9789144082134

Foto: Johan Näslund

underkant med bilden.

Gruppobservationer Teori och praktik

Syftet med boken är att belysa gruppobservationer ur ett forskningsperspektiv. Med utgångspunkt i en teoretisk modell för gruppobservationer visas på ett sätt att systematisera och beskriva olika former av gruppobservationer. Modellen bygger på två dimensioner. Den första dimensionen handlar om det förhållningssätt eller den kunskapssyn som ligger till grund för studien. Dimensionen skiljer mellan begreppen teoriprövande och teorigenererande. Den andra dimensionen avser vilken grad av struktur observationen har. För att beskriva dimensionen används benämningarna hög grad av struktur respektive låg grad av struktur.

I boken visas på den spännvidd som finns mellan olika sätt att praktiskt gå till väga vid observationer och det förhållningssätt eller syn på kunskap som ligger bakom olika tillvägagångssätt. Detta sker genom att belysa några metoder för gruppobservationer, ge en historisk tillbakablick samt presentera några praktiska exempel på studier som vi eller andra genomfört.

| Gruppobservationer

Så fort människor kommer samman i en grupp uppkommer interaktioner mellan medlemmarna. För att studera grupper och grupprocesser krävs tillgång till metoder för att registrera vad som sker i samspelet mellan människorna. Observation, som fokuseras i denna bok, kan vara en lämplig metod.

Hammar Chiriac Einarsson

Eva Hammar Chiriac, biträdande professor i psykologi och Charlotta Einarsson, fil. dr iFörnamn psykologi, Efternamn är verksamma Linköpings (fetvidkursiv) förfatuniversitet. tarpresentation (kursiv). Justera texten i

Gruppobservationer Teori och praktik

Förhoppningen är att läsaren med hjälp av denna bok ska få en större insikt i och bättre förståelse för gruppobservation som metod samt att de illustrativa exempel som presenterats inspirerar till att själva genomföra gruppobservationsstudier.

Art.nr 7784 ISBN 978-91-44-08213-4

www.studentlitteratur.se

978-91-44-08213-4_Cover.indd 1

9 789144 082134

Eva Hammar Chiriac Charlotta Einarsson

2013-06-13 11:53

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 7784 ISBN 978-91-44-08213-4 Upplaga 2:1 © Författarna och Studentlitteratur 2013 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Pan Xunbin/Shutterstock.com Printed by Holmbergs i Malmö AB, Sweden 2013

978-91-44-08213-4_01_book.indd 2

2013-06-19 10:48

Innehåll

Förord till andra upplagan 7 Författarpresentation 9 Inledning – andra reviderade upplagan 11 Del I

Gruppobservationer i teorin

K apitel 1

En teoretisk modell för gruppobservationer 17

Den teoretiska modellen 18 Typifieringar av observationer i respektive cell 23 K apitel 2

Observation – en av flera datainsamlingsmetoder 27

Direkt observation 28 Observatörens förhållningssätt 29 Andra datainsamlingsmetoder vid gruppforskning 32 K apitel 3

Viktiga aspekter att beakta vid observationsstudier 39

Etiska överväganden 40 Kvalitetskriterier 46 Att redovisa och återkoppla resultat 56 K apitel 4

Sammanfattning av gruppobservationer i teorin 59

© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-08213-4_01_book.indd 3

3

2013-06-19 10:48

Innehåll Del II Gruppobservationer i historien K apitel 5

Framväxten av gruppobservationer 63

I antropologins fotspår 63 Gruppobservation som pedagogisk metod 69 Gruppobservation som sociologisk metod 73 Gruppobservation som psykologisk metod 78 K apitel 6

Sammanfattning av gruppobservationer i historien 87

Del III Gruppobservationer i empirin K apitel 7

Teoriprövande observationsstudier med hög grad av struktur 91

Teoretiska antaganden – IPA 92 Genomförande av observationsstudie med IPA 93 Teoretiska antaganden – SYMLOG 98 Genomförande av observationsstudie med SYMLOG 104 Jämförelse mellan IPA och SYMLOG 110 Begränsningar i IPA och SYMLOG 110 Praktiska exempel 111 ”Arbetsgruppsstudien” – ett praktiskt exempel 112 Andra teoretiska utgångspunkter 113 Observatörsrollen 114 Etik och kvalitetskriterier 114 Summering och inplacering i modellen 118 K apitel 8

Teoriprövande observationsstudier med låg grad av struktur 121

Teoretiska antaganden – ”Basgruppsstudien” 121 Genomförandet av observationsstudien – ”Basgruppstudien” 122 ”Rollstudien” – ytterligare ett praktiskt exempel 128 Observatörsrollen 130 Etik och kvalitetskriterier 130 Summering och inplacering i modellen 133

4

978-91-44-08213-4_01_book.indd 4

© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

2013-06-19 10:48

Innehåll K apitel 9

Teorigenererande observationsstudier med hög grad av struktur 135

Teoretiska antaganden – ”Klassrumsstudien” 135 Genomförande av observationsstudien – ”Klassrumsstudien” 136 ”Fotbollsstudien” – ytterligare ett praktiskt exempel 141 Observatörsrollen 143 Etik och kvalitetskriterier 144 Summering och inplacering i modellen 147 K apitel 10

Teorigenererande observationsstudier med låg grad av struktur 149

Teoretiska antaganden om den etnografiska ansatsen 149 Genomförande av observationsstudien – ”Lärarutbildningsstudien” 151 ”Auktionsstudien” – ytterligare ett praktiskt exempel 156 Observatörsrollen 158 Etik och kvalitetskriterier 159 Summering och inplacering i modellen 161 K apitel 11

Sammanfattning av gruppobservationer i empirin 163

Litteratur 165 Personregister 173 Sakregister 175

© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-08213-4_01_book.indd 5

5

2013-06-19 10:48

978-91-44-08213-4_01_book.indd 6

2013-06-19 10:48

Förord till andra upplagan

Den här boken är ett verkligt exempel på grupparbete som pågått under många år med olika intensitet. Vi författare har tillsammans arbetat med boken såväl i dess helhet som i dess delar, och båda författarna har varit aktiva i hela processen, från första idén till upplaga ett till den slutliga versionen av den andra upplagan av Gruppobservationer. Teori och praktik.

Första upplagan av boken gavs ut 2002, då vi befann oss i slutskedet i forskarutbildningen. Upprinnelsen till första upplagan av boken var det uppdrag vi fick som innebar att planera och genomföra en metodstuga om gruppobservationer inom ramen för psykologprogrammet. Drygt tio år har förflutit sedan första upplagan kom ut. Ett behov av och efterfrågan på uppdatering av boken har uppkommit under senare år. Nu har det gjorts.

Om en observatör hade följt oss i vårt arbete med boken från dess första embryo till den reviderade upplaga som nu förligger skulle observatören förmodligen kunnat konstatera att arbetsprocesserna sett olika ut under årens lopp. Inför att den första upplagan skrevs hade en observatör förmodligen noterat att ”gruppen” som arbetat med boken inkluderade fler personer än författarna. Kollegorna i FOG-gruppen (Forum för organisations- och gruppforskning) hade i det skedet en central betydelse som stöd och diskussionspartner för de olika tankar och idéer som vi behövde bolla. Främst vill vi nämna våra kollegor och vänner, docent Stefan Jern och numera framlidne professor Kjell Granström, för deras stöd i processen med att skriva den första upplagan. Inför revideringen har andra ”deltagare” fått en central roll för gruppens arbete. Vi har utifrån våra erfarenheter av att använda boken i utbildningssammanhang samt i diskussioner med studenter och lärar­ kollegor uppmärksammat behovet av att göra vissa revideringar av texten.

Vår förläggare Ann Wirsén Meurling på Studentlitteratur uppmuntrade oss © F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-08213-4_01_book.indd 7

7

2013-06-19 10:48

Förord till andra upplagan

att revidera boken och har varit ett gott stöd i det arbete som uppdateringen har inneburit.

I inledningen kommer vi att gå närmare in på vilka mer omfattande revideringar som gjorts i denna upplaga.

Linköping, maj 2013 Eva Hammar Chiriac och Charlotta Einarsson

8

978-91-44-08213-4_01_book.indd 8

© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

2013-06-19 10:48

Förfat tarpresentation

Eva Hammar Chiriac är biträdande professor i psykologi och verksam på Avdelningen för psykologi vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL) vid Linköpings universitet. Hennes vetenskapliga verksamhet befinner sig inom det socialpsykologiska forskningsfältet med starkt fokus på gruppforskning. Att öka förståelsen för processer inom och mellan grupper och hur vi kan förstå vad som händer i en grupp när människor kommer samman i syfte att arbeta med en gemensam uppgift är frågor som legat till grund för hennes forskningsintresse. Forskningen har huvudsakligen bedrivits på autentiska grupper i deras naturliga miljö. Hammar Chiriac har i sina studier använt sig av ett flertal olika datainsamlingsmetoder, såsom gruppintervjuer, fokusgrupper, enkäter och framför allt gruppobservationer.

Charlotta Einarsson är filosofie doktor i psykologi. Hon är numera verksam som utbildningsledare vid Filosofiska fakultetens kansli vid Linköpings universitet, men var fram till och med 2010 verksam som universitets­lektor i psykologi vid samma universitet. Hennes vetenskapliga verksamhet befinner sig inom det socialpsykologiska forskningsfältet, med fokus på interaktionsprocesser i klassrum. Observation har varit den främsta datainsamlingsmetoden som hon arbetat med, men hon har också genomfört studier där fokusgrupper använts. Forskningen har huvudsakligen bedrivits på autentiska grupper i deras naturliga miljö.

© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-08213-4_01_book.indd 9

9

2013-06-19 10:48

978-91-44-08213-4_01_book.indd 10

2013-06-19 10:48

Inledning – andra reviderade upplagan

Så fort människor kommer samman i en grupp, antingen på en arbetsplats, i familjen eller på fritiden, uppkommer interaktioner mellan medlemmarna.

Sådan kommunikation och de grupprocesser som utvecklas har blivit föremål för olika studier. För att studera grupper och grupprocesser krävs tillgång till metoder eller instrument som hjälper forskaren att registrera vad som sker i samspelet mellan människorna. Observation, som fokuseras i denna bok, kan vara en lämplig metod.

Observation kommer av det latinska ordet observare, som innebär att forskaren gör en iakttagelse eller ett rön. I synnerhet avses iakttagelser av fenomen eller processer i naturen eller i samhället. Inom beteendevetenskaperna används ofta observation vid studier av grupprelationer eller liknande processer. Metoden är lämplig för att få information om händelser i sitt naturliga skeende. Observation kan alltså med fördel göras i ”verkligheten”.

Det krävs inga speciella arrangemang eller manipulationer för att kunna observera det som sker.

Våren 1997 fick vi i uppdrag att inom grundutbildningen utforma en metodstuga om gruppobservationer. Ett första problem som snart upptäcktes var att det inte fanns någon samlad litteratur om gruppobservation och att den litteratur som fanns var väldig svårtillgänglig. I metodböcker finns ofta observation med: den presenteras vanligen i ett eget kapitel, och det förekommer också att gruppobservation bara omnämns kortfattat. Observation i allmänhet och gruppobservation i synnerhet har haft en undanskymd plats i metodlitteraturen. Sedan den första upplagan av Gruppobservation. Teori och praktik publicerades 2002 har dock observation kommit att få ett något större utrymme i metodlitteraturen, och en viss uppgång av böcker som handlar om olika typer av observation, exempelvis deltagande observation, kan skönjas. © F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-08213-4_01_book.indd 11

11

2013-06-19 10:48

Inledning – andra reviderade upplagan

Syftet med boken Gruppobservation. Teori och praktik är att belysa grupp­observationer ur ett forskningsperspektiv genom att ge en kartbild eller orientering över några olika sätt att observera och registrera vad som sker i grupper. I boken visas på den spännvidd som finns mellan olika sätt att praktiskt gå till väga vid observationer och det förhållningssätt eller syn på kunskap som ligger bakom olika tillvägagångssätt. Detta kommer att ske genom att belysa några metoder för gruppobservationer, ge en historisk tillbakablick samt genom att presentera några praktiska exempel på studier som vi eller andra genomfört.

Boken gör inte anspråk på att vara någon totalt uttömmande presentation av de metoder som finns och är möjliga att genomföra när det gäller observation av grupper, utan ska ses som en orientering där spännvidden i området belyses. Vi har främst valt att avgränsa oss till direkta observationer av naturligt förekommande små grupper. Med små grupper menar vi grupper upp till en skolklass storlek.

Intentionen med boken är att visa på den bredd och användbarhet som finns i den gruppobservationsmodell som vi presenterar. Den teoretiska modellen anses vara användbar, oavsett filosofisk, teoretisk eller metodo­ logisk utgångspunkt. Naturligtvis kommer vissa delar av modellen att passa bättre vid en viss kunskaps-, verklighets- och människosyn än andra. Även om vi som forskare hör hemma inom den psykologiska traditionen, är vår utgångspunkt att den teoretiska modellen för gruppforskning är giltig för beteendevetskaplig forskning i stort. Den är troligtvis användbar även inom andra ämnesområden.

I den andra reviderade upplagan av Gruppobservationer. Teori och praktik har alla kapitel uppdaterats och revideras. Den mest framträdande uppdateringen gäller modellen för gruppobservationer, där ett av begreppen bytts ut.

Det som i den första upplagan benämndes hypotesprövande observationsstudier benämns från och med upplaga två teoriprövande observationsstudier.

Anledningen till förändringen i begreppsapparaten diskuteras i bokens del I. Boken består av tre delar. I den första delen av boken (kapitel 1–4) presenteras en teoretisk referensram för observationer av grupper. Med utgångspunkt i den teoretiska modellen för gruppobservationer, som presenteras i kapitel 1, visas på ett sätt att systematisera och beskriva olika former av grupp­observationer.

12

978-91-44-08213-4_01_book.indd 12

© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

2013-06-19 10:48

Inledning – andra reviderade upplagan

Modellen bygger på två dimensioner. Den första dimensionen handlar om det förhållningssätt eller den kunskapssyn som ligger till grund för studien.

Dimensionen skiljer mellan begreppen teoriprövande och teorigenererande.

Den andra dimensionen avser vilken grad av struktur observationen har. För att beskriva dimensionen används benämningarna hög grad av struktur respektive låg grad av struktur. I de följande kapitlen i del I belyses gruppobservation som datainsamlingsmetod närmare, liksom observatörens förhållningssätt.

I denna andra upplaga har beskrivningen av observatörsrollerna ändrat ordning så att den bättre stämmer med illu­strationen i figur 2.1, där fyra möjliga observatörsroller finns inplacerade. Fortsättningsvis beskrivs kortfattat i del I enkät, självrapport, fokusgrupp samt gruppdagbok, som andra möjliga metoder för gruppstudier. Vidare diskuteras förberedelser, etik, kvalitetskriterier och återkoppling av resultat. Texten om etiska överväganden är omskriven i denna andra reviderade upplaga eftersom betydelsefulla förändringar genomförts vad gäller etik under tiden sedan den första upplagan publicerades 2002.

Dessutom är texten om kvalitetskriterier uppdaterad och utvidgad, då fler kriterier beskrivs och problematiseras i förhållande till gruppobservationer generellt och den teoretiska modellen för gruppobservationer specifikt.

I del II (kapitel 5–6) har observation som datainsamlingsmetod satts in i ett beteendevetenskapligt historiskt sammanhang. Syftet med den historiska beskrivningen är att belysa, för gruppobservation, viktiga strömningar inom beteendevetenskapen. Denna beskrivning börjar med de tidiga spåren hos de första antropologerna och vidare över disciplinerna pedagogik, sociologi och psykologi. I den andra upplagan slutar den historiska beskrivningen inte förrän i nutid, då nya exempel på studier genomförda under 2000-talet tillförts under de olika disciplinerna. Den historiska beskrivningen är självklart översiktlig och summarisk, då en genomgång av detta område i sig skulle kunna generera en egen bok.

Del III (kapitel 7–11) är den empiriska delen av boken. I denna del illustreras den teoretiska modellen med hjälp av olika praktiska exempel på grupp­ observationsstudier som vi själva eller studenter har genomfört. I den andra reviderade upplagan är texterna över lag uppdaterade och flera exempel har bytts ut. Observatörsroll, etik och kvalitetskriterier diskuteras i förhållande till respektive studie. © F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-08213-4_01_book.indd 13

13

2013-06-19 10:48

Inledning – andra reviderade upplagan

Vår förhoppning är att läsaren med hjälp av den här boken ska få en insikt i och en bättre förståelse för gruppobservation som metod samt få verktyg för att själv kunna genomföra olika typer av gruppobservationer. Förhoppningsvis ger boken inspiration till dem som själva står inför uppgiften att genomföra gruppobservationsstudier.

14

978-91-44-08213-4_01_book.indd 14

© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

2013-06-19 10:48

Kapitel 3

Viktiga aspekter att beakta vid observationsstudier

Oavsett vilken observationsmetod forskaren väljer att använda sig av kommer det medföra att observationen måste planeras. Vi har i tidigare kapitel redovisat fyra olika typer av gruppobservationer där utgångspunkterna är om studien är teoriprövande eller teorigenererande samt om den har hög eller låg grad av struktur. De olika observationsmetoderna kräver sina speciella förberedelser, men det finns vissa förberedelser som är gemensamma för dem alla. I det här kapitlet problematiseras etiska frågeställningar och kvalitetskriterier i samband med gruppobservationer. Det finns en ömsesidig påverkan mellan etik och kvalitet, vilket tydliggörs i kapitlet. Hur observa­tören hanterar etik och kvalitetskriterier är inte på något sätt självskrivet, utan observatören måste under hela forskningsprocessen förhålla sig till dessa aspekter och kontinuerligt göra kvalitetsbedömningar samt överväganden om vad som är etiskt korrekt handlande.

Vid observation av grupper måste forskaren få tillträde till en eller flera grupper att studera. Detta kräver ett noggrant förarbete av forskaren, där hon utifrån studiens frågeställning måste bestämma sig för vilka grupper som är relevanta att studera för att besvara forskningsfrågan. Vidare måste ett informationsunderlag tas fram, utifrån vilket gruppen kan ta ställning till om de vill medverka eller ej. Kontakter måste tas med de tilltänkta grupper som forskaren vill ha med i studien. Oftast räcker det inte med att enbart ta kontakt med de grupper som är tänkta att ingå i studien. Forskaren måste kanske också kontakta och förankra studiens genomförande hos nyckelpersoner i den organisation grupperna ingår. En forskare som exempelvis vill studera samarbete i arbetslag inom äldreomsorg bör förankra projektet i ledningen innan de presumtiva deltagarna tillfrågas om huruvida de vill medverka i studien. © F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-08213-4_01_book.indd 39

39

2013-06-19 10:48

Del I Gruppobservationer i teorin

Etiska överväganden Forskning är viktig och nödvändig för såväl individers som samhällens utveckling. Samhällsmedborgare kan kräva att forskning bedrivs för att gynna individuell och kollektiv utveckling och välmående. Samhället har ett berättigat krav på att forskning bedrivs, att den inriktas på väsentliga frågor, och att forskningen håller hög kvalitet. Detta krav kallas för forskningskravet (se exempelvis Bryman, 2011; Denscombe, 2009; Gustafsson, Hermerén & Petterson, 2011). Samhällets medlemmar har emellertid samtidigt ett berättigat krav på skydd mot otillbörlig insyn i exempelvis sina livsförhållanden.

Individer får inte heller utsättas för psykisk eller fysisk skada, förödmjukelse eller kränkning. Detta krav kallas för individskyddskravet. Dessa två krav måste alltid vägas mot varandra inför varje vetenskaplig under­sökning.

Värdet av det förväntade kunskapstillskottet mot möjliga risker med negativa konsekvenser för de som deltar i studien måste alltid vägas mot varandra.

Såväl kortsiktiga som mer långsiktiga följder måste beaktas och övervägas.

Forskningsetik är i vissa avseenden varaktig men i andra avseenden föränderlig. Nya forskningsområden och/eller datainsamlingsmetoder kan generera nya etiska problemställningar. Det är inte helt enkelt att som student göra väl avvägda etiska överväganden eftersom de riktlinjer som ges för hur etiska problem ska hanteras inte är helt tydliga. Dessutom ger de ofta utrymme för egna tolkningar (se exempelvis Kalman & Lövgren, 2012a).

De forskningsetiska principer som vi kommer att lyfta fram i den fortsatta framställningen har till syfte att beskriva normer för förhållandet mellan forskare och undersökningsdeltagare vid gruppobservationsstudier, men också forskarens förhållningssätt till den forskning som hon bedriver. När vi diskuterar etiska aspekter i denna bok så görs det främst utifrån utgångspunkten att ”forskaren” är en eller flera studenter som inom ramen för sin utbildning på universitet eller högskola genomför en studie. Den forskning som genomförs inom det humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsfältet involverar människor och ska därför styras av ett etiskt förhållningssätt (Bryman, 2011; Denscombe, 2009; Gustafsson, Hermerén & Petterson, 2011; Vetenskapsrådet, 2012). År 2004 trädde lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor i kraft. Den poängterar främst kravet på informerat samtycke (se nedan). Studenter som genomför arbeten inom ramen för högskoleutbildning omfattas dock inte av kravet på 40

978-91-44-08213-4_01_book.indd 40

© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

2013-06-19 10:48

3 Viktiga aspekter att beakta vid observationsstudier

etikprövning2. Detta innebär emellertid inte att studenterna kan bortse från etiska överväganden. Tvärtemot poängteras vikten av att utarbeta student­ arbeten så att ingen kommer till skada (Kalman & Lövgren, 2012b: Nikku, 2012; Nygren, 2012). Handledaren har här en viktig uppgift och bär huvudansvaret för att etiska riktlinjer följs. God forskningsetik är förenlig med goda forskningsetiska principer och inkluderar två aspekter: (a) forskaretik, dvs. etiska krav kopplade till forskarens förhållningssätt och forskningsuppdraget; (b) forskningsetik, dvs. etiska krav i anslutning till studien och individerna som ingår i studien (Bryman, 2011; Denscombe, 2009). Förenklat kan sägas att forskarsetik handlar om att värna om kunskapsproduktionen, medan forskningsetiken handlar om att värna om de deltagare som ingår i studien (Kalman & Lövgren, 2012b). Nedan kommer några vägledande principer för etiska övervägande i samband med observationsstudier, främst vad gäller studier som genomförs av studenter inom universitet och högskola, att ges. Vi börjar med forskaretik.

Forsk aretik

Forskaretik handlar om forskarens etiska överväganden gällande hur hon utför hantverket, sin roll som forskare samt hantering av information och publicering (Gustafsson, Hermerén & Petterson, 2011). Forskaren har således, förutom ett etiskt ansvar om ett gott uppträdande mot deltagarna i studien (se nedan), också ett ansvar gentemot forskarsamhället och samhället i stort att de resultat som presenteras är trovärdiga. En av de största synderna en forskare kan begå är fara med osanning (Agrell, 2007; Bryman, 2011; D ­ enscombe, 2009). Lögnen i detta sammanhang kan gestalta sig på flera olika sätt och kallas ibland för forskningsfusk. Det kan t.ex. vara att undanhålla resultat som strider mot den övertygelse forskaren hade om vad som skulle bli utfallet av studien. Lögnen kan också bestå i att föra undersöknings­personerna bakom ljuset eller att genomföra studien under falska förespeglingar. Vidare kan lögnen bestå av att forskaren gör alltför vidlyftiga tolkningar utifrån de resultat som faktiskt har samlats in. Att vara inkonsekvent i sitt hanterande 2 Enligt lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor ska studier som bedrivs inom grundutbildningen och som ingår som en del av ett forskningsprojekt etikprövas och godkännas av Vetenskapsrådets etikprövningsnämnd. Detta gäller t.ex. gruppobservationer som genomförs inom ramen för ett forskningsprojekt.

© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-08213-4_01_book.indd 41

41

2013-06-19 10:48

Del I Gruppobservationer i teorin

och tolkande av data kan också betraktas som lögnaktigt. Lögn behöver alltså inte nödvändigtvis vara ett medvetet eller avsiktligt handlande från forskarens sida. Det blir således forskarens ständiga uppgift att arbeta för att upprätthålla sin ärlighet i arbetet och minska riskerna för att falla i lögnens synliga och osynliga gropar.

Forskningsetik

Forskningsetik handlar om forskarens förhållningssätt till deltagarna i studien, eller med andra ord hur forskaren upprätthåller individskyddskravet.

De riktlinjer som vi kommer att lyfta fram i den fortsatta framställningen har till syfte att beskriva normer för förhållandet mellan forskare och under­sökningsdeltagare vid forskning (Bryman, 2011; Denscombe, 2009; ­Gustafsson, Hermerén & Petterson, 2011). Följande riktlinjer är även giltiga för och kan vägleda studenter vid genomförandet av gruppobservationsstudier. Principerna tar upp viktiga aspekter som bör beaktas i samband med alla grupp­observationer, oavsett vilken ansats som observatören väljer att utgå ifrån.

Det grundläggande individskyddskravet kan konkretiseras i fyra allmänna huvudkrav på forskningen: informations-, samtyckes-, konfidentialitets- samt nyttjandekraven (Bryman, 2011; Denscombe, 2009).3 Informationskravet Forskaren ska informera berörda personer om den aktuella undersökningens syfte. Det innebär bland annat att försökspersonerna ska veta att deras deltagande är frivilligt och att de har rätt att hoppa av om de så önskar. De ska dessutom få reda på vad som ingår i undersökningen.

Bryman, 2011, s. 131

Detta krav innebär att forskaren måste informera uppgiftslämnare och undersökningsdeltagare om deras uppgift i projektet och de villkor som gäller för deras deltagande. Den information som ges kan vara mer eller 3 Tidigare hänvisades ofta till Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Dessa principer har fått minskad betydelse sedan Etikprövningsnämnden tillkom. Det etiska innehållet är emellertid fortfarande giltigt och kan fungera vägledande för studenter som vill genomföra god samhällsvetenskaplig forskning.

42

978-91-44-08213-4_01_book.indd 42

© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

2013-06-19 10:48

3 Viktiga aspekter att beakta vid observationsstudier

mindre detaljerad. Syfte med studien presenteras, och en beskrivning av hur studien ska genomföras bör ges. Deltagarna bör också upplysas om att deltagandet är frivilligt och att den information som insamlas under studiens gång endast kommer att användas i forskningssyfte, samt att de har rätt att avbryta sin medverkan om de så önskar. Den information som ges bör omfatta alla de inslag i den aktuella undersökningen som rimligen kan tänkas påverka deras villighet att delta. Det är viktigt att lyfta fram eventuella risker eller obehag som skulle kunna bli konsekvenser av att delta i studien.

Det är också önskvärt att informera om hur och var forskningsresultaten kommer att publiceras, om detta är möjligt att ange på förhand.

Ett problem som forskaren ofta konfronteras med i anslutning till informationskravet är hur mycket och hur detaljerad information som kan ges utan att detta påverkar studiens äkthet negativt. Att fullständigt ange studiens syfte kan medföra att det påverkar gruppens beteende i samband med observationen, vilket i sin tur kan påverka studiens validitet. I de fall förhandsinformationen riskerar att äventyra undersökningens syfte kan alternativ till fullständig förhandsinformation övervägas. I sådana fall bör fullständig information ges snarast möjligt efter genomförd observation; deltagarna får då ta ställning till om det insamlade materialet får användas i forskningssyfte eller ej. Vid dessa speciella tillfällen bör forskaren tala om att fullständig information kommer att ges efter det att observationen är genomförd.

Samt yckeskravet Deltagarna i en undersökning har rätt att själva bestämma översin medverkan. Om någon är minderårig, brukar föräldrars eller vårdnadshavares godkännande krävas.

Bryman, 2011, s. 132

Samtyckeskravet innebär att forskaren bör inhämta uppgiftslämnares och undersökningsdeltagares samtycke till att delta i studien. De som medverkar i en undersökning ska ha rätt att självständigt bestämma om, hur länge och på vilka villkor deras deltagande i studien sker. De ska kunna avbryta sin medverkan utan att det får negativa följder för dem. I individens beslut att delta eller avbryta sin medverkan får deltagarna inte utsättas för otillbörlig påtryckning eller påverkan. © F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-08213-4_01_book.indd 43

43

2013-06-19 10:48

Del I Gruppobservationer i teorin

Om någon väljer att avbryta sin medverkan står det deltagaren fritt att göra detta. Det innebär dock inte att forskaren måste förstöra tidigare inhämtade data om den aktuella personen. Huruvida data ska förstöras eller inte beror bl.a. på den information som getts på förhand och vilka överenskommelser som gjorts mellan forskare och deltagare. Forskaren har dock rätt att försöka motivera den medverkande att kvarstå i forskningsprojektet. Om den medverkande trots detta väljer att avbryta sin medverkan får beslutet inte medföra negativa konsekvenser för denne. I de fall där barn under 15 år ingår i studien och undersökningen är av etiskt känslig karaktär ska samtycke dessutom inhämtas från vårdnadshavare.

Informerat samtycke

Det blir allt vanligare att informationskravet och samtyckeskravet sammanfogas och diskuteras i form av informerat samtycke, dvs. en kombination av ovanstående två huvudkrav. Informerat samtycke är också något som starkt poängteras av Vetenskapsrådet (Gustafsson, Hermerén & Petterson, 2011; Vetenskapsrådet, 2012). Med tanke på att informationskravet är en förutsättning för samtyckeskravet (Kalman & Lövgren, 2012b; Nygren, 2012), eller uttryckt med andra ord: undersökningspersonerna behöver information för att kunna ta ställning till eventuellt deltagande i en studie, kan det vara relevant att beakta båda kraven tillsammans. Informerat samtycke kan betraktas som navet i det forskningsetiska förhållningssättet mellan forskaren och deltagarna.

Konfidentialitetskravet Uppgifter om alla de personer som ingår i undersökningen ska behandlas med största möjliga konfidentialitet. Personuppgifter måste förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan komma åt dem.

Bryman, 2011, s. 132

Det här kravet är speciellt viktigt vid känsliga frågor. Det är viktigt att alltid utgå från undersökningspersonernas perspektiv om det kan antas att de eller deras efterlevande kan uppfatta några uppgifter som obehagliga eller kränkande. En allmän rekommendation är att alla som arbetar 44

978-91-44-08213-4_01_book.indd 44

© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

2013-06-19 10:48

3 Viktiga aspekter att beakta vid observationsstudier

i projekt där känsliga frågor hanteras ska skriva en överens­kommelse om tystnadsplikt beträffande dessa uppgifter. Dessutom innefattar konfidentialitets­k ravet att alla uppgifter om identifierbara personer ska antecknas, lagras och rappor­teras på ett sådant sätt att enskilda individer inte kan identifieras. Alla uppgifter som kan leda till att personer som ingår i ­u ndersökningen kan identifieras ska förvaras på en säker plats, dvs. att det är omöjligt för utomstående att få tag i uppgifterna. Forskaren får heller inte lämna ut personuppgifter till utomstående. Vid avrapportering ska redovisningen av resultaten ske så att enskilda personer inte kan identifieras. Forskaren bör vara medveten om att data som presenteras alltför detaljerat kan medföra en risk för att enskilda personer kan identifieras trots att de inte nämns vid namn. Denna risk för avslöjande bör beaktas och avvägas mot det förväntade kunskapstillskottet som resultaten kan medföra. Konfidentialitetskravet handlar sammanfattningsvis om att forskaren ska vara noggrann med hur hon handskas med och förvarar data samt hur resultatet presenteras.

Konfidentialitetskravet är en allmän regel och det kan finnas undantag.

Ett exempel är personhistorisk forskning där levnadsbeskrivningar kan ingå som en del i studien. I sådana fall måste forskaren samråda med både direkt och indirekt berörda personer före publicering av materialet.

Ny t tjandekravet De uppgifter som samlas in om enskilda personer får endast användas för forskningsändamålet.

Bryman, 2011, s. 132

Detta krav innebär att uppgifter om enskilda personer som samlats in i forskningsändamål inte får användas till annat än forskning. Resultaten eller materialet som samlats in vid forskning får inte av forskaren användas för icke-vetenskapliga ändamål. Om en forskare exempelvis studerar fritidsaktiviteter får resultaten inte lånas ut eller säljas till företag som vill använda informationen vid marknadsföring. Vidare får resultatet inte användas som underlag för beslut eller åtgärder som direkt kan påverka den enskilde individen som deltar i studien, exempelvis vård eller tvångsintag. Undantag kan dock göras om den berörda gett sitt tillstånd. Den person som ingått i en © F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-08213-4_01_book.indd 45

45

2013-06-19 10:48

Del I Gruppobservationer i teorin

studie har dock rätt att åberopa forskningsresultaten i eget syfte, exempelvis för att få vård eller socialhjälp.

Sammanfattningsvis handlar etiska överväganden vid grupp­ obser­vationer om att sträva efter ärlighet i hela processen samt respektera ­del­tagarnas integritet.

Kvalitetskriterier I samband med att en studie genomförs och presenteras görs också någon form av kvalitetsbedömning av densamma. Det gäller såväl studentarbeten i utbildningssammanhang som studier genomförda av etablerade forskare.

Det är forskarens uppgift att under planering, genomförande och rappor­ tering av studien beakta och arbeta för att kvaliteten i arbetet ska bli så optimal som möjligt. När arbetet senare presenteras kommer de som tar del av det att ifrågasätta hur väl genomfört arbetet är och vilken betydelse som kan tillmätas de slutsatser som dras. Som tidigare nämnts finns ett ömsesidigt beroende mellan etik och kvalitet: exempelvis har deltagarnas förtroende för att forskaren värnar om deras integritet betydelse för studiens kvalitet.

Vetenskapliga arbeten utsätts för en granskning av i vilken utsträckning de har god kvalitet. De kriterier som bedömningen görs utifrån kan emellertid vara mer eller mindre uttalade.

Vanligtvis hänvisas till studiens reliabilitet och validitet, vilka är två viktiga begrepp. Flera forskare anser dock att kvalitet omfattar mer än validitet (exempelvis Bryman, 2011; Breakwell, Hammond, Fife-Schaw & Smith, 2006; Larsson, 2005) och använder andra kriterier för att problematisera och säkerställa kvaliteten i studierna. I denna text har vi valt ut ett antal kvalitetskriterier som kan vara användbara för att diskutera kvalitetsaspekter i förhållande till gruppobservationer i de olika cellerna i modellen. Vissa kriterier som kommer att lyftas fram och diskuteras är användbara på studier i modellens samtliga fyra celler, medan andra kriterier är mer relevanta för studier i någon eller några av modellens celler. I detta kapitel kommer valda kvalitetskriterier att beskrivas och i senare kapitel kommer de också att mer ingående problematiseras i förhållande till de olika cellerna i den teoretiska modellen för gruppobservationer.

Vi har i denna text valt att belysa kvalitetskriterierna: (a) förförståelse, (b) intern logik, (c) validitet, (d) reliabilitet, (e) trovärdighet (f) autentiska 46

978-91-44-08213-4_01_book.indd 46

© F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

2013-06-19 10:48

3 Viktiga aspekter att beakta vid observationsstudier

situationer samt (g) generalisering. Urvalet av kvalitetskriterier gör inte anspråk på att vara heltäckande. Urvalet ska snarare betraktas som ett axplock av kvalitetskriterier som är relevanta och tillämpbara för att diskutera kvali­teten i gruppobservationer som genomförs i enlighet med de olika cellerna i modellen.

Förförståelse

Ett kvalitetskriterium som Larsson (2005) lyfter fram är perspektiv­ medvetenheten hos forskaren, dvs. i vilken mån forskaren är medveten om och redovisar vilken förförståelse som denne har om det som studeras. Att redovisa all förförståelse som forskaren har om ett visst område är givetvis inte möjligt eller ens eftersträvansvärt, utan redovisningen måste självklart ske i en mer begränsad form. I de teoriprövande observationsstudierna (dvs. cell A och B) utgörs förförståelsen av den teori som observatören vill pröva mot verkligheten. Förförståelsen utgör således grunden för hur det insamlade materialet ska analyseras och hur resultaten ska tolkas. Mer problematiskt med förförståelsen kan det vara vid teorigenererande observationsstudier (dvs. cell C och D) då forskaren vill försöka finna nya mönster och nya meningar i det material som samlats in och försöka bortse från tidigare ”sanningar”. Redovisningen av förförståelsen kan då handla om en genomgång av hur det aktuella forskningsläget inom området ser ut och vad som har lett fram till de frågeställningar som ställs i den aktuella studien.

En annan aspekt av förförståelsen kan också vara det eventuella egenintresse forskaren har i området och hur denna problematik har hanterats.

Det kan exempelvis vara en forskare som intresserar sig för identitetssökning bland invandrarungdomar. Forskaren själv har invandrarbakgrund och har under uppväxttiden själv upplevt svårigheter med sin identitet i det svenska samhället. I detta fall kan de egna erfarenheterna bli till såväl hjälp som hinder. Det är då viktigt att forskaren redovisar sin personliga koppling till problemområdet och hur det har hanterats under arbetets gång, och på vilket sätt det kan ha påverkat studien. Detta kan exempelvis gälla före detta lärare som börjat forska inom skolans område. Om forskningen visar på liknande fenomen som läraren själv upplevt i sin lärarroll kan även den erfarenheten fungera stödjande eller hindrande i forskningsarbetet. Vissa forskare väljer att forska inom ett för dem känt område och använder sin förförståelse i © F ö r fatta r na o c h S tudentlitte r atu r

978-91-44-08213-4_01_book.indd 47

47

2013-06-19 10:48

Foto: Johan Näslund

underkant med bilden.

Gruppobservationer Teori och praktik

Syftet med boken är att belysa gruppobservationer ur ett forskningsperspektiv. Med utgångspunkt i en teoretisk modell för gruppobservationer visas på ett sätt att systematisera och beskriva olika former av gruppobservationer. Modellen bygger på två dimensioner. Den första dimensionen handlar om det förhållningssätt eller den kunskapssyn som ligger till grund för studien. Dimensionen skiljer mellan begreppen teoriprövande och teorigenererande. Den andra dimensionen avser vilken grad av struktur observationen har. För att beskriva dimensionen används benämningarna hög grad av struktur respektive låg grad av struktur.

I boken visas på den spännvidd som finns mellan olika sätt att praktiskt gå till väga vid observationer och det förhållningssätt eller syn på kunskap som ligger bakom olika tillvägagångssätt. Detta sker genom att belysa några metoder för gruppobservationer, ge en historisk tillbakablick samt presentera några praktiska exempel på studier som vi eller andra genomfört.

| Gruppobservationer

Så fort människor kommer samman i en grupp uppkommer interaktioner mellan medlemmarna. För att studera grupper och grupprocesser krävs tillgång till metoder för att registrera vad som sker i samspelet mellan människorna. Observation, som fokuseras i denna bok, kan vara en lämplig metod.

Hammar Chiriac Einarsson

Eva Hammar Chiriac, biträdande professor i psykologi och Charlotta Einarsson, fil. dr iFörnamn psykologi, Efternamn är verksamma Linköpings (fetvidkursiv) förfatuniversitet. tarpresentation (kursiv). Justera texten i

Gruppobservationer Teori och praktik

Förhoppningen är att läsaren med hjälp av denna bok ska få en större insikt i och bättre förståelse för gruppobservation som metod samt att de illustrativa exempel som presenterats inspirerar till att själva genomföra gruppobservationsstudier.

Art.nr 7784 ISBN 978-91-44-08213-4

www.studentlitteratur.se

978-91-44-08213-4_Cover.indd 1

9 789144 082134

Eva Hammar Chiriac Charlotta Einarsson

2013-06-13 11:53