johnny frid
johnny frid
ÖKA FÖRSTÅELSEN FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE
TITANO TEKNIK
TITANO är ett komplett läromedel i NO och teknik för årskurs 7–9. Boken innehåller:
. inledande diskussionssida med samhällsanknuten teknik till varje kapitel
. bas- och lär mer-del i varje kapitel för ökad individualisering . kontinuerligt återkommande testa dig- och förklara och resonera-frågor
. återkommande uppslag med temat Hållbar utveckling
ISBN 978-91-40-69506-2
9
789140 695062
TITANO TEKNIK BIOLOGI TITANO
INNEHÅLL FRÅN IDÉ TILL PRODUKT........................................................ 5 Vad behöver vi?...................................................................................................... 6 Hur får man idéer?............................................................................................ 7 Dags för design.................................................................................................. 10 Ritningar....................................................................................................................... 16 Teknisk rapport................................................................................................... 20 Hur ska vi producera?.............................................................................. 22 Hur ska vi sälja?.................................................................................................. 23 Sälj in produkten!............................................................................................ 24 Transporter............................................................................................................... 27 Hållbar utveckling: Förpackningar ............................... 28 LÄR MER
Perspektivteckning...................................................................................... 30 Ergonomi..................................................................................................................... 33 Fundera och konstruera.................................................................. 34 Sammanfattning ....................................................................................... 36
APPARATER OMKRING OSS......................................... 37 Elektricitet................................................................................................................. 38 Batterier........................................................................................................................ 40 Batteriladdning.................................................................................................. 42 Batteriladdaren.................................................................................................. 43 Elektriska kretsar............................................................................................. 45 Koppling på kretskort............................................................................... 47 Elektromagneter............................................................................................. 48 Mikrofon och högtalare....................................................................... 50 Elmotorer.................................................................................................................... 51 Lampor............................................................................................................................ 52 Några andra apparater.......................................................................... 53 Elanläggning........................................................................................................... 56 Elcentralen................................................................................................................ 58 Hur farlig är strömmen?...................................................................... 59 Hur skyddar vi oss?...................................................................................... 60 Elenergi och effekt...................................................................................... 62 Styrning.......................................................................................................................... 63
Reglering..................................................................................................................... 64 Hållbar utveckling: I framtida tankar?...................... 66 LÄR MER
Induktion...................................................................................................................... 68 Några elektroniska komponenter........................................ 69 Montera en stickkontakt..................................................................... 72 Montera ett skarvuttag......................................................................... 73 Lödning........................................................................................................................... 74 Fundera och konstruera................................................................... 75 Sammanfattning ....................................................................................... 76
KOMMUNIKATIONS- OCH INFORMATIONSTEKNIK ............................................. 77 Kommunikation.................................................................................................. 78 Vågor och spektrum.................................................................................. 79 Datorn.............................................................................................................................. 81 Bara ettor och nollor................................................................................ 83 Analoga och digitala signaler....................................................... 85 Bredband..................................................................................................................... 86 Ett mobilsamtal ................................................................................................ 87 Nätverk........................................................................................................................... 88 Programmering................................................................................................. 90 Teknik på gott och ont........................................................................... 92 Datasäkerhet......................................................................................................... 93 Det digitala hemmet................................................................................. 94 Kommunikationshistoria...................................................................... 96 Hållbar utveckling: Återanvändning och återvinning av datorer ................................................................100 LÄR MER
Vad händer när du surfar?............................................................102 Trojanska hästar, maskar och nätfiske........................104 Dataordlista.........................................................................................................105 Fundera och konstruera..............................................................107 Sammanfattning.....................................................................................108
INNEHÅLL
3
MATERIAL OCH BYGGNADER..............................109 Bygglov och ritningar..........................................................................110 Att bygga hus är att lösa problem...................................112 Hållbar utveckling: Energisnål uppvärmning ..........................................................124 LÄR MER
Dränering................................................................................................................126 Broar...............................................................................................................................127 Några berömda byggnader........................................................128 Fundera och konstruera..............................................................131 Sammanfattning.....................................................................................132
INBLICK I FABRIKEN ...............................................................133 Fabriksprocessen........................................................................................134 Skottkärran steg för steg...............................................................135 Några andra fabriker.............................................................................141 Robotar......................................................................................................................143 Hållbar utveckling: Företaget och samhället .........................................................144 LÄR MER
Styrning med pneumatik................................................................146 Hydraulisk styrning..................................................................................147 Servostyrning...................................................................................................148 Styrning med programmering...............................................149 Fundera och konstruera..............................................................151 Sammanfattning ...................................................................................152
TEKNIK I SAMHÄLLET............................................................153 Samhällen förr och nu........................................................................154 Sveriges kommuner................................................................................155 Hur får vi vatten?........................................................................................156 Rening av vatten..........................................................................................158 Vad gör vi med avloppsvattnet?.........................................159 Hur hanteras soporna?......................................................................161 Hur får vi ström?..........................................................................................162 Kraftverk...................................................................................................................163 Hur får vi värme?.........................................................................................166 Infrastruktur........................................................................................................167 Hållbar utveckling: Trafiken i framtiden? .........168 LÄR MER
Pumpar........................................................................................................................170 Mer om kraftverk........................................................................................171 Fundera och konstruera..............................................................173 Sammanfattning ...................................................................................174
TEKNIKUTVECKLING FÖRR OCH NU..175 Vi blickar tillbaka..........................................................................................176 Vi ser framåt.......................................................................................................182 Vem utvecklar?..............................................................................................188 LÄR MER
Historiska data................................................................................................190 Fundera och konstruera..............................................................193 Sammanfattning ...................................................................................194 Register......................................................................................................................195 Bildförteckning..............................................................................................199
4
INNEHÅLL
FRÅN IDÉ TILL PRODUKT Vi har en mängd olika föremål omkring oss. En del är verktyg som underlättar vår vardag, en del är till för att vi vill roa oss och en del är bara vackra. Det finns så många olika prylar att man kan fråga sig om det verkligen kan behövas fler. Har inte allt som behövs redan gjorts? Varför köper vi nytt även om det gamla fungerar lika bra? Inom vilka områden kommer det finnas behov av nya produkter i framtiden?
VAD BEHÖVER VI?
Många människor har stort behov av rent dricksvatten men det kan vara svårt att få fram. En metod för att rena vatten, är att fylla en PET-flaska med det smutsiga vattnet och ställa den i solen. Solens ultravioletta strålar dödar de bakterier som finns i vattnet, och efter ett par dagar i solen är vattnet drickbart. Genom att ändra formen så att flaskan är platt och ge den en reflekterande baksida har man kunnat korta ner reningstiden till några timmar.
6
FRÅN IDÉ TILL PRODUKT
Om man kunde uppfinna något nytt som de flesta människor behöver blir man antagligen rik. Men börjar man fundera på vad detta nya kan vara, är det inte så lätt att komma på något. Människor har så olika behov. För en människa i ett flyktingläger är det viktigast med mat, värme och rent vatten, men för en börsmäklare i New York kan den allra dyraste klockan vara ett viktigt behov. Ser vi till de problem som finns på jorden är behoven ofta uppenbara. Vi behöver nya lösningar på energiområdet som gör oss mindre beroende av de fossila bränslena olja, naturgas och kol. Vi behöver också spara råvaror och skapa produkter där materialet kan återvinnas. Men behovet är inte alltid så enkelt att se och förstå. Varför har börsmäklaren behov av den dyraste klockan? Varför har många av oss behov av att skaffa den senaste mobilen, den gamla fungerar ju hur bra som helst? Människan är en skapande varelse med ett behov att förändra, att ständigt försöka förbättra saker och ting så att de blir enklare att använda. Och allting vi har omkring oss går att förbättra på ett eller annat sätt.
Se till behovet Att se till människors behov är mycket viktigt när man ska förändra något eller skapa något nytt. Det finns flera sätt att ta reda på ett behov. Det enklaste är att fråga människor genom intervjuer eller enkäter, men det är inte alltid man får användbara svar. Oftast av den enkla anledningen att människor inte har insett att de har ett behov. En säkrare metod är att iaktta på ett aktivt sätt. Att studera hur människor gör i olika situationer och hela tiden fundera på om man inte kan göra på annat sätt. Ett exempel är de första matbesticken som skapades för barn. Eftersom de har små händer gjorde man helt enkelt en miniversion av ett vuxenbestick. Men de fungerade dåligt, barnen hade svårt att använda dem. Först när man studerade hur barn håller något i handen, kom man på en bättre lösning. Barn greppar med hela handen till skillnad från vuxna som greppar med fingrarna. Barnen behöver alltså bestick som är annorlunda utformade.
Genom att iaktta HUR barn håller bestick, VARFÖR de gör så och VAD man kan göra åt problemet skapades den hör lösningen.
HUR FÅR MAN IDÉER?
När man har sett vad som behövs gäller det att komma på en lösning på problemet. Att försöka komma på något nytt kan vara mycket svårt. Hur man än funderar och tänker kommer man inte på något bra. Det finns några olika sätt man kan använda att skapa nya idéer. De flesta går ut på att man undviker att gå direkt på lösningen, utan går omvägar för att närma sig det från ett annat håll. Vi ska titta på ett par sådana metoder.
Hövding är den första cykelhjälmen med airbag och resultatet av ett examensarbete i Industridesign vid Lunds Tekniska Högskola. Uppfinnarna, Anna Haupt och Terese Alstin, såg ett behov som de löste på ett oväntat sätt.
Det är svårt att komma på idéer, men det finns metoder att ta till för att underlätta.
FRÅN IDÉ TILL PRODUKT
7
Brainstorming
.. operera in den i handen .. sätta på musfälla
De flesta sätt att skapa nya idéer går ut på att man ska försöka koppla bort ”sunt förnuft” när idéerna ska kläckas. Först när idéerna ska värderas tar man till det sunda förnuftet. Alla tokiga tankar och vilda idéer är alltså tillåtna! Det gäller inte minst under en av de vanligaste metoderna som kallas brainstorming. Man arbetar i grupper om 4–6 personer. En är sekreterare och skriver ner alla idéer som dyker upp. Det görs på en skrivtavla eller post it-lappar så att alla kan se förslagen. Det finns några regler man ska följa under brainstorming: 1 Problemet man har ska vara tydligt, till exempel: ”Vi ska komma på ett sätt som gör att en smart mobil inte kan stjälas.” 2 Inga ideér får kritiseras. 3 Inga idéer får bedömas förrän vi är klara. 4 Det är bra med vilda idéer. 5 Alla idéer skrivs ner.
.. man får stöt utan rätt kod
Det kan vara svårt att komma igång med brainstorming och man kan därför värma upp med några enkla övningar. Några exempel:
.. den går sönder utan rätt
• Skriva ner en rad bokstäver och låta deltagarna bilda så många
.. fästa på fotboja
kod
.. den börjar brinna utan rätt kod
Några idéer för att undvika att en smart mobils stjäls. Är det någon idé man skulle kunna gå vidare med?
ord som möjligt av dem.
• Be deltagarna komma på så många sätt som möjligt att använda en pinne på.
Vad händer om...? Ett sätt att få fram (vilda) idéer kring en ny design av ett föremål är att studera det eller de som redan finns. Sedan försöker man tänka sig hur det skulle se ut om man förändrar det: Vad händer om vi
• förstorar det • förminskar det • ersätter det med något annat • använder det tvärtom till vad det är tänkt • gör det mycket tyngre/lättare • sätter samman två eller flera
8
FRÅN IDÉ TILL PRODUKT
LÄS MER Ta till ytterligheter! Ett annat sätt att få fram nya idéer är att se vad som händer om man letar efter en lösning där allting dragits till sin spets. Vilken lösning är
• enklast • mest komplicerad • billigast • dyrast • tokigast • vackrast • fulast Tänk tvärtom!
Att tänka tvärtom är exempel på så kallat lateralt tänkande. Lateral betyder att något ”kommer från sidan” och när man använder sig av lateralt tänkande går man inte direkt på problemet. Istället försöker man se problemet på ett nytt sätt, ”från sidan”. Det kan man göra genom att tänka tvärtom. Om du exempelvis ska skapa en ny penna kanske du kommer på något fiffigt om du istället skapar ett nytt papper som det blir skrift på när man trycker på det med något.
En vanlig synål har öppningen längst bak på nålen. Sådana synålar användes i de första symaskinerna, men de fungerade aldrig bra. Först när någon kom på att man sätta hålet där framme kunde man få fram bra symaskiner. En liten förändring som betytt mycket för människan, och där uppfinnaren tänkt tvärtom.
Tänk utanför boxen! När vi ska lösa ett problem bestämmer vi oss ofta för snabbt för hur man ska tänka. Ska vi till exempel skapa ett nytt skyddsfodral till en surfplatta, så tänker vi antagligen på de som finns och försöker göra något bättre. Vi tänker ”innanför boxen”. Men en bra lösning finns kanske om man sätter på en krockkudde, eller en fallskärm, eller en gummiboll så plattan kan studsa om den råkar tappas? Kanske lite galna idéer, men de är hämtade ”utanför boxen”, och kan kanske utvecklas till något riktigt bra! För ett barn är det ofta lätt att tänka ”utanför boxen”; bord behöver man inte sitta vid, de kan vändas och förvandlas då snabbt till en båt. Spänner man sedan tyg mellan bordsbenen får vi en segelbåt. Eller så gör man om en papperskorg till en båt!
FRÅN IDÉ TILL PRODUKT
9
DAGS FÖR DESIGN
När man kommit på en idé till ny produkt dyker det upp en mängd frågor. Är produkten verkligen något som folk vill ha? Hur ska den i så fall se ut? Hur ska den tillverkas om man får fram en snygg modell? Blir den dyr att tillverka? Vilket material ska användas? Hur ska den förpackas? Vi måste därför börja med att skapa produktens design. När vi hör ordet design tänker nog de flesta av oss bara på utseendet av en produkt. Men utseendet hänger starkt samman med vilket material man använder och hur det bearbetas. Designen blir därför en faktor som berör både utseendet och sättet som produkten tillverkas på. När det gäller produkter som tillverkas av maskiner i stora upplagor använder vi begreppet industridesign.
Många av de föremål vi har hemma är exempel på industridesign.
På senare år har det växt upp ett nytt designområde som kallas interaktionsdesign. Med det menar man till exempel hur displayerna på olika slags datorer är utformade. Du möter sådana överallt: när du köper tågbiljetter, när du köper något på nätet, när du trycker fram kaffe i en automat för att ta några exempel. Att utforma dessa instruktioner så att alla förstår är en viktig utmaning för en interaktionsdesigner.
10
FRÅN IDÉ TILL PRODUKT
Utformningen av en datordisplay är exempel på interaktionsdesign.
Designern börjar med att skissa När designern skapar en ny produkt eller utvecklat en gammal så börjar hen med att skissa. Skisser behövs för att designern själv ska komma fram till en bra lösning och för att visa andra hur man tänkt. Skissa gör vi alla, men mer eller mindre bra. Och som så mycket annat kan vi alltid bli bättre, genom träning och genom att vi lärt oss grunderna i skissteknik. Den egentliga grunden för skissteknik är att lära sig perspektivteckning. Då kan man få ett tredimensionellt föremål att se riktigt ut på ett platt papper. Perspektivteckning kan du läsa om på sidan 30.
Grundformer Praktiskt taget alla föremål som är tillverkade består av sammanslagna grundformer. Allting är uppbyggt av rätblock, klot, cylindrar, koner eller pyramider.
Nästan alla tillverkade föremål är uppbyggda av enkla former som klot, cylindrar, rätblock, koner och pyramider.
FRÅN IDÉ TILL PRODUKT
11
Även sådant som inte är tillverkat kan ofta förenklas till grundformer. Mycket på människokroppen exempelvis kan grovt förenklas till cylindrar och andra grundformer.
Kon
Pyramid
Cylinder
Klot
Rätblock
Även sådant som inte är tillverkat kan grovt förenklas till grundformer.
Dessa former kallar vi för grundformer.
Det behövs många idéskisser
Idéskisser.
Ofta måste designern göra många skisser för att pröva sig fram till en lösning. Då är det effektivt att inte lägga ner för mycket arbete på dessa idéskisser. När man bestämt sig för en lösning kan man utarbeta skissen till en presentationsskiss.
Efter att designern gjort ett stort antal idéskisser kan en noggrann presentationsskiss tas fram. Då kan man behöva ta datorn till hjälp.
12
FRÅN IDÉ TILL PRODUKT
Modeller Hur välgjord en skiss än är, så är det ändå bara en bild på ett papper. Hur ska man kunna avgöra om föremålet som man skissat kan fungera i praktiken? Hur känns det att hålla i handen? Att använda? Att exempelvis ett verktyg är utformat så att det passar handen är viktigt. Det får heller inte vara för tungt och är det fråga om en maskin får den inte vibrera för mycket. Designern måste därför veta en del om ergonomi, alltså om hur arbetsverktyg och arbetsmiljö påverkar oss. För att kunna avgöra hur väl ergonomin fungerar måste man tillverka en fysisk modell av föremålet. För det kan man använda flera olika material såsom trä, gips, lera, ståltråd, trådnät, cellplast (frigolit), pappskivor eller kartong.
Modell av joystick utförd i lera. Med modellens hjälp kan man avgöra om föremålet ligger rätt i handen.
3D-skrivare Numera tar många designer fram modeller med hjälp av en skrivare som kan skriva ut föremål, det vill säga 3D-skrivare. 3D-skrivare har egentligen funnits länge, men på senare år har de sjunkit såpass mycket i pris att även små företag och privatpersoner har råd att skaffa en sådan. Numera finns också byggsatser som man ansluter till sin PC eller Mac. Man kan använda två principer för att skapa 3D-figurer i en maskin. Antingen utgår man från ett helt stycke som maskinen får ta bort material ifrån, eller så bygger man upp lager för lager tills man fått fram ett föremål. De flesta 3D-föremål byggs upp av smält plast, men det finns också skrivare som använder exempelvis metallpulver. Man har börjat uppmärksamma hälsorisker med 3D-skrivare, framför allt gäller det metallpulverskrivare, men forskare varnar även för plastskrivare. Ångorna som avges påverkar oss och därför bör de ventileras bort.
Dessa skor har tagits fram i en 3D-skrivare.
FRÅN IDÉ TILL PRODUKT
13
Några modellmaterial Trä Trä kan hanteras på två sätt. Dels kan man sätta samman träbitar till en större helhet och dels kan man forma en modell genom att ta bort bitar från ett trästycke. De verktyg man använder vid modellarbete i trä är främst kniv, såg, fil, hyvel, stämjärn, borrmaskin och lim.
Kartong och papp Med hjälp av kartongbitar som limmats samman kan man ofta skapa ganska hållfasta modeller, men använder man skivor av kartongklädd skumplast blir modellerna i regel mer tilltalande.
Lera När det gäller föremål med runda eller oregelbundna former är lera ett bra modellmaterial. Man kan använda modellera eller den typ av lera som keramiker använder. Gips Gips är också ett användbart modellmaterial för oregelbundna former. Det är inte speciellt hållfast utan ofta måste man lägga det på en stomme av ståltråd eller nät.
Cellplast Det finns cellplast (frigolit) av olika hårdhet och den hårda varianten kan man bearbeta och forma med träverktyg. Det går också att limma samman frigolitbitar.
14
FRÅN IDÉ TILL PRODUKT
Test av skisser och modeller Din nya produkt verkar fungera bra, din modell ligger rätt i handen och verkar vara lätt att använda. Men den är tänkt att användas av många, och därför måste du låta flera människor prova. Ju fler som provar, desto bättre är det naturligtvis, men alltför många blir svårt att hantera och är tidsödande. Du måste göra något slags urval av testpersoner. Då gäller det att tänka sig för och försöka se vilka olika kategorier människor som produkten är tänkt för.
• Ska föremålet användas av olika ålderskategorier (barn, vuxna, åldringar)?
• Kan det användas av både höger- och vänsterhänta? • Kan man använda det även om man har en viss funktionsnedsättning, till exempel är rullstolsbunden?
Det finns även andra faktorer som man måste ta hänsyn till:
• Är föremålet lätt att rengöra? • Är det lätt att förvara? • Är det lätt att transportera? • Vilken typ av förpackning behövs? • Hur skrotas föremålet när det är förbrukat? TESTA DIG
FÖRKLARA & RESONERA
1.1 Ge exempel på metoder för att få nya ideér.
1.8 Det har blivit modernt att skaffa sig en så kallad drönare. En kul pryl, men den måste användas med förstånd. Vilka kan nack delarna vara?
1.2 Vad menas med att iaktta aktivt? 1.3 Vad menas med lateralt tänkande? 1.4 Vilket eller vilka föremål är exempel på industridesign? A tesked
B skulptur
C smart mobil
D porslinsfigur
1.5 Menyn som visar hur man trycker fram tågbiljetter är exempel på design. Vad kallas sådan design? 1.6 Ge exempel på grundformer.
1.9 Hur fungerar en symaskin? Ta reda på hur det kan bli en söm, antingen genom att studera en verklig maskin eller genom att titta på de filmer som finns på Internet.
1.7 Ge exempel på material som man kan göra modeller av.
FRÅN IDÉ TILL PRODUKT
15
RITNINGAR
Inte ens den mest noggranna skiss eller modell räcker när man ska sätta igång att tillverka föremålet. Då behövs en ritning! En ritning ska vara gjord så att alla tolkar den på samma sätt. Det spelar ingen roll var i världen produkten ska tillverkas, ritningen ska vara gjord så att man får samma resultat överallt. Det finns därför en uppsättning regler som man måste följa när man gör en ritning. Vi ska studera de viktigaste här.
Tre vyer För att du ska få en fullständig bild av hur ett föremål ser ut måste du se det från sex håll: uppifrån, underifrån, bakifrån, framifrån och från två sidor. Ritningar görs så att det räcker med tre vyer för att man ska förstå hur stolen ska tillverkas.
Men när man gör ritningar behöver man bara se föremålet från högst tre håll: från sidan, framifrån och uppifrån. Vi projicerar då tre vyer som tillsammans talar om hur föremålet ser ut. Hela linjer visar konturen och streckade linjer visar sådant som vi inte kan se. De tre vyerna visas i den här bilden: Vy från sidan Vy framifrån
Med dessa tre vyer vet vi hur föremålet ser ut. Detta sätt att återge föremål i tre vyer kallas för första kvadrantens projektionsmetod.
Vy uppifrån
16
FRÅN IDÉ TILL PRODUKT
Ritningsblankett De tre vyerna ritas upp på särskilda blanketter. Dessa har en bestämd storlek som utgår från ett format som heter A0. A0 har måtten 841 mm gånger 1189 mm, och det ger arean 1 kvadratmeter.
A8 A8 A6
A4
A2
A7 A5
Ant
Ändr
ing oc
h/ell
er m
edd.-
nr
Datu m
Inf.
Godk
.
A1
Ritfältet
A0 (1189 mm)
A3 Nr
12
8
1 m2
10
44
70
20
Ø8
24
6
A0 är ett stort och otympligt format och därför använder man också de mindre formaten A1, A2, A3 och så vidare.
60
Det.n r Kons tr.
Ant. Ritad Kop.
A0 (841 mm)
Benä
mning Kont
r. Stan
d.
Mater
ial
Godk
.
Dim en Skala sion Ersätte
r
Anm
.
Ersatt Ritn-
nr
av
Dat.
På ritningsblanketten finns det rutor där man fyller i olika uppgifter om föremålet. I ritfältet lägger man in den vy man ritat och sätter ut måtten.
Skala Om det går ska man helst rita i naturlig storlek, alltså skala 1:1. Går inte det får man använda förminskande eller förstorande skalor. Förminskande skalor är exempelvis skala 1:2, skala 1:5 och skala 1:20. Skala 1:5 betyder att om något är 1 cm i verkligheten så är det bara 1/5 cm = 2 mm på ritningen. Förstorande skalor skrivs: skala 2:1, skala 5:1 och skala 10:1. Skala 5:1 betyder att om något är 1 cm i verkligheten är det 5 cm på ritningen.
Tändsticksask i skala 1:1 och i skala 1:2.
FRÅN IDÉ TILL PRODUKT
17
Linjer Ritningens linjer görs på ett speciellt sätt. Man skiljer mellan grova och fina linjer, mellan heldragna, streckade och punktstreckade. De betyder olika saker som du kan se här: 9
12
17
12
Skymd konturlinje
61
Den heldragna grova linjen anger att det är en synlig kontur, medan den grova streckade linje visar att konturen är skymd.
43
Ø8
Centrumlinje
9
9
11
9
Ø6
Ø6
Måttgränslinje Måttlinje
69
Det kan också finnas andra slags linjer som den här tabellen visar. Linje
18
FRÅN IDÉ TILL PRODUKT
Benämning
Användningsområde bl.a.
Heldragen grov linje
Synliga konturer och synliga kanter
Heldragen fin linje
Tänkta skärningslinjer, måttgränslinjer, hänvisningslinjer, snittstreck
Streckad grov linje
Skymda konturer och skymda kanter
Streckad fin linje
Skymda konturer och skymda kanter
Punktstreckad fin linje
Centrumlinjer och symmetrilinjer
Heldragen fin frihandslinje
Brottlinje för delvy och snittmarkering
Punktstreckad fin linje, grov i ändar och vid riktningsändring
Snittlinje, snittplan
Måttsättning Det finns också regler för hur man sätter ut måtten som föremålet ska ha. En viktig princip är att alla mått måste finnas med. Man ska alltså inte behöva göra några mätningar på ritningen! En annan princip är att det bara ska finnas ett enda nödvändigt mått. Så kallad dubbel måttsättning är inte tillåten! Det finns ännu fler detaljregler, bland andra följande:
• Måttlinjer och måttgränslinjer ska ritas som
10
10
15
35
Här kan man få fram sträckan 35 mm på två sätt. Det blir alltså dubbel måttsättning och sådan får inte förekomma.
fina linjer.
• Måtten skrivs över eller till vänster om måttlinjen.
CAD-program De flesta ritningar görs numera inte för hand utan med hjälp av så kallade CAD-program. CAD står för Computer Aided Design, alltså datorstödd design, och finns som både två- och tredimensionella ritprogram. För att göra en ritning räcker ett tvådimensionellt CADprogram, men med hjälp av 3D-program kan man vända och vrida på datorbilden. Man kan även se hur föremålet kommer att se ut när det placerats in på sin plats.
Det finns flera gratis 3D-program som man kan ladda ner från nätet, bland annat Google sketchup, Floorplanner och Sweet Home 3D.
Prototyper Utifrån de ritningar du har gjort tillverkas en prototyp, det vill säga en modell som visar funktionen, konstruktionen och utseendet. Den behöver dock inte vara av det slutliga materialet och den behöver inte vara i full skala. Huvudsaken är att alla förstår hur den är tänkt att fungera.
En prototyp behöver inte göras i det slutliga materialet. Huvudsakligen är att alla förstår hur den ska fungera.
FRÅN IDÉ TILL PRODUKT
19
TEKNISK RAPPORT
Om du ska sälja din produktidé behöver köparen veta vad den får. Köparen vill bland annat veta vilket problem den löser och hur den fick den form som du valt. Kort sagt: allt du själv vet om produkten. För att beskriva detta gör man en teknisk rapport. Egentligen ska en teknisk rapport göras på ett speciellt sätt, men vi nöjer oss här med en förenklad. Bilden visar vilka rubriker man ska ha med i en fullständig teknisk rapport.
Me Inneh
Förord
tod
Inle
ållsfö
rteck
dnin
ning
g
Dis
ku
och
ssi
res u
on
ltat
Re
/Sl
uts
fer en
ats
er
Bi
se
r
lag
or
Sammanfattning
Med rätta klangen!
Jittarränn
I en fullständig teknisk rapport ska man ha med dessa rubriker och i den ordning som bilden visar.
Förenklad teknisk rapport
Beskriv problemet Det du gjort är en lösning på ett tekniskt problem. Beskriv det så tydligt du kan. Hur gjorde du? Beskriv hur du gick tillväga för att lösa problemet. Ta med olika skisser, även sådana som du inte gått vidare med. Hur ser din lösning ut? Beskriv med skiss och helst också med ritning hur din lösning ser ut. Tala om vilka material som den ska tillverkas av.
20
FRÅN IDÉ TILL PRODUKT
Virtuell verklighet Virtuell betyder ”skenbar” och virtuell verklighet är alltså något som bara ser ut som en verklighet. På engelska heter det Virtual Reality (VR) är en ”skenbar verklighet” som skapats av datorer. För att kunna uppleva den på bästa sätt behöver man speciella glasögon (VR-glasögon). Sådana finns i många prisklasser och kvaliteter. Ett av de enklaste sätten att skaffa sig VR-glasögon är att köpa en billig byggsats. För mindre än hundra kronor kan du få en byggsats som är enkel att sätta samman. Du behöver också en smart mobil som sätts in i byggsatsen och genom att ladda ner appar kan du få uppleva en virtuell värld. VR används mest för olika spel, men har också andra användningsområden. Läkare kan träna på virtuella operationer, piloter kan träna flygsituationer, studerande kan få en bättre förståelse för hur olika tredimensionella objekt är uppbyggda.
TESTA DIG
FÖRKLARA & RESONERA
1.10 Vilka vyer ingår i en ritning?
1.16 För vissa föremål, exempelvis en skruv, räcker det med att rita två vyer. Varför?
1.11 Hur många A4-papper får plats på ett A0-papper? 1.12 Hur många A5-papper kan man göra av ett A4-papper? 1.13 På en karta är en sträcka 5 cm, men i verkligheten är den 5 km. Vilken skala är kartan ritad i?
1.17 Här ser du ett föremål från två olika håll. Gör en skiss som visar en vy uppifrån.
1.14 På en ritning är en linje ritad som en streckad grov linje. Vad betyder det? 1.15 Vilken eller vilka av följande ritsätt är fel på en ritning? A dubbla mått
B mått som måste mätas på ritningen
C ritning i skala 2:1
D grov linje till konturer
FRÅN IDÉ TILL PRODUKT
21
HUR SKA VI PRODUCERA?
Vi ska göra många exemplar av den produkt vi tagit fram, och för det behövs maskiner. Sådana finns i fabriker och vi får vända oss till någon sådan. Vi går till en verkstadsindustri om produkten ska göras i stål eller någon annan metall. Ska den göras i plast får vi vända oss till ett företag som gjuter i plast. Det finns en stor mängd maskiner och många olika sätt att tillverka ett föremål. Sätten som de görs på kan delas in i tre huvudgrupper. Vid svarvning tar man bort material.
Ett material kan nämligen omformas på i princip tre sätt.
• Man kan ta bort delar av ursprungsmaterialet. Det gör
man genom att svarva, fräsa eller borra för att ta ett par exempel.
• Man kan forma om ett material. Exempel på sådana metoder är gjutning, bockning eller smidning.
• Man kan sätta samman delar genom att limma, svetsa eller skruva.
Vid gjutning formar man om material.
Vid svetsning sätter man samman material.
22
FRÅN IDÉ TILL PRODUKT
HUR SKA VI SÄLJA?
När man skapat en ny produkt vill man förstås att så många som möjligt ska köpa och använda den. Det enklaste kan vara att sälja idén till något företag som har andra liknande produkter. Att själv försöka producera och sälja kan förstås också vara en väg, men det brukar handla om så mycket pengar att få har råd. Vad behövs om man ska sälja produkten till ett annat företag?
Skydda idén
Om din produkt är tillräckligt unik kan du söka patent på den. Det kostar också en hel del pengar och man måste i regel anlita en patentbyrå för att få fram en ansökan som klarar av kraven som ställs. För att få patent på något man skapat ställs det nämligen en del krav:
Cykelhjälmen Hövding är patenterad i flera länder.
1 Det måste vara något som kan produceras. Man kan alltså inte få patent på något man upptäckt eller någon idé som man kläckt. Det måste vara ett föremål. 2 Det ska vara en nyhet. Man kan alltså inte först publicera något om det man skapat och sedan söka patent. 3 Uppfinningen får inte vara för enkel. Det man skapat ska inte vara för likt något som redan finns. Uppfinningen ska vara tillräckligt svår att komma på att det inte är många som lätt kan komma på samma sak.
Själva patentansökan måste också göras på ett visst bestämt sätt, och det är oftast såpass krångligt att man måste ta hjälp av en patentbyrå, speciellt om man vill ha patent i alla länder. Det kostar en del att söka patent. Förutom kostnaden till patentbyrån betalar man avgifter på flera tiotusentals kronor. När man väl fått patentet måste man också betala en årlig avgift. Patent som beviljats gäller i 20 år från ansökningsdatum. Är din produkt unik på så sätt att den har en ovanlig design kan du ansöka om att få den designskyddad. Då kan ingen – utan din tillåtelse – tillverka och sälja en produkt som har en liknande design. För att få en produkt designskyddad krävs att formen ska vara speciell, det vill säga den får inte vara för likt något som redan finns. Designskyddet varar i fem år och kan förlängas fyra gånger till högst 25 år.
Den här stolen som heter Sjuan skapades 1955 av den världsberömde danske designern Arne Jacobsen. Designskyddet gäller alltså inte längre och det finns många kopior.
FRÅN IDÉ TILL PRODUKT
23
SÄLJ IN PRODUKTEN!
För att sälja in produkten är det viktigt hur den presenteras. Med dagens datorteknik är det ganska enkelt att göra broschyrer och annat presentationsmaterial. För att det ska bli snyggt och tilltalande behöver man veta något om grafisk design, och om man dessutom kan använda något layoutprogram är det inte så svårt att skapa ett bra informationsmaterial. I grafisk design kan vi använda oss av grundläggande delar för att variera utseendet:
• format • spalter • teckensnitt (typsnitt) • komposition av text och bild
Numera görs praktiskt taget all grafisk formgivning på datorn. Med ett layoutprogram kan man snabbt ändra teckensnitt, antal spalter som texten ska ha och mycket annat. Det går snabbt att prova sig fram till den lösning som är bäst.
Format
Det finns ett mycket stort antal pappersformat att välja mellan. Man kan också välja mellan att ha formaten liggande eller stående. Man kan väcka uppmärksamhet genom att välja ovanliga format, exempelvis extra stora format eller mycket smala, men oftast försvårar det informationen. Här gäller det istället att tänka praktiskt som att broschyren ska få plats i en bokhylla.
24
FRÅN IDÉ TILL PRODUKT
Spalter
Man kan ha en, två, tre, fyra eller fler spalter på en sida. Det beror dels på hur mycket man vill ska få plats på sidan, dels hur mycket bilder man har. Många spalter betyder förstås att textraderna blir korta. Här finns en typografisk grundregel att ta till hjälp: för att en text ska vara lättläst bör spaltbredden vara mellan 5 cm och 11 cm. Avståndet mellan textstycken betyder också en del för hur lättläst texten är. I tidningar brukar man inte ha något extra avstånd mellan styckena, men ett extra avstånd gör texten mer lättläst. Sedan kan man välja mellan att ha textens högerkant rak eller ej. Om den är rak betyder det att fler ord avstavas, vilket ibland försvårar läsningen.
Spalterna behöver inte vara lika breda och bilderna kan täcka olika många spalter.
Detta textstycke är skrivet med ojämn högerkant. Fördelen med denna variant är att avstånden mellan bokstäverna blir samma och antalet avstavningar blir litet. Det gör texten lättläst, men textstycket kan uppfattas som ”spretigt”.
Detta textstycke är marginaljusterat i högerkanten. Som du ser är avståndet mellan orden olika och antalet avstavningar blir ganska stort. Å andra sidan gör den jämna högerkanten att textstycket hålls samman på ett tydligare sätt.
Textstycke med ojämn respektive jämn högerkant.
FRÅN IDÉ TILL PRODUKT
25
A
Teckensnitt
Det finns en otrolig mängd teckensnitt att välja mellan, speciellt efter datorns intåg på det grafiska området. Man kan i stort dela in teckensnitten i fyra grupper: antikva, linjärer, skripter och extremer. Seriff
Några exempel på antikvasnitt:
Times Baskerville Garamond
Antikva kallas de teckensnitt som har ”klackar” på bokstäverna, så kallade seriffer, medan linjärerna saknar sådana. Skripter är teckensnitt som ska efterlika handstil. Extremer kan i princip se ut hur som helst. Eftersom serifferna ser ut att binda samman bokstäverna är antikva- stilar mer lättlästa än linjärerna, åtminstone när det gäller större textstycken. Man bör därför välja antikva till textstycken med många rader. Till rubriker är det vanligt att välja någon linjärstil.
Linjärer
ABCDEF abcdef
Antikva
ABCDEF abcdef
Några exempel på linjärer:
Exempel: Exempel: Extremer är ”fantasistilar” som man ska undvika. Dels ger det ett Times Helvetica något amatörmässigt intryck, dels är de ofta svårlästa.
Gill Sans Futura Helvetica
Teckensnitten finns i olika grader (storlekar) och med olika tecken sorter som fet (bold) och kursiv (italic). Scripter Extremer
Z ap fino
Några exempel på skripter:
Savoye Mistral Några exempel på extremer:
Rosewood
Mesquite Lithos
26
FRÅN IDÉ TILL PRODUKT
Gill Sans Futura och teckensort Teckengrad
Baskeville Garamond
ABCDEF abcdef Medium (regular) Kursiv (Italic) ABCDEF abcdefFet (bold) Exempel: Exempel: Stilgraden anges i en enhet som kallas punkter och det gäller också Zapfino radavståndet. Savoye Den text du läser nu har graden 10 punkter och radavståndet Mistral 14 punkter. Teckensnittet är Verdana och därför kan man säga att texten är Verdana 10/14.
När det gäller rubriker ska man dels inte ha för många olika grader, dels välja storlekar så att man ser tydlig skillnad mellan dem.
TRANSPORTER
När man designar en produkt bör man också ta hänsyn till hur den ska transporteras. Beroende på hur ömtålig den är måste den förpackas på olika sätt. Här kan det vara viktigt att tänka på att man inte använder mer förpackningsmaterial än nödvändigt, att man inte gör förpackningarna onödigt stora så att det måste transporteras en mängd luft samtidigt som varan skickas. Allt sådant belastar miljön i onödan. Samtidigt ska man inte se förpackningarna som enbart miljöbelastande. Om en vara går sönder under transport därför att förpackningen varit för dålig måste den kasseras och en ny måste tillverkas. Det kan innebära ännu större miljöbelastning.
TESTA DIG
FÖRKLARA & RESONERA
1.18 Hur länge gäller ett patent?
1.22 I en tidningsartikel kunde man läsa om en ny uppfinning som var mycket finurlig, men när uppfinnaren sökte patent fick hen avslag. Varför kunde hen inte få patent?
1.19 Vilka två typer av skydd kan man få för något som man skapat? 1.20 Vad kallas de små klackar som antikvabokstäver har? 1.21 Är teckensnittet på den text du nu läser exempel på antikva, linjärer, skriptor eller extremer?
1.23 I listan nedan finns en mängd arbetsmoment. Avgör om de innebär att ta bort material, omforma det eller sätta samman det. filning svarvning limning tråddragning klippning
slipning svetsning bockning stansning nitning
1.24 Du ska bygga en fågelholk av en träplanka. Beskriv vilka arbetsmoment som ska till för att plankan ska kunna bli till en fågelholk.
FRÅN IDÉ TILL PRODUKT
27
HÅLLBAR UTVECKLING Förpackningar När man förr utvecklade nya produkter och valde materialet som de skulle tillverkas av, tänkte man först och främst på sådant som hållfasthet och kostnader. Idag måste vi också tänka på vad produkten innebär för belastning på miljön. För oavsett vad vi gör så kommer produkten att inverka på miljön på ett eller annat sätt. Men hur mycket det påverkar är inte så lätt att ta reda på. Tänk dig att du designat bord och stolar till ett utomhusmöblemang. Du kan välja mellan att göra det i trä eller aluminium. Trä är ju ett naturmaterial, det krävs inte mycket energi för att göra ett trämöblemang. Att få fram något som är gjort i aluminium kräver däremot mycket energi. Det verkar självklart att trä är det som belastar miljön minst. Men riktigt så enkelt är det inte, trä måste behandlas på något sätt för att inte ruttna. Det kan behöva målas varje år och innan dess måste det tvättas med miljöbelastande tvättmedel. Ändå blir möblernas livslängd relativt kort, kanske 10 år, medan ett i aluminium håller i princip hur länge som helst. När möblerna kasserats bränns ett trämöblemang, medan det i aluminium smälts ner. Aluminiumet återvinns alltså, vilket kräver energi, medan det i trä blir till värmeenergi. Det blir inte enklare om vi också vill väga in transporterna. De olika materialens miljöbelastning när det gäller transporter beror på flera faktorer, men i ett skogsrikt land som Sverige borde trä förstås vara att föredra. Det blir riktigt komplicerat om vi också ska ta hänsyn till hur de maskiner som tillverkar möblerna i sin tur har tillverkats och hur de belastar miljön. 28
FRÅN IDÉ TILL PRODUKT
Det är alltså inte så enkelt att man direkt kan avgöra vilket material som är mest miljövänligt. Det behövs noggranna beräkningar för att få fram ett riktigt resultat. Det finns dock ett område där det är ganska lätt att se att man kan göra förbättringar, nämligen när det gäller förpackningar. Förpackningar behövs som du sett för att varor ska kunna transporteras utan att förstöras. Men mellan vara och förpackning finns alltid lite luft och denna mängd luft ska också transporteras. Den tynger inte ner lasten, men den tar upp utrymme. Det gäller alltså att transportera så lite luft som möjligt. Här finns verkligen möjlighet att hitta på smarta lösningar. Här är några:
k k k
k k k
En förpackning med rektangulär basyta innehåller oftast mer luft än om basytan är en triangel. Det ger möjlighet till att få plats med dubbelt så många varor.
k k k Förpackningar som kan återanvändas sparar vår miljö. Men då gäller att de kan fraktas tomma på ett sätt som ”spara luft”. Svagt konformade lådor är därför bättre än lådor med lodräta kanter.
1 Vilka är för- och nackdelar ur miljösynpunkt mellan bord av aluminium och av trä? 2 Kan du ge exempel på onödiga eller dåliga förpackningar? 3 Så kallad wellpapp ger en lätt, men ändå stark förpackning. Varför?
MILJÖMÅL Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.
FRÅN IDÉ TILL PRODUKT
29
LÄR MER PERSPEKTIVTECKNING
Vi ska starta med en enkel form och rita den här linjalen i ett så kallat enpunktsperspektiv. Vi placerar först linjalen vågrätt. Därefter markerar vi horisontlinjen och en punkt på denna. Vi kallar den för syftpunkten. Nu drar vi linjer längs linjalen som slutar i syftpunkten. Sedan ritar vi ut de två lodräta linjer som ger linjalens kanter. När vi fyllt i konturerna har vi ritat linjalen i perspektiv och vi kallar det för enpunktsperspektiv eftersom vi har en enda syftpunkt.
1-punktsperspektiv syftpunkt
Grodperspektiv
Fågelperspektiv
30
FRÅN IDÉ TILL PRODUKT
horisontlinje
Vi utgår alltså från en horisontlinje där vi sätter en godtycklig syftpunkt. Sedan drar vi syftlinjerna och därefter linjalens kanter. Du har flera sätt att välja mellan när de placerar linjalen i förhållande till horisontlinjen. På det sättet kan du rita linjalen i fågelperspektiv eller i grodperspektiv. Linjalen är så tunn att det räcker med en syftpunkt. För bredare föremål måste man ta till två syftpunkter.
LÄR MER Vi ska rita den här lådan i perspektiv och eftersom den är bred måste vi använda tvåpunktsperspektiv: Vi börjar med att välja två syftpunkter på horisontlinjen. Därefter ritar vi den främre vertikala linjen. 3 Sedan ritar vi ut syftlinjerna och slutligen de bortre vertikala linjerna. 1 2
1
1
3 3
2
Som du ser är perspektivet inte riktigt naturligt. Lådan ser förvrängd ut. Det beror på att syftpunkterna är lite väl nära varandra. Det är svårt att få till ett naturligt perspektiv om man inte placerar syftpunkterna utanför papperet.
Hur blir det om man vill rita en cirkel i perspektiv? Jo, man kan tänka sig att cirkeln är inskriven i en kvadrat som man ritar ut i ett tvåpunktsperspektiv som den här bilden visar. Vi får då en ellipsliknande form.
FRÅN IDÉ TILL PRODUKT
31
5
LÄR MER Hur gör man delningar i perspektiv? Anta att du vill rita en rad stolpar i perspektiv. Hur ska man få rätt avstånd mellan dem? Man gör på olika sätt beroende på om det är ett jämnt eller ojämnt antal stolpar. Ojämnt antal Här hittar vi rätt avstånd genom att rita ut diagonalerna som bildserien visar.
Jämnt antal Detta är svårare och man måste ta till ett knep. Så här går det till att rita ut fyra stolpar med lika avstånd: 1 1
Rita ut främre och bakre stolpen.7 2 Välj en syftpunkt på horisontlinjen. 3 Dra en vågrät linje vid främre stolpens fotpunkt. 6 4 Dra en syftlinje genom bakre stolpens fotpunkt. 1
2
4 3
1
5
5
7 den vågräta linjen i tre lika delar. Dela 6 Dra syftlinjer.
5 6
4 3
5
5
7
5
32
FRÅN IDÉ TILL PRODUKT
7
Rita ut de två andra stolparna.
LÄR MER ERGONOMI
För designern är det viktigt att ha kunskap om hur användningen av olika föremål påverkar människan. En produkt kan vara hur snillrikt uttänkt som helst, men är den svår att använda blir den ingen succé. God ergonomi innebär att de föremål man hanterar inte skapar en sådan belastning på kroppen att vi tar skada kortsiktigt eller på lång sikt. Det gäller inte bara de belastningar som tunga föremål ger utan också exempelvis belastningar som vibrerande och bullriga maskiner ger. Liksom arbete med felaktiga arbetsställningar. Men ergonomi handlar inte bara om hur kroppen påverkas fysiskt. Det finns ett område som kallas synergonomi där man undersöker hur vi påverkas i olika ljusmiljöer. Att vi har tillräckligt med ljus för att kunna se utan ansträngning, att vi inte bländas av direkt eller reflekterat ljus och att ljuset inte flimrar. Ett annat viktigt ergonomiområde handlar om hur vi uppfattar de ”dolda” instruktioner som finns i många föremål. Vi är exempelvis vana vid att om man drar ett reglage på en högtalare från vänster till höger så ökar ljudvolymen. En kran öppnas normalt när vi vrider moturs, skulle det vara tvärtom blir vi nog ganska förvirrade. Det finns fler exempel på sådana ”dolda” instruktioner. Rött är en varningsfärg och börjar en röd lampa blinka förstår vi att något hänt. En pilspets hjälper oss att välja riktning, en överkryssad skylt visar oss att något inte längre gäller.
TESTA DIG
FÖRKLARA & RESONERA
1.25 Vad slags perspektiv får man om man ser något ovanifrån?
1.28 Varför kommer alla vågräta linjer på ett föremål att sammanfalla till en enda punkt på horisontlinjen?
1.26 Hur många syftpunkter har man i tvåpunktsperspektivet? 1.27 Vad undersöker man inom ergonomin?
1.29 Om du ritar horisontlinjen i nederkanten av ett papper, får du då ett grod- eller fågelperspektiv?
FRÅN IDÉ TILL PRODUKT
33
FUNDERA OCH KONSTRUERA 1.30 Vad kan man använda ett gem till? Försök komma på så många användningsområden som möjligt på 5 minuter. 1.31 Studera listan med föremål nedan. Välj ut ett eller några av dem och försök komma på nya användningsområden. Gärna galna idéer! Stol
Klädhängare
Läppstift
Tandprotes
Tandborste
Nagelfil
Osthyvel 1.32 Gör en lista på de föremål som du äger och har kommit i kontakt med idag. Dela upp föremålen i tre grupper: A Föremål som är nödvändiga B Föremål som är ”bra att ha” C Föremål som egentligen är onödiga Vad drar du för slutsats?
1.35 Skissa en kub snett uppifrån (fågelperspektiv) och snett underifrån (grodperspektiv). 1.36 Skissa någon eller några skyltar som ska visa • snusning förbjuden • kasta tomma läskburkar i behållaren • smarta mobiler ska vara i flygplansläge • bygg inte ”varuberg” på kassans transportband 1.37 Skissa exempelvis smycke, berlock, ring eller bältesspänne. 1.38 Utgå från bokstaven Z och skissa en lösning på bokhylla, pall eller tidningsställ. 1.39 Tillverka en kub av en bit papper och med hjälp av en sax. Skissa innan du klipper. 1.40 Skissa en annons för något fantasifullt, t.ex. tvättmedel som tar bort fläckarna på leopardskinn, bil som drivs med utspädd läsk, målarfärg som är osynlig och aldrig torkar eller vad som helst som är ”heltokigt”.
Här följer några uppgifter där du helst bör ha tillgång till ett layoutprogram. Men börja ändå alltid att göra en skiss på papper.
Bilda grupper om 4–6 elever och lös någon eller några av uppgifterna gemensamt. Redovisa för klassen.
1.41 Skapa utseendet på en ny tablettask. Välj gärna fantasifulla tabletter. Gör också en annons som reklam för tablettasken.
Grupparbetsuppgifter
1.33 Använd metoden med brainstorming och försök ”spåna” fram en ny produkt inom något av följande områden: verktyg
smycken
köksredskap
kläder
möbler
något valfritt område
Välj mellan att göra något som är fantasifullt och som inte behöver vara användbart, och något som många människor behöver. 1.34 Försök med hjälp av brainstorming komma på en ny produkt. Ta hjälp av kataloger från olika företag (Biltema, IKEA, Panduro med flera) för att komma på något som kan utvecklas eller skapas helt nytt.
34
FRÅN IDÉ TILL PRODUKT
1.42 Gör ett reklamblad (ett A4-blad med fram- och baksida) för något du vill sälja. Tänk på att säljbladet måste innehålla uppgifter om var produkten kan köpas. 1.43 I den här uppgiften ska du både skriva instruktioner och presentera dem på ett snyggt och tilltalande sätt: Ge en äldre och totalt datorokunnig släkting instruktioner om hur man • laddar ner och använder appar eller • skickar SMS eller • starta en dator och öppna ett program Du kan välja en eller flera av uppgifterna.
FUNDERA OCH KONSTRUERA 1.44 Skriv en förenklad teknisk rapport över en av följande uppgifter:
• Gör ett reklamblad och en annons för produkten.
• bygga en fågelholk
• Gör en teknisk rapport.
• baka en kaka 1.45 Utgå från den produkt du kom fram till i uppgift 1.34, eller om du kommit på något annat som du vill arbeta vidare med. I den här uppgiften kan du fortsätta att utveckla den. Förslag: • Skissa olika lösningar. • Gör ritningar på datorn. (Använd gärna något gratisprogram för 3D-ritningar, t.ex. Google sketchup, Floorplanner eller Sweet Home 3D.) • Gör en fysisk modell i lera, kartong eller annat material.
• Skapa en förpackning till din produkt. 1.46 Välj ut något föremål som du har hemma. Se efter vilka olika material det är tillverkat av. Gör en lista på vilka delar som skulle kunna återvinnas eller återanvändas. 1.47 Hemma har du kanske en sked eller en gaffel av metall som inte längre används. Vad skulle den kunna återanvändas till? Kanske en klädkrok, eller ett fiske drag eller något helt annat. Försök komma på ett nytt användningsområde. Bearbeta föremålet med de verktyg du har tillgång till.
• Gör en presentationsmaterial med hjälp av något layoutprogram, texter som du skrivit och bilder som du tagit.
FRÅN IDÉ TILL PRODUKT
35
SAMMANFATTNING FRÅN IDÉ TILL PRODUKT .. När en produkt utvecklas utifrån ett behov är det viktigt
.. Ritningar av föremålet ligger till grund för produktionen.
.. Det finns ett flertal olika metoder för att komma fram till
.. Ritningar utformas efter ett stort antal regler. Numera
.. Genom lateralt tänkande försöker man se problemet på
.. Produkter kan skapas på genom att man tar bort delar
.. Produkter som skapas i stora upplagor tillhör området
.. Man kan skydda sin produkt eller dess utseende genom att
industridesign.
.. Interaktionsdesign handlar om utformningen av exempel-
.. I en teknisk rapport skriver man ner det viktigaste om
att undersöka behovet genom att aktivt iaktta användare. nya idéer. En vanlig metod är brainstorming.
ett nytt sätt. Det kan innebära att man exempelvis försöker tänka ”tvärtom”.
vis displayer där användaren väljer olika alternativ.
Föremålen avbildas då i tre vyer.
används CAD-program för att skapa ritningar.
från ett arbetsstycke, omformar det eller sätter samman olika delar. söka patent eller designskydd.
produkten.
.. Att skissa olika lösningar är en viktig metod för en designer. .. Det är viktigt att reklamblad, annonser och annat som
Ur dessa idéskisser väljs en slutlig lösning som visas i en väl utformad presentationsskiss.
.. Skisser kompletteras i regel med fysiska modeller, bland
annat för att man ska kunna se om produkten är ergono- miskt riktigt utformad.
.. Fysiska modeller kan göras i ett flertal olika modellmaterial.
Numera finns 3D-skrivare som direkt skapar modellen med hjälp av datorprogram.
.. Innan man sätter igång en produktion testas skisser och
modeller på användare.
man tar fram för att marknadsföra produkten, utformas på ett tilltalande sätt. Denna kräver kunskaper om begrepp som teckensnitt, format, spalter och teckengrad.
.. All produktion belastar miljön på något sätt. Det gäller
inte minst transporter som behövs för att produkten ska nå kunderna. I utformningen av produkten måste man därför se till att transporterna blir så lite miljöbelastande som möjligt.
.. Hållbar utveckling: Förpackningar är oftast nödvändiga för
varutransporter. Det gäller dock att utforma dem så att man transporterar så lite luft som möjligt.
FRÅN IDÉ TILL PRODUKT LÄR MER .. För att rita smala föremål i perspektiv räcker det att
använda en syftpunkt (1-punktsperspektiv). För att rita bredare föremål i perspektiv använder man i regel två syftpunkter (2-punktsperspektiv).
36
FRÅN IDÉ TILL PRODUKT
.. Ergonomi är läran om hur arbetsredskap och arbetsmiljö
påverkar människan.
.. Inom synergonomin undersöker man hur vi påverkas i olika
ljusmiljöer och hur belysningen på bästa sätt ska utformas.
johnny frid
johnny frid
ÖKA FÖRSTÅELSEN FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE
TITANO TEKNIK
TITANO är ett komplett läromedel i NO och teknik för årskurs 7–9. Boken innehåller:
. inledande diskussionssida med samhällsanknuten teknik till varje kapitel
. bas- och lär mer-del i varje kapitel för ökad individualisering . kontinuerligt återkommande testa dig- och förklara och resonera-frågor
. återkommande uppslag med temat Hållbar utveckling
ISBN 978-91-40-69506-2
9
789140 695062
TITANO TEKNIK BIOLOGI TITANO