9789144093826

Vidga vetandet En introduktion till samhällsvetenskaplig forskning Frågor om forskning och vetenskap är viktiga i all akademisk utbildning. I den här boken behandlas utformningen av vetenskapliga undersökningar med utgångspunkt i tre exempel på samhällsvetenskaplig forskning. Med förankring i dessa diskuteras

| Vidga vetandet

Foto Cecilia Bruzelius

Rolf Lind

Rolf Lind är universitetslektor i företagsekonomi vid Stockholms universitet. Han har omfattande erfarenhet av undervisning och uppsatshandledning.

Vidga vetandet

EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSVETENSKAPLIG FORSKNING

• hur forskningsproblem formuleras • hur teorier används i forskningsarbetet • vilka metodval som måste göras • hur undersökningar presenteras • vilka resultat undersökningar kan ge.

De genomgående exemplen ökar förståelsen för de ställningstaganden som måste göras och de handlingsmöjligheter som finns i vetenskapligt arbete. Det underlättar för studenter att få struktur på arbetet med en egen undersökning, och visar på vikten av att de ställningstaganden som görs i forskningsarbetets olika delar utgör en sammanhängande helhet.

Exemplen illustrerar forskningsansatser av skilda slag samt belyser lite av den ämnesmässiga bredden i samhällsvetenskaplig forskning.

Boken kan användas både i introduktionskurser och i samband med uppsatsskrivande.

Art.nr 37824

ROLF LIND

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09382-6_01_cover F.indd 1

2014-05-19 10:16

Omslagsbild: ”Spegling”, screentryckt glas. © Birgitta Samuelsson.

Konstnär och lektor på Konstfack. Hon har mångårig erfarenhet av undervisning och forsk­nings­projekt och utfört flertalet offentliga utsmyckningar. Belönad av Konstakademien.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37824 ISBN 978-91-44-09382-6 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Magnus Adolfsson Omslagsbild: Birgitta Samuelsson

Printed by Mediapool Print Syd AB, Estonia 2014

978-91-44-09382-6.indd 2

2014-05-12 13:56

Innehåll

Förord 7 K apitel 1

Om undran inför vetenskapen 9

Att erövra tänkande om vetenskap 11 Tre forskningsexempel 12 Tänk själv! 13 Vetenskap och verklighet 15 Vidga vetandet 16 Samhällsvetenskapens mångfald 17 Hur utvecklas vetenskaplig kunskap? 18 Bokens uppläggning 18

© Författaren och Studentlitteratur

K apitel 2

Lydnad och auktoritet 21

En studie av lydnad 23 Experimentsituationen 23 Spänning och motverkande krafter 25 Systematik och variation 27 Från autonom individ till agent 28 En utvecklad förklaringsmodell 30 Invändningar och ifrågasättanden 32 Individer och experiment 33

3

978-91-44-09382-6.indd 3

2014-05-12 13:56

K apitel 3

Den ensamme bowlaren 37

En studie av ett samhälle i förändring 39 Socialt kapital 41 Teman, indikatorer och trender 42 Detaljer och helhet 44 Källmaterial, triangulering och statistiska test 46 Indicier och hypoteser 48 Analys och argumentation 50 Samhällsstrukturer i empirisk belysning 52 K apitel 4

Den tysta fabriken 55

En studie av nyhetstillverkning 57 En etnografiskt inspirerad fallstudie 58 Välkommen till nyhetsfabriken! 60 In i den svarta lådan 62 Analyser och tolkningar 64 Metaforer och teoretiska perspektiv 67 Från produktion till cirkularitet 69 Organiseringsfenomen och fallstudier 70 K apitel 5

Forskningsarbetets grundelement 73

Fem grundelement 74 Aspekter och ställningstaganden 75 Forskningsproblem 77

Forskningsproblem fokuserar 78 Forskningsfrågor och syfte 78 Empiriskt fokus 79 Relevans 81 Forskningsproblem – aspekter och variation 82 Problemformuleringen och forskningsprocessen 84 Forskningsproblem positionerar 85

© Författaren och Studentlitteratur

K apitel 6

4 ◆ Innehåll

978-91-44-09382-6.indd 4

2014-05-12 13:56

Forskningsfrågor och akademiska discipliner 85 Forskningsproblem av olika slag 86 Forskningsproblem förändras 88 K apitel 7

Teori 91

Teorier vägleder 92 Teoretiska referensramar 92 Analysstrategi 95 Undersökningsmodeller 98 Teorier – aspekter och variation 100 Teorivalen och forskningsprocessen 101 Teorier är tankestöd 102 Begrepp, idealtyper och metaforer 102 Modeller 104 Teorier 105 Teorier av olika slag 108 Teorier och akademiska ämnen 110 Teori och praktik 112

© Författaren och Studentlitteratur

K apitel 8

Metod 115

Metod stabiliserar 116 Forskningsansats 116 Undersökningsform 119 Tekniker och tillvägagångssätt 121 Metod – aspekter och variation 122 Metodvalen och forskningsprocessen 124 Metoden formar innehållet 125 Kvantitativa och kvalitativa data 125 Intervju, enkät, dokument och observation 127 Urval och sammanställning 129 Empirisk förankring 131 Forskningsetik 133 Stabilitet och transparens 134

Innehåll ◆ 5

978-91-44-09382-6.indd 5

2014-05-12 13:56

K apitel 9

Argumentation 137

Argumentationen tydliggör 138 Argumentationsstruktur 139 Presentation av empiriskt underlag 140 Framställningssätt 141 Argumentation – aspekter och variation 143 Argumentationen och forskningsprocessen 144 Argumentation är analys 145 Analyser i olika led 145 Presentation och publicering 147 Klarhet och stringens 149 K apitel 10 Forskningsresultat 151

Forskningsresultat av skilda slag 152 Typ av kunskap 152 Analyser och tolkningar 154 Implikationer och användning 155 Forskningsresultat – aspekter och variation 156 Forskningsresultat och forskningsprocessen 157 Forskningsresultat leder vidare 158 Slutsatser och forskningsbidrag 158 Forskningsresultat är pusselbitar 160 Generalisering och provisorier 161

Forskningsarbetets grundläggande val 164 Forskningsprocessens etapper 166 En analys av tre forskningsexempel 169 K apitel 12 Avslutning 173

Referenser 179

© Författaren och Studentlitteratur

K apitel 11 Från problem till resultat 163

6 ◆ Innehåll

978-91-44-09382-6.indd 6

2014-05-12 13:56

© Författaren och Studentlitteratur

Förord

Frågor om vetenskap är viktiga i all akademisk grundutbildning. Samtidigt står studenter ofta undrande inför vad forskning innebär, inte minst när det är dags att på egen hand genomföra en vetenskaplig undersökning. Min erfarenhet som lärare på grundnivå i ett stort samhällsvetenskapligt ämne är att studenters undran ofta hänger samman med hur frågor om vetenskap och forskning introduceras i utbildningen.

I stället för att börja i abstrakt vetenskapsteori eller att detaljerat visa på olika undersökningstekniker, har jag i den här boken valt att ta utgångspunkt i tre konkreta exempel på samhällsvetenskapliga undersökningar.

Det underlättar för studenter att förstå både vad forskning innebär och de val som måste göras i arbetet med en konkret undersökning.

I arbetet med boken har flera personer fått mig att förstå vilken väg texten skulle ta. Miha Alvesson, Linnea Jacobsson och Emma Westerberg läste ur ett studentperspektiv när arbetet började ta form. Både i ett tidigt skede och i slutfasen var kommentarer från Erik Bjurström och Anders Ivarsson Westerberg viktiga. I slutskedet har Mats Alvesson bidragit med synpunkter. Tack!

Att omvandla bokens utgångspunkt till text har varit utmanande. Ola Håkansson har som förläggare hela tiden trott på min idé och tålmodigt sett boken ta form. Anna Götlind har följt skrivarbetet från de första skisserna till den slutliga texten. Det har hjälpt mig att få ordning på formuleringar och fotnoter, men också att tänka om och få perspektiv på mitt skrivande.

Utan ert stöd hade boken inte varit möjlig. Tack!

Stockholm i mars 2014 Rolf Lind

7

978-91-44-09382-6.indd 7

2014-05-12 13:56

978-91-44-09382-6.indd 8

2014-05-12 13:56

Kapitel 3 Den ensamme bowlaren

””

Den populäraste tävlingssporten i Amerika är bowling. Det finns mer än ­dubbelt så många bowlare som joggare, golfspelare eller softbollspelare, mer än tre gånger fler bowlare än soccerspelare (även barn) och fyra gånger fler än tennis­spelare eller skidåkare. Till skillnad från att gå på gym, cykla, jogga, styrke­träna, simma, spela tennis, golf, softboll och andra stora sporter är ­bowling en alltigenom ”medelamerikansk” företeelse, vanlig bland män och kvinnor, gifta par och ensam­stående, arbetarklass och medelklass, unga och gamla.

Bowling är också en aktivitet med goda möjligheter till socialt umgänge.

Därför har lagbowling alltid varit vanligt. Man tävlar och umgås samtidigt, både med lagkamrater och motspelare. Men under 1980-talet hände något. I takt med befolkningstillväxten ökade antalet bowlare med totalt 10 procent mellan 1980 och 1993. Samtidigt minskade lagspelandet med 40 procent. Det hade med andra ord blivit allt vanligare att bowla ensam.

För att läsaren inte ska uppfatta bowling som ett trivialt exempel kan nämnas att 91 miljoner amerikaner bowlade någon gång under 1996, över 25 procent fler än som röstade i kongressvalet 1998. Också efter 1980-talets branta fall i lagspelandet spelade mellan 2 och 3 procent av alla vuxna amerikaner regelbundet i lag, även om siffran snabbt minskade. Nedgången i lagbowling följer även andra samhälls­

© Författaren och Studentlitteratur

trender som indikerar att det mot slutet av 1900-talet hänt något i det ­a meri­ kanska samhället. Oavsett om bowling slår politiska val i de flesta amerikaners ögon representerar bowlinglagen ännu en form av socialt kapital som är på väg att försvinna.1

1 Jfr Putnam 2001, s. 116–118. Texten är något förkortad och bearbetad.

37

978-91-44-09382-6.indd 37

2014-05-12 13:56

arbetsmarknad, utbildning och sjukvård. De påverkar både privat och offentlig verksamhet, men även lokalsamhällen och ytterst enskilda individer.

Samhällsförändringar på makronivå sker långsamt, och drivkrafterna bakom utvecklingen är både komplexa och mångfasetterade. Undersökningar som rör sådana förhållanden kan därför inte göras genom direkt observation. Det är inte heller, som i ett laboratorieexperiment, möjligt att systematiskt variera olika parametrar för att klarlägga vilken betydelse olika förklaringsfaktorer kan ha. I stället måste beskrivningar och analyser förlita sig på information som finns tillgänglig i källor som skapats i andra sammanhang, och för andra ändamål.

Trots svårigheter går det att utveckla kunskap som belyser övergripande samhällsförändringar. Det är ett exempel på en sådan undersökning som presenteras i detta kapitel, Den ensamme bowlaren: Den amerikanska medborgarandans upplösning och förnyelse (2001) av den amerikanske statsvetaren Robert Putnam. Det är en omfattande undersökning, boken där forskningsarbetet presenteras omfattar cirka 600 sidor, som beskriver hur medborgaranda och socialt kapital förändrats i USA under 1900-talet.

Därför går det här bara att ge smakprov på den diskussion som förs i boken.

Putnams undersökning är empiriskt inriktad och belyser samhällsförändringar av strukturell karaktär där en mängd olika aspekter beskrivs och diskuteras. Forskningsmetoden har därför karaktär av en historiskt inriktad surveystudie. Undersökningen bygger uteslutande på information som funnits tillgänglig i en stor mängd källor. Förutom att den historiska utvecklingen beskrivs finns också jämförande inslag som belyser utvecklingen dels inom olika samhällssektorer, dels geografiskt mellan olika regioner i USA.

© Författaren och Studentlitteratur

Samhällen utvecklas och förändras kontinuerligt. Förändringar kan vara av vitt skilda slag och handla om ekonomiska, politiska, demografiska, kulturella och sociala förhållanden. Även andra långsiktiga förändringar, som till exempel rör naturresurser, klimat och miljö, påverkar både samhället i stort och enskilda människors livsvillkor. Övergripande förändringar av det slaget får återverkningar på många håll, till exempel för näringsliv och

38 ◆ Den ensamme bowlaren

978-91-44-09382-6.indd 38

2014-05-12 13:56

En studie av ett samhälle i förändring Utgångspunkten för Putnams undersökning är att det mot slutet av 1900talet fanns tydliga indikationer på att medborgarnas engagemang i samhällsaktiviteter av olika slag hade minskat, till exempel i politiken, i kyrkan och i föreningslivet. Även sociala umgängesmönster hade förändrats och människors engagemang i lokalsamhället hade försvagats. I bokens inledning ges följande bild av undersökningens övergripande tes: Vår genomgång av trender i socialt kapital och medborgarengagemang sträcker sig alltså över olika sektorer i detta komplicerade samhälle. [---] På samtliga områden möter vi strömmar, motströmmar och strömvirvlar, men på alla upptäcker vi också gemensamma, mäktiga tidvattenvågor som svepte över det amerikanska samhället på 1900-talet. Det dominerande temat är enkelt. Under två tredjedelar av 1900-talet förde en stark flodvåg amerikanarna in i ännu djupare engagemang i sitt närsamhälles liv, men för några årtionden sedan vände den vågen, tyst och utan förvarning, och vi sögs in i en förrädisk underström. Utan att märka det har vi de senaste trettio åren dragits

© Författaren och Studentlitteratur

isär från varandra och loss från våra samhällen.2

Empiriskt är undersökningen inriktad mot det som kallas civilsamhället, det vill säga informella mönster och strukturer som är resultat av individers frivilliga engagemang och informella interaktion.3 Exempel på aktörer inom civilsamhället, eller ”tredje sektorn” som det också kallats, är sammanslutningar som välgörenhetsorganisationer, religiösa samfund, fackföreningar, hembygdsföreningar, en del idrottsklubbar och liknande. Det är en organiserad verksamhet som, med grund i enskilda individers engagemang och samarbete, bedrivs mellan stat och näringsliv, mellan politik och marknad.

Andra övergripande strukturer i det ”officiella samhället”, som till exempel sysselsättning, utbildningssystem och liknande, berörs endast som bakgrund till det slags förändringar som behandlas i studien.

2 Putnam 2001, s. 27–28.

3 Jfr Ola Segnestam Larsson (2011), Standardizing civil society: Interpreting organizational development in the tension between instrumentalism and expressivism (Stockholm: Santérus), s. 19–20.

Den ensamme bowlaren ◆ 39

978-91-44-09382-6.indd 39

2014-05-12 13:56

Hur närmar sig då Putnam sin minst sagt omfattande och komplexa forskningsuppgift? I ett kort inledande kapitel, Tankar kring samhällets förändring i Amerika (del I), beskrivs bakgrund och den problematisering som är undersökningens utgångspunkt. Därutöver består boken av fyra delar som beskriver och analyserar det amerikanska civilsamhället ur olika infallsvinklar.

Baserat på ett omfattande statistiskt underlag beskrivs i del II, Trender i medborgerligt engagemang och kapital, tematiskt förändringar som skett i det amerikanska civilsamhället. I del III, Hur kom det sig?, diskuteras möjliga förklaringar till den utveckling som kartlagts, och i del IV, Än sen då?, behandlas vilka konsekvenser som förändringarna kan tänkas få. De två avslutande kapitlen, som utgör del V, är kortare och har annan karaktär. Här återfinns, under rubriken Vad gör vi nu?, en normativ och framtidsinriktad diskussion. Schematiskt kan den analys som presenteras i boken illustreras på följande sätt:

Vad har hänt?

Hur kom det sig?

Än sen då?

Vad göra?

TRENDER

FÖRKLARINGAR

KONSEKVENSER

NORMATIVA IMPLIKATIONER

Undersökningens kärna är den omfattande och noggrant redovisade beskrivningen av trender i medborgerligt engagemang och socialt kapital som presenteras i bokens del II. Med hjälp av statistik och kvantitativ information diskuteras här förändringar som skett inom en rad samhällsområden från 1900-talets början fram till seklets slut. Tyngdpunkten ligger på förändringar efter andra världskriget och då främst från 1980-talet när det, som exemplet med lagbowlingens nedgång illustrerar, tycks ha skett betydande förändringar.

© Författaren och Studentlitteratur

Figur 2 Uppläggning av Robert Putnams diskussion av civilsamhällets förändring.

40 ◆ Den ensamme bowlaren

978-91-44-09382-6.indd 40

2014-05-12 13:56

Socialt kapital Som framgått är det en speciell aspekt i det amerikanska samhällets förändring som boken behandlar: hur socialt kapital har förändrats. Putnam påpekar att det är ett begrepp som används i olika sammanhang, och som ”i viss mening bara är ett nytt ord för en mycket gammal debatt”,4 och att termen ”lanserats minst sex gånger i av varandra helt oberoende sammanhang under 1900-talet, alltid för att peka på att våra liv blir mer produktiva om vi ingår i en social gemenskap”.5 Vad menas då med detta för undersökningen centrala, men också lite vaga begrepp? I boken ges ingen tydlig eller teoretiskt förankrad definition.

I stället förklaras begreppet genom analogiresonemang samt genom uppräkning och exemplifiering: Fysiskt kapital är inte en enstaka företeelse och olika former av fysiskt kapital är inte utbytbara. En visp och ett hangarfartyg framstår båda som fysiskt kapital i nationalräkenskaperna, men vispen gör inte mycket nytta i försvaret och hangarfartyget skulle inte vara till någon glädje när man ska vispa till sin lunchomelett. På liknande sätt antar det sociala kapitalet – det vill säga sociala nätverk och de därmed förbundna normerna för ömsesidighet – många olika former och storlekar med många olika användningar. Släkten representerar en form av socialt kapital, liksom bibelstudiegruppen, pokergänget som spelar varje dag på pendeltåget, korridorkamraterna i studenthemmen, föreningarna man tillhör, chatgruppen på Internet och nätverket av yrkeskontakter som

© Författaren och Studentlitteratur

man har i adressboken.6

Även om en teoretiskt förankrad definition saknas, så förs i boken en genomgående argumentation kring den betydelse som tillit och förtroende mellan individer har. Begreppet socialt kapital riktar därför uppmärksamhet mot de informella band som finns mellan individer i ett samhälle och som är uttryck för samhörighet. Framför allt betonas att informell social interaktion bidrar till ömsesidighet och respekt mellan människor. Metaforiskt 4 Putnam 2001, s. 21.

5 Putnam 2001, s. 18.

6 Putnam 2001, s. 21.

Den ensamme bowlaren ◆ 41

978-91-44-09382-6.indd 41

2014-05-12 13:56

uttryckt utgör socialt kapital därför ett smörjmedel som underlättar samspel och olika slags utbyten mellan individer.

I boken framhålls att socialt kapital har både en individuell och en kollektiv aspekt. I samhällen där människor själva är pålitliga, och även litar på varandra, förenklas vardagslivet och transaktionskostnaderna vid olika slags utbyten blir lägre. Finns det tillit mellan medborgarna blir det

Teman, indikatorer och trender Det är ett omfattande underlag som presenteras i Den ensamme bowlaren, där enbart den empiriskt beskrivande delen, med rubriken Trender i medborgerligt engagemang och socialt kapital, omfattar cirka 200 sidor. För 7 Putnam 2001, s. 141.

© Författaren och Studentlitteratur

också lättare att lösa de gemensamma problem som finns i ett samhälle.

Ett starkt socialt kapital underlättar för enskilda individer att förverkliga sina individuella strävanden, samtidigt som det främjar ett ansvarsfullt kollektivt handlande.

Det sociala kapitalets grundbult är enligt Putnam ”den generaliserade ömsesidighetens princip”.7 Det innebär att individer utför handlingar som andra människor har nytta av utan krav på att omedelbart få något i gengäld.

Sådana altruistiska handlingar utförs med förtröstan att andra, för en själv okända individer, ska vara beredda att ställa upp och ge stöd om det skulle behövas. Ett klassiskt exempel är blodgivning, där individer utan direkt egennytta är beredda att ge blod så att sjukvården har tillgång till denna resurs när olyckor inträffar eller blod behövs för operationer. Även om socialt kapital är studiens centrala begrepp, som också använts av andra forskare, utgör den teoretiska diskussionen inte undersökningens kärna. I bokens första kapitel återfinns visserligen referenser till andra forskare, men resonemangen är korta och översiktliga. Den franske sociologen Pierre Bourdieu som gett viktiga teoretiska bidrag nämns, men endast med namn och utan att hans eller andra forskares diskussion av socialt kapital tas upp. Det innebär att Putnams undersökning går rakt på en empirisk beskrivning och diskussion av förändringar som skett i det nordamerikanska civilsamhället.

42 ◆ Den ensamme bowlaren

978-91-44-09382-6.indd 42

2014-05-12 13:56

© Författaren och Studentlitteratur

att göra framställningen överskådlig har beskrivningen strukturerats i nio teman. Tillsammans ger dessa en mångfasetterad bild av det amerikanska civilsamhällets förändring. Även om det inte uttryckligen anges, så utgör de teman som diskuteras undersökningens operationalisering av det fenomen som behandlas, det vill säga medborgaranda och socialt kapital.

Det första temat beskriver utvecklingen vad avser politiskt deltagande, till exempel deltagande i presidentval, engagemang i partipolitisk verksamhet, opinionsbildning och inlägg i samhällsdebatt. Ett andra tema handlar om medlemskap och engagemang i föreningar, alltifrån fackliga organisationer till intresseföreningar som pensionärsorganisationer, miljöorganisationer samt ideella verksamheter som scoutrörelsen och liknande. Vidare beskrivs engagemanget i kyrkor och religiösa aktiviteter, bland annat hur deltagande i gudstjänster och andra kyrkliga sammanhang har förändrats. Här ges också en bild av sammanhållningen på arbetsplatser med hjälp av statistik som visar på anslutning till fackföreningar, medlemskap i bransch- och yrkesorganisationer som läkarförbund, advokatsamfund och liknande.

Deltagande i samhällsinriktade aktiviteter och organisationer används därför som indikator på samhällsengagemang och socialt kapital. En annan indikator är förändringar i informella sociala band och mönster. Det handlar om allt från umgänge mellan grannar, hur vanligt det är att familjer äter gemensam middag, till deltagande i bridgeklubbar och andra fritidsaktiviteter som exempelvis lagbowling. Sådana spontana, vardagliga och informella kontakter är betydelsefulla, menar Putnam: ”likt slantar i en spargris är vart och ett av dessa möten också en liten investering i socialt kapital”.8 Vidare beskrivs hur medborgarnas attityder till altruism, ideellt arbete och välgörenhet förändrats, exempelvis viljan att ge penninggåvor till ­ideella organisationer, eller frivillig medverkan i samhällsprojekt av olika slag.

Baserat på en genomgång av ett stort antal attitydundersökningar, statistik över brottslighetens utveckling och annat diskuteras även hur normer om ömsesidighet, tillit och hederlighet förändrats i det amerikanska samhället.

Inom samtliga områden pekar utvecklingen i samma riktning: sam8 Putnam 2001, s. 97.

Den ensamme bowlaren ◆ 43

978-91-44-09382-6.indd 43

2014-05-12 13:56

manhållningen och det sociala kapitalet har försvagats, särskilt under 1900talets andra hälft. Men, kan man fråga sig, finns det inte processer som medfört att det växt fram nya former av samhörighet och tillit? I ett sista tematiskt kapitel diskuteras också förändringstrender som skulle kunna utgöra motvikter till den övergripande tesen om en försvagad sammanhållning. Här uppmärksammas nya sociala rörelser och de möjligheter till social interaktion som formas inom dessa. Till exempel behandlas smågrupper (självhjälpsgrupper som Anonyma alkoholister), nya samhällsrörelser (framför allt miljö- och kvinnorörelser) samt internet och andra former av elektronisk kommunikation. Putnams slutsats är dock att dessa faktorer inte haft någon större påverkan på den huvudsakliga trend som det empiriska underlaget indikerar. Påpekas ska dock att undersökningen gjordes före det massiva genomslag av sociala medier som framväxten av internet lade grunden för under början av 2000-talet.

Detaljer och helhet

bowlaren är omfattande och innehåller en till synes aldrig sinande ström av empiriska data, är framställningen enkel och lättillgänglig, fri från t­ eknisk jargong. Det hänger samman med att Putnam inte enbart refererar det material som samlats in eller presenterar empiriska data i form av statistik, diagram och tabeller. I stället utgör framställningen en analyserande diskussion med fokus på de frågor som behandlas i varje kapitel.

Det innebär att Putnam har sammanställt och bearbetat den information han haft tillgång till för att med den som grund presentera en beskrivning som är tydligt förankrad i empiriska data. Men det är också en beskrivning som är intresseväckande och möjlig för en läsare att tillgodogöra sig. Invävt i den statistiskt förankrade beskrivningen finns (som det inledande citatet exemplifierar) nämligen en mängd konkreta exempel på ”mikronivå” som läsaren lätt kan relatera till. Texten tyngs inte heller av tekniska resonemang som rör det statistiska underlaget.

Redovisningen av källmaterialet, och hur det bearbetats, återfinns i ett stort antal slutnoter. De statistiska beskrivningar som presenteras i figurer

© Författaren och Studentlitteratur

Den empiriska beskrivningen spänner över en lång tidsperiod och belyser olika aspekter i nordamerikanskt samhällsliv. Men trots att Den ensamme

44 ◆ Den ensamme bowlaren

978-91-44-09382-6.indd 44

2014-05-12 13:56

och tabeller har också getts en enhetlig grafisk utformning. Dessutom har underlaget bearbetats så att informationen i olika tabeller är jämförbar: Statistiska metoder, till exempel multipel regression, låter oss samtidigt ­justera för många skymmande variabler, särskilt när mycket stora mängder uppgifter står till förfogande (som till lycka i vårt fall). Så gott som samtliga generaliseringar i denna bok har underkastats detaljerad statistisk analys av detta slag där vi samtidigt justerat för ålder (eller födelseår), kön, utbildning, inkomst, ras, civilstånd, barn, arbetstid (heltid, deltid eller ej förvärvsarbe­ tande) och bostadsortens storlek. [---] Justeringar av detta slag är visserligen nödvändiga men räcker inte alltid för att utesluta otillförlitlighet. Därför har jag sett till att de uppgifter som ligger till grund för våra slutsatser är lätt­ tillgängliga för andra forskare så att de kan undersöka om det finns andra

© Författaren och Studentlitteratur

tolkningsmöjligheter.9

Ett exempel på framställningssättet i Putnams bok är figur 3 (nästa sida) som visar hur deltagandet i lagbowling, som berördes i kapitlets vinjett, utvecklats från 1900 fram till slutet av 1990-talet. Utvecklingen visar en profil som stämmer med trenderna i andra former av socialt kapital och som kännetecknas av en ”jämn tillväxt från 1900-talets början (utom under depressionsåren och andra världskriget), explosiv tillväxt mellan 1945 och 1965, stagnation till 1970-talets slut och sedan djupdykning fram till 2000”.10 Enligt Putnam är den stora konsekvensen av nedgången en minskad social interaktion och samtal om samhällsfrågor. ”Oavsett om bowling slår politiska val i de flesta amerikaners ögon representerar bowlinglagen ännu en form av socialt kapital som är på väg att försvinna.” 11 Genomgående stöds de tendenser som enskilda indikatorer visar med omfattande hänvisningar till andra, fördjupade undersökningar som behandlar de frågor som diskuteras. Framställningen i boken är därför en analyserande diskussion, där information ur olika källor vävts samman till en sammanhängande berättelse med fokus på det tema som behandlas. Som helhet utgör Putnams beskrivning, metaforiskt uttryckt, en komplex sam9 Putnam 2001, s. 440.

10 Putnam 2001, s. 118.

11 Putnam 2001, s. 118.

Den ensamme bowlaren ◆ 45

978-91-44-09382-6.indd 45

2014-05-12 13:56

Vidga vetandet En introduktion till samhällsvetenskaplig forskning Frågor om forskning och vetenskap är viktiga i all akademisk utbildning. I den här boken behandlas utformningen av vetenskapliga undersökningar med utgångspunkt i tre exempel på samhällsvetenskaplig forskning. Med förankring i dessa diskuteras

| Vidga vetandet

Foto Cecilia Bruzelius

Rolf Lind

Rolf Lind är universitetslektor i företagsekonomi vid Stockholms universitet. Han har omfattande erfarenhet av undervisning och uppsatshandledning.

Vidga vetandet

EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSVETENSKAPLIG FORSKNING

• hur forskningsproblem formuleras • hur teorier används i forskningsarbetet • vilka metodval som måste göras • hur undersökningar presenteras • vilka resultat undersökningar kan ge.

De genomgående exemplen ökar förståelsen för de ställningstaganden som måste göras och de handlingsmöjligheter som finns i vetenskapligt arbete. Det underlättar för studenter att få struktur på arbetet med en egen undersökning, och visar på vikten av att de ställningstaganden som görs i forskningsarbetets olika delar utgör en sammanhängande helhet.

Exemplen illustrerar forskningsansatser av skilda slag samt belyser lite av den ämnesmässiga bredden i samhällsvetenskaplig forskning.

Boken kan användas både i introduktionskurser och i samband med uppsatsskrivande.

Art.nr 37824

ROLF LIND

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09382-6_01_cover F.indd 1

2014-05-19 10:16