9789147904921 by Smakprov Media AB

Innehållsförteckning kopieringsunderlag

Lärar mate r ial

Så s kr ive r man e n fi lm r ece n s ion

Kortfi lm e r na

London Transfer Chaque minute

Att analys e ra fi lm

Att vara kär

Or d li sta

Brokeback Mountain En öm kyss

Facit ti ll i n n e hålls frågor

Analysblad

Att vara vuxe n

Juno Marie Antoinette Att våga

Livet är underbart Rabbit Proof Fence Att r e sa

O Brother Where Art Thou? Almost Famous

Får vi titta på film nu? Innehållsförteckning © Daniel Sandin och Liber AB

Får kopieras

Lärar material

Om mate r ialet

Kort om fi lm e r na

Allmän filmkunskap Filmurval Elevernas egna filmval Kortfilmerna Spelfilmerna Sammanfattning av filmen Innehållsfrågor Diskussionsfrågor Filmanalys Skrivuppgifter Arbeta vidare Vad tyckte andra om filmen? Andra typer av uppgifter Så skriver du en recension

Brokeback Mountain En öm kyss Juno Marie Antoinette Livet är underbart Rabbit Proof Fence O Brother, Where Art Thou? Almost Famous London Transfer Chaque minute

Får vi titta på film nu? Lärarmaterial © Daniel Sandin och Liber AB

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare. Undantag Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade med Kopiering tillåten. Kopiering får dock endast ske till eleverna på den egna skolan, och kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet. Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Får vi titta på film nu? Lärarmaterial © Daniel Sandin och Liber AB

Om materialet En av skolans viktigaste uppgifter är att ge eleverna redskap för att kunna möta den verklighet som de varje dag konfronteras med utanför skolan, både i nuet och i framtiden. En viktig och stor del av ungdomars tid och verklighet – inte bara ungdomars för den delen – består av filmkonsumtion. De flesta ungdomar ser betydligt mer film än de läser litteratur. Det är därför viktigt att skolan följer med i denna utveckling och verkligen tar filmen på allvar. Det vidgade textbegreppet som innebär att också bilder och film behandlas och likställs med andra texter är en naturlig följd av denna utveckling. Eftersom det är framför allt svenskämnet som behandlar texter blir det naturligt att studiet av film, dess innehåll och form görs i detta ämne. I det här filmmaterialet finns arbetsuppgifter till åtta spelfilmer och två kortfilmer. En kort presentation av filmerna finns i detta lärarmaterial. Alla spelfilmerna går att få tag på via Swedish film eller via någon av landets media centraler. Kortfilmerna finns med på DVD-skivan, vilket möjliggjorts av ett samarbete med Göteborgs filmhögskola.

Allmän filmkunskap Till detta material finns också ett tryckt material, Får vi titta på film nu? Allmän Filmkunskap. Det behandlar på ett lättfattligt och intressant sätt filmens byggstenar och ger eleverna viktig och rolig kunskap som ger dem möjlighet att utvecklas till mer medvetna filmkonsumenter. Det behandlar bl.a. filmens innehåll och form, t.ex. dramaturgi, viktiga karaktärer i en film o.s.v. Häftet innehåller också många exempel och uppgifter. Eleverna får till exempel fundera över vilken betydelse musiken har för att skapa en viss stämning i en scen eller varför vi tycker att vissa filmer passar killar bättre än tjejer och tvärtom. De får också tips på hur man kan spela in sin egen film med relativt enkla medel. Tanken är detta häfte ska användas i anslutning till arbetsuppgifterna på denna CD-skiva. Häftet är också användbart för sig själv som hjälp när man arbetar med andra filmer.

Filmurval Det är naturligtvis en näst intill omöjlig uppgift att välja åtta filmer som ska vara med i ett material av den här karaktären. En av grundtankarna bakom valet har varit att de åtta spelfilmer som är med i detta material alla ska ha någon form av kvalitetsstämpel. Det är klart att det inte går att objektivt bedöma kvalitet, men gemensamt för filmerna i materialet är dock att de överlag fått goda recensioner och vunnit priser och erkännande i filmvärlden. Tanken är att eleverna på så sätt ska få se och arbeta med filmer som de kanske inte valt själva och därmed få möjlighet att vidga sina vyer. Det viktigaste urvalskriteriet har dock varit att filmerna behandlar ämnen som eleverna är intresserade av. Det är av högsta vikt att filmerna på ett eller annat plan berör eleverna. I annat fall kan det vara svårt att engagera eleverna att arbeta med dem. Filmerna är också i någon mån tidlösa i den meningen att de kan förväntas vara aktuella i ett antal år. En annan tanke med det urval av filmer som presenteras i detta material är

Får vi titta på film nu? Lärarmaterial © Daniel Sandin och Liber AB

att eleverna ska ges möjlighet att öva sig att ta del av något mer avancerade och krävande filmer, utan att motståndet ska vara för stort. Ingen av filmerna ingår i den kategori av mer konstnärliga och avancerade filmer som de flesta elever har väldigt svårt för. Filmernas förtjänster består istället av andra kvaliteter: bra rolltolkningar, annorlunda ämnesvinklingar, hyllade dialoger, vackra miljöer o.s.v. Genom att titta på filmerna och arbeta med de tillhörande arbetsuppgifterna gärna med hjälp Får vi titta på film nu? Allmän filmkunskap så kommer eleverna att kunna förvärva mycket ny kunskap om film, utvecklas som filmkonsumenter och förhoppningsvis själva bli medvetna om denna utveckling. Därmed ska de kunna se på filmer som de väljer själv med helt nya ögon. Eleverna kommer genom de olika arbetsuppgifterna till filmerna också att få möjlighet att utveckla andra viktiga färdigheter som hör till svenskämnet så som diskussions-, analys- och argumentationsförmåga, text- och ordförståelse, anpassning av sina texter till sammanhang o.s.v. Dessutom finns många uppgifter som anknyter till andra ämnen, framförallt SO-ämnena, vilket ger många möjligheter till ämnesövergripande arbeten.

Elevernas egna filmval Det är viktigt att skolan ger eleverna verktyg att förstå den verklighet och värld de lever i. Därför är det också viktigt att inte glömma bort de filmer som eleverna själva väljer att se på sin fritid. Dessa filmer är dock sällan beständiga i den mening att de är aktuella eller intressanta för eleverna särskilt länge. Att välja filmer ur denna kategori till ett material av detta slag är alltså vanskligt, utan det valet görs bäst av läraren i samråd med eleverna. I arbetet med dessa filmer kan både lärare och elev dock ha mycket glädje av det tryckta material som finns som komplement till denna CD: Får vi titta på film nu? Allmän filmkunskap.

Kortfilmerna I materialet finns två kortfilmer. Dessa filmer är gjorda av examenselever vid Filmhögskolan vid Göteborgs universitet. Filmerna har två stora förtjänster: de är korta och de behandlar intressanta ämnen. En av filmerna, London Transfer har dessutom en mycket tydlig dramaturgi och lämpar sig därför väl som ett kort exempel på hur dramaturgin i en film brukar byggas upp (teorin bakom detta presenteras i Får vi titta på film nu? Allmän filmkunskap). Kortfilmerna erbjuder alltså ett alternativ i filmarbetet och eftersom de ingår i materialet går de att börja arbeta med genast. Till kortfilmerna finns det innehållsfrågor, diskussionsuppgifter och analysfrågor men inte några uppgifter av fördjupande karaktär. Tanken är att kortfilmerna med tillhörande uppgifter kan utgöra underlag till en eller två svensklektioner.

Spelfilmerna De åtta spelfilmerna är disponerade i fyra teman: Att vara kär, Att vara vuxen, Att våga och Att resa. Till varje film finns ett antal arbetsblad med uppgifter samt en sammanfattning. Vissa uppgifter är unika för just den filmen, men de

Får vi titta på film nu? Lärarmaterial © Daniel Sandin och Liber AB

flesta uppgiftstyperna återkommer för alla eller nästan alla filmer. Uppgifterna till filmerna är av varierande svårighetsgrad. Detta kan innebära att en del elever upplever vissa uppgifter som ganska svåra och behöver en del stöd för att lösa dem, medan andra elever kan klara uppgifterna på egen hand. Uppgifterna upplevs naturligtvis också olika beroende på vilken årskurs eleverna går i. Det är viktigt att man som lärare påpekar för eleverna att vissa uppgifter faktiskt är svårare än andra så att de inte känner sig nedslagna och tappar lusten för att de inte klarar alla uppgifter utan hjälp. Följande rubriker är exempel på det återkommande materialet för varje film. Sam man fattn i ng av fi lm e n

Detta blad innehåller en relativt ingående sammanfattning av filmen. Ofta måste man av praktiska skäl dela upp en visning av en film på två eller tre lektioner. Detta är mycket olyckligt av flera skäl, inte minst för att intrycket man får av en film som är upphackad i delar inte alls motsvarar den man får om man ser filmen i sin helhet. Det mest problematiska i skolans värld med en uppdelning av filmvisningen är att eleverna ofta missar någon del. Kanske var några elever frånvarande vid första visningen och några andra frånvarande vid den andra visningen. Förhoppningsvis kan dessa elever vara behjälpta av sammanfattningen för att kunna fylla i vissa luckor. Även när man arbetar med filmen efteråt kan det vara bra att ha tillgång till en sammanfattning. Sammanfattningen kan dessutom vara en bra hjälp för läraren i planeringsstadiet. Genom sammanfattningen går det att snabbt få en uppfattning om filmens innehåll, tema o.s.v. I n n e hålls frågor

Dessa frågor utgår från filmens innehåll. Tanken är alltså att kontrollera förståelsen av filmens innehåll. Det finns facit till innehållsfrågorna. Vill man kan man låta eleverna själva rätta sina svar. D i s kuss ion s frågor

Till varje film finns diskussionsfrågor som relaterar till de ämnen som behandlades i filmen. Låt eleverna diskutera frågorna med varandra i mindre grupper och avsluta gärna med en sammanfattning i helklass. Vissa av frågorna kan också vara ett bra underlag till mindre skrivuppgifter. Fi lmanalys

Efter att eleverna sett filmen så kan det vara lämpligt att låta dem analysera filmen på ett något djupare plan och också låta dem öva sig på en del begrepp som hör film till. Frågorna på detta blad kan då vara till viss hjälp. Dessa frågor kan också vara en hjälp för att individualisera undervisningen. Vissa elever som nått längre i sin utveckling kan säkert analysera filmen utan dessa frågors stöd, kanske bara med hjälp av PDF-filen ”Analysblad för film” och häftet Får vi titta på film nu? Allmän filmkunskap.

Får vi titta på film nu? Lärarmaterial © Daniel Sandin och Liber AB

Skr ivu ppg i fte r

Till varje film finns det några skrivuppgifter av varierande slag. Låt eleverna välja fritt bland uppgifterna eller välj ut någon som eleverna sedan får arbeta med. Ar b eta vi dar e

Vill man utvidga arbetet med filmen kan dessa uppgifter vara till god hjälp. Uppgifterna på detta arbetsblad är av väldigt olika karaktär. Det kan handla om att göra egna filmer, dramatiseringar och liknande, men också om större projekt som kräver flera ämnens inblandning. Vad tyckte an d ra om fi lm e n?

Till vissa av filmerna finns det några citat från olika recensioner. Efter varje citat finns det en eller flera frågor som eleven kan fundera över. An d ra type r av u ppg i fte r

Till några av filmerna finns arbetsblad som är unika för just den filmen. Så s kr ive r d u e n r ece n s ion

Att låta eleverna recensera filmen kan vara en bra metod för att öka deras medvetenhet om vad de sett, vad de tycker och varför. En instruktion till eleverna om hur man skriver en recension av en film finner du i PDF-filen ”Så skriver man en filmrecension”. Förhoppningen är att Får vi titta på film nu? ska ge dig som lärare en god struktur i arbetet med film i klassrummet och att eleverna genom arbetet med uppgifterna på denna CD och häftet Får vi titta på film nu? Allmän filmkunskap utvecklas till mer medvetna filmkonsumenter. Lycka till! Daniel Sandin

Får vi titta på film nu? Lärarmaterial © Daniel Sandin och Liber AB

Att vara kär

Vem har inte varit kär? Kärleken hör till en av de upplevelser eller känslor som de allra flesta människor får uppleva någon gång i sina liv. Kärleken kan vara underbar och fantastisk, men i många fall kan den också vara förenad med problem av olika slag. Kärleken kan till exempel vara obesvarad eller på ett eller annat sätt omöjlig. De två filmer som finns med i detta tema handlar båda om kärlek som inte är helt problemfri. Brokeback Mountain utspelar sig på 60-talet i USA. Filmen handlar om två män som blir förälskade i varandra och som båda inser att de träffat den sanna kärleken. Samhället och omgivningens fördomar gör dock att de inte kan leva öppet tillsammans. Istället skaffar de båda männen familjer på var sitt håll och får nöja sig med att träffas i hemlighet någon enstaka gång per år. En öm kyss handlar om en man och en kvinna i Skottland som blir kära i varandra. Mannen är muslim och kvinnan katolik, vilket gör att det inte är helt enkelt för dem att leva tillsammans. De får kämpa mot samhällets krav och familjernas förväntningar och därmed utsätts deras kärlek för hårda påfrestningar.

Får vi titta på film nu? Kopieringsunderlag © Daniel Sandin och Liber AB

Får kopieras

Att vara kär

B roke back Mou ntai n

Brokeback Mountain Sammanfattning av filmen Filmanalys Diskussionsfrågor Innehållsfrågor Vad tyckte andra om filmen? Skrivuppgifter Fyra hörn-övning Arbeta vidare

Får vi titta på film nu? Kopieringsunderlag © Daniel Sandin och Liber AB

Får kopieras

Att vara kär

Diskussionsfrågor 1. Varför finns det så många fördomar om homosexuella? Vilka fördomar har

B roke back Mou ntai n

du mött? 2. När filmen kom så fanns det till och med biografägare i USA som vägrade

att visa den. Vad i filmen tror du är så skrämmande för vissa människor? 3. Alma, Ennis fru, vet vad Jack och Ennis gör, men avslöjar inget. Hon väl-

jer att leva med en livslögn. Varför? Varför förnekar man ibland saker fast man egentligen vet hur det ligger till? 4. I filmen är huvudpersonerna två tuffa cowboys som samtidigt är homosex-

uella. Vanligtvis är cowboys urtypen för manlighet. Ofta framställs homosexuella på ett helt annat sätt än de gör i denna film. Vissa som ser filmen blir irriterade på att Jack och Ennis inte är som homosexuella brukar framställas. Varför tror du att de reagerar så? 5. Man kan säga att filmen handlar mer om kärlek än om homosexualitet.

Håller du med? Motivera. 6. Att ge vika för det sociala trycket innebär att man anpassar sig till omgiv-

ningen. Det är precis vad Ennis del Mar och Jack Twist gör i filmen. Fundera på hur det ser ut i din egen omgivning. Vilket socialt tryck finns det i din omgivning? Vad får man absolut inte göra och vad händer om man gör det? 7. Homosexuella har länge kämpat för att få lika rättigheter som heterosexu-

ella. De vill t.ex. kunna adoptera barn och gifta sig i kyrkan. Detta är tillåtet nu men för inte så länge sedan var det inte tillåtet. Vilka argument finns för respektive mot giftermål i kyrkan respektive adoption? 8. Det är inte ovanligt att två tjejer kramas eller håller hand utan att någon

tror att de är homosexuella. Om två killar kramas eller håller hand skulle reaktionerna bli helt annorlunda. Vad beror det på tror du? 9. Attityderna till kvinnlig och manlig homosexualitet skiljer sig åt. Ibland

hör man att det skulle vara mer okej att två kvinnor är homosexuella. Har du hört liknande påståenden? Varför tror du att vissa människor resonerar på detta sätt?

Får vi titta på film nu? Kopieringsunderlag © Daniel Sandin och Liber AB

Får kopieras

Att vara kär

Vad tyckte andra om filmen? Här nedan följer några utdrag ur recensioner av filmen. Efter varje utdrag följer några frågor. Svara på frågorna.

B roke back Mou ntai n

Kanske vill du själv skriva en recension av filmen? Inspireras gärna av citaten. Är du osäker på hur man gör när man skriver en recension, så kan du be din lärare om arbetsbladet ”Så skriver man en filmrecension”. ”Brokeback Mountain handlar om det där livsavgörande ögonblicket då kärleken drabbar för att alltid finnas kvar, om än bara som en längtan, ett smärtande minne, en förlust.” Monika Tunbäck-Hanson i Göteborgsposten 2006-02-03 Tror du att det finns evig kärlek, dvs. kärlek som alltid finns kvar på något sätt?

”Brokeback Mountain handlar mer om att förneka än att bejaka.” Nicholas Wennö i Dagens Nyheter 2005-09-04 Håller du med om det påståendet, dvs. att filmen handlar mer om förnekelse än om att bejaka känslor?

”Fantastiskt skådespeleri, häftiga bilder, träffsäker miljö- och tidsskildring, suggestiv musik.” Jan-Olov Andersson i Aftonbladet 2006-02-03 Ge exempel på saker från filmen som stämmer in på påståendet ovan.

”Bögar framställs ju ofta på film som extremt feminina varelser. Mer som karikatyrer än som verkliga människor. Här uppdateras bilden av bögar på ett banbrytande sätt” Peo Sandholm på www.bio.nu Varför tror du att man använder sig av stereotypa karaktärsbeskrivningar, trots att de mycket sällan stämmer överens med verkligheten?

”Jake Gyllenhaals Jack är en strålögd förförare som är oemotståndlig i all sin djärvhet, charm och skärpa. Men det är Heath Ledgers Ennis som görs till en av de mest komplexa och fascinerande rollgestalterna i modern tid – envis, tystlåten och karg men ömhetstörstande och sårbar på samma gång.” Oskar Smulski på www.moviezine.se Jämför de båda huvudrollerna. Håller du med om ovanstående påstående? Ge exempel från filmen som stämmer in på påståendet ovan.

Får vi titta på film nu? Kopieringsunderlag © Daniel Sandin och Liber AB

Får kopieras

Att vara kär

E n öm kyss

Sammanfattning av filmen Filmen utspelar sig i Glasgow, som är Skottlands största stad. Roisin är en lärarinna som arbetar på en katolsk skola. Hon är själv katolik från Irland. En av hennes elever heter Tahara. Tahara är muslim och kommer ursprungligen från Pakistan. Tahara har en äldre bror som heter Casim. En dag ska Casim hämta Tahara på skolan. Just då håller några skolkamrater på att reta Tahara. Casim ser detta och börjar jaga dem. Av en slump träffar han då Roisin. De börjar prata och tycker bra om varandra och börjar därför träffas. Efter ett tag märker de att de är förälskade i varandra. Casims föräldrar vill sin son allt gott. De gör allt för att han ska må bra och trivas. De har också bestämt att Casim ska gifta sig med sin kusin Jasmine som bor i Pakistan. Casims pappa bygger till och med ett litet hus som Casim och Jasmine ska kunna bo i. Casim är dock inte alls kär i Jasmine men vågar inte berätta för sina föräldrar att han är kär i en annan kvinna och att han också bor tillsammans med henne. Tahara vet att hennes bror Casim har ett förhållande Roisin. Hon tycker inte att detta är konstigt. Själv vill hon flytta till Edinburgh, en annan skotsk stad, och gå på universitetet där. Hennes familj tycker inte att det är en bra idé eftersom de inte vill att hon ska bo själv. Det är inte passande för en ung och ogift kvinna att bo själv, menar de. Roisin arbetar på en katolsk skola. Det betyder att skolan har en del undervisning om katolicismen. Alla lärare på skolan måste vara katoliker. Roisin får ett erbjudande om ett fast jobb. Ett krav för att få jobbet är att hon förnyar ett intyg som visar att hon godkänns av katolska kyrkan. Roisin går till en präst för att få detta intyg underskrivet. Prästen har dock fått reda på att hon lever med en muslimsk man och att de inte är gifta och därför vill han inte skriva under brevet. Detta betyder att Roisin inte kan fortsätta arbeta på skolan. Frågan är hur mycket Casim och Roisin är beredda att offra för kärleken? Ska Casim överge sin familj för att leva med Roisin? Ska Roisin offra sitt jobb för Casim? Efter diverse förvecklingar kommer de båda fram till att kärleken till varandra är viktigast – kosta vad det kosta vill.

Får vi titta på film nu? Kopieringsunderlag © Daniel Sandin och Liber AB

Får kopieras

Att våga

Det är inte alltid så lätt att vara modig. I många fall är det lättare och mer bekvämt att låta rädslan styra och inte utsätta sig för det man är rädd för. Ibland måste man dock våga trotsa sina rädslor och vara modig. Det här temat innehåller två filmer som båda handlar om att visa mod i väldigt svåra situationer. Rabbit Proof Fence utspelar sig i Australien och handlar om tre små flickor som skiljs från sina släktingar. De förs till ett slags läger där de ska uppfostras till goda, vita samhällsmedborgare. När de tre flickorna får en chans att fly så tar de den. Tillsammans ger de sig av på en lång och farofylld vandring till fots mot sin hemby. Livet är underbart handlar om hur en pappa och hans son hamnar i ett koncentrationsläger under andra världskriget. Pappan gör allt för att skydda sin son. Trots alla faror så anstränger sig pappan för att sonen ska ha det så bra som möjligt i lägret och få en chans att överleva.

Får kopieras

Att våga

Livet är u n d e r bart

Livet är underbart Sammanfattning av filmen Filmanalys Diskussionsfrågor Innehållsfrågor Vad tyckte andra om filmen? Skrivuppgifter Arbeta vidare

Får kopieras

Att våga

Livet är u n d e r bart

Filmanalys De kursiverade orden kan du slå upp i Får vi titta på film nu? Allmän filmkunskap. 1. Anslaget är filmat i grått. Ger en mycket dyster känsla. Vilket syfte har

detta anslag? 2. Presentationen som följer visar två män som kör över ett fält. Snart träf-

far de Dora. Därefter kommer de hem till farbrodern och en av filmens konflikter presenteras. Resonera kring hur denna presentation fungerar och vilken konflikten är. 3. I fördjupningen får vi veta att Dora har en fästman. Ytterligare en kon-

flikt är presenterad. Resonera kring detta. 4. Filmens upptrappning är tvådelad. Första delen utspelar sig fram till dess

att Guido vinner Doras hjärta. Upptrappningen av en av filmens konflikter har då lett till en lösning. I andra delen av filmen är det istället konflikten nazism-jude som står i fokus. 5. När pappan skjuts bakom ett hörn infinner sig en märklig känsla. Man

förstår att det är på riktigt men tror ändå att pappan ska komma gående runt hörnet. Vilken betydelse har denna scen för filmen? 6. Filmens konfliktlösning måste väl anses vara när sonen kliver ut från sitt

gömställe och ser stridsvagnen. Finns det någon annan lösning? Analysera och resonera kring detta. 7. På vilket sätt anknyter avtoningen till anslaget i filmen? 8. Vad är filmens budskap? Har det med humor att göra? Med kärlek? 9. Det finns många humoristiska inslag i filmen. Ge exempel. 10. Det finns också många realistiska inslag som har som syfte att visa lägerli-

vets vedermödor. Ge exempel. 11. Vem är filmens huvudkaraktär? Vem genomgår den största utvecklingen? 12. Vem är hjälparen? 13. Vem kan man kalla för antagonist i denna film? Är det en enskild person

eller flera personer? 14. Hur ska man tolka titeln?

Får kopieras

Att våga

Arbeta vidare Schope n hau e r

Livet är u n d e r bart

I filmen nämns flera gånger en person som heter Schopenhauer. Denne man var en mycket känd filosof. Ta reda på mer om honom. När levde han? Vad är han mest känd för? Allvar och h u mor

När denna film kom skapade den en stor debatt. Vad får man egentligen skämta om? Är det ok att skämta om en så allvarlig händelse som Förintelsen. Använd någon artikeldatabas, t.ex. Mediearkivet och leta upp artiklar som behandlar ämnet. Välj ut ett par artiklar och sammanfatta dem. De flesta artiklarna publicerades i samband med filmens lansering 1999. E n far s

Filmens första del kan betecknas som en fars. Denna genre är väldigt speciell. Den bygger till stor del på situationskomik. Arbeta i grupp och skriv manus till en egen kortare fars. Det behöver inte finnas någon helhetshandling utan kan alltså handla om en eller ett par situationer som blir farsartade. Dramatisera eller spela in en kortare film. Allvar liga äm n e n på h u mor i sts kit sätt

Välj själv ut ett allvarligt ämne. Det kan t.ex. handla om anorexia, mobbning, rasism eller liknande. Fundera över om det skulle gå att behandla ämnet på ett humoristiskt sätt utan att tappa seriositet. Observera att detta är en mycket krävande uppgift. Det är viktigt att inte ge sig i kast med den om man inte har uppnått rätt mognadsnivå. Prata med din lärare om du är osäker. För i nte ls e n – e n i n for mation s b roschyr

Det finns väldigt mycket information Förintelsen. Trots detta (eller på grund av) kan det vara svårt att få en överblick av vad som egentligen hände. Arbeta i grupp och gör en informationsbroschyr. Den ska fungera för elever på högstadiet som inte vet så mycket om Förintelsen men som snabbt vill få en överblick av vad som hände.

Får kopieras

Så skriver man en filmrecension

Att recensera betyder att man talar om vad man tycker. I dagstidningar brukar man kunna läsa recensioner av böcker och filmer. Det finns ofta också andra typer av recensioner, t.ex. av restauranger och datorspel. En recension är subjektiv, dvs. den bygger på vad du tycker. Det är dock viktigt att motivera varför man tycker som man gör. Om du vill skriva en recension av en film så ska du alltså tala om vad du tyckte om filmen. Det går inte att exakt säga vad som ska ingå i din recension. Nedan finns några punkter som du kan ta hjälp av. Observera att du inte behöver följa den ordning som punkterna är listade i. Du behöver inte heller ha med alla punkter. Det beror helt och håller på vilken film du sett och hur djupgående recension du vill skriva. Välj vad som passar in i just din recension. De kursiverade orden på nästa sida kan du slå upp i Får vi titta på film nu? Allmän filmkunskap.

Får kopieras

Att analysera film Du kan använda dessa punkter som en hjälp när du ser en film som du vill analysera lite mer. Gör enkla anteckningar under tiden du ser filmen och skriv sedan rent efteråt i lugn och ro. Du kan använda dina anteckningar när du diskuterar filmen, eller när du skriver om den. Tänk på att alla punkter inte behöver vara lika viktiga i just den film du sett. Alla begrepp som används på denna sida finns förklarade i Får vi titta på film nu? Allmän filmkunskap. Slå upp ordet i ordlistan längst bak i det häftet så hittar du var du kan läsa mer om det.

Får kopieras