inte bara varor med sig hem utan också mycket ny kunskap, t ex om djur, natur och byggnadsteknik.

Järnvägar, industrier och detaljhandel På 1870-talet accelererade utbyggnaden av järnvägsnätet, vilket ökade möjligheterna för export. Många svenska industriföretag kunde utvecklas med hjälp av ett utbyggt järnvägsnät. Exempel på sådana är Uddeholm, Svenska Kullagerfabriken (SKF) och flera skogs- och malmbaserade företag. Sveriges export utvecklades i allt större omfattning mot industriella produkter, och de producerande företagen skapade sina egna handelsförbindelser och kontor över hela världen.

Detaljhandeln förändras. Johan Petter Åhlén från Dalarna grundade postorderföretaget Åhlén & Holm 1899. Den första produkten – ett porträtt på kungafamiljen – såldes i 100 000 exemplar. Första katalogen innehöll 272 artiklar och blev en av den tidens mest lästa tidskrifter. Katalogen öppnade en helt ny värld av konsumtionsmöjligheter. Katalogverksamheten blev också grundstenen till varuhuset Tempo, som 1932 öppnades i Stockholm.

15

kap 1.indd 15

09-12-23 08.50.15

K APITEL 1

Fakta Handelshusen spelade en stor roll Sveriges exportframgångar i början av 1900-talet kan till stor del tillskrivas de svenska handelshusen Elof Hansson, Ekman och Gadelius. Handelshusen övertog ofta hela ansvaret för exportaffären. De jobbade med flera företag samtidigt och samordnade transporter, framför allt för de mindre företagen. En stor del av handeln som skedde via handelshusen var av maskiner, järnmalm, papper och pappersmassa.

Industrisamhället skapade större marknader Det var först i början av 1900-talet som handeln egentligen satte fart. Tidigare var den mesta tillverkningen hantverksmässig och småskalig, och varorna såldes i den egna byn eller staden. Tillverkningen utvecklades dock snabbt när vi övergick till ett industrisamhälle med löpande band-tillverkning. Industrins omvandling till massproduktion både öppnade och krävde större marknader.

Handelshus och Hansan bildades Handelshus uppstod på 1200-talet genom att köpmän gick samman för att bedriva handel. De kunde samarbeta om transporter och samordna försäljning och inköp. Handelshusens utveckling påverkades av att Hansaförbundet, med Nordtyskland som centrum, bildades under 1100- och 1200-talen. Sjuttio städer i östersjöområdet ingick i Hansaförbundet. Exempel på betydande hansastäder var Bergen, Hamburg, Lübeck, London och Visby.

Hansastäderna Lübeck och Hamburg var viktiga knutpunkter för handeln mellan nordsjö- och östersjöområdena.

Bättre skepp I slutet av 1400-talet ”upptäcktes” Amerika, och från och med denna tid började man i Europa att idka handel med Amerika och även med länderna kring Afrikakusten. En bidragande orsak till att handeln utvecklades var att skeppsbyggarkonsten avsevärt förbättrades vid denna tid.

Man kunde nu bygga större lastfartyg som kunde seglas av en mindre besättning. Med bättre skepp vågade man sig ut på längre resor. Under 1500-talet övertog holländarna allt mer rollen som Europas viktigaste handelsnation, och Antwerpen, Brügge och Amsterdam blev de ledande handelsstäderna i Europa.

Osäkerheten minskades Osäkerheten vid handel är alltid stor. Skepp kan förlisa och betalning kan utebli. För att minska osäkerheten behövs någon form av delat 16

kap 1.indd 16

09-12-23 08.50.19

I N T E R N AT I O N E L L H A N D E L – E N N AT U R L I G D E L AV VA R D AG EN

ansvar eller försäkring. År 1688 startade Edward Lloyd ett kaffehus i London, vilket var samma företag som senare blev det kända försäkringsbolaget Lloyd’s. Möjligheten att försäkra godset blev ett viktigt startskott till att handeln expanderade.

Försäkringsbolag Insurance company

Handel i dag Om en svensk affärsman skulle besöka ett företag i USA på 1940-talet tog det flera veckor med båt bara för att komma till en hamn i östra USA. Sedan var det långa resor med tåg för att nå olika delar av USA. Dagens teknik och kommunikation gör att man nu både snabbare och säkrare förflyttar sig själv och sina produkter mellan kontinenterna.

De personliga kontakterna har dessutom i många fall ersatts med telefon, fax och Internet. Dessa faktorer sammantaget har naturligtvis förändrat sättet att göra affärer över nationsgränserna.

Globalisering Den förenklade handeln har lett fram till det man i dag brukar kalla globalisering, dvs en handel som är världsomfattande och i stora drag ser likadan ut i hela världen. Globalisering innebär att länders ekonomier blir allt mer beroende av varandra. Globaliseringen öppnar också handeln och påverkar konjunkturutvecklingen. Tidigare kunde det vara stora tidsskillnader mellan olika länders konjunkturer. Ett land kunde ha högkonjunktur, medan ett annat hade lågkonjunktur. Genom att ett företag sålde till flera länder och i olika konjunkturskeden kunde det jämna ut skillnaderna mellan olika efterfrågan och få en mer jämn försäljning.

Dagens konjunktur har blivit mer global och påverkas mycket av de ledande länderna i världen. Det går inte lika enkelt som tidigare att gardera sig genom att finnas på flera marknader samtidigt. Länder har dock fortfarande stora skillnader i sin ekonomi. Trots att försäljningen sprids på många marknader, kan företagen fortfarande drabbas av kraftigare ned- och uppgångar. Stora valutafluktuationer försvårar ytterligare arbetet på en internationell marknad.

Eftersom den tekniska utvecklingen sker så snabbt, blir dessutom trender mer och mer lika över världens länder. Vi tittar på TV, läser mer internationella tidskrifter och söker information på Internet. Därtill har det ökade informationsutbytet lett till ökad insyn i t ex priser och handel mellan parter som tidigare inte varit möjlig. Genom den globala exponeringen finns möjligheten för företagen att sälja sina produkter på en betydligt större marknad.

Ett redskap för globaliseringen.

Konjuktur Economic cycle

Global exponering Global exposure

17

kap 1.indd 17

09-12-23 08.50.28

K APITEL 1

BNP – förändring 2007–2008 Macao (1)*

+15,0 %

Kina (8)

+ 9,8 %

Argentina (30)

+ 7,1 %

Indien (41)

+ 6,6 %

Indonesien (56)

+ 6,1 %

Brasilien (80)

+ 5,2 %

Filippinerna (99)

+ 4,6 %

Världen genomsnitt (114) + 3,8 % Lettland (131)

+ 3,2 %

Hongkong (144)

+2,8 %

Schweiz (167)

+ 1,9 %

Nederländerna (169)

+ 1,8 %

Norge (170)

+ 1,8 %

Finland (175)

+ 1,5 %

Mexico (177)

+ 1,4 %

Tyskland (179)

+ 1,3 %

USA (180)

+ 1,3 %

Spanien (184)

+ 1,1 %

EU genomsnitt (185)

+ 1,0 %

Frankrike (194)

+ 0,7 %

Storbritannien (195)

+ 0,7 %

Sverige (196)

+ 0,7 %

Island (214)

–3,5 %

Zimbabwe (216)

–12,5 %

Källa: CIA. *Siffror inom parentes avser rankning.

Notera att 2008 är ett år av ekonomisk kris, så värdena är lägre än normalt. Sveriges BNPtillväxt var 2,7 % år 2007 och 4,6 % år 2006.

Vad påverkar handeln?

Det finns naturligtvis många faktorer på nationsnivå som påverkar världshandeln. Exempel på sådana faktorer är ländernas BNP-utveckling, befolkningsutveckling och kostnad för arbetskraft.

Ländernas ekonomiska tillväxt Bruttonationalprodukten (BNP) är det totala värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Man kan jämföra det med ett företags totala försäljning. En tillväxt i BNP kan ses som en ”försäljningsökning”, dvs ett lands framgång. En högre siffra innebär en ”snabbare” försäljningsökning. Ett minus innebär att ekonomin, dvs produktionen av varor och tjänster, har minskat. Det är dock värt att notera att det finns faktorer som borde ingå i BNP, men som inte är synliga, t ex självhushållning och byteshandel.

Ländernas situation Världens länder delas in i olika kategorier. Ett sätt är att dela in världen i i-länder, u-länder respektive NIC-länder. I-länder är länderna inom OECD, dvs de starkt utvecklade ekonomierna. U-länder är de länder som är lågutvecklade eller länder med låg industriell utveckling. NICländer eller Newly Industrialized Countries är utvecklingsländer med snabb tillväxt. Exempel på sådana är Kina, Malaysia och Indonesien.

Intressant är naturligtvis att se på utvecklingen av länderna från en kategori till en annan. Detta påverkar hur mängden produkter fördelar sig mellan i-, u- och NIC-länder.

Befolkningsstrukturen förändras Befolkningsstrukturen och befolkningsutvecklingen i världen visar till viss del hur stor marknaden är, men visar även den ekonomiska utvecklingen. FN (Förenta Nationerna) ger prognosen att jordens befolkning år 2070 är 9 miljarder människor, som förmodligen kommer att minska till 8,4 miljarder år 2100. Anledningen till minskningen är att vissa i-länder har en större dödlighet än barnafödande. Vid denna tidpunkt kommer befolkningspyramiden att uppnå en kulmen med gamla människor.

18

kap 1.indd 18

09-12-23 08.50.28

I N T E R N AT I O N E L L H A N D E L – E N N AT U R L I G D E L AV VA R D AG EN

Störst befolkning 2050 1 Indien 2 Kina 3 Pakistan 4 USA 5 Nigeria 6 Indonesien 7 Brasilien 8 Bangladesh 9 Etiopien Källa: Economist.

Kina har en av världens snabbast växande ekonomier.

Varje år tillkommer det cirka 80 miljoner människor eller ungefär lika många som Tysklands befolkning. Av denna ökning kommer 90 % från utvecklingsländerna! Medelåldern i u-länderna är låg, och mer än hälften är under 23 år. Medelåldern ökar däremot i i-länderna, som t ex i Sverige, där den är omkring 50 år. Man räknar med att inom en snar framtid kommer 22 % av världens befolkning att vara över 60 år mot nuvarande 10 %. Det är främst industriländerna som svarar för denna ökning.

Detta kommer att innebära att • utvecklingsländerna kommer att ha en större andel personer i arbetslivet och på så sätt bli mer konkurrenskraftiga.

• att utvecklingsländernas kostnader för icke-arbetande kommer att ligga mycket lägre än i de industrialiserade länderna.

• att nya marknader öppnar sig genom den ökade köpkraften hos människor i dagens utvecklingsländer.

Kostnadsfördelar för utvecklingsländerna Ur konkurrenssynpunkt kommer även utvecklingsländerna att ha en fördel, speciellt för arbetskraftsintensiva produkter, genom den lägre kostnaden för arbetskraft.

Fakta Jämförande timkostnad i US dollar för arbetare i produktion (2007) USA

24,59

Brasilien

5,96

Mexico

2,92

Sri Lanka

0,61

Taiwan

6,58

Japan

19,75

Israel

13,91

Sverige

36,03

Portugal

8,27

Italien

28,23

Källa: The U.S. Department of Labor.

19

kap 1.indd 19

09-12-23 08.50.35

K APITEL 1

Företagen på världsmarknaden är olika I den globala ekonomin talar man om nationella företag, internationella företag, multinationella företag, transnationella företag och globala företag. Vad är egentligen skillnaden? Vi gör här ett försök att reda ut begreppen.

Nationella företag National companies

Nationella företag arbetar och producerar för en enda marknad, dvs sin hemmamarknad. Produkterna är anpassade och utvecklade för just den marknaden. Exempel är lokala livsmedelsproducenter.

Internationella företag International companies

Företag som säljer sina produkter på den internationella marknaden brukar benämnas internationella företag. Produkter och marknadsföring är anpassade för den internationella marknaden, t ex ett företag som tillverkar kontorsmöbler och tillbehör för Sverige, delar av Europa och Nordamerika.

Multinationella företag Multinational companies

Dessa företag har sin produktion och försäljning spridd över ett flertal länder. Företaget har normalt ett huvudkontor och centralt ägande.

Marknadsföring sker över hela världen, ofta är produkterna likartade men anpassade till respektive marknad. Större bygg- och anläggningsföretag är sådana exempel. I multinationella företag är varje enhet mer lokal, och därför blir kraven från huvudkontoret mindre. De lokala företagen är ju anpassade till sin marknad.

Transnationella företag Transnational companies

Transnationella företag har sin verksamhet i flera delar av världen och så även ägande och huvudkontor. De är ofta en kombination av företagsköp, strategiska allianser och sammanslagningar. Varje år ökar antalet med ca 2 500, och år 2008 fanns det enligt FN 79 000 transnationella företag med hundratusentals dotterbolag knutna till sig. Ca 60 % av dessa var europeiska företag.

Tillverkande företag minskar procentuellt sett och tjänsteföretagen ökar kraftigt. Deutsche Post (med varumärke DHL) är det mest aktiva med företag i 111 länder följt av Royal Dutch Shell och Nestlé.

20

kap 1.indd 20

09-12-23 08.50.35

I N T E R N AT I O N E L L H A N D E L – E N N AT U R L I G D E L AV VA R D AG EN

Globala företag Globala företag liknar de transnationella, men här blir det mer fråga om massproduktion, där man lokalanpassar sina produkter för respektive marknad. T ex kan Campbells tomatsoppa i princip vara samma produkt, men man använder olika kryddor som tillsats för att anpassa smaken till respektive marknad. Samma sak gäller för varusortiment.

I Italien t ex serverar McDonald’s grappa, som är en dryck med hög alkoholhalt. Och Volvo lokalanpassar inte bara priser och modeller utan även sin marknadsföring. Företag som säljer internationellt måste förstå kulturella skillnader både inom och utanför den egna organisationen.

De 10 största företagen i världen 2008 1 Wal-Mart Stores, USA 2 Exxon Mobil, USA 3 Royal Dutch Shell, Nederländerna 4 BP, Storbritannien 5 Toyota Motor, Japan 6 Chevron, USA 7 ING Groep, Nederländerna 8 Total, Frankrike 9 General Motors, USA 10 ConocoPhillips, USA

Företag växer genom uppköp I mitten av 1900-talet svarade de tio största bilproducenterna för 69 % av fordonstillverkningen i världen. Bilindustrin har nu skiftat så att de japanska företagen har tagit större del. I dag producerar GM, Ford och Toyota 80 % av bilarna (GM har dock p g a den ekonomiska krisen 2008/2009 delvis fått nya ägare).

Den starkt expanderande marknaden i Asien kommer på sikt att förändra denna bild med kraftig expansion av biltillverkning i bl a Kina och Indien. För tio år sedan hade de största läkemedelsföretagen cirka 1/3 av marknaden, i dag har de nästan hälften. En anledning är sammanslagningar och uppköp. De tio största multinationella företagen har tillsammans över två miljoner anställda. Det är inte bara de transnationella företagen som är stora, det finns även nationella företag, internationella företag och multinationella företag som har en stark inverkan på marknaden. Företagens påverkan är lätt att förstå om man jämför företagens omsättning med t ex Sveriges BNP. Bland de största företagen finns t ex Wal-Mart Stores, Exxon Mobil och Royal Dutch Shell, vilka alla har en årlig omsättning som överstiger Sveriges BNP, vilken var 2 722 miljarder kr 2008.

Det ökade kravet på investeringar i produktutveckling gör att företag från olika länder slås samman. Exempel är Fords köp av Volvo. Det kostar mycket pengar att utveckla en ny bilmodell för Volvo, en ny videokamera för Sony eller en ny dammsugare för Electrolux. Dessutom vill konsumenten hela tiden ha ”nya” produkter. För att företagen ska sprida sina utvecklingskostnader krävs stora försäljningsvolymer och därmed en stor marknad. Ett sätt att uppnå detta är att skapa större företag.

De ”svenska” företagen Volvo ligger på plats 156, ABB 258, AstraZeneca 265 och Ericsson på plats 289.

Källa: money.cnn.com.

Den amerikanska detaljhandelskedjan Wal-Marts årliga omsättning överstiger hela Sveriges BNP !

21

kap 1.indd 21

09-12-23 08.50.36

K APITEL 1

Världshandeln ökar ständigt Världshandelns totala volym av färdiga varor och tjänster har ökat kraftigt och är i dag 16 gånger större än vad den var år 1950, medan världens produktion under samma tid endast har ökat sex gånger. Anledningarna är bl a att man säljer mer globalt, att varor och tjänster har blivit mer av system och har ett förhållandevis högre pris än tidigare. Ett exempel är försäljning av telefonsystem, som inte bara innebär leverans av telefon och telefonväxel utan av ett helt system, där hårdvaran utgör en liten del och service och programvara en större del av värdet av den levererade produkten.

Den mesta handeln sker mellan i-länderna Även om de s k NIC-länderna i Asien och andra länder under snabb utveckling i t ex Sydamerika på sikt kommer att ha en stark påverkan på världshandeln, sker fortfarande 70 % av världens handel mellan de industrialiserade länderna. En stor del utgörs av handeln mellan grannländer, t ex mellan EU-länderna, eller som i Nordamerika mellan USA, Kanada och Mexico.

Morgondagens marknader och produkter e-handel e-commerce

Handeln utvecklas kraftigt och kommer att ytterligare förändras starkt de närmaste årtiondena. En mer öppen handel och ett större handelsutbyte mellan länderna är en stadig trend. Fler handelsavtal med minskade tullar är en viktig anledning till den alltmer ökande världshandeln.

E-handel Den elektroniska handeln har starkt påverkat sättet att göra affärer, inte bara nationellt utan även internationellt. För allmänheten är elektronisk handel ofta liktydigt med att handla över Internet och köpa konsumtionsvaror, t ex CD-skivor, böcker och programvaror. Konsumentdelen utgör dock endast 5–10 % av den elektroniska handeln. Återstående 90–95 % är affärer mellan företag, s k Business to Business (B2B). E-handeln är under stark uppgång.

Läs mer om e-handel i kapitel 14.

22

kap 1.indd 22

09-12-23 08.50.37

I N T E R N AT I O N E L L H A N D E L – E N N AT U R L I G D E L AV VA R D AG EN

Nya marknader I dag är USA, Kanada och Europa köpstarka och därmed viktiga marknader. Konkurrensen är dock hård och vissa segment har svårt att ta sig in i dessa länder. Detta gör att mera outforskade marknader lockar. En stor del av expansionen på världsmarknaden sker på ”nya” marknader, som de s k BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina), men även i andra länder i Asien och Latinamerika. Många företag har uppmärksammat detta och finns på plats för att bygga upp sin verksamhet.

En stor del av morgondagens expansion av handeln kommer att ske i utvecklingsländerna. Oavsett om ett land är ett i-land eller ett u-land är infrastrukturen en viktig förutsättning för handel. Vägar, broar, vatten och energi måste också fungera i utvecklingsländerna, och för att en tillväxt ska ske krävs det att de utvecklas mer inom transport och kommunikation.

Ryssland – ett stort land och en stor marknad. Här ses Moscow International Business Centre, huvudstadens nya finanskvarter.

Exempel Vid klimatkonferensen i Köpenhamn 2009 lade EU-kommissionen fram ett förslag om att i-länderna ska minska sina utsläpp med 30 % fram till 2020. Vid samma konferens föreslog kommissionen att u-länderna inte ska öka sina utsläpp med mer än 15–30 %. Det senare är en kompromiss för att u-länderna måste ha möjlighet att öka sin levnadsstandard, samtidigt som man från alla håll i världen måste värna om miljön.

En sådan utveckling i u-länderna kräver nyinvesteringar, vilket öppnar nya möjliga marknader för företag som arbetar med produkter för luftoch vattenrening.

Tjänster över gränserna En allt större del av produktionen i världen sker i form av tjänster. Till för bara några år sedan var tjänsteproduktion förknippad med lokal verksamhet. Så är inte längre fallet. Datorer och telekommunikation har minskat avstånden i världen. Det är inte längre några problem att sköta t ex telefonsupport och administrativa tjänster från andra sidan jordklotet. Detta gör det naturligtvis intressant för många tjänsteproducerande företag att skaffa sig större marknadsandelar.

23

kap 1.indd 23

09-12-23 08.50.39

K APITEL 1

Allt fler småföretagare söker nya affärstillfällen utanför Sverige.

Trots den globala konjunkturnedgången blir internationaliseringen allt mer en självklarhet – framför allt för nystartade bolag.

Nya marknader och bättre affärsmöjligheter har lockat allt fler svenska småföretag att vända sig utomlands när konjunkturen viker. Trenden är stark – både bland småföretag som det senaste året påbörjat internationell verksamhet och bland de som planerar att göra detta framöver. Det visar SEB:s senaste Företagarpanel som genomförts under april månad och presenteras idag. Ingela Hemming, SEB:s företagarekonom, är positivt överraskad av resultaten.

– Att det var så pass stor ökning var oväntat. Man har fått känslan i debatten att konjunkturnedgången gör att vi blir mer protektionistiska, men det här är en tydlig bild på att det är tvärtom.

På ett år har andelen småföretag som handlar med utlandet eller har utländsk tillverkning ökat med 6 procentenheter. Mest internationaliserade är företag med 10–49 anställda, där 61 procent gör affärer med utlandet idag.

Anmärkningsvärt är enligt Ingela Hemming också att 24 procent av enmansföretagen arbetar internationellt. Lågkonjunkturen tror hon bidrar till att man vill sprida sina affärer, och därmed också sina risker utanför en så liten marknad som Sverige.

– Många mindre företag kan känna att det är en fördel att inte bara finnas på en marknad. Snarare att man känner ett större behov av att bredda sig – risken ökar och man blir mer sårbar av att bara finnas i Sverige, säger Ingela Hemming. Även Exportrådet, som hjälper svenska företag med etableringar utomlands, ser att internationell expansion är en naturlig effekt av lågkonjunkturer,

men även att man som svenskt exportföretag befinner sig i ett bättre läge idag än under krisen i början av 1990-talet – trots att den svaga kronan gjort resor och investeringar utomlands dyrare.

– Att man försöker hitta nya kunder utomlands är inget ovanligt i en lågkonjunktur.

När Sverige gick in i 1990-talskrisen var det även med ett relativt högt kostnadsläge i Sverige. Så är det inte idag, utan vi har ett ganska attraktivt läge för export, säger Mauro Gozzo, chefsekonom på Exportrådet.

Foto: Dan Hansson

Småföretagare sprider affärerna

”Problemen vi vill lösa, men också möjligheterna, finns utomlands”, säger Karin Stenmar.

Trots småföretagarnas positiva inställning till affärer med utlandet är det fortfarande förenat med många utmaningar. Brist på personliga kontakter, kulturella skillnader och ökade kostnader är faktorer som ofta är hinder för en utlandsetablering. Men för nystartade företag betraktar man ändå internationaliseringen som en naturlig utgångspunkt för sin verksamhet. Enligt Ingela Hemming är detta kännetecknande framför allt för yngre företagare.

– Särskilt yngre människor reser väldigt mycket och har bott mycket utomlands och har på så vis ett brett kontaktnät utanför Sverige. Det ger ju impulser till nya affärer hela tiden.

De nordiska länderna, Västeuropa och Baltikum ligger i topp när det gäller export av varor av tjänster. Men för tillverkning i andra länder dominerar Kina, följt av Baltikum. Från SEB:s kontor i Shanghai kan man också bekräfta att de har fått fler småföretag som kunder, vilket till stor del beror på att de mindre företagen drar nytta av varandras etableringar på nya marknader.

– Många av de mindre företagen upplever det som svårt jämfört med större företag som har bättre resurser.

Småföretag jobbar ofta i nätverk och ju fler som finns på plats, desto lättare är det att få tips om bra kontakter, säger Ingela Hemming.

Exportrådet poängterar även att Baltikum har varit ett attraktivt alternativ för produktion utomlands på grund av den låga löne- och kostnadsnivån, som däremot drivits upp på senare tid. Men finanskrisens effekter mot de baltiska länderna talar enligt Mauro Gozzo för att man kan vänta sig en korrektion av de ökade kostnadsnivåerna.

Erik Norberg, SvD

Internet vanligaste sättet att hitta utländska kontakter För enmansföretagen är internet det vanligaste sättet att hitta utländska kontakter, jämfört med företag med fler än 50 anställda där mässor är den vanligaste kontaktformen.

Små och medelstora företag med färre än 249 anställda ingår i undersökningen som SEB gör en gång per år. En stor del av småföretagens handel syns inte i officiell statistik eftersom export under 4,5 miljoner kronor och import under 2,2 miljoner kronor inte behöver rapporteras om den sker till andra EU-länder.

När det gäller framtidsutsikterna tror 37 procent av småföretagen att deras utlandsaffärer kommer att öka det närmaste året. Tillverkningsföretagen är något mer positiva till ökad utrikeshandel än andra företag. Av de som inte arbetar med utlandet beror detta enligt 62 procent av företagen på att de arbetar på en lokal eller regional marknad.

Internationalisering har allt mer blivit en självklarhet bland företagare. Källa: Svenska Dagbladet, 27 april 2009.

24

kap 1.indd 24

09-12-23 08.50.45

I N T E R N AT I O N E L L H A N D E L – E N N AT U R L I G D E L AV VA R D AG EN

Produktion förläggs till bästa plats Företag från Nordamerika, Japan och Europa är i regel stora på världsmarknaden. Man tillverkar flyg, datorer och telekomutrustning. Företag från dessa länder lägger dock allt mer av sin produktion utomlands.

Anledningen är främst att det finns billig arbetskraft som kan tillverka produkten lika bra som människor i det egna landet. Denna typ av arbetskraft användes tidigare mest till produktion av kläder och skor eller annat arbete utan krav på utbildning. I dag finns däremot välutbildad arbetskraft i typiska ”låglöneländer” som utför bl a avancerad programmering.

Summary

Allt mer kvalificerade jobb går till låglöneländer.

International trade – a natural part of daily life International trade has always formed a significant part of countries’ economies. The Swedish Vikings were traders. In the “old days” trade was carried out primarily through the shipping industry. Ships brought goods that could be sold or traded for other products. Payments were made either by exchanging goods of similar value or using coins where the weight was the basis for calculating the value.

Swedish trading houses such as Elof Hansson, Gadelius and Ekman, with their networks of established contacts, were important for many Swedish companies in establishing their international trade.

Over time, as communication methods improved and closer working relationships developed between buyers and sellers, the influence of trading houses declined. Individual companies undertook more international commerce on their own. New opportunities for large enterprises, but particularly for small and medium sized companies, were stimulated by better schedules and routes and reduced travel times. The rapid enhancement of communica-

tion media (telephone, fax, e-mail, teleconferencing, virtual meetings) made it possible for more companies to ‘go international’.

Being global is an essential part of today’s business strategy. It opens up possibilities for Swedish companies to do international business and generates competition from other countries to creating more products and services in a more price-competitive environment.

Countries have different bases for their international business. Countries like Sweden, Germany and the United States develop and sell many products that are classified as “high tech”. Developing countries with lower labour costs establish trade based on labour-intensive production where they can compete with low prices.

No one can exist without trade ! As a consumer, much of what you eat, wear and use includes products developed and manufactured in other countries. In the future, you will most likely work for a business either owned by a foreign company and/or doing business on the international market.

25

kap 1.indd 25

09-12-23 08.50.54

UPPGIFTER UPPGIFTER UPPGIFTER UPPGIFTER UPPGIFTER UPPG

K APITEL 1

1 Internationell handel – en naturlig del av vardagen

Arbetsuppgifter 1 Varför uppstår handel?

2 Kan handel leda till något annat än själva utbytet av produkten?

3 Ge exempel på några faktorer som har varit viktiga för att handeln har kunnat utvecklas till vad den är i dag.

4 Förklara varför försäkringsbolag kan ses som en viktig del av handelns utveckling.

5 Vad innebär globalisering?

6 Beskriv några händelser i ett land som kan påverka världshandeln.

7 Vad är BNP? 8 Vad är NIC-länder?

9 Ge vardera tre exempel på i-länder inom OECD, u-länder respektive NIC-länder.

10 Varför har utvecklingsländerna så snabb utveckling sett ur ett BNPperspektiv?

11 Vad är ett multinationellt företag?

12 Ge vardera två exempel på a) nationella företag b) internationella företag c) multinationella företag d) transnationella företag e) globala företag 13 Nämn vardera två exempel på svenska internationella respektive multinationella företag.

14 Vad är typiskt för en produkt som säljs av ett globalt företag?

15 Hur tror du att BNP-utvecklingen i Kina kan komma att påverka Sveriges import- och exportföretag?

16 Vad tror du att befolkningsutvecklingen i världen kommer att innebära för Sverige gällande a) export och import av varor? b) tillverkning av varor i Sverige? c) den typ av arbete som kommer att utföras i Sverige respektive i länder med hög befolkningstillväxt?

17 Läs reportaget på s 24 och besvara följande frågor: a) Vad är anledningen till att svenska småföretag allt mer söker sig till marknader utanför Sverige? b) Vilken typ av företag är det som är mest internationaliserade? c) Vad kan anledningen vara till att internationalisering ökar i en lågkonjunktur?

26

kap 1.indd 26

09-12-23 08.51.05

I N T E R N AT I O N E L L H A N D E L – E N N AT U R L I G D E L AV VA R D AG EN

Projektuppgift Du kan i detta kapitel läsa om flera viktiga faktorer som krävs för att handel över nationsgränserna ska kunna fungera, nämligen • penning- eller • transportmedel • kontakter mellan bytesrutiner människor/organi• behov av att byta sationer/företag • öppen omvärldsin- varor och tjänster ställning länder emellan • öppna gränser Dessa faktorer var viktiga för handeln på 1700-talet, är viktiga i dag och kommer att vara viktiga i framtiden. Det som förändras är

• hur man får betalt eller på annat • på vilket sätt man färdas över sätt utbyter produkterna. hur • kontakterna skapas och underhålls. i • vilken omfattning det är möjligt att föra produkterna över gränserna.

världen.

• vilken typ av produkter människor vill köpa respektive sälja. vilken inställning man har till • sina medmänniskor och deras produkter.

Du ska i denna uppgift redogöra för ovanstående punkter så konkret som möjligt för tre olika årtal: år1950, året då du läser denna bok och år 2020.

Intervjua dina äldre släktingar – eller andra – för att reda ut hur det såg ut 1950. För att ta reda på hur det ser ut i dag finner du lämpligen information i tidningar/tidskrifter eller i Statistisk årsbok, och för framtidsscenariot kan det förmodligen vara lämpligt att diskutera tillsammans i gruppen och spåna kring olika scenarier. Internet är också ett bra hjälpmedel för denna uppgift.

UPPGIFTER UPPGIFTER UPPGIFTER UPPGIFTER UPPGIFTER UPPGIFT

d) Vilken väsentlig skillnad kan man enligt Mauro Gozzo på Exportrådet se mellan svenska företag som internationaliserades på 1990talet och dem som gjorde det under ”krisen” 2009. e) Vilka hinder finns det för småföretagare att etablera sig utanför Sverige? f) Varför är yngre människor ofta mer öppna för internationalisering? g) Vilka länder är framför allt aktuella för småföretag när det gäller handel med varor och tjänster? h) Vilka länder är det vanligast att småföretag lägger sin tillverkning i? i) Vad är anledningen till att många olika småföretag ofta dras till att handla med företag i samma länder?

27

kap 1.indd 27

09-12-23 08.51.12

Export & Import – att göra internationella affärer Fakta och övningar ISBN 91-47-09099-0 © 2004, 2010 Författarna och Liber AB Redaktion: Per-Olof Bergsten, Ewa Sarlöv-Kullberg och Camilla Nevby Bildredaktörer: Thomaz Lundstedt och Ewa Hansson Rosdahl Omslag och typografi: Daniel Sjöfors Blå Huset Omslagsbild : Jens Klevje Layout: Daniel Sjöfors Blå Huset Upplaga 2:1 Tryck: Sahara Printing, Egypten 2010

Produktstöd, uppdateringar, rättelser och komplement Information om produktstöd, viktiga förändringar, korrigeringar av eventuella fel i materialet m m hittar du på vår hemsida: www.liber.se [titel komplettering].

Om du inte har tillgång till Internet: ring 040-25 86 00 och begär vår Kundservice, så skickar vi aktuell utskrift till dig.

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUSavtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040 -25 86 00, fax 040 -97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

kap bo rjan.indd 2

09-12-23 08.44.08

skogsprodukter 31 SMT (Samverkan mot tullbrottslighet) 163 småföretagare 24 spedition 171 speditör 171 standard 203 standardisering 48, 145 strafftullar 66, 159 Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete (Sida) 190 subventioner 66 Svensk exportkredit (SEK) 190 Svensk Handel 133, 135 Sveriges Exportråd 108 Swedfund 190 SWIFT 194 system 22 säkerhetskrav 134 säkerhetsnivå 145 säkerställd betalning 196

T

TARIC (EU:s tulltaxa) 153, 160 tariffära handelshinder 143, 144 teknik 213 teknisk nivå 85 teknisk risk 196 teknisk standard 83, 86

teknisk utveckling 17 teknologiområdet 31 temporär införsel 157 terminskontrakt 189 tidsaspekt 88 tidsskillnad 87 TID ( Tullverkets Internet­ deklaration ) 160, 162 tillstånd 145, 147 tillverkning 130 tillverkningskostnad 77, 101 tjänsteexport 32 tjänsteproduktion 23 tjänster 23, 101 totalkvot 146 transnationella företag 20 transporter 59, 83, 87, 167 transportkostnad 129, 167 transportsätt 59 transporttid 135 tull 50, 135, 143, 146, 150, 157, 167, 218 tullager 158 tullavgift 151 tulldeklaration 132, 151, 160, 162 tullfri 109 tullfri vara 152 tullfrihet 152, 153, 156 tullhantering 154 tullmurar 143 tullsats 146, 153, 218

tulltariff 153 tulltaxa 160, 218 tullunion 41, 42 Tullverket 151, 162, 208 Tullverkets datasystem ( TDS ) 162 tullvärde 152 tullvärdedeklaration 159 tullättnad 156

varumärke 116, 206 VAT 154 verkshöjd 205 verkstadsprodukter 31 vinstmarginal 87 volym 22, 74 världshandel 22 växel 192 växthuseffekt 63

u-länder 18 Unasur 44 uppfinnare 31 upphovsrätt 205 upphovsrättslagen 205 uppköp 21 uppskjuten tull 156 ursprungsbevis 105 ursprungsintyg 132 utlandsaffär 24 utrikeshandel 83 utveckling 14, 18 utvecklingskostnader 77 utvecklingsländer 18

Wienkonventionen 201 World Health Organization (WHO) 208 World Intellectual Property Organization (WIPO) 206 World Trade Organization (WTO) 41, 147, 153

U

V

valuta 186 valutaförändringar 188 valutakurs 186, 187 valutapolitik 46 valutarisker 185, 186 varor under testning 157

återbetalning av tull 159 återvinning 63 ägande 34 ägaransvar 175 ägarstruktur 34 öppen kredit 191, 192 öppen marknad 41 överföring av pengar 194

Bildförteckning AB Blåkläder s 133 AB CoffeQueen s 195:1 Alentec Orion s 102 Almgren, Bengt / LUHM s 14 AstraZeneca / Magntorn, Martin s 206:1 Atlas Copco s 59 Backlund, Sandra s 37:3 BananaStock s 162 Berglund, Lena s 105, 167 Blackberry s 17 Ekmans Co s 112:2 Elmquist, Jonas s 88, 107:1 Fahlander, Thomas s 58 Granström, Göran s 157:1 GreenCargo / Lydén, Peter s 170 House of Martens AB s 131 Ibeyoprstudio / Humbert, Laurent s 37:1-2 Ikea s 42, 84, 174 Ingram s 30, 89, 109 Jupiter images s 16, 23, 83, 95, 120, 121, 146:2, 151:2, 154, 156:1, 169:1, 177, 188, 191, 196, 202 Jysk s 60 Jötul s 110 Kinnisson, Cecilia s 157:2

avslut.indd 240

Koenigsegg / Studio E s 104 Liber Kartor s 47 Lundstedt, Tomaz s 12, 31, 32, 43, 48, 49, 63, 64, 72, 77, 82, 85:1, 85:1, 87:1, 90:2, 91:2, 92, 94, 103, 116, 128, 142, 144, 145, 146:1, 150, 158, 166, 168, 169:2, 175, 176, 200, 204, 205, 212, 213 Matton s 19, 25, 50, 62:1, 73, 85:2, 87:2, 90:1, 91:1, 96, 107:2, 115, 118, 137, 153, 156:2, 159, 160, 161, 171, 187, 189, 194, 195:2, 199, 216 McDonald´s s 206:2 Michael Lindberg AB s 119 Mossagården AB s 215 Offesson, Andreas s 207 OilQuick AB s 76 PhotoDisc s 132 Phovoir s 27 Renault s 78 Sandvik Rock Processing s 86 Scanpix / ANP / Utrecht, Robin s 28 Scanpix / AP / Blethen, Courtney s 33 Scanpix / Exponera / Larsson, Björn s 208 Scanpix / Hammarstedt, Stig s 66:2 Scanpix / Hansson, Dan s 24 Scanpix / Harmer, Dan s 185

Scanpix / Ivarsson, Jerker s 13 Scanpix / Maslennikov, André s 184 Scanpix / Nilsson, Anders s 143 Scanpix / Olsson, Tomas s 36 Scanpix / Persson, Fredrik s 29, 75 Scanpix / Sundgren, Ylva s 15 Scanpix / Wang yi bj s 65 Scanpix / Wikström, Linda s 40 SKF s 34 Sony Ericsson s 74 Solomon, Daniel s 51 Stockholmsmässan / Formex s 134 Tetra Pak s 112:1 Toyota s 62:2 Transportstyrelsen s 151:1 Tshirt Store AB s 117 UVtech AB s 127, 141, 149, 165:2, 183 Volkswagen s 100 Walmart s 21 Wilson Logistics s 173 WTO s 41 Åkesson, Arne s 66:1

09-12-23 12.41.46

Export & Import

Export Import&

– att göra internationella affärer

– att göra internationella affärer

• Hur kan man sälja på nya marknader?

• Vad måste man ta reda på för att börja importera?

• När betalar man tull?

• Vilka handelshinder finns det?

• Vad innebär EU-medlemskapet för svenska företag?

Dessa och många andra grundläggande frågor får du svar på i denna kombinerade fakta- och övningsbok. Den ger dig ett helhetsper­ s­pektiv på arbetet med export- och importaffärer. I de många praktiska exemplen från både små och stora företag får du ta del av problem och möjligheter som importören och exportören ställs inför.

Export & Import vänder sig till gymnasieskolans och vuxenutbildningens kurs i export och import, KY-utbildningar och andra yrkesutbildningar inom internationella affärer. Den kan också användas av företagaren som arbetar med export- eller importverksamhet.

Till boken finns en lärarhandledning med CD (best nr 47-09100-3) som bl a innehåller fler övningar, facit till arbetsuppgifterna, provuppgifter och lektionsunderlag i form av en PowerPoint-presentation.

– att göra internationella affärer Fakta och övningar Leif Holmvall Arne Åkesson

Andra upplagan

Författare till boken är Leif Holmvall, bosatt i Kanada, egen företagare, fackboksförfattare samt har många års erfarenhet som utbildare i internationella affärer och Arne Åkesson, egen företagare och gymnasielärare i ekonomiska ämnen i Lund.

Export & Import

Dessutom har Per Anders Lorentzon, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren och Bo Svensson, Svensk Handel medverkat.

Best.nr 47-09099-0

Tryck.nr 47-09099-0-00

n

ra

And Exp o imp - omslag.indd 1

aga l p p u

09-12-23 08.41.26