9789147096213

Andra aktuella titlar i serien är:

BeGreppbart

Sven Widmalm är professor vid Tema teknik och social förändring, Linköpings universitet. För närvarande forskar han om biokemi, innovation och forskningspolitik efter andra världskriget, om tyskvänliga nätverk bland svenska naturvetare under perioden 1933–1945, samt om norrskensforskning vid 1700-talets mitt.

Sverker Sörlin professor i miljöhistoria, Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm

Ansvar Maria Grafström, Pauline Göthberg & Karolina Windell

BeGreppBart

BeGreppBart

Makt Mats Börjesson & Alf Rehn

Historia

Kapital

Peter Aronsson

Mikael Stigendal

Mats Benner & Sven Widmalm

BeGreppBart

BeGreppBart

”En lättillgänglig guide i fickformat till det kunskapssamhälle vi lever i – men också en provkarta över de begrepp, teorier, miljöer och institutioner som historiskt format vår tids vetenskapliga världsbild och samhällsförståelse. Här beskrivs, med exempel från områden som atomfysik, genetik och nationalekonomi, inte bara kunskapens växande betydelse utan också dess allt djupare dilemman i spänningsfältet mellan oberoende och nytta. ”

Kunskap

Erkännande: Carl-Göran Heidegren Retorik: Mikael Holmgren Caicedo BeGreppbart

Mats Benner är professor vid Forskningspolitiska institutet, Lunds universitet. Han är intresserad av förhållandet mellan vetenskap, politik och marknad, liksom hur olika krafter och intressen formar kunskapens former och inriktning.

Mats Benner & Sven Widmalm

finns överallt och ses i allmänhet som något gott, som en progressiv kraft i kampen mot sjukdomar, klimatförändringar och materiell knapphet. Men det finns också områden där kunskapen är omstridd och där den betraktas som en farlig resurs. Denna bok förmedlar breda perspektiv på kunskapen som en kraftfull faktor i samhällsutvecklingen.

Kunskap

Kunskap

Kommunikation: André Jansson Queer: Martin Berg & Jan Wickman Konsumtion: Jacob Östberg & Lars Kaijser Identitet: Nils Hammarén & Thomas Johansson

BeGreppbart är en serie introducerande böcker i

Ledarskap: Stefan Sveningsson & Mats Alvesson

samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt.

Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Etnicitet: Hanna Wikström

Best.nr 47-09621-3

Läs mer om serien och böckerna på: www.liber.se/begreppbart

Tryck.nr 47-09621-3-00

UTFORSKANDE. F O K U S E R A T. D Y N A M I S K T.

Kunskap - omslag.indd 1

10-12-10 13.04.50

Kunskap

BeGreppbart

Mats Benner & Sven Widmalm

Begreppbart Kunskap.indd 1

10-11-02 14.31.32

BeGreppbart BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat.

Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Aktuella titlar På www.liber.se/begreppbart kan du läsa mer om övriga redan utgivna titlar i BeGreppbart-serien.

Kommande titlar Bli först med det senaste! Anmäl dig till Libers nyhetsbrev för Högskole- och fortbildningslitteratur (välj Företagsekonomi och/ eller Sociologi) och du får löpande information om nya och kommande titlar. Du anmäler dig på: www.liber.se (klicka på Nyhetsbrev längst ner på sidan)

Kontaktpersoner Serieredaktörer Mats Börjesson, professor i sociologi vid Mälardalens högskola mats.borjesson@mdh.se Alf Rehn, professor i företagsekonomi vid Åbo Akademi alfrehn@mac.com

Ansvariga förläggare Ola Håkansson, Liber ola.hakansson@liber.se Peter Söderholm, Liber peter.soderholm@liber.se

Begreppbart Kunskap.indd 3

10-11-02 14.31.33

Begreppbart Kunskap.indd 4

10-11-02 14.31.33

Innehåll Tänk dig … 7 Del I. Kunskapssamhället och dess historia 11

En klassisk modell 11 Kunskapssociologiska perspektiv 13 Kunskap, makt och politik 18 Historisk översikt 21 Vad historien lär oss: några fallstudier 39 Del II. Kunskap, kultur, politik och ekonomi i samtiden 67

Kunskapens kulturer 68 Två samhällsvetenskaper 72 Individen i kunskapssystemet 76 Kunskapens makromiljöer 80 Kunskapens mikromiljöer 85 Kunskapsorganisationer: företag och universitet på ”kunskaps­ marknaden” 89 Kunskap och politik 96 Kunskap och demokrati 109 Slutord: Kunskapen i kunskapssamhället 114

Noter 119 Referenser 120 Register 127

Begreppbart Kunskap.indd 5

10-11-02 14.31.33

Begreppbart Kunskap.indd 6

10-11-02 14.31.33

Tänk dig …

Tänk dig att leva utan kunskap – är det möjligt? Och har det någonsin varit möjligt? Nej, men samtidigt sägs vi i dag leva i ett kunskapssamhälle, där kunskap vävs in i allt vi gör. Den ekonomiska tillväxten antas exempelvis vara beroende av vår förmåga att både skapa och utnyttja kunskap. Detsamma gäller våra möjligheter att hantera komplicerade samhällsutmaningar, som klimatkrisen, finansiell oro och den internationella terrorismen. Mer kunskap ökar förmågan att förutse risker men också att hantera dem och lära sig undvika nya hot. Också vår vardag antas vara formad av kunskap snarare än av tradition och vana. Kunskap frambringar därför tekniska nymodigheter som gör vardagen lättare och roligare men som också bidrar till välstånd. Kunskap behövs för att bota sjukdomar, planera transportsystem eller utveckla slagkraftig design, men också för att hantera livskriser, lösa världsgåtor eller baka en kaka.

Kunskap lägger inte bara grunden för spektakulära ting som nya läkemedel och energikällor, förfinade skattesystem, mer genetisk information eller ny syn på könsrelationer. Det som är nytt med kunskapssamhället är den vetenskapliga kunskapens närmast påtvingade närvaro och förändringskraft. Den finns överallt och kan utnyttjas i en mängd olika sammanhang. På samma sätt som industrisamhället präglades av idealet om fabriken – inte bara inom produktionen utan också i skola, sjukvård, boende, turism med mera – präglas kunskapssamhället av ett ideal om vetenskaplighet på alla livets områden. Allt kan beskrivas som nåbart för kunskap och formbart av kunskap. Samhället i alla dess beståndsdelar blir därför ett slags laboratorium och ett experiment, där vi hela tiden söker förstå hur saker och ting fungerar och utifrån denna kunskap försöker förbättra tillvaron. Det som möjligen är nytt är därför synen på kunskap som hållning men också som en insatsvara i det mesta, kanske rent av allt, vi företar oss. Med hjälp av kunskap kan vi förstå varför det till synes naturliga – svängningar i klimatet, bråk i skolan, finansiella kriser – inte alls är naturgivet utan möjligt att åtgärda; med hjälp TÄ N K D I G …

Begreppbart Kunskap.indd 7

7

10-11-02 14.31.33

av kunskap kan vi bemästra samma krafter, så att vi blir rika, trygga, kloka och håll­bara. Allt mellan himmel och jord filtreras genom kunskapen och antas därmed i en absolut mening bli bättre, säkrare och mer värdefullt. Vi säger inte att det förhåller sig så. Men kunskapssamhällets retorik har denna karaktär.

Vi vill belysa vad allt det där egentligen betyder, vad man menar med kunskap och hur kunskapen formar samhället, och vad som händer med kunskapen när den får denna dominerande roll i samhällsutvecklingen. Kunskap känner vi ju från historiens tidigaste vittnesbörder. Det var önskan om kunskap som förvisade män­niskan ur paradiset, och sedan dess betraktas kunskapen som bedräglig och dubbeltydig. I dag – vill vi hävda – avses med ”kunskap” oftast vetenskaplig kunskap. I kunskapssamhället är vetenskapen inte längre en exklusiv och aningen perifer företeelse – den betraktas i stället som samhällsutvecklingens motor. En vetenskaplig hållning är det högsta idealet, det inpräntas i oss redan som barn och det präglar förhållningssättet till allt. Återigen gäller detta åtminstone talet om kunskap och vetenskap.

Vi väljer därför att diskutera just den systematiska, objektiva och vetenskapliga kunskapen som antas forma dagens samhälle. Vi diskuterar hur villkoren för just denna typ av kunskap ser ut, hur den skapas, formas och knyter an till olika praktiska verksamheter.

Särskilt viktiga blir då villkoren för kunskapens olika institutioner och organisationer, de som anses vara kraftkällorna i dagens samhällsdynamik. Kunskapens institutioner är förstås inte nya; universiteten har en mer än tusenårig historia. Men om det nu är så att just den vetenskapliga kunskapens spridning och användning är ett alldeles särskilt signum för samhällsutvecklingen får också kunskapens miljöer – vår tids motsvarigheter till industrisamhällets fabrikskomplex – mer allmängiltigt intresse.

Köns-, klass- och etnicitetsfrågor genomsyrar kunskapens både villkor och innehåll – dem berör vi bara flyktigt eftersom vi främst behandlar vetenskapens dominerande strukturer (utan så mycket diskussion om vad dessa strukturer undertrycker eller osynliggör) (Walby m.fl. 2007). Vi snuddar bara vid kunskapens relationer till juridiken (viktiga både kunskapsteoretiskt och i förhållande till den 8

TÄ N K D I G …

Begreppbart Kunskap.indd 8

10-11-02 14.31.33

allt viktigare kommersialiseringsaspekten), liksom de många aspekterna av kunskapens tillgängliggörande – utbildning, media, digitalisering etc. Vi berör heller inte den för oss som individer kanske viktigaste kunskapsformen: den ständigt pågående inhämtningen av information i vår vardag.

I denna bok kommer vi därför att röra oss med ett begränsat kunskapsbegrepp, även om detta ändå – som det kommer att visa sig – inte är lätt att hålla styr på. Vi fokuserar på den akademiska kunskapen som i nedtecknad (kodifierad) form traderas i läroböcker eller muntligt från katedrar, och som i praktisk form förmedlas i laboratorier, sjukhussalar, seminarierum och alla andra sammanhang där expertis utbildas och där forskning bedrivs. Diskussionen behandlar också frågan om gränsdragningar mellan vetenskaplig kunskap och annan kunskap – som kan kallas tyst eller vardaglig eller lekmannakunskap. Men som läsaren kommer att märka rör sig även den vetenskapliga kunskapen – särskilt i våra dagar – fritt i samhället; den är på intet sätt begränsad till universitet eller andra forskningsmiljöer utan är snarare socialt distri­bue­rad. Den vetenskapliga kunskapen har således otaliga tillämpningar i mer eller mindre tekniska sammanhang, den används för att planera och styra samhällsutvecklingen på alla nivåer, och den är dessutom en viktig utgångspunkt för olika typer av samhällskritik. Vetenskapen är samtidigt praktisk, teoretisk och meningsskapande. Ämnet är därför stort nog.

Vår utgångspunkt är alltså att betrakta kunskapen som ett socialt fenomen, snarare än som ett filosofiskt problem. Vi inriktar oss på institutioner och organisationer, hur kunskap mobiliserats av stat, politik och marknad, men också hur kunskapen (och dess utövare) i sig strävat efter att mobilisera dessa mäktiga allierade.

Diskussionen blir därmed samhällsvetenskaplig och humanistisk. Vi försöker dessutom att skära diskussionen längs flera ledder – kronologiskt och tematiskt. Efter en inledande skissartad orientering om hur vetenskaplig kunskapsproduktion har betraktats inom samhällsvetenskap och humaniora de senaste decennierna följer i del I en vetenskapshistorisk översikt som fokuserar på forskning och samhälle mellan 1600-talets vetenskapliga revolution och det (post)moderna kunskapssamhället. Översikten betonar den avancerade kunTÄ N K D I G …

Begreppbart Kunskap.indd 9

9

10-11-02 14.31.33

skapens inbäddning i olika sociala och kulturella sammanhang. En viktig poäng är att kunskapsproduktionen under lång tid blev en alltmer profilerad verksamhet med allt tydligare social och institutionell identitet, men att den under de senaste decennierna har blivit mindre exklusiv och mer pluralistisk och därför har förlorat något av sin identitet. Del I avslutas med några relativt utförliga historiska fallstudier som mer i detalj visar hur avancerad kunskap under 1900-talet har interagerat med ”det övriga samhället” ideologiskt, tekniskt, politiskt och ekonomiskt.

Bokens andra del har inte en kronologisk struktur, utan vi behandlar teman som visserligen har en historia men som är synnerligen viktiga för att förstå kunskapshanteringen i dagens samhälle.

Fokus ligger på kultur och miljö. Här behandlas till exempel institutioner, discipliner och industriforskning, men också individens plats i sådana sammanhang. Det sista avsnittet i del II tar upp relationen mellan kunskapsutveckling och politik, och här breddas dessutom de internationella perspektiven.

10

TÄ N K D I G …

Begreppbart Kunskap.indd 10

10-11-02 14.31.33

Del I.

Kunskapssamhället och dess historia

En klassisk modell Thomas S. Kuhns så kallade paradigmteori är vår tids kanske mest inflytelserika modell över kunskapsutvecklingen. Modellen lanserades 1962 i boken The structure of scientific revolutions, en av alla tiders mest sålda och kanske också mest lästa samhällsvetenskapliga böcker. En förklaring till bokens genomslag är att den faktiskt är läsbar: kortfattad, med fascinerande historiska exempel och med en förklaringsmodell som har enkelhetens attraktionskraft. Ordet paradigm, hämtat från språkvetenskapen, kom i och med Kuhns bok att få en ny betydelse, som med tiden också togs upp i vardagsspråket.

Det kom att betyda ungefär ”rådande tänkesätt”, något i stil med den traditionella idéhistoriska föreställningen om en ”världsbild”.

Sprängkraften i begreppet låg snarast i föreställningen om ”paradigmskiften”, som kunde användas för att beteckna övergången från en världsbild till en annan – att vårt kunskapssystem ibland förändras så radikalt att det är rimligt att tala om en ”revolution”. Vi lyfter fram denna modell här i inledningen för att den på många sätt har angett utgångspunkterna för modern forskning om kunskapsproduktionens sociala former.

Kuhns modell identifierade ett antal mekanismer som kunde an­tas ligga bakom förändringen från ett kunskapssystem till ett annat. Dessa mekanismer är inomvetenskapliga i den meningen att de uppstår inom den vetenskapliga problemlösningsverksamheten.

Forskare stöter ibland på problem som först inte kan lösas och som därför kräver extra uppmärksamhet. Ett exempel från modern vetenskap skulle kunna vara ”mörk materia”, som tycks ut­göra en mycket EN KLASSISK MODELL

Begreppbart Kunskap.indd 11

11

10-11-02 14.31.34

stor del av universums massa men som ännu så länge är något av ett vetenskapligt mysterium. Den typen av ”anomalier” kan ofta lösas genom fokuserade forskningsinsatser, men inte alltid. Under vissa förutsättningar kan de leda till en radikal omtolkning av de vetenskapliga grundvalarna – ett paradigmskifte. Efter en tid av förvirring uppstår enligt Kuhn ett nytt dominerande tänkesätt, förknippat med nya typer av tekniker för problemlösning. Detta behöver inte betyda att de problem som välte det gamla paradigmet över ända har fått en ny och bättre lösning; det nya paradigment kanske inte ens betraktar dem som vetenskapliga problem. Ett exempel kunde vara den så kallade lamarckismen – en evolutionsteori som före­gick Darwins. Inom lamarckismen utgick man från att förvärvade egenskaper kan nedärvas varför det blev ett vetenskapligt problem att förstå hur detta kunde gå till. Inom darwinismen blev problemet en icke-fråga eftersom teoribyggnaden utgick från att sådant helt enkelt inte förekommer. (I dag är den frågan återigen mer oklar!) Med ett nytt paradigm ser man alltså världen på ett nytt sätt. Det nya para­digmet är inte en utveckling av det gamla utan representerar en ny verklighetsbild.

Anledningarna till att Kuhns teori fick så stor uppmärksamhet är flera. Vetenskapsteoretiskt ansågs den vara radikal. Kuhn ifrågasatte att vetenskapen utvecklas linjärt genom ständig tillväxt av kunskap och förfining av tekniker. Inom ett paradigm går det till så, men mellan olika paradigm kan inga sådana jämförelser göras. Han tycktes också ifrågasätta att vetenskapen kontinuerligt närmar sig en mer exakt verklighetsbeskrivning och att kunskapen därmed blir sannare och sannare. En filosof eller en naturforskare kunde uppfatta Kuhn som relativist, att han förespråkade ett slags kunskapsteoretisk nihil­ism. För en historiker (vilket Kuhn själv var) kunde han uppfattas som en förespråkare för en radikal historisering i linje med 1800-talshistorikern Leopold von Rankes programmatiska påstående att varje tidsepok är lika nära Gud. Vetenskapshistoriskt blev Kuhn inflytelserik genom att han, som en av flera, satte fokus på de dramatiska förloppen när vetenskapen ”ömsar skinn”. Intresset för de vetenskapliga revolutionernas historia har knappast minskat sedan Kuhns bok gavs ut. Revolutioner i det nära förflutna och i samtiden som tilldrar sig stort intresse, och som vi strax ska tala mer om, är dem som förknippas med kvant­fysiken 12

D E L I . kunskapssamhället o c h dess historia

Begreppbart Kunskap.indd 12

10-11-02 14.31.34

och biotekniken. Kuhn beredde också vägen för det intensiva intellektuella utbytet mellan vetenskapshistoria, vetenskapsteori och vetenskapssociologi som har präglat forskningen angående kunskap, samhälle och kultur sedan sextiotalet (Enebakk 2005).

Paradigmteorin har, sin popularitet till trots, inte blivit något särskilt användbart analytiskt verktyg. Detta av flera anledningar.

Vetenskapens utveckling har inte innehållit så många tydliga paradigmskiften, utan de flesta viktiga förändringar har kommit mer gradvis. Olika paradigm tycks dessutom kunna samexistera på ett sätt som strider mot Kuhns modell. Paradigmteorins stora förtjänst är dess enkelhet och att den lyfter fram fruktbara frågeställningar.

Analytiskt är den mindre användbar, helt enkelt för att verkligheten är rörigare än vad teorin förutsätter. Breda empiriska studier av historiker och andra forskare har de senaste decennierna visat att vetenskapen måste förstås inte bara som problemlösning i teknisk mening utan också som socialt och kulturellt fenomen.

Kunskapssociologiska perspektiv Kuhns teori exemplifierar en kunskapssyn som varit typisk för hur forskarna själva sett på vetenskapen under århundraden. Forskare, och i synnerhet naturvetenskapliga sådana, har oftast betonat två saker angående den kunskap de producerar: att den är exklusiv – svårtillgänglig, tekniskt avancerad, intellektuellt krävande – och att den dessutom är nyttig i bredare mening (Fuller 2002). Alla forskare har inte sagt båda sakerna samtidigt hela tiden, men båda attityderna har varit vanligt förekommande sedan den moderna naturvetenskapens gryningstid, under senrenässansen. Vetenskapshistorikern Owen Hannaway har använt beteckningarna ”aristokratisk” och ”borgerlig” för att karakterisera de två attityderna perioden kring 1600 (Hannaway 1986). Det aristokratiska kunde en gång uppfattas bokstavligt, som ett vetenskapligt ideal som verkligen var förknippat med adelns livsstil och värderingar. Exklusiviteten var inte bara intellektuell utan motsvarades också av en adlig världsbild där man ansåg sig stå över de vanliga medborgarnas intressestyrda, världs­liga och krassa vardag. Aristokratin representerade högre ideal, bland ­annat kulturella och vetenskapliga traditioner från antiken. I dag är KUNSKAPSSOCIOLOGISKA PERSPEKTIV

Begreppbart Kunskap.indd 13

13

10-11-02 14.31.34

det aristokratiska idealet fortfarande levande, även om det bärs upp av andra samhällsgrupper, framför allt de akademiska forskare som högt värderar sin självständighet och närmast andliga makt, som vilar på ett fundament av fri forskning (Shapin 1994).

Senrenässansens borgerliga vetenskapssyn betonade det praktiska: att forskning kunde – och skulle – vara användbar, för ekonomiska syften eller för att skapa ett bättre samhälle (inklusive en bättre religion). I dag bärs en sådan vetenskapssyn upp av liknande samhällsskikt som under 1600-talet – företrädare för expansiva ekonomiska intressen och deras politiska och ideologiska stödtrupper.

Sålunda bär vetenskapen på ett dubbelt arv från grundläggningsperioden – det ena vetter åt vad vi sedan 1800-talet kallar fri forskning och fri intellektuell verksamhet i mer allmän mening, det andra mot vad som omväxlande kallas tillämpad, nyttobetonad, styrd, problemorienterad, målinriktad eller entreprenöriell forskning. Sedan länge används förkortningen FoU för att beteckna både forskning och utveckling (efter engelsk förebild: R & D, ”Research and Development”). I dag finns en mängd andra sätt att beskriva detta samspel: ”tredje uppgiften”, ”kunskapstriangeln”, ”trippelspiralen”.

Vi återkommer till dagens diskussion om kopplingen mellan forskning och olika typer av ”innovation”.

Tills vidare nöjer vi oss med att konstatera att kunskapsproduktionen sedan 1600-talet dragits med dessa ibland kompletterande, ibland konkurrerande föreställningar om att forskning bör vara oberoende och/eller problemlösande. Inget av idealen kan sägas representera forskningens verkliga karaktär eller uppgift. Forskningen har under olika historiska perioder uppfattats och bedrivits på olika sätt – i det avseendet hade Kuhn verkligen rätt! Sålunda är frågan man bör ställa sig inte vad forskning är, definitionsmässigt, utan vad den kan vara och vad vi vill att den ska vara. Den förra frågan är empirisk, den senare är moralisk, ideologisk och politisk. Här går meningarna isär, nu liksom genom vetenskapens hela historia. Detta för att kunskapsproduktion är kopplad till olika intressen och ideal, och att frågor om kunskap är nära kopplade till frågor om makt – bland annat i ekonomisk, ideologisk, könsmässig, teknisk och politisk mening. Men påståendet att kunskap och makt hänger ihop är självklart för allmänt. Frågan är hur de hänger samman.

14

D E L I . kunskapssamhället o c h dess historia

Begreppbart Kunskap.indd 14

10-11-02 14.31.34

Kunskap ISBN 978-91-47-09621-3 © 2011 Mats Benner, Sven Widmalm och Liber AB Redaktörer: Carina Blohmé och Åsa Sterner Översättning av citat: Lisa Sjösten Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander

Upplaga 1:1 Sättning: LundaText AB Typsnitt: Adobe Garamond Pro och Euphemia UCAS Tryck: Kina 2011

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/ universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Begreppbart Kunskap.indd 2

10-12-17 08.04.23

Andra aktuella titlar i serien är:

BeGreppbart

Sven Widmalm är professor vid Tema teknik och social förändring, Linköpings universitet. För närvarande forskar han om biokemi, innovation och forskningspolitik efter andra världskriget, om tyskvänliga nätverk bland svenska naturvetare under perioden 1933–1945, samt om norrskensforskning vid 1700-talets mitt.

Sverker Sörlin professor i miljöhistoria, Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm

Ansvar Maria Grafström, Pauline Göthberg & Karolina Windell

BeGreppBart

BeGreppBart

Makt Mats Börjesson & Alf Rehn

Historia

Kapital

Peter Aronsson

Mikael Stigendal

Mats Benner & Sven Widmalm

BeGreppBart

BeGreppBart

”En lättillgänglig guide i fickformat till det kunskapssamhälle vi lever i – men också en provkarta över de begrepp, teorier, miljöer och institutioner som historiskt format vår tids vetenskapliga världsbild och samhällsförståelse. Här beskrivs, med exempel från områden som atomfysik, genetik och nationalekonomi, inte bara kunskapens växande betydelse utan också dess allt djupare dilemman i spänningsfältet mellan oberoende och nytta. ”

Kunskap

Erkännande: Carl-Göran Heidegren Retorik: Mikael Holmgren Caicedo BeGreppbart

Mats Benner är professor vid Forskningspolitiska institutet, Lunds universitet. Han är intresserad av förhållandet mellan vetenskap, politik och marknad, liksom hur olika krafter och intressen formar kunskapens former och inriktning.

Mats Benner & Sven Widmalm

finns överallt och ses i allmänhet som något gott, som en progressiv kraft i kampen mot sjukdomar, klimatförändringar och materiell knapphet. Men det finns också områden där kunskapen är omstridd och där den betraktas som en farlig resurs. Denna bok förmedlar breda perspektiv på kunskapen som en kraftfull faktor i samhällsutvecklingen.

Kunskap

Kunskap

Kommunikation: André Jansson Queer: Martin Berg & Jan Wickman Konsumtion: Jacob Östberg & Lars Kaijser Identitet: Nils Hammarén & Thomas Johansson

BeGreppbart är en serie introducerande böcker i

Ledarskap: Stefan Sveningsson & Mats Alvesson

samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt.

Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Etnicitet: Hanna Wikström

Best.nr 47-09621-3

Läs mer om serien och böckerna på: www.liber.se/begreppbart

Tryck.nr 47-09621-3-00

UTFORSKANDE. F O K U S E R A T. D Y N A M I S K T.

Kunskap - omslag.indd 1

10-12-10 13.04.50