Page 1

Visst är det härligt att vara svensk. Att vara flitig, punktlig, tycka om barn, älska naturen, undvika konflikter och vilja vara ifred. Och allt det där andra som är så svenskt. Den här boken handlar om just det typiskt svenska. Det som är så självklart att vi inte ser det själva, men som människor från andra kulturer lägger märke till. Gillis Herlitz reflektioner är träffsäkra, roliga och målande. Men ibland stelnar skrattet och man blir pinsamt medveten om hur töntiga eller nästan korkade svenskar kan verka. Ur innehållet: - Svensken ur ett historiskt perspektiv - Våra svenska umgängesvanor - Arbetsmoral - Barnuppfostran - Svenskens förhållande till tid Gillis Herlitz är antropolog och etnolog. Han har lång praktisk erfarenhet av främmande kulturer och kulturmöten. Som Telespånare i Sveriges Radios populära programserie och uppskattad föreläsare ute i landet har Gillis Herlitz blivit en folkkär profil. Han är även författare till de kritikerrosade storsäljarna Kulturgrammatik och Socialgrammatik. Best.nr 47-09756-2 Tryck.nr 47-09756-2-00

9

789147 097562


SVENSKAR Hur vi är och varför

00 Bok Svenskar 1_3.indb 1

11-10-05 11.01.05


00 Bok Svenskar 1_3.indb 2

11-10-05 11.01.05


Gillis Herlitz

SVENSKAR Hur vi är och varför

Liber 00 Bok Svenskar 1_3.indb 3

11-10-05 11.01.06


Svenskar – Hur vi är och varför ISBN 978-91-47-09756-2 © 2003 Författarna och Liber AB Förläggare: Anders Abrahamsson Omslag: Daniel Åberg Omslagbild: Anders Rejdemark/Windh Upplaga 2:1 Tryck: Sahara Printing, Egypten 2012

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

01 Fo rsta sidor.indd 4

11-10-06 15.17.17


Innehåll Inledning 7 Något om svensken i historien 13 Den kulturförnekande svensken 19 När kulturer möts 25 Svenskar och icke-svenskar 33 Umgängesvanor 41 Språk och samtal 47 Individualism och ensamhet 53 Naturen 65 Nja 71 Synen på våld 73 Konfliktundvikande 77 Svenskar och staten 81 Manligt, kvinnligt, jämlikt 87 Barn och barnuppfostran 93

00 Bok Svenskar 1_3.indb 5

11-10-05 11.01.06


Att vara aktiv 101 Tid 107 Att göra rätt för sig 115 Synen på arbete 121 En svensk tjänsteman 129 Svenskar och sjukvården 133 Religion 141 Livet från en parkbänk 147 Litteratur 150

00 Bok Svenskar 1_3.indb 6

11-10-05 11.01.06


Inledning

Jag har under många år arbetat med kulturmötesfrågor. I huvud­sak har jag ägnat mig åt forskning, författande, föreläsningar och seminarier. Föreläsningarna har riktat sig till polis, barnomsorg, tandvård, sjukvård, skolor, allmänhet, flyktingförläggningar, försäkringskassor, arbetsförmedlingar, politiker med mera. Jag har träffat tusentals människor som i sitt dagliga liv har kontakt med personer med utländsk bakgrund. I samband med detta har jag hört om många områden som varit mer problematiska i kulturmötet än andra. Problemet har ofta kunnat analyseras utifrån ett visst svenskt perspektiv. Vi svenskar beter oss på ett sätt som är ovant för vissa invandrare. Det är ett huvudskäl för mig att skriva den här boken. Att visa för svenskar att vi kan vara lika exotiska, egendomliga, normala, vanliga som alla andra människor. Det finns ju annars en risk att man betraktar sin egen kultur som den normala och alla andra som egendomliga, i värsta fall sämre. Ytterligare ett starkt skäl för mig att skriva den här boken är att jag under mina första år utomlands ständigt intresserade mig för andras kulturer. Jag försökte förstå, jag försökte beskriva, jag försökte iaktta och analysera. Till slut stod det klart för mig att för att nå förståelse räckte det inte att lära sig allt möjligt om andra. 7

00 Bok Svenskar 1_3.indb 7

11-10-05 11.01.06


Jag måste också försöka förstå hur mina glasögon ser ut, de glasögon genom vilka jag själv iakttar och analyserar. Varför reagerar jag över huvud taget på ett beteende som människor har, varför reagerar jag för eller mot olika synsätt och värderingssystem. Det gick upp för mig att jag måste försöka förstå någonting om mig själv också. Jag var naturligtvis lika kulturbunden som alla människor och kulturer jag försökte beskriva. Över huvud taget tror jag att det är i mötet med andra vårt behov av att definiera oss själva ökar. Sålunda har intresset för ”det svenska” ökat starkt under de senaste årtiondena beroende, inte minst, på ökad internationalisering, en gränslösare värld, ökade migrationsvågor men också på medlemskapet i EU. Det finns alltid en risk att skriva böcker av det här slaget. Att försöka beskriva ett helt folk utifrån enkla kulturella perspektiv. Människor i ett och samma samhälle uppträder inte likadant. Det är därför på sin plats med en varning: DET SOM I DENNA BOK FRAMSTÄLLS SOM SVENSKT KAN INTE ALLTID APPLICERAS PÅ ENSKILDA INDIVIDER ELLER ENSKILDA SITUATIONER. Min utgångspunkt har dock varit att försöka göra en bred allmän beskrivning av det svenska såsom jag ser det, och som jag tycker mig fått det bekräftat av många andra. När man talar om kulturer talar man över huvud taget aldrig om enskilda individer, däremot om sannolikheter. Det är korrekt att säga att i Sverige brukar vi ta av oss skorna när vi kommer hem till goda vänner till vardags. Det är korrekt att säga att vi gör det. Det betyder naturligtvis inte att du eller jag kanske gör det. Fortfarande är det dock korrekt att säga att sannolikheten för att någon sparkar av sig skorna som kommer hem till någons hem i vardagslag 8

00 Bok Svenskar 1_3.indb 8

11-10-05 11.01.06


är mycket större i Sverige än i exempelvis Frankrike. Det är på det sättet följande text måste förstås. Det är möjligt att de vanor, värderingar och beteenden jag beskriver kanske i första hand ska tillskrivas en medelålders, manlig, stadsbunden medelklasskultur. Kulturer följer inte enkelt nationalitet utan samvarierar med utbildning, landsbygd/stad, ålder, socialgrupp och mycket mera. De områden jag valt att beskriva är sådana som jag i mina diskussioner med både svenskar och människor med utländsk bakgrund funnit mest angelägna att belysa. Att jag kallar dem svenska betyder inte att de nödvändigtvis måste ha sitt kulturhistoriska ursprung i Sverige. Inte heller att de inte skulle förekomma någon annanstans. Förmodligen kommer många utlandsfödda i vissa fall att känna igen beskrivningarna även från sina egna kulturer. I den här boken går jag inte in på beskrivningar av kulturens påverkan på individen och individens påverkan på kulturen. Inte heller berör jag kommunikationsmönster och dylikt. Sådant har jag behandlat i en tidigare bok, Kulturgrammatik (Uppsala Publishing House 2007). Ingen kultur är stillastående. Det som återfinns i den här boken är en beskrivning av situationen som jag ser den i skrivande stund. Om några år kan saker och ting komma att se annorlunda ut. Det finns åtminstone tre företeelser som mycket starkt påverkat svenskt sätt att vara. Martin Luther och protestantismen har haft sin självklara betydelse för svenskt sätt att se på arbete. Klimatet i Sverige har omöjliggjort livligt utomhusumgänge under vinterhalvåret, likaväl som det möjliggjort en viss naturromantik. Det svenska klimatet har också tvingat landets invånare 9

02 Inledning.indd 9

11-10-06 15.17.42


till sparsamhet och planering inför ett icke odlingsbart vinterhalvår. Socialdemokratin har påverkat svenskar under många decennier och lärt oss en relation till den goda staten som också haft betydelse för våra behov av relationer till släktingar, grannar och kollegor. En förhållandevis stor del av den svenska befolkningen bor i dag i städer, ett faktum som påverkat sättet att se på naturen. Genom en gynnsam utveckling av ekonomin under många år samt genom en löne- och skattepolitik som i mångt och mycket skapat ett ansenligt välstånd i folkhemmet är det inte för djärvt att påstå att en mycket stor del av befolkningen i dag utgörs av en medelklass med typiska medelklassvärderingar. Antalet egna hem av typen villor, radhus och bostadsrätter talar sitt tydliga språk. Likaså säger den norm mycket som anger att i en familj bör varje barn ha rätt till ett eget rum. Som en indikation på välstånd alltså, men också en indikation om ett kulturellt ideal. Att det är bra att få vara ensam. Det är upphöjt till rättighet. Att försöka beskriva en kultur på det sätt jag gör i den här boken är naturligtvis nästan en omöjlighet. En kultur kan inte fragmenteras i olika specifika drag och beteenden. Allt en given grupp gör har en inre logik och en inre sammanhållning som går förlorad i segmenteringen. Egentligen borde följaktligen varje kapitel innehålla upprepningar av vad som sagts i övriga kapitel. Men ett sådant framställningssätt skulle göra boken oläsbar. Och det vill jag naturligtvis inte. Inför utgivningen av denna andra upplaga har jag haft anledning att revidera samt att göra några tillägg. Det har hänt mycket i det svenska samhället sedan den första utgåvan 1991 och något av det vill jag försöka belysa. 10

00 Bok Svenskar 1_3.indb 10

11-10-05 11.01.06


Trots alla dessa risker med att skriva en bok av det här slaget ville jag göra det. Jag hoppas bara att du som läsare kommer ihåg mina ursäkter här i inledningen och att du får en nöjsam läsning. Gillis Herlitz

11

00 Bok Svenskar 1_3.indb 11

11-10-05 11.01.06


00 Bok Svenskar 1_3.indb 12

11-10-05 11.01.06


NÅGOT OM SVENSKEN I HISTORIEN Den moderna svensken började formas mot slutet av 1800-talet och omkring sekelskiftet år 1900. Sverige hade en efter europeiska mått mätt förhållandevis sen industrialisering, vilket innebar att omkring år 1900 var Sverige i det närmaste ett u-land i jämförelse med övriga Västeuropa. Vi låg långt efter i fråga om spädbarnsdödlighet, sjuklighet, kvinnors närvaro på arbetsmarknaden och i högre utbildning, sysselsättning och så vidare. Endast på en punkt låg Sverige i världstopp redan år 1900 och det var läs- och skrivkunnighet. Förmodligen berodde detta på folkskolereformen 1842 som sa att alla barn inte bara fick, utan måste gå i skola ett antal år. Därtill har vi katekesundervisningen som bedrivits i Sverige i många hundra år som en följd av reformationen på 1500-talet då ju språket i kyrkan blev svenska i stället för, som tidigare, latin. Mot slutet av 1800-talet tar urbaniseringen fart och stadsbefolkningen ökade dramatiskt under tiden fram till 1920. Inflyttningen till städerna berodde på nya ekonomiska vindar i samhället som talade om fabriker och industrier och en enorm framtidsoptimism. Man satte en väldig tilltro till tekniker och läkare och naturvetenskaperna över huvud taget. Frihet och utvecklingsoptimism kan gärna stå som nyckelord för stämningarna kring 13

00 Bok Svenskar 1_3.indb 13

11-10-05 11.01.06


sekelskiftet år 1900. Det var tekniken som skulle föra allting framåt. Man gjorde vetenskap av vardagen och mätte och rekommenderade inom i stort sett livets alla områden. Det gällde bostädernas utformning, det gällde hygienfrågor, det gällde ny syn på den klockbundna tiden. Allting var dock inte bara ljust och harmoniskt. Klyftorna ökade mycket snabbt i samhället mellan dem som hade och dem som inte hade. Proletariseringen tilltog liksom arbetarrörelsens kamp för bättre villkor. Kvinnoemancipationen tog fart och det rådde på det hela taget mitt i all optimism en social oro och en stark polarisering i samhället. Det fanns faktiskt till och med allvarliga rykten om en förestående revolution i Sverige efter första världskriget. En revolution liknande den ryska, eller kanske ett inbördeskrig mellan röd och vit som i Finland. Åren 1917–18 sågs hungersnöd och brödköer i Sverige. Det som dock kan vara av särskilt intresse i det här sammanhanget är att det runt sekelskiftet började växa fram en ny samhällsklass, medelklassen, eller borgare. De blev fler och fler i takt med expansionen av industrier och banker och affärsväsende och kom att bestämma mycket av de livsvärderingar, de normer och den moral som skulle gälla i samhället. De talade om rationalism, de talade om disciplin (egenkontroll), de talade om dygd och de talade om flit och ordningsamhet, de talade inte om sexualitet för det var förbjudet, de talade om kvinnlighetens ”rätta väsen”, de talade om rasbiologi och -hygien. Den borgerliga kvinnan var kring sekelskiftet år 1900 i första hand en hemmafru som tog hand om hemmet när maken tog hand om affärerna i det offentliga rummet. Den borgerliga kvinnan var i idealet madonnalik. Hon var eterisk, skör, klen, varmhjärtad, god och sjuklig. Helt andra egenskaper tillskrevs kvinnor från arbetarklassen. De 14

00 Bok Svenskar 1_3.indb 14

11-10-05 11.01.06


ansågs robusta och stryktåliga och, inte så sällan, som fresterskor. De borgerliga männen talade om mycket, och de gjorde mycket som har stor betydelse för hur vi svenskar uppfattar att vi är i dag. Borgargruppen hade ett stort behov av att profilera sig och visa egna symboler och tecken dels gentemot en, vad man ansåg, degenererad adel och dels mot en okultiverad arbetarklass. Att deras värderingar fick sådant genomslag kan förklaras bland annat genom att de var många men också genom att de hade tillträde till medierna, till skolorna och läroböckerna, de hade makt och pengar. Så var situationen i den tidiga industrialismen i Sverige. I dag, 2003, lever vi i vad som kallats informationssamhället. Det är någonting helt annat och jag tror att övergången från industrisamhälle till informationssamhälle i mångt och mycket är lika stor och uppfattas lika förvirrande som övergången från agrarsamhälle till industrisamhälle. Det går utanför bokens intentioner att i detalj diskutera vad informationssamhället innebär för värderingar, beteenden och livsmönster men några ord kan ändå sägas. Informationssamhället medför ökad snabbhet, risk för ytlighet, globalisering och gränsöverskridanden, sökande efter identiteter, frisläppthet, ingenting är omöjligt, livet är fullt av möjligheter, rastlöshet, stress, överproduktion av information och så vidare. En del av det nya samhället är den så kallade konsumismen som i korthet innebär att vi i dag inte endast konsumerar en vara utan tillsammans med varan konsumerar vi en livsstil. Med detta menar jag att vi genom att välja vissa varor framför andra berättar för omvärlden mera om oss själva än vad man gjorde för ungefär femtio år sedan. Det har blivit självklart att man får betala extra för en tröja av ett visst märke och att detta märke är fullt synligt 15

00 Bok Svenskar 1_3.indb 15

11-10-05 11.01.06


på tröjärmen. Människor köper i dag inte bara en osthyvel, utan den ska vara sportig eller åtminstone designad på något chic sätt. Affärerna är numera öppna i stort sett varje dag. I Uppsala såg vi till exempel 2002 att mellandagsrean startade redan på juldagen. För femtio år sedan var det otänkbart med någonting sådant. Det finns affärer som är öppna dygnet runt. Det är just därför man ibland ser svenska familjer som på söndagen sitter och funderar över om det ändå inte kanske kan finnas någonting man behöver. Mycket tid går åt till att fundera över vad man egentligen behöver. Det är nämligen inte så uppenbart längre. En lärare berättade att han inför påsken ville berätta för eleverna varför påskens olika dagar heter som de gör. Skärtorsdag, dymmelonsdag, fettisdagen i fastlagen, blåmåndag, långfredag. När han sa långfredag var det en pojke som såg bekymrad ut. ”Långfredag?”, sa han ”heter det inte långlördag?” Ett tecken i tiden. Vi är alltså med stormsteg på väg in i nya tider och vi kommer att se, och har redan sett, stora och små förändringar av svenskars sätt att vara, se på livet och omvärlden. I inledningen nämnde jag att den långa regeringstiden för det socialdemokratiska partiet har betytt mycket för alla svenskar, oavsett vilken politisk färg vi har. I grund och botten menar jag att det i, i stort sett, varje svensk finns en liten, liten socialdemokrat. På gott och ont. Under 1960- och 70-talen hände det dock någonting i Sverige, likaväl som i många andra länder. Studentrevolter, radikalisering, internationell solidaritet, ökade jämlikhetssträvanden och mycket mera. För den som inte levde under den här perioden vill jag bara framhålla att det minsann inte bara handlade om hasch, flower power och hippierörelse. Det fanns visserligen, men det fanns också en hel del politik. Min upp16

00 Bok Svenskar 1_3.indb 16

11-10-05 11.01.06


fattning är att en hel del av det vi i dag måhända betraktar som urgammalt svenskt egentligen härrör från den här tiden. Allt i en kultur är inte urgammalt.

17

00 Bok Svenskar 1_3.indb 17

11-10-05 11.01.06


00 Bok Svenskar 1_3.indb 18

11-10-05 11.01.06


Visst är det härligt att vara svensk. Att vara flitig, punktlig, tycka om barn, älska naturen, undvika konflikter och vilja vara ifred. Och allt det där andra som är så svenskt. Den här boken handlar om just det typiskt svenska. Det som är så självklart att vi inte ser det själva, men som människor från andra kulturer lägger märke till. Gillis Herlitz reflektioner är träffsäkra, roliga och målande. Men ibland stelnar skrattet och man blir pinsamt medveten om hur töntiga eller nästan korkade svenskar kan verka. Ur innehållet: - Svensken ur ett historiskt perspektiv - Våra svenska umgängesvanor - Arbetsmoral - Barnuppfostran - Svenskens förhållande till tid Gillis Herlitz är antropolog och etnolog. Han har lång praktisk erfarenhet av främmande kulturer och kulturmöten. Som Telespånare i Sveriges Radios populära programserie och uppskattad föreläsare ute i landet har Gillis Herlitz blivit en folkkär profil. Han är även författare till de kritikerrosade storsäljarna Kulturgrammatik och Socialgrammatik. Best.nr 47-09756-2 Tryck.nr 47-09756-2-00

9

789147 097562

9789147097562  

SVENSKAR Hur vi är och varför Liber Gillis Herlitz Hur vi är och varför ISBN 978-91-47-09756-2 © 2003 Författarna och Liber AB KOPIERINGSFÖR...