9789144073385

Träd i urbana landskap är den första av två volymer böcker som hjälper studenter och olika yrkeskategorier så som landskapsarkitekter, planerare, trädgårdsmästare och anläggare med vägledning i vilka olika situationer som kan uppstå i en stad och hur det påverkar trädanvändningen, vilka strategier olika träd är utrustade med och hur man kan dra nytta av dem i stadsmiljö samt hur man slutligen väljer rätt art eller sort för varje plats och funktion.

Träd i urbana landskap går kapitel för kapitel igenom allt väsentligt som har med stadsträd att göra, från ekologi och design till växthantering och marklära.

Träd i urbana landskap utgör tillsammans med andra delen Stadsträdslexikon, som är ett referensverk med över 1000 träd, ett ovärderligt verktyg i arbetet att skapa livskraftiga trädbestånd och därmed hållbara och attraktiva städer.

Art.nr 35577 ISBN 978-91-44-07338-5

www.studentlitteratur.se

978-91-44-07338-5_01_cover.indd 1

9 789144 073385

Henrik Sjöman & Johan Slagstedt (red.)

I URBANA LANDSKAP

Vikten av grönska i våra städer kan inte överskattas. Speciellt är vackra välmående träd en förutsättning för att såväl människor som djur ska trivas i de övrigt hårdgjorda miljöerna som staden annars representerar.

De första och viktigaste stegen mot att kunna få dessa träd att utvecklas väl är att göra riktiga växtval samt att få träden att bli vitala på den plats de planterats. Staden kan som växtplats vara oerhört utmanande och ställa nästa omöjliga krav på vegetationen, men i andra fall erbjuda alldeles förträffliga växtförhållanden där träden blir en viktig del i ett hållbart stadsbyggande.

TRÄD

Med rätt träd på rätt plats och situation är mycket vunnet.

REDAKTÖRER

TRÄD I URBANA LANDSKAP

| TRÄD I URBANA LANDSKAP

Johan Slagstedt (t.v.) är landskaps­ ingenjör och utbildad vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Han arbetar till vardags som markprojektör.

Henrik Sjöman Johan Slagstedt

Henrik Sjöman (t.h.) är fil.dr i Landskaps­ planering med inriktning växtmaterial och vegetationsbyggnad. Han arbetar vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp som lärare och forskare med inriktning växtmaterial och växtanvändning.

2015-06-15 14:39

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 35577 ISBN 978-91-44-07338-5 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega och författarna Omslagsfoto: Johan Slagstedt. Paley Park, New York.

Printed by Dimograf, Poland 2015

35577_Träd i stad och landskap.indd 2

16/01/15 09:07

3

INNEHÅLL

Författarpresentation 11 Medförfattare 11 Förord 15 1 Träden och människan 19 Allan Gunnarsson

De starka banden mellan träd och människa 19 Trons träd vid tillvarons början och slut 21 Uråldrig trädkult i modern tappning 25 Barndomens träd 29 Vuxenlivets och ålderdomens träd 31 Ett träd är inte bara ett träd 34 Liten stadsträdshistoria 39 Stadsträdens livsvillkor då och nu 49 Referenser 52 2 Naturen som förebild 57 Henrik Sjöman, Johan Slagstedt, Björn Wiström & Tom Ericsson

Succession 59 Primär vs sekundär succession 59 Vegetationens förändring över tid 61 Fas 1 – Anuellstadiet 62 Fas 2 – Grässtadiet 63 Fas 3 – Stadiet med fleråriga örter 63 Fas 4 – Busk- och slystadiet 64 Fas 5 – Det unga skogsstadiet 65 Fas 6 – Det äldre skogsstadiet 67 En vegetations utformning och dynamik 69 Resurser och tid 72 Succession och val av stadsträd 76 Successionen i planeringen av en trädpopulationen 81

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

35577_Träd i stad och landskap.indd 3

16/01/15 09:07

4

Innehåll

Trädens strategier och egenskaper 86 Grimes C–S–R-modell 92 Konkurrensstrateger 95 Stresstrateger 97 Stresstoleranta konkurrensstrateger 100 Sammanfattning av C–S–R-modellen 101 Grimes C–S–R-modell för urban trädanvändning 104 Stress och störning 108 Vattenbrist 110 Översvämning 123 Vind 131 Ljus och skugga 135 Höga och låga temperaturer 144 Låga temperaturer 144 Höga temperaturer 150 Näringsbrist 151 Slitage 156 Föroreningar 157 Sammanfattning av stress och störning 159 Invasiva träd 162 Typsituationer 167 Hårdgjord stadsmiljö, full sol 168 Hårdgjord stadsmiljö, skugga 173 Hårdgjord stadsmiljö med skelettjord 174 Betongbjälklag 180 Parkmark – nyetablering av parkmark i öppet landskap 185 Parkmark – etablering i befintlig parkmark med befintligt uppväxta träd 188 Landskapsplanteringar 193 Begreppet landskapsplantering 193 Landskapsplantering – skogsmiljöer 193 Landskapsplantering – utveckling av befintlig plantering/ skogsmiljö 205 Landskapsplantering – exempel på etablering av trädrad 208 Landskapsplantering – exempel på etablering av solitärträd 211 Landskapsplantering – clump-planting 213 Läplantering 215 Dagvattenhantering 217 Markstabilisering 219 Referenser 222 © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

35577_Träd i stad och landskap.indd 4

16/01/15 09:07

I nnehåll 5

3 Staden som växtplats 231 Johanna Deak Sjöman, Henrik Sjöman, Erik Johansson

Stadsträd – vad är det egentligen? 232 Stadens träd – en grön resurs 234 Utmaningar – dagens handlingar skapar förutsättningar för morgondagen 235 Klimatet i staden 237 Klimatplanering i städer 238 Temperatur och solinstrålning 240 Den urbana värmeö-effekten 242 Träd i den varma staden 247 Träd i sol och skugga 250 Träd i samspel med mikroklimatet – solstrålning 250 Vind 258 Träd i vindutsatta lägen 262 Läplantering och luftströmning 262 Träden som vindreglerande element i stadsparken 268 Träden som vindreglerande element i den kompakta staden 269 Växtval för vind i kompakt bebyggelse 272 Växtval för vind i parkmark och större läplanteringar 273 Vattenbalansen 276 Vatten- och torkstress i den hårdgjorda staden 277 Vatten- och torkstress i parkmark 280 Hållbar dagvattenhantering 282 Interception 283 Träd i dagvattenhanteringen – en del av ett system 287 Mänskliga aktiviteter och stadsträd 290 Belysning och ljusförorening 291 Ljus och ljusföroreningars inverkan på växter och träd 293 Design för nattljus och träd 296 Luftförorening 298 Luftföroreningar – gaser och partiklar 299 Bebyggelsens och vegetationens inverkan på luftföroreningar och luftkvalitet i staden 300 Markförorening 302 Antropogen inverkan på markförhållanden 303 Salt 305

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

35577_Träd i stad och landskap.indd 5

16/01/15 09:07

6

Innehåll

Vardaglig inverkan 310 Träd och konflikter 310 Behov och effekter av grönska 314 Kreativitet och engagemang för stadens träd 318 Referenser 323 4 Rätt träd på rätt plats 331 Henrik Sjöman & Johan Slagstedt

Ståndortsanpassad växtanvändning 332 Härdighet och friskhet 334 Succession 340 Tolerans för växtplatsen 342 Funktion 343 Dagvatten 344 Vindskydd 345 Solinstrålning och temperatur 346 Biologisk mångfald 347 Användning/brukare 349 Skötsel 350 Växtsätt 355 Estetiska och sociala kvaliteter 357 Referenser 360 5 Växthantering 363 Henrik Sjöman, Johan Slagstedt & Tomas Lagerström

Vad är etablering? 363 Vad är kvalitet? 364 Att beställa träd 365 Hur ska en växtförteckning se ut? 365 Svensk växtutveckling och E-systemet 369 Odlingssystem 371 Barrotade träd 374 Klumpodlade träd 376 Krukodlade träd 382 Depåodling 385 Trädstorlekens betydelse för etableringen 387 Trädstorlekens betydelse inför plantering 390

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

35577_Träd i stad och landskap.indd 6

16/01/15 09:07

I nnehåll 7

Transport 391 Inför plantering 392 Plantering 394 Plantering av barrotade träd 395 Plantering av klumpade träd 396 Plantering av krukodlade träd 397 Trädstöd 398 Förankrande trädstöd 399 Stödjande trädstöd 400 Skyddande trädstöd 401 Uppbindningsmaterial 401 Marktäckning 403 Stamskydd 407 Efter plantering 408 Bevattning 408 Uppbyggnadsbeskärning 412 Kontroll 415 Referenser 417 6 Träd i gestaltning – samspel med staden som ekosystem 421 Johanna Deak Sjöman och Henrik Sjöman

Natur och kultur 422 ”Naturen” i gestaltning och skapande 424 Stadslandskapet och platsen – övergripande och platsspecifika kvaliteter 428 Flexibilitet och anpassning – process och form 431 Naturens formspråk – fraktaler 438 Ekosystemsgestaltning – från kunskap till koncept 442 Grundläggande inriktningar – ekosystemsgestaltning och växtmaterial 444 Träd och rum 449 Träd – rörelse och rytm 460 Upplevelsemässiga kvaliteter och besynnerliga former 468 Sammanfattning 498 Referenser 499

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

35577_Träd i stad och landskap.indd 7

16/01/15 09:07

8

Innehåll

7 Trädplaner, trädvårdsplaner och trädinventering 503 Johan Östberg, Lisa Nilsson, Johan Slagstedt och Henrik Sjöman

Introduktion 503 Historik 504 Trädens tre olika värden 506 Trädplaner 508 Långsiktig och integrerad trädplanering 509 Trädplanen som stöd och hjälp för genomförande 511 Trädplanens fem frågor – rekommendationer för trädplanens utformning 512 1. Vad har vi? 512 2. Vilka är våra styrkor och brister? 514 3. Vad vill vi uppnå med förvaltningens trädbestånd? 515 4. Hur når vi vårt mål? 516 5. Hur genomför vi vårt mål? 518 Uppföljning 519 Från översikt till detalj 521 Trädvårdsplaner 521 Nyplantering 523 Befintliga träd 524 Trädvårdsplanens målgrupp 525 Urbana trädinventeringar 527 Syftet med trädinventeringen 529 Val av trädinventeringsparametrar 530 Genomförande och uppdaterande av trädinventeringar 534 Praktiskt ute på fältet 535 Referenser 537 8 Förstå jorden 541 Johan Slagstedt, Eva-Lou Gustafsson och Örjan Stål

Kapitlets upplägg och ambitionsnivå 542 Ståndortsbegreppet 543 Markfysik 548 Textur 548 Specifik yta 548 Klassificering av jordarter 550 Struktur 552

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

35577_Träd i stad och landskap.indd 8

16/01/15 09:07

I nnehåll 9

Kompaktdensitet, skrymdensitet och porositet 554 Porsystemet 555 Luft 562 Vatten 563 Värmeförhållanden 565 Dräneringens effekt 566 Markpackning 567 Markkemi 571 Näringsämnenas bindning i marken 571 Jordens näringshållande förmåga 572 pH 573 Växtnäringsämnen 574 Jordanalys 575 Jordanalys i fält 582 Växt/bladanalys 583 Markbiologi 583 Humus 585 Markorganismer 586 Hur gör man det bästa av jorden? 588 Jorden och trädrötterna 588 De i Sverige vanligen förekommande jordarnas olika egenskaper 591 Urbana jordar 594 Konstruerade och köpta jordar 597 Jord enligt AMA Anläggning 599 Skelettjord 600 Referenser 604

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

35577_Träd i stad och landskap.indd 9

16/01/15 09:07

35577_Tr채d i stad och landskap.indd 10

16/01/15 09:07

11

FÖRFATTARPRESENTATION

Henrik Sjöman – är fil.dr i landskapsplanering med inriktning växtmaterial och vegetationsbyggnad. Han arbetar vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp som lärare och forskare med inriktning växtmaterial och växtanvändning. Henrik började sin karriär som nioåring att arbeta vid en handelsträdgård i Arboga, Västmanland, för att därefter fortsätta inom yrket med odling och försäljning av växter samt anläggning och projektering av såväl privata som offentliga grönmiljöer innan anställning på universitet 2003. Henrik har under lång tid rest jorden runt för att studera växter i deras naturliga habitat.

Johan Slagstedt – är landskapsingenjör och utbildad vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Han arbetar som markprojektör och konsult på Markkompaniet Syd AB i Eslöv där han också är delägare. Intresset för naturen har alltid varit stort, men det var tiden på Alnarp som på allvar väckte hans intresse för träd och vegetationsbyggnad, framför allt i urbana miljöer. Till vardags växlar arbetsuppgifterna mycket mellan markprojektering, gestaltning, skötsel- och underhållsplaner samt medverkan i undervisning och olika forsknings- och utvecklingsprojekt.

Medförfattare Johanna Deak Sjöman – utbildad i Storbritannien till landskapsarkitekt med inriktning design och planering. Doktorand vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp, med inriktning grönstruktur och reglerande ekosystemtjänster.

Tom Ericsson – docent i ekologi och miljövård. Lärare och forskare på Sveriges lantbruksuniversitet, Ultuna, med inriktning växtbiologi och växtnäring.

Allan Gunnarsson – landskapsarkitekt. Lärare och forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp, med inriktning kulturlandskapets historia, landskapsvård, vegetationsdesign och vegetationsbyggnad. © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

35577_Träd i stad och landskap.indd 11

16/01/15 09:07

12

F ö r fat ta r p r es entat ion

Eva-Lou Gustavsson – agronom (markvetare). Lärare vid Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp, med inriktning mark och växtbäddar.

Erik Johansson – tekn.dr, forskare och lärare vid Lunds tekniska högskola med huvudsaklig inriktning klimatanpassad urban design.

Tomas Lagerström- landskapsarkitekt, pensionerad universitetslektor i växtmateriallära vid Sveriges lantbruksuniversitet, Ultuna, inriktad på växtmaterial, växtanvändning och förädling av vedartade växter.

Lisa Nilsson – landskapsarkitekt. Arbetar vid Strängnäs kommun med stadsplanering, grönstrukturfrågor och projekt inriktade mot offentliga grönmiljöer. Örjan Stål – trädgårdstekniker. Mark- och trädspecialist med inriktning mot den urbana miljön. Driver egna företaget VIÖS AB. Johan Östberg – fil.dr i landskapsplanering. Forskare och lärare vid Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp, med inriktning managementfrågor för träd i urbana miljöer. Arbetar även som konsult med inriktning trädplaner, trädinventeringar och skötsel av urbana träd.

Björn Wiström – landskapsarkitekt, fil.mag. i landskapsplanering.

Doktorand och lärare vid Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp, med inriktning vegetationsbyggnad och landskapsvård.

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

35577_Träd i stad och landskap.indd 12

16/01/15 09:07

35577_Tr채d i stad och landskap.indd 13

16/01/15 09:07

35577_Tr채d i stad och landskap.indd 14

16/01/15 09:07

15

FÖRORD

Ända sedan studietiden har vi planerat att åstadkomma denna bok, men det inte blivit av förrän nu, på grund av konstanta diskussioner kring upplägg och innehåll. Det främsta diskussionsämnet har kretsat kring vilka delar som bör ingå i en trädbok för att ge en värdefull guidning till lämpligt trädval samt vilken taktik kring trädval och etablering som bör vara med. En avgörande anledning till att vi antog oss arbetet med att göra boken var efter en studie av Sjöman och Nielsen (2010) med titeln Selecting trees for urban paved sites in Scandinavia – a review of informationon on stress tolerance and its relation to the requirements of tree planners. I denna publikation var målsättningen att få en överblick över vilken information kring olika trädarter och deras potential att tolerera hårdgjorda växtmiljöer som fanns tillgänglig. I studien utgick vi från såväl vetenskapliga artiklar som mer populärvetenskapliga källor såsom böcker, faktablad och plantskolekataloger. Målsättningen var att undersöka kvaliteten samt omfattningen av information som trädplanerare kan hitta för att få en god guidning till ett bra växtval. I studien utgick vi från åtta trädarter som representerar arter som används mycket i Skandinavien. Vi behandlade även arter som är ovanliga, men har potentialen att bli intressanta träd för hårdgjorda miljöer i denna region. Det intressanta med resultatet från studien var att det faktiskt finns en god tillgång av information som kan ge en god guidning av de olika trädarternas potential för hårdgjorda miljöer, även för de mindre traditionella arterna. Problemet var dock att denna information var spridd över en stor del litteratur, vilket gör arbetet med att få en bra översikt mycket tidskrävande. Man måste dessutom vara mycket kunnig inom såväl skogsproduktion, växtfysiologi, växtanatomi och ekologi för att kunna tolka en stor del av informationen – kunskap som sällan är alltför omfattande i utbildningen av exempelvis landskapsarkitekter och landskapsingenjörer. En annan begränsning kring informationen var att en stor del av erfarenheterna och kunskaperna har utvecklats i andra delar av världen med en annan klimatregim än den som vi har i Sverige, vilket gör det svårt att helt kunna översätta informationen till ett svenskt perspektiv. Sammantaget kan man säga att den stora begränsningen är © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

35577_Träd i stad och landskap.indd 15

16/01/15 09:07

16

Förord

att det fram till i dag inte har funnits någon publikation som skapar en helhet kring ämnet trädval för urbana miljöer – i stället är många publikationer specialiserade på att antingen bara handla om trädarter och deras taxonomiska tillhörigheter utan att diskutera deras hortikulturella värden eller deras potential att leverera olika ekosystemtjänster. De publikationer som å andra sidan behandlade träd och ekosystemtjänster behandlade sällan mångfalden av arter som faktiskt finns, utan i stället diskuterar ämnet utifrån traditionella arter – arter som vi många gånger måste sluta använda eftersom de antingen har drabbats av allvarliga sjukdomar eller är alltför vanliga och dominerande i våra städer.

Med bakgrund från denna undersökning ville vi göra en ansats att försöka skapa en publikation som ger ett bredare perspektiv kring trädval för urbana miljöer. Med detta menas en förståelse kring staden som växtplats, med de begränsningar – men också möjligheter – som staden ger för träden samt trädens värde för staden. Vi vill också kunna visa på en taktik om hur man bör tänka kring begreppet ”rätt träd på rätt plats”, med beskrivningar kring vilka aspekter och vilken design som är viktiga att ta med i selektionsprocessen. Vi vill också ge en förståelse kring varför vissa arter av träd är bättre lämpade för en specifik växtmiljö än andra genom att ge exempel på vilka strategier eller egenskaper träd utvecklat för att i sina naturliga miljöer kunna konkurrera om livsutrymme och hur detta kan kopplas till urbana miljöer. Vidare vill vi även ge en introduktion till vilka släkten, arter och sorter av träd som finns tillgängliga och/eller är odlingsvärda för svenska förhållanden. Vi har även tagit med aspekter såsom utveckling av trädplan och hur en lämplig trädinventering bör se ut för att kunna planera och utveckla sitt trädbestånd. I delen kring jord gör vi en ansats att ge en introduktion till markrelaterade aspekter och hur detta kopplas till trädplanteringar.

Allt detta sammantaget hoppas vi kunna ge en bredare och en djupare förståelse för träd i stadsmiljö samt en god guidning för ett bra trädval.

Det är viktigt att påpeka att denna bok inte ska ses som en fullständig översikt i ämnet, utan som en första sammanställning. Vi har valt att synliggöra och referera till de källor varifrån originalinformationen härstammar, vilket ger läsaren möjlighet att ytterligare fördjupa sig i ämnet. Denna transparens gör det möjligt att gå vidare i ämnet, vilket har stor betydelse för studenter som kan använda källorna i sina studieprojekt. Detta är även värdefullt för den professionella trädplaneraren för att finna fler argument kring sitt växtval. Boken vänder sig därmed till både professionella och yrkesverksamma trädplanerare, såväl som till studenter med inriktning landskapsarkitektur och växtdesign (även den trädintresserade amatören kommer få sitt lystmäte från denna bok). © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

35577_Träd i stad och landskap.indd 16

16/01/15 09:07

F ör ord 17

Vi har som målsättning att kunna uppdatera denna publikation med jämna mellanrum, för att på så sätt addera och uppdatera fler forskningsresultat och erfarenheter samt även komplettera med ytterligare delar som inte hunnits med i denna bokversion. Det är även viktigt att påpeka att fokus för denna bok har varit kring växtval, d.v.s. information som ska ge värdefull guidning samt argument för ett lämpligt trädval för platsen eller miljön samt information kring hur en lyckad etablering ska genomföras. Boken har därmed inte beaktat aspekter såsom olika beskärningsmodeller eller långsiktiga skötselinriktningar för träd.

Titeln på boken signalerar att fokus ligger på urbana miljöer, vilket även inkluderar det starkt kulturpåverkade landskapet utanför våra tätorter.

Denna bok hade inte kunnat genomföras utan hjälp från flera personer som givit oss inspiration, värdefulla kommentarer på det som skrivits, men också genom givande diskussioner. Vi vill, förutom de olika medförfattarna i de olika kapitlen även tacka följande personer som på olika sätt bidragit till denna bok: Björn Aldén, Nils Andersen, Lars GB Andersson, Nina Bassuk, Patrick Bellan, Rune Bengtsson, Peter Bertilsson, Roland von Bothmer, Eivor Bucht, Per Bürger, Grupp Cobra, Erland Ejder, Björn Embrém, Sofia Eskilsdotter, Susannah Gill, Jonas Grek, Eva-Maria Hellqvist, Caroline Hägerhäll, Andrew Hirons, James Hitchmough, Gunnel Holm, Clarence Jacobsen, Daniel Johansson, Cecil Konijnendijk, Eva Kristensson, Tomas Leidstedt, Börje Lind, Peter Linder, Kenneth Lorentzon, Arne Mattsson, Brett Milligan, Anders Busse Nielsen, Henning Pettersson, Kurt Rydlinge, Keith Sacre, Arne Sæbø, Peter Sandberg, Ingrid Sarlöv-Herlin, Alan Simson, Elon Sjöman, Elna Sjöström, Ingrid Svensson, Jitka Svensson, Magnus Svensson, Ed Wedder, Johan Wiese, Otto Wiese, Kang Yongxiang, Henrik Zetterlund och Cecilia Öxell.

Henrik Sjöman & Johan Slagstedt Skåne 2015

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

35577_Träd i stad och landskap.indd 17

16/01/15 09:07

35577_Tr채d i stad och landskap.indd 230

16/01/15 09:09

Staden som växtplats

3

Joh a n na De a k Sjöm a n, H e n r i k Sjöm a n, E r i k Joh a ns s on

Vi blir allt fler människor som bor och arbetar i städer och tätorter.

Här har många sina hem, arbetsplatser, sociala kontaktnät, kulturella mötesplatser, transport- och rekreationsstråk, och mycket mer. Stadslandskapet är en koncentration av aktiviteter och arkitektur i ständig förändring, där gårdagens förlopp skapat de stadsstrukturer vi har i dag och där dagens handlingar i sin tur skapar morgondagens och framtidens urbana landskap. Stadens trädbestånd spelar en viktig roll i samtliga avseenden. Många av de äldre träden kan ses som stadslandskapets släktklenoder och bidrar till att förankra en platsidentitet i den annars föränderliga och tempofyllda staden. Samtidigt tillför de tillsammans med de mer nytillkomna trädbestånden en resurs för flertalet av de ekosystemtjänster som staden och dess invånare är beroende av.

Men i många fall utgör stadslandskapet en utmaning för flertalet träd att etableras och utvecklas väl och långsiktigt. Både klimatet och människans avtryck i staden skapar en tillvaro som ofta skiljer sig från den naturliga miljö varifrån många av våra stadsträd har sitt ursprung.

Under 1900-talet har stadens ståndortsförhållanden förändrats kraftigt, till följd av en kontinuerlig förtätning såväl ovan som under mark.

Många gånger är odlingsförhållandet långt ifrån optimalt: det är framför allt i starkt hårdgjorda miljöer, som till exempel längs gator och på torg, som omgivningen ställer speciellt svåra krav på träden.

Med hänsyn till dagens kunskap och teknik har vi samtidigt möjligheter att anta dessa utmaningar. En ökad kunskap över stadens varierande odlingsförhållanden kan hjälpa till att skapa förutsättningar, så att stadens träd kan utvecklas som långsiktigt hållbara stadsbyggnadselement. Även en bredare förståelse för de funktioner och tjänster som våra stadsträd bidrar till möjliggör att platsspecifika sammanhang och situationer blir tydligare, och till att även det enskilda trädet kan utgöra en viktig del i ett större system av grön infrastruktur.

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

35577_Träd i stad och landskap.indd 231

16/01/15 09:09

232

3 S ta d e n s om väx t pl ats

Stadsträd – vad är det egentligen?

Innan vi i detalj går in på staden som växtmiljö är det viktigt att tydligt poängtera att staden inte är en homogen plats med ett och samma klimat med liknande odlingsförhållanden. Även hur människor brukar en plats och på så sätt direkt eller indirekt påverkar förutsättningarna för ett träd att utvecklas skiljer sig beroende på platsens utformning och funktion.

Odlingsförhållandet i en sval och rik parkmiljö är klart annorlunda än förhållandet utefter en torr och vindutsatt gata, eller på en varm och skyddad innergård eller torgyta. Tillkommer dessutom en underjordisk parkering där innergården eller torget vilar på betongbjälklag har man ytterligare en situation som skiljer sig markant. Även inom närliggande områden, som exempelvis en gata kantad av höga byggnader utmed en viss riktning, kan två helt olika mikroklimat uppstå, och därmed skilda växtmiljöer på var sin sida om gatan. Trots att samtliga träd på gatan utgörs av samma art, kan utvecklingen komma att visa på tydliga skillnader (Sjöman & Lagerström, 2007). När vi i dag använder oss av begreppet stadsträd väljer vi alltså att beskriva olika träd i alla dess variationer och i flertalet olika situationer och miljöförhållanden – det gemensamma är att de alla växer i stadslandskapet (figur 3.1).

Problem och konflikter med träd i stadsmiljöer kan grovt delas in i följande kategorier. Dels handlar det om hur äldre befintliga träd kan fortsätta utvecklas väl i den ständigt föränderliga staden – eller hur man hanterar situationer som uppstår när äldre träd behöver tas ned. Dels handlar det också om nyplanterade träd och vad som behövs för att de ska kunna utvecklas långsiktigt. I följande beskrivning av staden som växtmiljö kommer förhållanden och faktorer som relaterar till en rad olika platsspecifika situationer att tas upp. Målsättningen är dock att ge en bred introduktion till staden som ståndort, och däri ingår allt från parkmark, rekreationsstråk, villaträdgårdar till parkeringsplatser, gatumiljöer och torgytor. De tre sistnämnda och ofta utsatta och hårdgjorda miljöerna kommer att behandlas i något större omfattning eftersom de utgör en större utmaning vad gäller växtmiljö och trädetablering.

I dag är det exempelvis svårt att hitta en stor variation av arter i den hårdgjorda stadsmiljön jämfört med exempelvis den lummiga parken, där en större generositet vad gäller utrymme och odlingsförhållanden ger en optimal förutsättning för träd att utvecklas på bästa sätt. Detta behöver inte nödvändigtvis betyda att valmöjligheterna är begränsade för trädetablering längs gator och på torgytor. Med tillräcklig kunskap över vilken design och teknik som är bäst tillämpbar för platsen samt genom ett strategiskt växtval är det fullt möjligt att skapa en spännande

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

35577_Träd i stad och landskap.indd 232

16/01/15 09:09

3 S taden som väx tplats 233

Figur 3.1 Begreppet stadsträd inkluderar en stor variation av träd som växer i olika miljöer och på platser som kan skilja sig mycket åt vad gäller ståndortsförhållanden.

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

35577_Träd i stad och landskap.indd 233

16/01/15 09:09

234

3 S ta d e n s om väx t pl ats

och gynnsam miljö vad gäller både estetiska värden och kompletterande ekosystemtjänster. Allra först måste vi dels förstå de förutsättningar som från början finns i staden och dels vilka funktioner träden i sig utgör.

Stadens träd – en grön resurs Varför har vi träd i staden? Utifrån ett historiskt perspektiv har trädens givna plats i staden varierat – från att ha varit mestadels ett estetiskt inslag i den privata trädgården under medeltiden där även många av träden tillgodosåg invånarna med frukt, bär och nötter, till att gradvis bli ett stadsbyggnadselement för både politiska, sociala och förskönande syften (Konijnendijk, 2008). I takt med nya kulturella och politiska influenser blev stadsträden ett strategiskt inslag åt den inflytelserika bourgeoisien och så småningom även åt den växande arbetarklassens behov för rekreation, hälsa och välbefinnande. I dag är träden i stadslandskapet ett gränsöverskridande inslag som sammankopplar många nyttor över den privata och allmänna platsmarken samt mellan stad och omgivande landsbygd. Träden är också identitetsskapande, och flertalet städer runt om i världen kan i dag kännetecknas delvis av sina träd­a lléer och parkområden (exempelvis Unter den Linden i Berlin, boulevarderna i Paris och Central Park i New York). I kontrast till de ofta skarpa konturerna av bebyggelse och tillfälliga konstruktioner skapar träden ett för ögat mjukare intryck, samtidigt som de bidrar med en naturlig övergång från storskaliga och höga hus ner till marknivån. Som gröna trådar genom en myriad av byggnader och gatunät väver stadsträden samman en struktur som ger riktlinjer och skapar en platstillhörighet med många kvaliteter under olika delar av året (Arnold, 1993; Jacobs et al., 2002). Man kan säga att träden genom sin gröna infrastruktur bidrar till en kulturell ekosystemtjänst. En tjänst som dels gynnar människors väl­befin­nande och hälsa genom rekreativa värden och en avstressande effekt (Grahn & Stigsdotter, 2003), och dels en tjänst som hjälper till att skapa en identitet och ibland ett engagemang hos människor till sin närmiljö (där almarna i Kungsträdgården samt Radiohuseken i Stockholm är tydligt talande exempel).

På senare år har en rad andra ekosystemtjänster och multifunktionella egenskaper som stadsträden bidrar till fått gehör i stadsplaneringen. I exempelvis våra parker och bostadsområden ingår träden som en naturlig del för de understödjande ekosystemtjänster som tillgodoser både näringsrenande och hydrologiska processer samt en förutsättning för bevarandet av en biologisk mångfald. Här får en stor åldersvariation och omväxling av arter en avgörande betydelse för hur pass omfattande © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

35577_Träd i stad och landskap.indd 234

16/01/15 09:09

3 S taden som väx tplats 235

den biologiska mångfalden kan komma att utvecklas, där flera viktiga biotoper för djur och andra växter blir starkt kopplade till just träd (Tratalos et al., 2007). På så sätt bidrar många av stadens gröna områden till viktiga noder och korridorer i en mer övergripande grön infrastruktur som sammankopplar landsbygd med stadslandskap och vice versa (Benedict & McMahon, 2006). Även producerande ekosystemtjänster som till exempel mat och material som vi kan använda från träden har uppmärksammats parallellt med mer reglerande tjänster där vindutjämning, lufttillströmning, dagvattenhantering och minskande av värmeö-effekten ingår. Precis som med biologisk mångfald, skapar olika arter och åldersgrupper av träd en varierande inverkan av beskuggning, evapotranspiration och vindflöden genom blad- och grenverk. Träd kan på så sätt skapa svalare förhållanden sommartid och hjälpa till med att styra vindens rörelser genom stadslandskapet (King & Davis, 2007). Genom en sådan ekosystemtjänst gynnas framför allt små barn och äldre, när heta och kvalmiga sommardagar blir en påfrestning för kroppen och rentav skadligt för hälsan. Men även andra spinoff-effekter kan uppstå, där forskning under senare år lyft fram hur både det individuella trädet och träden som kollektiv kan hjälpa till med att minska exempelvis den ytavrinning som uppstår vid tillfälliga regnskurar, eller hur kylning med tillhörande energikostnader för enskilda byggnader kan reduceras beroende trädens placering intill huskroppen (Simpson, 2002; Wang et al., 2008). I internationella organisationer och projekt, såsom CIRIA (Construction Industry Research and Information Association) i Storbritannien och exempelvis genom i-Tree-verktyget i USA, har man på så vis lyckats koppla dessa träds nyttor även till ekonomiska värden (Nowak et al., 2012; Armour et al., 2012). Träden i stadslandskapet skapar sammanfattningsvis ett stort hållbarhetskapital med starka värden för ekonomiska, ekologiska och sociala målsättningar.

Utmaningar – dagens handlingar skapar förutsättningar för morgondagen I dag och i framtiden kommer de grönmiljöer och de träd som planteras i staden att vara av stor betydelse. Detta beror framför allt på att stadslandskapet är en arena i stor förändring, där allt fler människor söker sin vardag, sin bostad och sitt arbete, samtidigt som en osäkerhet vad gäller exempelvis klimatet i framtiden vilar på dagens beslutsfattande med hänsyn till städernas form och funktion. Ofta lyfts förtätningen av stadslandskapet fram som ett hållbart spår, där blandstaden med mins© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

35577_Träd i stad och landskap.indd 235

16/01/15 09:09

236

3 S ta d e n s om väx t pl ats

Figur 3.2 Större etablerade träd tillhör den grönstruktur som löper risk att tas bort vid förtätning inom befintlig bebyggelse. Flygbilderna ovan visar samma område, före förtätning (vänster) och efter nybyggnation (höger). Den vänstra flygbilden visar på hur en större parkeringsyta tagits i anspråk för att göra plats till nya bostäder, samtidigt som även flertalet träd fått tas bort.

Flygfoto © Lantmäteriet, Gävle 2014. Medgivande MEDGIV-2014-9-05339.

kade avstånd mellan arbete och aktiviteter framstår som arketyp och ett viktigt steg mot en bilfri framtid. Samtidigt kan förtätningsprocessen även bidra till att just grönområden och delar av stadens trädbestånd försvinner för att tas i anspråk för ny byggnation (figur 3.2). Det kan på så sätt uppstå en svår ekvation att förlika både en anpassning till kommande förändringar (till exempel genom att expandera den gröna infrastrukturen av träd, grönmiljöer och genomsläpplig mark) med metoder som syftar till att dämpa de orsaker som bidrar till exempelvis klimatförändringar (en förtätning för minskad bilanvändning) (Hamin & Gurran, 2009). För dagens existerande träd och grönmiljöer samt för framtidens tillkommande stadsträd blir en strategisk ansats vad gäller placering, utbredning och val av arter kopplat till en platsspecifik nytta och funktion avgörande i den hållbara stadsplaneringen. Kunskap måste utvecklas över vilket växtmaterial som kommer att behövas för att tillgodose just de nyttor som behövs för en specifik plats och situation och följa som en röd sammanhängande tråd från planeringsstadiet och projektering till förvaltning och skötsel.

Samtidigt styr den enskilda platsen hur växtval, design och teknik måste utvecklas till det bästa tänkbara. Genom att ta hänsyn till det unika förhållandet som finns på platsen och i kommande vardags­

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

35577_Träd i stad och landskap.indd 236

16/01/15 09:09

3 S taden som väx tplats 237

situationer ökar träffsäkerheten att planteringen kommer att lyckas och därmed uppnå en långsiktig etablering. Tyvärr är det i dag vanligt med en generalisering av både trädval och platsförhållanden, där man ofta använder sig av ett standardsortiment av arter och med en markuppbyggnad som inte tar hänsyn till stadens stora variation vad gäller klimat och växtmiljöer. I det här kapitlet kommer tonvikten att ligga på klimatet och de odlingsförhållanden som finns i stadslandskapet, samt den vardagliga inverkan som vi människor bidrar till. Kapitlet kommer också ta upp en rad platsspecifika faktorer som kan vara nyttiga att ha i åtanke och som syftar till att utveckla en bredare förståelse för hur just dagens och framtidens stadsträd kan utvecklas som både långsiktigt hållbara och integrerade stadsbyggnadselement.

Kapitlet är indelat i två huvudsakliga fokusområden. Det första avsnittet kommer att baseras på hur olika klimatfaktorer i stadslandskapet inverkar på staden som ståndort parallellt med hur träden i sig kan fungera som verktyg för att skapa gynnsamma effekter utifrån de klimatförhållanden som uppstår. Det andra avsnittet behandlar antropogena faktorer, det vill säga de inslag och situationer som vi människor bidrar till och hur detta skapar både unika och ibland ansträngda förhållanden för stadens trädbestånd.

Klimatet i staden Klimatet i en stad varierar över året och detta beror till största delen på stadens geografiska läge. Det omgivande landskapet påverkar också stadsklimatet genom faktorer som altitud, topografiska variationer, marktäcken och vattenmassor. Urbana områden i samma region kan på så sätt visa på helt olika förutsättningar vad gäller växtförhållande och odlingsmiljö. Ett tydligt exempel är om man jämför en tätort utmed kusten med en tätort längre in mot land. Kanske är den senare belägen mitt ute på slätten i ett åkerlandskap, eller i anslutning till en kalluftsficka i en dalgång. Båda skapar helt olika förhållanden för lokalklimatet. Årsnederbörd och hur denna är fördelad över året samt antalet soltimmar och solintensitet utgör ytterligare faktorer som inverkar på stadsklimatet. Även luftfuktighet, medeltemperatur och vindhastighet kommer att ha en inverkan, och dessa kan variera kraftigt mellan olika årstider. Hur vi människor upplever klimatet hänger samman med kroppens egen värmebalans. Den termiska komforten utomhus beror på den lufttemperatur, fuktighet, vind och strålning som kroppen utsätts för, där strålningen består av såväl kortvågig solstrålning som långvågig strålning från material i omgivningen (Erell et al., 2011). © F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

35577_Träd i stad och landskap.indd 237

16/01/15 09:09

238

3 S ta d e n s om väx t pl ats

mesoklimat lokalklimat

mikroklimat

Figur 3.3 Ett mesoklimat omspänner generellt sett det urbana landskapet i sin helhet, det vill säga ett vidsträckt område mellan ca 10-200 km. Lokalklimatet däremot innefattar områden från 100 meter upp till ca 50 km. Klimatet så som vi upplever det runtom knuten – i kvarteret eller i trädgården – eller förhållanden i en enskild växtbädd, brukar sammanfattas som mikroklimat.

Mikroklimat kan alltså vara klimatförhållanden från ett litet område på bara några millimeter upp till 1 km.

mikroklimat

Inom begreppet klimat finns en rad underbenämningar. Man brukar till exempel tala om makroklimat, mesoklimat, lokalklimat och mikroklimat. Makroklimatet är det klimat som existerar i ett vidsträckt område som är ca 100 km eller större, medan utsträckningen av mesoklimat är ca 10–200 km. Lokalklimatet sträcker sig från ca 100 meter till ca 50 km. Mikroklimatet däremot är det klimat som infinner sig från ringa millimetern upp till ca 1 000 meter (Oke, 1987; Erell et al., 2011) (figur 3.3). Det urbana klimatet är således en form av lokalklimat som i sin tur består av en mängd olika mikroklimat. Det är främst inom lokal- och mikroklimatet som vi kommer att röra oss i detta avsnitt.

Klimatplanering i städer

Stadslandskapet är ett system där byggnader, infrastruktur, grön­ områden och vattensamlingar tillsammans bildar ett komplext nätverk av rumsliga strukturer. Värme- och vattenbalansen i staden blir därför en helt annan jämfört med omkringliggande landsbygd (Geiger, 1980).

En oregelbunden geometri mellan huskroppar och varierande egenskaper hos exempelvis byggnadsmaterial (såsom ytegenskaper och termiska egenskaper) påverkar en rad faktorer, såsom absorption av solstrålning, värmestrålning, mark- och luftfuktighet samt tryckskillnader i vinden.

Gemensamt påverkar dessa faktorer lokalklimatet i staden, där även föroreningshalten i luften kan ha en viss inverkan (Bogren et al., 1999; Erell et al., 2011).

Det finns en rad exempel på hur man kan använda sig av klimatplanering för att dels anpassa omgivning och byggnation till rådande klimatförhållanden, dels för att medvetet styra och påverka förutsättningar för exempelvis ett bättre lokal- och mikroklimat (Glaumann & Westerberg, 1988; BRE, 1990a; BRE, 1990b; Gehl, 2007; Erell et al., 2011). En arkitektonisk utformning som följer en strömlinjeformad kontur bidrar till exempel med mindre turbulenta vindrörelser än vid strukturer med kantiga hörn och vinklar. Genom att anpassa takfall mot norrsidan och höjden av byggnader till årets skiftande solvinklar undviker man till exempel alltför kraftiga slagskuggor och köldfickor nere på markplan. Detta bör givetvis projekteras utifrån rådande ter© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

35577_Träd i stad och landskap.indd 238

16/01/15 09:09

3 S taden som väx tplats 239

rängförhållanden eftersom hus i en sluttande terräng kan bromsa upp nedåtfallande kalluft så att köldfickor bildas utmed byggnaden och en bit upp längs sluttningen. Höjden på byggnader spelar även stor roll för vindförhållandena.

Att klimatplanera bebyggelse, vegetation och grönområden handlar till viss del om att följa landskapets profil, att inte skapa abrupta element som antingen ökar tryckskillnaderna i vind eller skapar kraftiga slagskuggor i omgivningen. Ofta hittar man tydliga exempel och smarta lösningar på klimatplanering om man studerar äldre bebyggelse. Längs med västkusten i Sverige kan man till exempel se hur äldre boplatser ofta består av lägre hus som placerats ”omlott” utmed den kustnära fronten, just för att bryta upp de starka havsvindarna. Även slingrande gator bidrar till att vinden finfördelas och mjukt förhindras från fri passage, vilket minskar avkylningen av både byggnader och omgivning. Äldre exempel hittar vi också i den samiska bebyggelsen, där den traditionella lavvo, eller kåtan, har skapats rund i väggar och tak för att minska vindens påverkan. Ralph Erskines landmärken i Kiruna med kvarteret Ortdrivaren är ännu ett exempel, där en modern och funktionell arkitektur tar upp faktorer som klingar väl med dagens målsättningar i klimatanpassning, trots att det byggdes i början av 1960talet (figur 3.4). Nyare exempel där man medvetet styrt planering och utformning i samspel med lokala klimatförhållanden är Bo01 i Malmö,

Figur 3.4 Kvarteret Ortdrivaren i Kiruna, ritat av arkitekten Ralph Erskine i början av 1960-talet, är ett tidigt exempel på arkitektur anpassad till ett platsspecifikt klimat. Byggnaderna har exempelvis avrundade hörn och strömlinjeform för att undvika att turbulenta vindbyar bildas. Takfallen är anpassade för att inte skapa kraftiga slagskuggor för bakomliggande hus i de lågt stående solvinklarna. Balkongerna, inspirerade i sin form från schakthissarna i Kirunas gruva, är påhängda för att undvika köldbryggor och värmeförlust från själva huskroppen.

© F ö r f a t t a r n a o c h S t u d e n t l i t t e r a t u r

35577_Träd i stad och landskap.indd 239

16/01/15 09:09

Träd i urbana landskap är den första av två volymer böcker som hjälper studenter och olika yrkeskategorier så som landskapsarkitekter, planerare, trädgårdsmästare och anläggare med vägledning i vilka olika situationer som kan uppstå i en stad och hur det påverkar trädanvändningen, vilka strategier olika träd är utrustade med och hur man kan dra nytta av dem i stadsmiljö samt hur man slutligen väljer rätt art eller sort för varje plats och funktion.

Träd i urbana landskap går kapitel för kapitel igenom allt väsentligt som har med stadsträd att göra, från ekologi och design till växthantering och marklära.

Träd i urbana landskap utgör tillsammans med andra delen Stadsträdslexikon, som är ett referensverk med över 1000 träd, ett ovärderligt verktyg i arbetet att skapa livskraftiga trädbestånd och därmed hållbara och attraktiva städer.

Art.nr 35577 ISBN 978-91-44-07338-5

www.studentlitteratur.se

978-91-44-07338-5_01_cover.indd 1

9 789144 073385

Henrik Sjöman & Johan Slagstedt (red.)

I URBANA LANDSKAP

Vikten av grönska i våra städer kan inte överskattas. Speciellt är vackra välmående träd en förutsättning för att såväl människor som djur ska trivas i de övrigt hårdgjorda miljöerna som staden annars representerar.

De första och viktigaste stegen mot att kunna få dessa träd att utvecklas väl är att göra riktiga växtval samt att få träden att bli vitala på den plats de planterats. Staden kan som växtplats vara oerhört utmanande och ställa nästa omöjliga krav på vegetationen, men i andra fall erbjuda alldeles förträffliga växtförhållanden där träden blir en viktig del i ett hållbart stadsbyggande.

TRÄD

Med rätt träd på rätt plats och situation är mycket vunnet.

REDAKTÖRER

TRÄD I URBANA LANDSKAP

| TRÄD I URBANA LANDSKAP

Johan Slagstedt (t.v.) är landskaps­ ingenjör och utbildad vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Han arbetar till vardags som markprojektör.

Henrik Sjöman Johan Slagstedt

Henrik Sjöman (t.h.) är fil.dr i Landskaps­ planering med inriktning växtmaterial och vegetationsbyggnad. Han arbetar vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp som lärare och forskare med inriktning växtmaterial och växtanvändning.

2015-06-15 14:39