9789147110674

Omslag-Lärarbok BoB.indd 1

B R O A K R E Ä

N

L

Boken om Biologi

29/01/15 4:12 PM

Boken om Biologi Lärarboken – Det är jag som är Lovis!

Hans Persson Liber 1

4711067_Boken om Biologi Lararbokenk_Korr_3_anv2.indd 1

1/23/15 4:00 PM

Innehåll Välkommen till Boken om Biologi. 4 Varför börjar boken med en sortering? 5 Bokens byggstenar 6 Hur du använder Boken om Biologi 8 Boken om Biologi och läroplanen 11 Att göra experiment och systematiska undersökningar 14 Checklista när du gör experiment 16 Dokumentation 17 Vad behöver man för utrustning? 19 TANKAR OM BIOLOGI 20 Tankar om biologi 22 Varför heter läran om livet biologi? 24 Hur vet vi det vi vet idag? 26 Naturen berättar livets historia 28 Levande och inte levande 30 Biologisk mångfald – till varje pris? 30 Hur myllret av liv kan sorteras 32 Gör som forskarna – testa! 34 VÄXTER 36 Var finns det växter? 38 Växt–historia 40 Växter i konsten 42 Så här funkar blomväxtens delar 44 Hur vattnet ”pumpas” in i stammen 46 Träd 48 Hur man sorterar växter 50 Kul att känna igen blomväxter 52 Myter och sagor om växter 54 Hur växterna får barn 56 Växtens livscykel 58 Frukter och frön från hela världen 60 Växter som inte har blommor 62 Fotosyntesen 64 Växterna i vår vardag 66 Levande och döda växter 68 Kul att veta om växter 70 DJUR 72 Var finns det djur? 74 Hur ser djur ut? 76 Tankar om djur – förr och nu 78 Djurens släktträd 80 Skillnaden mellan växter och djur 82 Hur djuren ser ut inuti 84 Djurens fortplantning 86 Myter och sagor om djur 88 Däggdjur finns överallt 90 Varför försvann många djur? 92 Kattdjur – riktiga nattdjur 94 Fåglar 96 Kul att känna igen fåglar 98 Supersinnen 100 Fiskar 102 Hur sorterar man djuren? 104 Intervju med en spindel 106 Koll på spindlar 108

Kul att känna igen insekter 110 Kul att veta om djur 112 VARKEN VÄXTER ELLER DJUR 114 Bakterier är också levande 116 Så här funkar virus 118 Urdjur – en enda cell 118 Gigantiska och pyttesmå alger 120 Livets utveckling/Algblomning 122 Ingår svampen i ett nätverk? 124 Hur man gör ett experiment … där man kan lita på resultatet 126 Med bättre förstoringar tog forskningen fart 128 Lavar växer där inget annat liv finns 130 MÄNNISKAN OCH MÄNNISKOKROPPEN 132 Varifrån kommer människan? 134 Två celler blir en och delar sig sen 136 Hur ser kroppen ut utanpå? 138 Hur ser kroppen ut inuti? 140 Hur tänkte man om kroppen förr? 142 Vart allt tar vägen som vi äter 144 Varför måste vi andas? 146 Blodomloppet – kroppens transportsystem 148 Hjärtat är själva pumpen 150 Skelett, leder och muskler – kroppen stomme 152 Hjärnan är central för nervsystemet 154 Koll på våra sinnen 156 Örats delar 158 Våra vanligaste sjukdomar 160 Hälsa 162 Fakta och folktro om sjukdomar 164 Sex och samlevnad – massor av frågor 166 Hur ser könsorganen ut och hur funkar de? 168 Hur ser könsorganen ut och hur funkar de? 170 Mer om kroppen och knoppen 172 HÅLLBAR UTVECKLING 174 Vad menas med ekologi … och vad är ett ekosystem? 176 Näringskedjor och näringsvävar 178 Människan påverkar sampelet i naturen 180 Hållbar energi 182 Det får inte hända igen! 184 Odling förr och nu 186 Hållbart skogsbruk 188 Hållbar utveckling – mer än bara biologi 190 Tankar kring en flaska … och om framtiden 192 KOPIERINGSUNDERLAG 194 Extrafakta: Hur kan växten bli tyngre? 194 Begreppskort 195-197 Kroppen 198 En sång om matspjälkningen 199

3

4711067_Boken om Biologi Lararbokenk_Korr_3_anv2.indd 3

29/01/15 11:47 AM

Välkommen till Boken om Biologi.

Boken om Biologi är ett läromedel både för dig som är lärare och för dina elever. Den är en av böckerna i en serie där jag även är författare till Boken om NO 1–3 och Boken om Fysik och Kemi. Den senare liksom Boken om Biologi vänder sig till åk 4–6.

Boken om Fysik och Kemi, som kom ut första gången 2004, har fått ett mycket positivt mottagande och blivit omtyckt av både barn och vuxna.

När barnen i en klass i Stockholmstrakten skulle välja sina absoluta favoritböcker var den en av de utvalda titlarna. Det värmde mig som författare. Det var det bästa erkännande jag kunde tänka mig.

Här ligger Boken om Fysik och Kemi i mitten längst fram på favoritbokutställningen. Bredvid klassiker och tungviktare som Ocke nutta och Pillerill och Nisse hos frisören.

Boken fick också ett hedersomnämnande i Årets Läromedelsförfattarpris 2012 med motiveringen: Denna lilla röda pärla är en underbar faktabok, som rymmer både god textkvalité och ett mycket tilltalande bildspråk. Den ger eleverna ett lustfyllt möte med de här ämnena. Boken är både pedagogiskt genial och balanserad genom den begreppsstegring som går som en röd tråd genom boken. Barnen älskar den och de frågar ibland om de får ha den som bänkbok eller till och med ta hem den. Ett konkret exempel på bokens aktualitet ligger i hur den uppenbarligen påverkat det centrala innehållet i Lgr11 för NO-ämnena.

Med detta för ögonen har jag försökt göra Boken om Biologi i samma anda. Många lärare har efterfrågat en ”riktig biologibok för mellanstadiet” som verkligen behandlar det centrala innehållet för åk 4–6 i biologi och inte är stöpt i den gamla formen där Sveriges och Nordens natur behandlas i åk 4, Europa i åk 5 och Världen i åk 6. Det har därför varit en stor glädje att arbeta fram en riktig biologibok för mellanstadiet. Jag har försökt skapa ett läromedel som verkligen väcker nyfikenhet och intresse för naturvetenskap, som gör det osynliga synligt, det abstrakta konkret och som gör att du och dina elever uppfyller alla de krav som Lgr 11 ställer.

PS. Eftersom elever runt om i Sverige inte bara känner till mig från mina böcker utan även från framträdanden i tv och på webben (www.hanper.se) så händer det att barn vänder sig till mig med allehanda frågor om naturvetenskap. Här är ett helt autentiskt mejl som inte var helt lätt att svara på: Hej Hans Vi arbetar med Rymden i skolan och jag skulle behöva hjälp med en fråga. Jag undrar: Hur stort och vad är universum?

Tacksam för svar före torsdag.

Samira Där fick jag verkligen något att bita i. Men efter vad jag förstått så blev Samira nöjd med svaret.

Hälsningar från författaren

4

4711067_Boken om Biologi Lararbokenk_Korr_3_anv2.indd 4

1/23/15 4:00 PM

Varför börjar boken med en sortering?

Bokens första kapitel heter Tankar om biologi. På det allra första uppslaget ser vi människor av olika kön, från olika tider och kulturer som sitter och funderar kring en hög med olika saker från naturen. De har alla olika idéer om vad sakerna i högen är och hur de kan sorteras. Genom den upptakten vill vi lyfta fram att den kunskap vi i dag har om naturvetenskapliga fenomen är något som vuxit fram genom människors tankar och arbete under tidernas lopp – och att den kunskapen ständigt revideras vartefter forskare kommer på nya rön.

Att belysa naturvetenskapen ur ett historiskt perspektiv på detta sätt är helt i linje med vad kursplanerna i Lgr 11 föreskriver. Man får inte bara kunskaper i naturvetenskap utan också av och om naturvetenskap. Att lyfta fram hur man tänkte förr gör också att ingen elev behöver känna sig dum när han eller hon levererar sina hypoteser och förklaringar till de olika experimenten som förekommer i NO-undervisningen. När man får höra att ens egna tankar är helt i linje med de framstående grekiska filosofernas eller att det var just så de allra största genierna tänkte förr, ja då kan man ju istället känna sig riktigt smart!

För eleverna i dagens mångkulturella skola innebär det också att de får möta tankar om saker och ting från alla tider och från jordens alla hörn. Framstående tänkare från olika kulturer träder fram och skildras på ett positivt sätt. Detta kan ge både elever och lärare med annat ursprung än det västeuropeiska en känsla av att de blir sedda.

Det historiska perspektivet ger dig som lärare stora möjligheter till spännande kopplingar mellan NO- och SO-ämnena.

Eftersom biologi betyder läran om det levande så innehåller det första kapitlet grundläggande fakta om vad som menas med levande och icke levande. Det finns också några uppslag som tar upp den viktiga frågan om hur vi vet det vi vet idag.

Genom en inzoomning från det allra största till det allra minsta introducerar vi också atomer och molekyler som eleverna behöver veta något om för att få ut så mycket som möjligt av biologiundervisningen.

De första lärar- och elevreaktionerna jag fick angående boken var ett rungande tummen upp! Samt Ohhh, vad snygg den är!

5

4711067_Boken om Biologi Lararbokenk_Korr_3_anv2.indd 5

1/23/15 4:00 PM

Bokens byggstenar Boken om Biologi är en faktabok som rymmer texter och inspirerande bilder som väcker nyfikenhet och förklarar olika naturvetenskapliga fenomen.

Bokens sex kapitel ansluter helt och hållet till tankarna bakom och innehållet i Lgr 11 vad gäller syfte, de tre förmågorna i NO, centralt innehåll och kunskapskraven.

Många kapitel i grundboken börjar med ett uppslag som ger en glimt av helheten och en översikt till det som avsnittet handlar om. På detta och de följande uppslagen introduceras, i text och bild, de grundläggande begrepp som eleverna behöver för att uppfylla kraven i läroplanen. Den elevnära tonen i texten och bildvalet är menad både att väcka intresse, men också att få eleverna att vilja veta mer om sig själv och sin omvärld. Glöm inte heller att det är viktiga saker det handlar om! Alltifrån vår hälsa till viktiga ord och begrepp som alla vi behöver känna till för att kunna hänga med i diskussioner om kretslopp och miljöfrågor. Det är ett lärande som tar sikte mot en hållbar utveckling.

Lovis, den glada filur som står med olika djur kravlande i pälsen och en blomkvast i tassen på bokens omslag, dyker upp här och var i boken för att kommentera innehållet. Lovis fungerar lite som en lekfull guide in i biologins myllrande värld.

Enkla experiment Eftersom en av de tre förmågorna som lyfts fram i syftestexten i Lgr 11 är att genomföra systematiska undersökningar i biologi/fysik/kemi, så finns det experiment insprängda lite här och var i grundbokens kapitel, sammanlagt 22 stycken. Man behöver inte göra dem, texten bär ändå. Men de är enkla att göra och kräver ingen dyr och komplicerad utrustning.

De kan göras i klassrummet eller hemma. Boken innehåller också, precis som Boken om Fysik och Kemi, ett antal enkla Pröva - uppgifter. En ”steg–för– steg–lektion” i hur man gör ett vetenskapligt riktigt experiment finns på s. 22.

Förklaringar till experimenten finns längst bak i grundboken (s. 166–167). Somliga kan naturligtvis ha synpunkter på att lösningarna står i elevernas bok. Vi har valt att lyssna på de lärare som vill ha dem med. Alternativet, att inte ha med förklaringarna, skulle lämna elever och lärare i sticket. Man behöver få bekräftelse på resultatet.

Vill ni göra fler experiment finns det hänvisningar här i Lärarboken till sådana i Försök med Biologi. För dig som vill ha ännu mer finns även Försök med NO 1-3 med massor av enkla experiment, en hel del i biologi.

6

4711067_Boken om Biologi Lararbokenk_Korr_3_anv2.indd 6

1/23/15 4:00 PM

Historiska uppslag Många kapitel innehåller sidor som ser ut som om de vore tagna ur ett gammalt fotoalbum.

De innehåller en lite mer berättande text som ger historisk bakgrund till det som tas upp i kapitlet. Ofta är det exempel på hur biologi har varit en del av vår vardag i alla tider och vad folk i olika delar av världen trott och tänkt om det som ryms inom biologin. Denna typ av sidor förekommer även i Boken om Fysik och Kemi och har visat sig vara mycket omtyckta både av elever och lärare. Den typ av stoff som behandlas har också skrivits fram mycket tydligt i Lgr 11 under huvud-rubriken Biologin och världsbilden. På de historiska uppslagen hittar du konkreta exempel på det som i det centrala innehållet är uttryckt så här: – Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.

– Olika sätt att beskriva och förklara naturen med hjälp av naturvetenskap och olika estetiska uttrycksformer, till exempel skönlitteratur, myter och konst.

Register Jag brukar hävda att en av de stora skillnaderna mellan att använda resurser från internet som läromedel och att använda en lärobok, t.ex. Boken om Biologi, är att en bok har en början och ett slut. Du går inte vilse bland myriader av powerpoints och PDF:er. Du vet vem som är upphovsman till boken och att den är granskad och ansluter till läroplanen.

Du kan i fallet med Boken om Biologi lita på att den är skriven av en person med lång erfarenhet av undervisning och som dessutom varit med i arbetet med Lgr 11. Och du kan enkelt hitta exakt det du letar efter. Därför finns det ett register i slutet av boken.

7

4711067_Boken om Biologi Lararbokenk_Korr_3_anv2.indd 7

1/23/15 4:00 PM

Hur du använder Boken om Biologi Lärarboken

Lärarboken ger många konkreta tips och idéer om hur du och klassen kan arbeta med Boken om Biologi. Här finns också gott om extra fakta och förslag på enkla experiment.

Syfte med uppslaget Hjälper dig att förstå syftet med det aktuella uppslaget, så du vet vad som är kärnan i varje uppslag.

Så här funkar blomväxtens delar Syfte med uppslaget

– Att lära sig namnen på växternas delar samt att få insikt i delarnas funktion.

Lgr 11

Lgr 11 – Koppling till styrdokumenten Här hittar du vilken eller vilka av Lgr 11:s tre förmågor i NO som speciellt utvecklas i arbetet med uppslaget, samt vilka kunskapskrav som behandlas. Du får också information om vad ur det centrala innehållet för åk 4–6 biologi som uppslaget behandlar.

Ord och begrepp Är en lista med centrala ord och begrepp ur texten på varje uppslag. En del behöver kanske synliggöras lite extra, förklaras och belysas flera gånger. De kan också exponeras på en lista någonstans i klassrummet som Viktiga ord eller användas för att summera ett uppslag.

Uppslaget ger eleverna möjlighet att utveckla förmågan att använda biologiska begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband… De kunskapskrav som du kan bedöma elevernas kunskaper mot är Eleven beskriver … biologiska sammanhang med hjälp av exempel och grundläggande begrepp samt Eleven beskriver och … gör enkla kopplingar till organismers liv och ekologiska samband.

Det här centrala innehållet biologi för åk 4–6 tas upp: – Ekosystemtjänster, till exempel … pollinering …

– Djurs, växters och andra organismers liv – Samband mellan organismer och den icke levande miljön.

– Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.

Ord och begrepp Växtens delar: stjälk, stam, foderblad, kronblad, knopp, rottrådar, kärl.

Delarnas funktion: näring, föröka sig, nektar, pollineringen, han–del, hon–del. Övriga ord och begrepp som kan behöva förklaras: fotosyntes, byggstenar från luften, löser sig, regnbågens alla färger.

Så här kan du arbeta med uppslaget En ände att börja i Innan ni fördjupar er i blommans delar så rekommenderar jag varmt följande uppdrag. Be eleverna bygga en blomma. Antingen får eleverna göra det hemma eller så samlar ni på er lämpligt byggnadsmaterial och gör det i klassrummet.

Elevernas idéer om hur blommans delar ser ut, visar vilken förförståelse de har. Dessa idéer är ett mycket lämpligt avstamp för lärande i biologi. Gör en liten utställning och låt eleverna berätta om sina blommor innan ni fördjupar er i uppslaget.

Diskutera Utgå från bilden på s. 25. Rita gärna en bild av ett träd på tavlan med trädkronan färglagd grön.

Betona att det som behövs HÄR UPPE finns HÄR NERE. Hur går det till när växten ser till att det som finns där nere hamnar där uppe? Vilket mysterium!

Att fundera över. Varför kallas ibland bladen för ”växtens fabrik”?

Fakta Rotvälta. Ibland orkar inte rötterna hålla trädet på plats. När det brakar omkull så kallas det för en rotvälta. ”Lek inte under roten!”, sa alltid min far som var uppväxt i en skogshuggarfamilj. När han var barn fick han höra fasansfulla berättelser om rotvältor som VÄLT TILLBAKA och hur människor blivit ihjälklämda.

Att göra Lös salt i vatten.

Om någon inte har förstått vad som menas med en lösning, kan man stjälpa ned några skedar salt i ett glas med vatten och röra om. Det ser ut som om saltet försvinner. Men om man smakar på vattnet så är det salt. Vattenmolekylerna och saltmolekylerna är blandade huller om buller så att man inte kan se vad som är vad i glaset. Saltet har löst sig i vattnet.

Så är det också med d behöver DÄR UPPE m Saltmolekylerna är lö i rören i stammen. Om järn, är det inte skiftn stammen utan järnat

Färga en blomma Här är ett enkelt exp transporten i stjälken Du behöver: en ljus b eller tulpan), hushålls glasburk, vatten, sax Fyll glasburken till hä Färga vattnet med ca Sätt ned en vit blomm nedersta av stjälken u Ställ blomman där de drygt ett dygn.

Rita hur det blev. (Blo ledningarna i stjälken

En folder. Man kan m folder som handlar o

8

Faktaboken (elevernas grundbok)

Så här ser elevernas egen faktabok ut (grundbok). Lärarboken som du håller i din hand hjälper dig som lärare att få ut maximalt av lärandet i ditt arbete med klassen.

8

4711067_Boken om Biologi Lararbokenk_Korr_3_anv2.indd 8

1/23/15 4:00 PM

en bild av glagd grön.

E finns HÄR till att det som et mysterium! and bladen för

ålla trädet på s det för en alltid min far milj. När han ättelser om hur människor

menas med en kedar salt i ett ut som om ar på vattnet så tmolekylerna an inte kan se t sig i vattnet.

Så här kan du arbeta med uppslaget Här får du metodiska tips till din planering av arbetet med Boken om Biologi. Och du hittar olika exempel på hur undervisningen kan se ut: • Hur kan man introducera uppslaget?

• Vad behöver man veta innan man sätter igång?

• Finns det mer fakta som kan lyfta innehållet?

• Hur lyfter man lärandet i samband med experimentet?

• Finns det fler experiment?

• Hur kan jag bedöma elevernas kunskaper mot innehållet på uppslaget?

Eftersom det finns flera olika ingångar och exempel på arbetssätt och arbetsformer, hoppas vi att det blir lättare att hitta något som passar just dig och dina elever.

Vik ett A4–papper på längden och klipp 4 flikar som bilden visar. Rita en stor bild av en växt på den högra sidan inuti foldern. På de 4 flikarna ska namnet på växtens delar stå på utsidan och fakta om växtdelen på insidan av fliken.

Så är det också med de molekyler som växten behöver DÄR UPPE men som finns DÄR NERE. Saltmolekylerna är lösta i vattnet som transporteras i rören i stammen. Om bladen skulle behöva ämnet järn, är det inte skiftnycklar som spolas fram genom stammen utan järnatomer lösta i vattnet.

Färga en blomma Här är ett enkelt experiment som synliggör transporten i stjälken.

Du behöver: en ljus blomma (t.ex. nejlika, ros eller tulpan), hushållsfärg (röd eller grön), en vid glasburk, vatten, sax Fyll glasburken till hälften med vatten.

Färga vattnet med ca 20 droppar hushållsfärg.

Sätt ned en vit blomma i burken och klipp av det nedersta av stjälken under vattenytan.

Ställ blomman där det är ljust och varmt. Vänta drygt ett dygn.

Rita hur det blev. (Blomman färgas och man kan se ledningarna i stjälken om man skär i den.)

En folder. Man kan mycket enkelt göra en liten fiffig folder som handlar om växtens delar.

Rottrådar. För att visa hur rottrådarna ser ut kan man lägga solrosfrön och några bönor i blött hushållspapper och täcka över dem med folie. Efter några dagar har fröna och bönorna grott och på de rötter som bildats kan man se rottrådarna med blotta ögat, eller varför inte med lupp eller USB–mikroskop.

Läs mer om detta på nästa uppslag.

En ände att sluta i Låt eleverna ta fram blommorna som de byggde innan ni började arbeta med uppslaget. Fråga dem om det är något de skulle vilja ändra nu när de arbetat med växtens delar. Låt dem göra förändringarna och sedan berätta vad de olika delarna har för funktion.

Arbetsboken

Boktips Hänvisningar till avsnitt eller sidor i andra böcker som helt ansluter till varje uppslag i Boken om Biologi.

Länktips

Så här funkar växtens delar, s. 14.

Under denna rubrik ger vi i vissa fall rekommendationer och tips om var man kan hitta filmklipp och annat som ger stöd och variation till undervisningen.

Boktips Persson, H: Nyfiken på naturvetenskap.

Almqvist & Wiksell/Liber

Länktips Bygg en blomma: www.hanper.se

9

Arbetsboken

Så här ser Arbetsboken till Boken om Biologi ut. Ett färgsprakande häfte med uppgifter där eleverna får arbeta på egen hand med innehållet från grundboken.

Boken inleds med ett uppslag där Lovis ger sina läs-knep. Här får eleverna lära sig hur de kan arbeta med texten i grundboken på ett sätt som främjar förståelse av textens innehåll.

9

4711067_Boken om Biologi Lararbokenk_Korr_3_anv2.indd 9

1/23/15 4:00 PM

Försök med Biologi

Här hittar du fler enkla experiment och användbara förklaringar till din undervisning i biologi för åk 4–6. På vänstersidan på varje uppslag finns, precis som i alla de andra böckerna i Försökserien, ett kopieringsunderlag för experimentet. Högersidan är en lärarsida med tips, förklaringar och metodik.

Boken har inte riktigt samma kapitelindelning som Boken om Biologi utan är indelad i fyra kapitel: 1) Växter, 2) Djur, 3) Människokroppen och 4) Kretslopp.

Nyfiken på naturvetenskap

Nyfiken på naturvetenskap belönades år 2000 med Carl von Linne´-plaketten som bästa fackbok för barn eller ungdomar.

Inte illa för ett läromedel att få ett sånt pris! Juryns motivering: Här presenteras och levandegörs uppfinningar, upptäckter och naturvetenskapliga idéer och synsätt genom historien. Detta görs med stort engagemang, skicklighet, humor och med en härlig syn på läsaren som kunnig, aktiv och tänkande. Den löpande texten samverkar med textrutor, bildtexter, nya och gamla foton och teckningar så att ”Nyfiken på naturvetenskap” blir en bok för alla. För vem vill inte veta mer om elektriska strumpor, åskmaskiner, lock för öronen och Big Bang?!

Prylarna (utrustningen till experimenten) Till de enkla, vardagsnära och naturvetenskapliga experimenten som ingår i Boken om Biologi behöver du en del utrustning. Se s. 19 i Lärarboken för mer information.

Andra böcker

Det är alltid bra att som lärare eller lärarlag samla på sig en bank med böcker till fördjupning och breddning av innehållet. Kanske behöver du läsa lite mer om bedömning, naturvetenskapens historia eller annan didaktik. Säkert behövs det bredvidläsningsböcker till eleverna om växter och djur från hela världen eller spännande historier om fossiler, dinosaurier och forskare. Du hittar några förslag under rubriken boktips som finns till varje uppslag.

Digitalt stöd

Boken om Biologi Grundbok finns även som Onlinebok.

På hemsidan www.hanper.se finns många av bokens experiment som filmklipp. Det finns också en gratis-app som heter Perssonsexperiment med dessa filmklipp.

10

4711067_Boken om Biologi Lararbokenk_Korr_3_anv2.indd 10

1/23/15 4:00 PM

Boken om Biologi och läroplanen Boken om Biologi är helt och hållet formad efter riktlinjerna i Lgr 11. Det är, som sagts tidigare, en riktig Biologibok och inte en OÄ-bok där man läser lite om Sveriges och Nordens djur och natur i fyran och sedan betar av Europa i femman och Världen i sexan. Det finns nämligen en tradition att arbeta med biologin på detta sätt på mellanstadiet. Boken om Biologi är istället formad för att möta det centrala innehållet och kunskapskraven för ämnet biologi som det är uttryckt i Lgr 11.

Där delar av biologiämnet har haft en given plats i undervisningen på låg- och mellanstadiet (växter, djur och människokroppen) har det ju inte varit på samma sätt med fysiken och kemin. Där andra ämnen som svenska, SO eller matematik hade ett stabilt fäste på schemat fick kemin och fysiken inte riktigt samma utrymme i den dagliga undervisningen. En i allra högsta grad bidragande orsak till att det kommit att se annorlunda ut på senare år är de stora förändringar som Lgr 11 inneburit. Bara det att det finns centralt innehåll och kunskapskrav för både åk 1–3 och 4–6 har gjort det mycket mer angeläget att undervisa i alla NO-ämnena redan på lågstadiet. Detta har naturligt nog fått till följd att ribban höjts en hel del för mellanstadiet.

Det centrala innehållet och kunskapskraven finns i läroplanens kursplaner. De tre NOämnena fysik, kemi och biologi har varsin kursplan. I dessa tre kursplaner finns kursplanen för NO åk 1–3 och kursplanen i ämnena fysik, kemi respektive biologi för åk 4–6 och åk 7–9.

Tre förmågor att utveckla

I den inledande syftes-texten i kursplanen anges att eleverna genom undervisningen i biologi ges förutsättningar att utveckla förmågan att: – använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

– genomföra systematiska undersökningar i biologi, och – använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

Liknande texter finns för fysiken och kemin och naturligtvis är det samma tre förmågor som ska utvecklas, men med lite olika ämnesinnehåll.

Här i lärarboken till Boken om Biologi kommer du hitta vilken förmåga som är i fokus vid respektive uppslag. Lägg märke till att kursplanerna i NO-ämnena anger att det är TRE förmågor, varken mer eller mindre, som ska utvecklas. I flödesschemat på nästa sida får du en bild av hur progressionen av de tre förmågorna är menade att utvecklas från åk 1–9.

Texten är hämtad från kursplanerna och det mycket användbara kommentarmaterialet som finns till varje ämne.

I kursplanerna, som är del av Lgr 11 (www.skolverket.se), finns det tydligt beskrivet ett centralt innehåll för biologiämnet åk 4–6. I den texten hittar du många av de rubriker som valts för kapitlen i Boken om Biologi.

På s. 2–3 finns Grund bokens innehåll beskrivet och där ser du att Boken om Biologi är indelad i sex kapitel som fångar in det centrala innehållet från Lgr 11. Boken är inte skriven med ett NO-perspektiv som Boken om NO 1–3 eftersom det centrala innehållet för åk 4–6 är uppdelad i ämnena fysik, kemi och biologi. I Lärarboken inleds varje kapitel med en introduktion som beskriver kapitlets innehåll i förhållande till läroplanen. Du får i denna inledning hjälp med några frågor som sammanfattar vad eleverna bör kunna då ni arbetat med kapitlet. Där finns också en matris som du kan bedöma elevernas kunskaper mot.

11

4711067_Boken om Biologi Lararbokenk_Korr_3_anv2.indd 11

1/23/15 4:00 PM

s. 164–165

Tankar kring en flaska … och om framtiden

Hållbar utveckling

Tankar kring en flaska I alla tider har vi människor haft funderingar om växter och djur.

Runt den här flaskan med en instängd växt sitter människor från olika tider och världsdelar. Var och en har sina tankar om hur det funkar därinne.

Växten växer och blir större och större. Men varför ökar den i vikt? Varifrån kommer viktökningen?

Syfte med uppslaget

1. För familjen i stenåldersgrottan är det

livsviktigt att veta vilka växter som går att äta.

Vilka är giftiga? Vilka kan användas för att tillverka saker av?

– Att låta fyra personer från olika tider fundera över ett enkelt experiment.

– Att ge en bild av hur kunskapen om biologi och eksosystem har förändrats genom upptäckter inom naturvetenskap.

– Att ge en positiv framtidsbild.

Lgr 11

Uppslaget ger eleverna möjlighet att utveckla förmågan att använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning … samt att använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband … De kunskapskrav som du kan bedöma elevernas kunskaper mot är Eleven diskuterar aktuella samhällsfrågor och valsituationer som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att granska och värdera argument utifrån något perspektiv och ge motiveringar till sina ställningstaganden. När eleven söker naturvetenskaplig information deltar eleven i diskussioner om informationens trovärdighet. Informationen beskriver eleven sedan för andra. Eleven beskriver livets utveckling och andra biologiska sammanhang med hjälp av exempel och grundläggande begrepp. Eleven beskriver och ger exempel på människors beroende av och påverkan på naturen och gör kopplingar till organismers liv och ekologiska samband. Dessutom berättar eleven om naturvetenskapens utveckling genom att ge exempel på några viktiga upptäckter.

Centralt innehåll: – Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling.

– Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.

– Ekosystem i närmiljön och några arter som lever där, samt vilka samband som finns mellan dem.

Samband mellan organismer och den icke levande miljön.

– Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.

– Olika sätt att beskriva och förklara naturen med hjälp av naturvetenskap och olika estetiska uttrycksformer, till exempel skönlitteratur, myter och konst.

– Undrar om den går att äta? Den liknar den där växten med de goda bären.

2. Mannen från Grekland lever i

en mycket senare tid än stenåldersfamiljen. Vid den tid som han lever har vetenskapsmännen en teori om att allting består av blandningar av fyra element. Han tittar också mycket noga på växten för att se om den går att använda som medicin.

– Finns alla fyra elementen därinne så kan den nog fortsätta att växa. Om Gud vill.

164

Ord och begrepp

Grekland, van Helmont vetenskapsman, teori, element, slutsats, kaos, mikroskop ånga, gas, syre, koldioxid, fotosyntes, bränsle, byggmaterial, mikroorganism krylla, planet, viktökning, rymdfärd

Så här kan du arbeta med uppslaget

Det sista uppslaget rimmar med det första uppslaget i Grundboken, s. 4–5. Men här kan vi använda oss av allt de vi lärt oss i Boken om Biologi för att förklara var viktökningen kommer ifrån.

Diskutera Att fundera över utifrån texten: 1) Stenåldersmannen Vilka växter går att äta?

Vilka växter åt man på stenåldern?

Vilka växter är giftiga?

Vad är det för goda bär han tänker på?

Vilka saker kan man tillverka av material från växter?

192

4711067_Boken om Biologi Lararbokenk_Korr_3_anv2.indd 192

1/23/15 4:03 PM

Hållbar utveckling

3. Här sitter belgaren Jan Baptiste van Hel-

mont (1577–1644) och klurar. Han vill ta reda på hur det går till när växten växer och blir tyngre. Varifrån kommer viktökningen?

Han är helt övertygad om att jorden inne i flaskan måste minska i vikt. Men hur mycket han än väger så visar det sig att själva jorden i flaskan inte minskar i vikt. Då blir hans slutsats att viktökningen kommer från vattnet.

– Det f inns säkert några slags ångor också som man inte kan se. De döper jag till gaser. Det är ju det grekiska ordet för kaos.

Knyt ihop innan ni går vidare Då detta var det sista uppslaget på kapitlet, kan det vara bra att summera elevernas kunskaper kring de inledande frågorna (Lärarboken s. 174): • Vad menas med hållbar utveckling?

• Vad är ekologi och vad menas med ekosystem?

• Vad är en näringskedja och vad är en näringsväv?

• Hur påverkas miljön av föroreningar?

• Vad är det för skillnad och likhet om du jämför fiske och odling förr och nu?

• På vilket sätt är skogen viktig för Sverige?

• Hur kan framtidens teknik ge nya möjligheter?

4. Här sitter en människa som ska med på den

första rymdfärden till Mars. Nuförtiden vet vi att växter med hjälp av fotosyntesen tillverkar sitt eget bränsle och byggmaterial av vattnet och koldioxiden. Tack vare mikroskopen kan vi se de små mikroorganismerna som kryllar omkring därinne också. De behöver syret och ser till att växten får koldioxid till växten.

Arbetsboken

Tankar kring en flaska, s. 71.

– Allt det här måste vi tänka på om vi ska få det att fungera på Mars. Viktökningen kommer från gasen vi andas ut som heter koldioxid och så från vattnet. Men det är solen som är själva motorn. Så kommer det också att vara på planeten Mars.

Boktips

Persson, H: Nyfiken på naturvetenskap, kapitel 1. Almqvist & Wiksell/Liber.

165

Länktips

2) Greken Vad menas med en teori?

Vilka var de fyra elementen?

Vilka växter kan man använda som medicin?

Vad menar han med ”Om Gud vill”?

3) van Helmont Varför tror han att jorden måste minska i vikt?

Notera att han undersöker genom att väga och sitter inte bara och filosoferar som greken.

Varför trodde han att det var vattnet som gjorde viktökningen?

Var han nära att komma på det rätta svaret?

4) Rymdfararen Hur kan man förklara viktökningen med fotosyntesen?

Kan man se koldioxiden med ett mikroskop?

Vad är det för mikroorganismer man ser med mikroskopet?

Varifrån kommer syret i flaskan?

Alltså: Hur kan vattnet och syret göra att växten ökar i vikt?

Bygg ett ekosystem i miniatyr: http://www.bioresurs.uu.se/bilagan/pdf/Bi_lagan_1_2009_odla.pdf

Fakta Hur kan växten bli tyngre? Förklaring finns på nästa sida i lärarboken.

193

4711067_Boken om Biologi Lararbokenk_Korr_3_anv2.indd 193

1/23/15 4:03 PM

Kopieringsunderlag På de följande sidorna finns några användbara underlag för kopiering.

Extrafakta: Hur kan växten bli tyngre?

En fråga som har sysselsatt många forskare genom tiderna är hur det går till när en växt ökar i vikt. De har funderat över hur det kan komma sig att ett litet frö som bara väger några gram, efter ett antal år kan växa upp till en hel planta som väger flera kilo.

En vanlig teori var att viktökningen kom från jorden. Visst låter det rimligt? Man tänkte att växtens rötter sträckte sig ner och liksom sög musten (vad det nu är) ur jorden, så att den minskade i vikt. Mängder av experiment gjordes för att visa att det var så och att jorden därför minskade i vikt. Men hur noggrant man än vägde visade det sig att denna teori var fel.

När vetenskapsmännen började använda mikroskop och titta riktigt noga på blad från olika växter såg de att bladen hade små hål eller öppningar. Läppceller kallades de eftersom de såg ut som små munnar. När forskarna också började förstå att ämnen kan finnas i gasform och att det fanns olika gaser, började de kunna lägga ihop pusslet.

Tidigare hade grekerna hävdat att luften inte gick att dela på. Men det visade sig att luften är en blandning av många gaser. Bland annat den gas som växten behöver för att växa. Den gas som passerar in genom öppningarna i bladet. Den gasen heter koldioxid.

När man undersökte vad som hände i bladet, visade det sig att en annan gas också passerade ut genom öppningarna. Den gasen heter syre. Aha! Från början fanns inget syre atmosfären på jorden. Men när liv uppstod i vattnet började en massa växter tillverka syre.

Det här syret kunde djuren i vattnet använda. Sedan började det växa växter på land och det syre som landväxterna tillverkade hamnade i luften, där det inte fanns syre förut. Nu kunde djur även leva på land.

Inne i fröet finns ett lager med näring som räcker för att växten ska komma upp ur jorden och veckla ut några blad. Så fort bladen är utvecklade så sätter fotosyntesen igång.

Då tillverkas växten själv den näring och det byggnadsmaterial den behöver för att kunna växa, och växa, och växa! Från en pytteliten kärna har det efter ett hundratal år blivit ett stort träd.

En av Wolfgangs ­flaskor på Gråboskolan, ­Gotland.

194

4711067_Boken om Biologi Lararbokenk_Korr_3_anv2.indd 194

1/23/15 4:03 PM

Begreppskort Med hjälp av begreppskorten kan du jobba med de centrala begreppen inom biologin (och de andra NO-ämnena med förstås). Kopiera, förstora och klipp ut korten i så många uppsättningar som du tycker kan vara lämpligt. Det kan vara en bra idé att plasta in korten (innan du klipper) så de håller bättre.

De ord som förekommer på kopieringsmallen på s. 196–197 förekommer i flera av grundbokens kapitel. Hittar du fler viktiga ord och begrepp i boken så är det naturligtvis enkelt att göra fler kort.

Tillsammans, i små grupper eller enskilt arbete Lägg ut orden på ett bord och låt eleverna komma med förslag på hur de olika orden hör ihop. Använd pilar och plustecken för att visa relationerna mellan orden. Diskutera tillsammans eller låt eleverna själva bygga samband mellan de olika orden med hjälp av pilarna.

Atom

R Molekyl R

Cell

R Organ R Organism

Livscykel Växt Pollinering

Frö Befruktning

Koldioxid +

Vatten

+

Solljus

R Druvsocker +

Syre

Lägg ut några av korten och fundera över ”Vilket ska bort?”.

Under rubriken Knyt ihop innan ni går vidare finns till några kapitel, fler förslag på hur du kan använda begreppskort.

195

4711067_Boken om Biologi Lararbokenk_Korr_3_anv2.indd 195

1/23/15 4:03 PM

196

4711067_Boken om Biologi Lararbokenk_Korr_3_anv2.indd 196

1/23/15 4:03 PM

Konsument

Näringsväv

Växt

Organism

Blomma

Växthuseffekten

Organ

Frö

Pollen

Stam

Atomer

Nedbrytning Näringskedja Ekosystem

Producent

Klorofyll

Blad

Art

Ekosystemtjänster

Ekologi

Koldioxid

Rot

Cell

Symbios

Ekosystem

Yttre Befruktning

Inre Befruktning

Ägg

Spermie

197

4711067_Boken om Biologi Lararbokenk_Korr_3_anv2.indd 197

1/23/15 4:03 PM

Energi

Vatten

Lever

Svalg

Magsaft

Livscykel

Druvsocker

Mun

Tunntarm

Gallblåsa

Virus

Blindtarm

Tarmludd

Alger

Fotosyntes

Infektion

Magsäck

Tjocktarm

Plankton

Energi

Bakterier

Tolvfingertarm

Ändtarm

Matstrupe

Solljus

Kroppen

198

4711067_Boken om Biologi Lararbokenk_Korr_3_anv2.indd 198

1/23/15 4:03 PM

En sång om matspjälkningsapparaten (Persson)

I munnen tuggar tänderna så maten går i kras Kolhydrater spjälkas av enzymet amylas En liter saliv per dygn Alltså en liter spott Gör att käket glider bättre Ner i halsen och inte är för torrt Genom matstrupen till magsäcken som i ett långt rör Nu ska proteinerna spjälkas, det är det pepsinet som gör Utan saltsyran skulle det inte alls gå bra och väggen där i säcken knådar maten till en smidig smet Och efter detta syrebad och muskelmassage så är tolvfingertarmen nästa passage Där tillsätts lite galla som ska hjälpa till att Finfördela fett Också bukspottkörteln sprutar ut enzymer Ja, en redig skvätt Stora molekyler blir så små molekyler Så dom kommer genom tarmens vägg Ifrån morgon och till kväll Blodet ska sen föra från din fot och till ditt öra Bränsle och byggnadsmaterial /: till varenda liten cell:/ Blodet finns i ludd och veck som tunntarmen har Efter fem meters transport så är det bara sopor kvar Tjocktarmen suger åt sig vatten i all hast Så avföringen i ändtarmen blir riktigt fin och fast Här hittar du musiken till ”En sång om matspjälkningsapparaten”. http://hanper.se/video/biologi/manniskokroppen/ Bilderna i bildspelet är gjorda av Sara-Maria Stenskepps elever.

199

4711067_Boken om Biologi Lararbokenk_Korr_3_anv2.indd 199

1/23/15 4:03 PM

Litteraturlista Fler titlar av Hans Persson Boken om NO 1–3 Liber Boken om NO 1–3 Arbetsbok 1 Liber Boken om NO 1–3 Arbetsbok 2 Liber Försök med NO 1–3 Liber Försök med Fysik Liber Försök med Kemi Liber Försök med Biologi Liber Försök med Matematik Liber Nyfiken på naturvetenskap Liber Boken om Fysik och Kemi Liber Boken om Fysik och Kemi, Arbetsboken Liber Boken om Fysik och Kemi, Lärarboken Liber Tummen upp! NO Kartläggning åk 3 Liber Tummen upp! NO Kartläggning åk 4–6 Liber Tummen upp! Teknik Kartläggning åk 3 Liber Att bygga begrepp SU-förlag Russinhissen Hands-On Science Text AB Teknikgrytan Hands-On Science Text AB Inspirerande fysik och kemi Science and music AB

Länktips

www.hanper.se http://www2.fysik.org/ www.bioresurs.uu.se http://www.krc.su.se/ http://www.teknikochnatur.se/ www.hsr.se www.Tekniskamuseet.se http://apps.exploratorium.edu/10cool/index.php?cmd=browse&category=12 http://www.nsta.org/publications/blickspicks.aspx

Användbara appar

Perssonsexperiment (Appstore och Google play)

200

4711067_Boken om Biologi Lararbokenk_Korr_3_anv2.indd 200

1/23/15 4:03 PM

ISBN 978-91-47-11067-4 © 2015 Hans Persson och Liber AB REDAKTÖRER:

Birgitta Fröberg, Maria Granler, Mats Juhlin Lotta Rennéus ILLUSTRATÖR: Jonas Burman BILDREDAKTÖR: Marie Olsson FAKTOR: Eva Runeberg-Påhlman OMSLAG: Jonas Burman och Lotta Rennéus FROMGIVARE:

Bildförteckning 42, 43 Shutterstock 113 SPL/IBL bildbyrå Foton på textbokens sidor, se bildförteckning i Boken om Biologi. Övriga foton Hans Persson

Första upplagan 1 REPRO:

Integra Software Services, Indien

TRYCK:

Esser Druck, Tyskland 2015

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden.

BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Undantag Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade med Kopiering tillåten. Kopiering får dock endast ske till eleverna på den egna skolan, och kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet.

Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn: 08-690 90 00

2

4711067_Boken om Biologi Lararbokenk_Korr_3_anv2.indd 2

30/01/15 1:52 PM

Boken om Biologi

LÄRARBOKEN Lärarboken ger många konkreta tips och idéer om hur du och klassen kan arbeta med Boken om Biologi. Till varje kapitel finns förslag på aktiviteter och experiment som förstärker innehållet i grundbokens texter. Du får också hjälp med hur de kan planera undervisningen så att den blir bedömningsbar och ger eleverna möjlighet att utveckla de tre förmågorna i NO. Hans Persson är lärare och lärarfortbildare och en högt uppskattad föreläsare runt om i landet. Han har tilldelats flera priser och 2014 fick han Lärkanpriset för att han ”har en unik förmåga att med vardagsnära experiment och inspirerande texter sprida kunskaper och självförtroende för de naturvetenskapliga ämnena och matematikämnet bland elever och lärare”.

Hans Persson Lärarfortbildare och NO-inspiratör Vad betyder orden?

ANDRA UPPLAGAN

BOKEN OM FYSIK OCH KEMI

Boken om FYSIK OCH KEMI Vad är växthuseffekten?

lyser på jordklotet studsar en del strålar mot luftlagret och ut igen. Andra tar sig igenom luften och värmer jordklotet innan r tillbaka. Samtidigt släpper jorden hela tiden ifrån sig värme er ut i rymden igen.

ANDRA UPPLAGAN

änniskor släpper ut avgaser i luften blir den tätare och värmen n får svårare att tränga genom luftlagret och ut i rymden. m om jordklotet är instängt i ett växthus. Då blir det varmare den. Om det fortsätter kan de stora isarna vid polerna börja h det kan bli översvämningar på flera håll i världen.

Hej! Är du nyfiken på vad fysik och kemi egentligen är?

I den här boken hittar du både fakta och förklaringar till många spännande fenomen omkring oss, men du får också testa, pröva och göra egna experiment.

Hoppas att du blir ännu mer nyfiken när du läst klart!

Boken är skriven helt i linje med Lgr 11 och tränar alla förmågor.

Boken om

Fysik handlar om att söka förklaringar till fenomen runt omkring oss. Till exempel: Varför lyser lampan? Varför kan ljud låta så olika? Varför är en magnet magnetisk?

Kemi

Allt omkring oss är gjort av olika ämnen. Kemi är läran om hur de ämnena är blandade och kan blandas så att de bildar nya ämnen.

Kemi handlar också om hur man kan skilja olika ämnen åt.

Atom

De små byggstenar som allting i hela universum är uppbyggt av

Molekyl Två eller flera atomer som sitter ihop Grundämne Kemisk förening

FYSIK OCH

KEMI

Ett ämne som består av samma sorts atomer rakt igenom Ett ämne som består av olika sorts atomer, t.ex. vatten

Hållbar utveckling När man talar om hållbar utveckling menar man att allt det vi gör nu är bra även för allt liv som kommer efter oss, i framtiden.

Några grundämnen Det finns ungefär hundra olika grundämnen och vi har de atomer vi har här i Universum. Det bildas inga nya och inga försvinner.. Varje grundämne har sina speciella egenskaper. För att kemister i alla länder ska förstå varandra och vilka ämnen de menar införde svensken Berzelius ett kemispråk. Varje grundämne skrivs med en eller två bokstäver. Med det språket kan man skriva vilket ämne som helst. Vatten till exempel blir H2O. Här är några exempel på grundämnen: Guld (Au)

Hans Persson Lärarfortbildare och NO-inspiratör

Koppar (Cu)

Kol (C)

Nickel (Ni)

Uran (U)

Silver (Ag)

Järn (Fe)

Syre (O)

Aluminium (Al)

Väte (H)

Från det minsta till det största

I växtfabriken

nas blad tillverkas ämnen som får växten att växa. Till det energi från solen, vatten från marken och gasen koldioxid den fångar in ur luften. Av detta tillverkar växten en sorts om den använder som bränsle och byggstenar.

Fysik

atom – molekyl – cell – organ – organism – ekosystem – planet – solsystem – galax – universum

Best.nr 47-11065-0 Tryck.nr 47-11065-0

m blir över vid tillverkningen och släpps ut som en avgas till syre. Hela den här kemiska reaktionen kallas fotosyntesen. n av de allra viktigaste kemiska reaktionerna, eftersom den både mat att äta och syre att andas.

Hans Persson

Försök med

Försök med

KEMI Kemi kan göras enkelt och vardagsnära!

FÖrSÖK MEd KEMI är en bok med det mesta som läraren behöver för den första kemiundervisningen för elever i åldrarna 7-12 år.

AndrA upplAgAn

Boken är fylld av enkla experiment som hjälper eleverna att nå de kunskaper som kursplanen föreskriver. Allting går att göra i klassrummet med enkel utrustning.

Här får eleverna arbeta med • sorteringar av olika ämnen och material • att ämnen kan förekomma i fast form, flytande och i gasform • lösningar och blandningar • sura och basiska ämnen • enkla kemiska reaktioner • varje kapitel går från det allra enklaste till det lite svårare

I FÖrSÖK MEd KEMI finns mängder av arbetsblad för kopiering, och här finns bilder och berättelser med kemin insatt i vardagen.

Författaren, Hans Persson, är lärare med lång erfarenhet av att undervisa både yngre och lite äldre barn. Han är också verksam som utbildare och fortbildare av lärare.

Hans Persson har även skrivit böckerna Försök med Fysik, Försök med Biologi, Försök med Matematik, Försök med NO 1-3, nyfiken på naturvetenskap samt Boken om Fysik och Kemi.

Best.nr 47-10179-5

Tryck.nr 47-10179-5-02

Hans Persson • Liber

Best.nr 47-11067-4 Tryck.nr 47-11067-4

Omslag-Lärarbok BoB.indd 2

29/01/15 4:12 PM