9789144094588 by Smakprov Media AB

Historiska studier är till sin natur en kreativ verksamhet där få svar är givna på förhand. Denna bok vill involvera läsaren i historiskt tankearbete och uppmana till att överväga olika tillvägagångssätt: pröva att göra så här! Författarna tar upp frågor som: • Hur formulerar man en frågeställning? • Hur urskiljer man sitt studieobjekt? • Hur avgränsar man ett forskningsläge? Historia som kunskapsform vänder sig till dig som vill omsätta dina historiska intressen i en självständig undersökning. Boken ger dig tillfälle att tänka kring frågor som aktualiseras i all historisk forskning, oavsett i vilket sammanhang eller under vilken ämnesbeteckning den bedrivs.

| Historia som kunskapsform

Historia som kunskapsform

Josephson Lundgren

Peter Josephson och Frans Lundgren är forskare och lärare vid Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet. De har utvecklat metod- och teoriundervisningen inom flera humanistiska och samhällsvetenskapliga utbildningar.

Historia som kunskapsform Peter Josephson Frans Lundgren

Art.nr 38212

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09458-8_Cover.indd 1

2014-01-21 15:06

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38212 ISBN 978-91-44-09458-8 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Bettman/CORBIS/TT Printed by Eurographic Danmark A/S, Denmark 2014

978-91-44-09458-8_01_book.indd 2

2014-01-21 16:15

INNEHÅLL

Inledning 7 Teori som aktivitet 8 Kreativitet och konsekvens 9 K apitel 1

Att tänka historiskt 13

Människan: ett självtolkande djur 14 Antropologen från Mars 15 Exemplet homosexualitet 17 Att se historia där man förut såg natur 20 Historia: ett sätt att ställa frågor 22 Språk: symbolisk representationsförmåga 24

K apitel 2

978-91-44-09458-8_01_book.indd 3

Från intresse till frågeställning 27

Forskning förutsätter en fråga 27 Det finns inga färdiga studieobjekt 29 Exemplet kriminalitet 30 Exemplet folkmord 31 Exemplet vetenskap 32 Historia innebär innovation 34 Fantasi och omdöme 35

2014-01-21 16:15

■ Innehåll

K apitel 3

Relevanssammanhang 39

Att upprätta ett forskningsläge 39 Forskningsläget ska uträtta arbete 41 Samhällsrelevans 45 Precision och framåtrörelse 47 Relevans och existensberättigande 49 K apitel 4

Utveckla din historiska fantasi 51

”Vad händer om man gör så här istället?” 52 Oreflekterade kunskapsintressen 53 Kausalitet 55 Inflytande 56 Agens 58 Representativitet I: vanlighet 60 Representativitet II: originalitet 62 Frigörelsen från det sunda förnuftet 64 K apitel 5

Kontext och omkontextualisering 67

Kontext och intention 69 Intentioner har inte företräde 71 Historikern väljer kontext 73 Förbisedd intentionalitet 75 Diakron och synkron kontext 76

Historikerns begrepp och materialets språkliga värld 79

Skilda tider – skilda begreppsvärldar 81 Att synliggöra likhet 82 Att synliggöra skillnad 84 I grunden omstridda begrepp 85 Objektivitet i historien 87 Att veta vad det är man studerar 89

978-91-44-09458-8_01_book.indd 4

K apitel 6

2014-01-21 16:15

Innehåll K apitel 7

■5

Värdet av historia 91

Nya frågor, nya studieobjekt 92 Metodologi vs ontologi 93 Historielöshet, vad är problemet? 95 Varför historia? 97

Litteratur 101

Tack! 104

978-91-44-09458-8_01_book.indd 5

2014-01-21 16:15

978-91-44-09458-8_01_book.indd 6

2014-01-21 16:15

INLEDNING

978-91-44-09458-8_01_book.indd 7

Den här boken vänder sig till dig som vill omsätta dina historiska intressen i en självständig vetenskaplig undersökning. Den introducerar dig till överväganden som vi menar aktualiseras i all historisk forskning, oavsett i vilket sammanhang och under vilken ämnesbeteckning den bedrivs. Historia är ett mycket brett kunskapsfält, och historiska undersökningar genomförs inom många akademiska discipliner. Ibland tycks skillnaderna mellan ämnestraditioner vara större än likheterna – vilket också förstärks då disciplingränser bevakas och specialiseringar försvaras. I den här boken kommer vi inte att ta hänsyn till sådana distinktioner. Historia bedrivs på många olika sätt, och de institutionella sammanhangen varierar högst betydligt, inte minst då man jämför situationen i olika länder. Vi menar dock att all historisk kunskapsbildning har ett särdrag, vare sig den bedrivs inom historia eller litteraturvetenskap, arkeologi eller konstvetenskap, ekonomisk historia eller etnologi, för att bara ta några exempel. Hur man kan förstå denna särskiljande aspekt kräver lite mer utrymme och är därför något vi återkommer till i nästa kapitel. Denna minsta gemensamma nämnare för historiska frågeställningar är skälet till att vår bok inte är anpassad till traditioner eller självbilder inom en viss humanistisk eller samhällsvetenskaplig disciplin. Vi har länge ägnat oss åt att lära ut hur man bedriver historisk forskning och den här boken har sin upprinnelse i våra

2014-01-21 16:15

■ Inledning

erfarenheter som handledare och lärare. I diskussioner med studenter, doktorander och lärarkollegor har vi saknat en introduktion till de grundfrågor man ställs inför då man ska utöva historia. Det finns förstås gott om introducerande litteratur till hur man genomför historiska undersökningar, inte minst på engelska. I regel påminner dessa om guide- eller receptböcker. Läsaren erbjuds översikter av specialiseringar och skolbildningar, beskrivningar av alternativa metodpaket, eller handfasta råd kring forsknings- och skrivprocessen. Vi har dock funnit dem mindre användbara för att lära ut vad historia är som kunskapsform. I dessa introduktioner förutsätter man att svaren på många av de basala frågorna redan är givna. Vårt syfte är istället att lyfta fram de premisser som där är osynliggjorda. Vi vill ge dig redskap att tänka kring det som sådan introduktionslitteratur avstår från att tematisera men ändå förutsätter. Kort sagt: detta är varken en översikt eller en receptsamling utan ett medel för att involvera dig i historiskt tankearbete. Ytterst handlar det om att skapa medvetenhet om vad det innebär att ägna sig åt historisk forskning.

Temat för den här boken skulle kunna beskrivas som ”teori och metod” i historisk forskning. Vi har valt bort den beteckningen och kommer att vara restriktiva med att använda begreppet teori. Detta beror på att begreppet används med olika betydelser och därför ofta förvirrar mer än det klargör. Inom disciplinen historia är teori ofta synonymt med vad filosofen snarare skulle kalla för hypotes, modell eller empirisk generalisering. Sådana allmänna kunskapsteoretiska kategorier behandlar vi inte i den här boken.

978-91-44-09458-8_01_book.indd 8

Teori som aktivitet

2014-01-21 16:15

Inledning

978-91-44-09458-8_01_book.indd 9

■9

En annan användning av begreppet teori har förekommit inom bland annat litteraturvetenskap och kulturstudier. Teorier uppfattades då som avslutade och prydligt avgränsade manualer att tillämpa på det material man vill undersöka. En teori är något man väljer från en stående meny av alternativ – där riktlinjerna fastslagits av respektive riktnings mest auktoritativa företrädare, en Bourdieu, en Butler, en Spivak eller Kittler – och sedan tillämpar på valfritt föremål. Det vetenskapliga arbetet liknar i dessa fall en kombinatorisk övning där studieobjekten förvaras i hyllan till vänster och teorierna i hyllan till höger, förpackade i eleganta lådor och ofta nog märkta: ”Designed in France, assembled in the USA”. I ljuset av vad vi vill åstadkomma ter sig ett sådant teori begrepp och förhållningssätt kontraproduktivt. I den mån detta är en teoretisk bok så menar vi att teori är en aktivitet. Det är ett pågående reflexivt arbete som förutsätter en förmåga att kontinuerligt ompröva vad man gör och hur man gör det. Man avbördar sig ansvaret för sina val om man föreställer sig en arbetsdelning där vissa bedriver teori och man själv tillämpar resultaten av deras arbete. Det finns inga skäl att betrakta sin undersökning som enbart en empirisk illustration av principiella poänger som gjorts av andra, mer erfarna forskare. I forskningsdiskussioner är det alltid argumentet som ska stå i fokus, inte vem som framför det. Teoretisk och metodologisk reflektion är med andra ord för viktigt för att överlåtas på andra. Humanistisk forskning är inte detsamma som lokal etablering av globala franchisekedjor.

Kreativitet och konsekvens Vad vill vi då åstadkomma? De färdigheter vi vill lära ut i den här boken är både grundläggande och avancerade. De är fun-

2014-01-21 16:15

■ Inledning

damentala eftersom de är aktuella varje gång man påbörjar en historisk undersökning. Ett krav i all forskning är att man ska vara konsekvent. Principerna för val av material eller motiveringen av tillvägagångssättet kan bara bedömas utifrån vad man vill ta reda på. Detta är dock lättare sagt än gjort. Vår erfarenhet är att forskningsprocessen ofta påverkas av tankerutiner som tycks komma automatiskt, trots att de är svåra att motivera utifrån uppgiften. Man behöver därför tänka på hur processens olika delar är beroende av varandra. Alldeles oavsett hur arbetet fortskrider i det enskilda fallet behöver varje undersökning i slutändan uppvisa en inneboende logik, det vill säga att de olika beståndsdelarna (frågeställning, materialurval, tidsavgränsningar etc.) är väl avpassade till varandra. Det handlar alltså inte om att följa instruktioner utan om att förstå att varje val har konsekvenser och att vara trogen sina egna premisser. Det kan ta tid att komma underfund med vad man vill undersöka och varför. Det är svårt att veta hur man i alla led ska gå tillväga. Just därför är detta frågor som man hela tiden återvänder till i forskningsprocessen, även som erfaren forskare. Vår ambition är att lyfta fram dessa utmaningar och hjälpa dig att ta dig an dem. För att åstadkomma detta behöver vi synliggöra de tanke rutiner som annars tenderar att styra valen. När vi fortsättningsvis talar om dessa använder vi i brist på redan etablerade termer begreppet ready-made. Ordet är förvisso känt från konsthistorien, men innebörden är här en annan. Här avses de tillvägagångssätt och tankevanor som styr historiska undersökningar utan att forskaren själv är uppmärksam på detta: oreflekterade kunskapsintressen, passivt övertagna studie objekt, så kallade reifierade analytiska kategorier och så vidare. Med andra ord rör det sig om arbetssätt och konventioner som historikern använder utan att hon för sig själv eller andra tycker

978-91-44-09458-8_01_book.indd 10

2014-01-21 16:15

Inledning

978-91-44-09458-8_01_book.indd 11

■ 11

sig behöva motivera dem. Forskarens varseblivning inordnas då i förutbestämda mönster och hon uppfattar inte att det finns några alternativ. ”Det är så man gör.” Dessa mönster har med andra ord kommit att uppfattas som naturliga. Skälet till att sådana ready-mades bör lyftas fram är just att de motverkar kvalificerade överväganden om alternativen. De kapitel som följer kan därför betraktas som variationer på ett och samma grundtema. Ordningen dem emellan återspeglar inte den faktiska forskningsprocessen. Överhuvudtaget har vi ingen ambition att ge en beskrivning av hur arbetet fortskrider. Vi pekar ut ett ideal. Att vi tidigt tar upp vikten av en preciserad frågeställning innebär inte att frågan i inledningsskedet formuleras en gång för alla. Däremot måste undersökningen, när den är färdig, utgöra ett svar på en fråga som då antagit sin färdiga form. Flera av de poänger vi gör liknar varandra. En viss repetition tror vi behövs av pedagogiska skäl. Därtill kommer att det är logiskt omöjligt att hålla isär valen i en historisk undersökning: Hur formulerar man en frågeställning? Hur urskiljer man sitt studieobjekt? Hur avgränsar man ett forskningsläge? Målet i samtliga kapitel är att frigöra den analytiska fantasi och skärpa som förblir inaktiv så länge olika ready-mades begränsar föreställningsförmågan. Ibland använder vi oss av negativa exempel, men då för att tydliggöra våra poänger snarare än för att ge en katalog av försyndelser. Historisk forskning är till sin natur en kreativ verksamhet där få svar är givna på förhand. Vi vill peka på användbara överväganden och alternativa tillvägagångssätt och säga: pröva att göra så här!

2014-01-21 16:15

978-91-44-09458-8_01_book.indd 12

2014-01-21 16:15

1 Att tänka historiskt

978-91-44-09458-8_01_book.indd 13

Vad utmärker historisk kunskap? Vad är poängen med att bedriva historisk forskning? En vanlig uppfattning är att historiska studier är viktiga därför att de hjälper oss att förstå varifrån vi kommer och hur vi blev de vi är. Detta svar förutsätter att människan i något avseende har förändrats och att hon inte längre är den hon en gång var. Stämmer detta? Är det inte tvärtom så att människan förblivit sig märkvärdigt lik genom århundradena? Genetiskt är hon ju i allt väsentligt densamma idag som på stenåldern. Hjärnans signalsystem har inte genomgått några revolutioner. Hormonerna i våra kroppar har inte moderniserats. Ur ett biologiskt perspektiv kunde det därför verka rimligare att anta existensen av en beständig mänsklig natur – en essens som förblivit densamma under hela den period vi benämner historisk tid. Skillnaden mellan oss som lever på 2000-talet och de exemplar av homo sapiens som levde för hundra, tusen eller tio tusen år sedan framstår då som mycket liten. Ändå skulle de flesta av oss skriva under på att saker och ting verkligen har förändrats. De liv som levs idag skiljer sig ju tveklöst från de liv som levdes under medeltiden eller på stenå ldern. Hur ska historikern förklara detta? Vari består egentligen skillnaden mellan nu och då? Är det kanske bara samhället som har genomgått en förändring? Har människan

2014-01-21 16:15

■ 1 Att tänka historiskt

som människa förblivit densamma medan hennes politiska och teknologiska omgivning bytt skepnad? Detta sätt att tänka är inte ovanligt. Det ger sig till känna exempelvis då man säger att människan inte är skapad för det moderna samhällets krav och påfrestningar. Egenskaper och impulser som var ändamålsenliga för ett liv på savannen fortsätter att styra vårt beteende under radikalt annorlunda livsbetingelser. Godishyllorna vid snabbköpskassan är oemotståndliga eftersom färgerna och smakerna signalerar överlevnad till våra förhistoriska jag. Vad kan människan i så fall vara annat än ett beständigt stycke natur i en föränderlig kultur?

I den här boken förutsätter vi att den historiska dimensionen i den mänskliga tillvaron är långt mer genomgripande. Något som trots allt har förändrats är de kategorier och begrepp som människor använder sig av för att förstå sig själva och sin omvärld. Kännetecknande för människan i hennes egenskap av kultur- och samhällsvarelse är just att hon tack vare språket kan tillskriva sitt varande och görande mening och innebörd. Människan är, brukar det sägas, ett självtolkande djur. Hennes meningsskapande ska då inte förstås som ett ovidkommande tillägg varförutan hon själv och hennes aktiviteter förblir desamma. Ett grundantagande i den här boken är att den mening som människan lägger i sitt varande och görande är det som bestämmer vad hon faktiskt är och vad hon faktiskt gör. Om de begrepp och kategorier som gör det möjligt för henne att förstå och reflektera över sig själv och sin tillvaro ersätts av nya, så innebär det att också människan själv förändras.

978-91-44-09458-8_01_book.indd 14

Människan: ett självtolkande djur

2014-01-21 16:15

1 Att tänka historiskt

■ 15

Detta resonemang kan till en början verka tillspetsat. Vi kommer därför att förklara vad det innebär mer konkret i det här kapitlet. Det är inte en tillfällighet att vi börjar i denna ände. Vi menar att de historiska vetenskaperna inte klarar sig utan antagandet om människan som en självtolkande och meningsproducerande varelse. Åtminstone inte så länge de gör anspråk på att utgöra en särskild kunskapsform. I flera av de kapitel som följer längre fram i boken diskuterar vi vilka utmaningar som detta axiom medför i metodologiskt avseende.

Antropologen från Mars

978-91-44-09458-8_01_book.indd 15

En del läsare kommer sannolikt att ställa sig frågande inför grundsatsen om människan som ett självtolkande djur. Det kan i så fall bero på att vi för historievetenskapernas räkning tar avstånd från en vanlig uppfattning om objektivitet. Den mening och innebörd som människor tillskriver företeelser har ofta avfärdats som vetenskapligt ointressant eller rent av som ett hinder för ett kvalificerat kunskapssökande. Detta sätt att tänka kan spåras tillbaka åtminstone till 1600talet, då man skilde mellan tillvarons ”primära” och ”sekundära egenskaper”, och återkommer sedan i olika skepnader fram till de logiska positivisterna under 1900-talet. Skillnaden mellan tingens objektiva egenskaper och de egenskaper som det varseblivande subjektet tillskriver samma ting har då utgjort den kanske viktigaste gränslinjen mellan vetenskap och icke-vetenskap. Utgångspunkten har hela tiden varit programmatisk: vill man förstå vad människor är och gör måste man studera dem utan hänsyn till deras självförståelse. Aktörerna, menar man, misstar sig många gånger på vilka de är och varför de agerar som de gör. Att beskriva deras verksamheter i termer som de

2014-01-21 16:15

■ 1 Att tänka historiskt

själva ställer till vårt förfogande leder då till att man bara reproducerar fördomar och missförstånd. Förhoppningen om att kunna upprätta en neutral position varifrån mänskliga aktiviteter blir synliga för vad de faktiskt är och inte blott för vad de synes vara har i metod- och teoridiskussioner ibland personifierats av en gestalt kallad ”antropologen från Mars”. Den marsianska forskarens främsta företräde skulle då bestå i att hon ser igenom de oklara begrepp och idiosynkrasier som jordborna släpar omkring på och som hindrar dem från att korrekt förstå sig själva och de sammanhang de formas av. Den interplanetära forskningsresenären är inte själv en del av de samhällen hon intresserar sig för. Tack vare sitt utanförskap kan hon observera människornas handlingar och livsformer så som de framträder bortom alla skygglappar och förskönande rationaliseringar. Hon iakttar saker och ting med en nykter distans. I detta avseende representerar hon idén om den rena objektiviteten medan hennes motsvarigheter på jorden är ohjälpligt insnärjda i sin subjektivitet. Få om ens några historiker skulle idag bekänna sig till detta ideal utan reservationer. Många forskare är dock mer påverkade av detta sätt att tänka än de själva skulle medge. Det fortsätter att prägla historiska framställningar och metoddiskussioner än idag. Den ståndpunkt vi försvarar är den rakt motsatta. En forskare som väljer att bortse från den mening fenomenen tillskrivs kommer aldrig att förstå eller ens ha förmågan att urskilja den typ av företeelser som en historiker vanligen studerar: organisationer, politiskt handlande, ekonomiska institutioner, tekniska system, och så vidare. Det räcker med att tänka på ett fenomen som nattvarden för att inse detta. Hur skulle det vara möjligt att skilja denna ritual från vilket kexätande och vindrickande som helst ifall

978-91-44-09458-8_01_book.indd 16

2014-01-21 16:15

1 Att tänka historiskt

■ 17

vi bortsåg från nattvardens betydelse? En nattvard är en nattvard just i kraft av det den symboliserar; det är dess mening som gör den till det den är. En forskare som likt antropologen från Mars inte beaktade denna mening skulle heller inte kunna identifiera företeelsen ifråga som en nattvard. Ingenting skulle då skilja den från att äta kex och dricka vin i största allmänhet – och följaktligen kunde man aldrig få för sig att skriva en nattvardens historia. Det vetenskapsideal som antropologen från Mars personifierar måste alltså avvisas. Inte bara därför att det är ouppnåeligt, utan framför allt på grund av att det omintetgör förutsättningarna för verklig kunskap om människan som kultur- och samhällsvarelse. Inför marsianens objektiva blick upphör en mängd företeelser i vår kultur att existera, som vore de inget annat än hjärnspöken och synvillor. Fenomen som annars upplevs som självklart åtskilda kan inte längre hållas isär. Institutioner, sociala ordningar och kulturmönster blir då också omöjliga för vetenskapen att studera. Den som föreslår att historikern ska slå följe med antropologen från Mars har kort sagt inte förstått vad det skulle innebära. Det vore liktydigt med att upphöja den fullständiga okunnigheten till vetenskaplig metodprincip. Om man tar denna idé på allvar så omöjliggör den de facto inte bara historia utan också andra vetenskaper som har sitt ursprung i intresset för människors sätt att leva och vara.

978-91-44-09458-8_01_book.indd 17

Exemplet homosexualitet Vi återvänder till vår utgångspunkt. Har människan förändrats från stenåldern till idag? I sammanfattning lyder det argument som hittills framförts så här: vad en människa är och gör beror på den mening hon ger sitt varande och görande; tillskrivandet

2014-01-21 16:15

■ 1 Att tänka historiskt

av mening förutsätter begrepp; begrepp ändrar innehåll över tid och ersätts av nya; av detta följer att nya sätt att vara människa också uppstått. Alla inser att detta resonemang har bäring åtminstone på vissa sätt att leva och vara. Till exempel är det idag möjligt att vara kommunist eller socialdemokrat, nazist eller konservativ, liberal eller islamist. Däremot skulle ingen av dessa identiteter ha stått oss till buds om vi levat på stenåldern eller under 1700talet. Framväxten av en modern politisk begreppsapparat har med andra ord lagt grunden för nya sätt att förstå sig själv och sin omvärld. Jag kan idag vara socialist; på stenåldern kunde man det inte. Naturligtvis kan man i efterhand gå tillbaka till tidigare skeden i historien och beskriva olika fenomen med termer som myntats långt senare, ungefär som då samhällstänkare under 1800-talet spekulerade om huruvida det en gång för länge sedan hade funnits en ”ursprunglig kommunism”; men detta ändrar inte det faktum att det här finns en avgörande skillnad. Män niskor och samhällen i det förflutna kategoriseras då med hjälp av begrepp som ingen skulle ha haft förutsättningar att förstå på den tiden det begav sig. Så långt finns det förmodligen få som har något att invända mot ovanstående resonemang. Ingen skulle komma på tanken att beskriva en aldrig så radikal samhällstänkare under 1700talet som till exempel marxist. Men hur förhåller det sig då med identiteter och egenskaper som många förutsätter har sin grund i naturen själv? Hit kan vi exempelvis räkna etniska särdrag, kön, sjukdomar, psykiatriska tillstånd, sexuell läggning etcetera. I vad mån kan den här typen av företeelser göras till föremål för ett historiskt studium? Begreppet homosexualitet skapades vid 1800-talets mitt. Om det nu är så att de begrepp och kategorier som står männis-

978-91-44-09458-8_01_book.indd 18

2014-01-21 16:15

1 Att tänka historiskt

978-91-44-09458-8_01_book.indd 19

■ 19

kan till buds för att reflektera över sig själv och sin värld sätter gränser för vad för sorts människa hon kan vara, skulle detta innebära att det inte fanns några homosexuella före denna tidpunkt. Är detta verkligen rimligt? Har inte zoologer dokumenterat homosexualitet till och med bland djur? Har inte historiker visat att samkönat sexuellt umgänge varit vanligt också i äldre samhällen, såsom i det antika Grekland? Nog var väl Sokrates homosexuell? Det har påståtts att drottning Kristina var lesbisk och Gustaf III bög. Är inte dessa uppgifter åtminstone värda att undersöka? Frågorna ovan visar hur viktigt det är hålla isär begreppen. Vi bestrider inte att det också i äldre tider förekommit sexuellt umgänge mellan individer av samma kön. Poängen är att homosexualitet, så som vi använder begreppet idag, inte kan reduceras till enbart samkönade sexuella aktiviteter. Homosexualitet avser en egenskap som utmärker vissa individer jämfört med andra och som är given en gång för alla. Det förutsätts vanligen att ens sexualitet följer en genom livet, från vaggan till graven, och att den präglar en som människa alldeles oavsett hur man väljer att i övrigt inrätta sitt liv: man ”upptäcker” eller ”blir medveten” om sin homosexualitet; man kan välja att ”förneka” eller ”bejaka” denna läggning; man kan ”dölja” den bakom en fasad eller ”komma ut ur garderoben”. Det finns dessutom en rad emotionella, juridiska och andra sammanhang som både förutsätter och förstärker kategorin homosexualitet. Det går att bygga upp gemenskaper kring denna delade läggning, att sluta sig samman för att påverka myndigheter att tillmötesgå gemensamma behov samt att uppvakta lagstiftare för att stärka sina rättigheter. Grunden i alla dessa aktiviteter är möjligheten att identifiera sig själv och andra som homosexuella. De förutsätter en specifik självförståelse. Denna självförståelse och de handlingsutrym-

2014-01-21 16:15

■ 1 Att tänka historiskt

men den skapat stod dock inte människor till buds tidigare i historien. Före mitten av 1800-talet hade sexuella aktiviteter mellan individer av samma kön benämnts och förståtts på andra sätt. Dessa aktiviteter var inte uttryck för eller ett symptom på en beständig identitet – lika litet som vi idag förutsätter att en man som köper sex av prostituerade skulle vara ”torsk” på grund av en säregen sexuell läggning eller en speciell gen. Den som under antiken eller på 1600-talet ägnade sig åt samkönat sex var inte en särskild människotyp; han eller hon var inte homosexuell. Sokrates skulle med andra ord aldrig ha kommit på tanken att betrakta sig själv som en särskild sorts människa bara för att han var attraherad av Charmides och Alkibiades. Drottning Kristina kunde av samma skäl inte vara lesbisk. Samkönat sexuellt umgänge har betraktats på olika sätt i olika tider – och ofta som moraliskt klandervärt – men det var inte förrän vid 1800-talets mitt det kom att uppfattas som uttryck för en läggning. Det var alltså inte så att man före denna tid hade en annan ”syn på homosexuella”. Eftersom homosexualitet i vår mening helt enkelt inte existerade kunde den heller inte bli föremål för olika uppfattningar eller värderingar.

Exemplet homosexualitet visar att människor kan begreppsliggöra sig själva och de sammanhang de befinner sig i på olika sätt. Naturen förser oss inte med ett facit över vilka begrepp som är de korrekta; det är inte naturen som skapat de kategorier och distinktioner som står människor till buds för att tolka och förstå den egna tillvaron. Det är människorna själva. Som historiker är vi inte heller intresserade av att avgöra om de kategorier och begrepp som människor förr i tiden förfogade över var rimliga eller ej. Vi frågar istället efter vad dessa sätt att

978-91-44-09458-8_01_book.indd 20

Att se historia där man förut såg natur

2014-01-21 16:15

1 Att tänka historiskt

978-91-44-09458-8_01_book.indd 21

■ 21

skapa mening gör med oss. Vilka handlingsutrymmen och valmöjligheter har de nya begreppen öppnat eller omskapat? På vad sätt har de format politiska diskussioner och moraliska överväganden? Vilka livsval och identiteter har de berett vägen för? Om man på allvar intresserar sig för detta slags frågor gör man klokt i att inte beskriva till exempel Sokrates och Gustav III på ett sätt som dessa inte skulle ha känt igen sig i eller ens haft förutsättningar att förstå. Det skulle inte bidra till vår kunskap om dem och deras tillvaro utan endast till att reproducera vår tids begreppsvärld. Historien förvandlas med denna attityd till ett förutsägbart kostymdrama efter nutida regianvisningar. Vart vi än vänder blicken återfinner vi enbart spåren av vår egen tids meningsskapande aktivitet. Vi har då inte längre möjlighet att lära något vare sig om eller av historien. De historiska undersökningar som ger de största aha-upplevelserna är ofta de som visar att det till synes mest beständiga och naturliga i själva verket är tidsbundet och föränderligt. Istället för att förutsätta att kategorier är givna av naturen kan vi alltså studera de processer genom vilka de etablerats och kommit att uppfattas som naturgivna. Det är många gånger ett effektivt grepp att lyfta fram de oförutsägbara förlopp som man varit tvungen att glömma för att denna naturalisering skulle fullbordas. På det sättet kan man med fördel studera till exempel Asperger-diagnosens karriär. I psykiatrisk litteratur infördes Aspergers syndrom som en särskild kategori strax efter andra världskriget. Efter diskussioner i de professionella samfunden introduceras diagnosen i officiella diagnostiska manualer omkring 1990. Under denna period blir det möjligt att uppfatta att man har Aspergers syndrom och därmed också delar denna egenskap med andra. Människor som tidigare aldrig skulle ha uppfattat sig själva som delar av en gemenskap kan

2014-01-21 16:15

| Historia som kunskapsform

Historia som kunskapsform

Josephson Lundgren

Historia som kunskapsform Peter Josephson Frans Lundgren

Art.nr 38212

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09458-8_Cover.indd 1

2014-01-21 15:06