9789127410640

PIXEL 1A

Bjørnar Alseth

•

•

Henrik Kirkegaard

Mona Røsseland

Pixel ger en engagerande, meningsfull och rolig väg genom matematikens värld! I grundbÜckerna behandlas matematiska moment och begrepp grundligt och Üver en längre period, alltid frün konkret till halvabstrakt och sedan abstrakt nivü.

I Üvningsboken für eleverna mÜjlighet att befästa sina kunskaper och Üva vidare pü olika svürighetsnivüer.

• L ÄRARBOK

Pixel

pixel m a t e m a t i k­

Med samma fÜrfattare och en genomtänkt pedagogik har Pixel en trygg progression frün fÜrskoleklass till ürskurs 6.

Pixel fĂśr ĂĽrskurs 1 bestĂĽr av:

•

•

Henrik Kirkegaard

Mona Røsseland

LĂ„RARBOK

Bjørnar Alseth

MATEMATIK

pixel 1A •

PIXEL 1A

xel PIXpiEL

pixel mAtemAtiK

pixel ger en engagerande, meningsfull och rolig väg genom matematikens värld! I grundbÜckerna behandlas matematiska moment och begrepp grundligt och Üver en längre period, alltid frün konkret till halvabstrakt och sedan abstrakt nivü. I Üvningsboken für eleverna mÜjlighet att befästa sina kunskaper och Üva vidare pü olika svürighetsnivüer.

Med samma fÜrfattare och genomtänkt pedagogik säkrar pixel en trygg progression frün fÜrskoleklass till ürskurs 6. pixel fÜr ürskurs 1 bestür av: pixel 1A • GRUNDBOK

pixel mAtemAtiK

GRUNDBOK

Bjørnar Alseth

1A

Henrik Kirkegaard

•

Mona Røsseland

pixel matematIK

1A

tiLL pixel fK–3 finns Även en pÄRm med KOpieRingsundeRLAg.

LĂ„RARBOK 1B

•

pixel ger en engagerande, meningsfull och rolig väg genom matematikens värld! I grundbÜckerna behandlas matematiska moment och begrepp grundligt och Üver en längre period, alltid frün konkret till halvabstrakt och sedan abstrakt nivü.

I Üvningsboken für eleverna mÜjlighet att befästa sina kunskaper och Üva vidare pü olika svürighetsnivüer.

• ÖVNINGSBOK

LĂ„RARBOK 1A

ĂśvningsBOK 1

gRundBOK 1B

pixel 1

pixel

1A gRundBOK 1A

Med samma fÜrfattare och en genomtänkt pedagogik har

GRUNDBOK

LĂ„RARBOK pixel en trygg progression frĂĽn fĂśrskoleklass till ĂĽrskurs 6. pixel fĂśr ĂĽrskurs 1 bestĂĽr av:

LĂ„RARBOK

• GRUNDBOK

pixel 1A •

pixel 1A

grundbok 1A

pixel

pixel mAtemAtiK

mAtemAtiK

lärarbok 1A

1A

1A

LĂ„RARBOK

GRUNDBOK

pixel 1B • GRUNDBOK

lärarBOK 1a

pixel

pixel

1

mAtemAtiK

matematiK

pixel matematIK

GruNdBOK 1a

Ă–VNINGSBOK

Ă–VNINGSBOK 1

1B

GRUNDBOK

GruNdBOK 1B

1B LĂ„RARBOK

lärarBOK 1B

1

tIll pixel fK–3 fINNS äVeN eN pärm med KOpIerINGSuNderlaG.

Ă–VNINGSBOK

pixel 1B

pixel

pixel

Ăśvningsbok 1

mAtemAtiK

matematiK

DIGITALT LĂ„RARSTĂ–D FĂ–R INTERAKTIV SKRIVTAVLA

1B

GRUNDBOK

grundbok 1b

1B L Ă„RARBOK

lärarbok 1b

Till pixel fk–3 finns även en pärm med kopieringsunderlag.

1A L Ă„RARBOK

*4#/

Pixel 1A LB OMSLAG.indd 1

08-07-18 13.42.32

Innehåll Pixel 1A Lärarbok Inledning Pixels uppbyggnad Pixels mål för årskurs 1 Grundläggande färdigheter Förslag till läsårsplanering

Pixel 1B Lärarbok V VI IX X XI

1 Talen 1 till 6 2 2 Talen 7 till 10 och 0 18 3 Vi räknar med addition och subtraktion 34 4 Sortera 52 5 Längd 64 6 Addition inom talområdet 0 till 20 74 7 Subtraktion inom talområdet 0 till 20 90 8 Månghörningar och cirklar 108 9 Tid 118 Kopieringsunderlag 1 Skriva siffror 1 2 Skriva siffror 2 3 Tallinje 4 Den listige herden 5 Talföljder 6 Pengar 1 7 Pengar 2 8 Sifferkort 9 Prickark

Del 1.indd 3

10 Talområdet 0 till 100 – addition 11 Tid 12 Talområdet 0 till 100 – subtraktion 13 Symmetri 14 Dubbelt och hälften 15 Geometriska kroppar 16 Area 17 Jämna tal och udda tal 18 Nu räknar vi!

2 26 38 56 66 80 88 98 108

Kopieringsunderlag 1 Klocka 2 Sedlar 3 Hundraruta 4 Spelkort 1 5 Spelkort 2 6 Mönsterark 7 Rätblock 8 Pyramid 9 Tallinje 0–100

08-07-18 10.42.58

Lite om PIXEL

Inledning Läromedlet Pixel är resultatet av många års samlad kunskap och erfarenhet av vad som är avgörande för en god matematikundervisning.Vår förhoppning är att Pixel ska hjälpa lärare att bygga en stabil grund i matematik för sina elever.

I läromedlet ges olika förslag på undervisningsmetoder. Hur materialet sedan används är flexibelt. Tanken är att lärare ska använda materialet på det sätt som passar just honom eller henne. Det finns till exempel möjlighet att arbeta med många av de aktiviteter som ligger utanför grundboken. Det går också att lägga mer vikt vid färdighetsträning med hjälp av grundbokens uppgifter.

Några lärare vill kanske lägga mycket tid på gemensamma genomgångar, andra vill låta eleverna arbeta självständigt i högre utsträckning.Vissa lärare vill att eleverna ska arbeta individuellt medan andra föredrar grupparbete. De flesta lärare vill ha möjligheten att växla mellan alla dessa arbetssätt. Pixel gör detta möjligt samtidigt som fokus ligger på eleverna och deras matematikutveckling.

Pixel poängterar tre aspekter:

• Att arbeta praktiskt, utforskande och kreativt med hjälp av ett varierat arbetssätt.

• Att ge anpassad undervisning inom ramen för ett ­gemensamt lärande.

• Att ha tydlig ämnesmässig fokus och progression i linje med läroplanen.

Ett varierat arbetssätt I Pixel spelar ett varierat arbetssätt en central roll. Varje kapitel i grundböckerna börjar med en samtalsbild som läraren lätt kan knyta an till olika aktiviteter. De praktiska aktiviteterna övergår sedan i arbete i boken på de sidor som följer. På det sättet får vi en övergång från det praktiska, utforskande och kreativa arbetet till ökat fokus på ett mer specifikt ämnesområde. I allmänhet är kapitlen därför konkreta till en början, för att sedan bli alltmer abstrakta och formella.

I Lärarboken finns det förslag på aktiviteter till alla ­uppslag i Grundboken. Det är aktiviteter som engagerar, utmanar och stimulerar eleverna till kreativt arbete.

Genom en sådan växling mellan olika aktiviteter och arbete i grundböckerna får eleverna en varierande under­visning och en bred bas av erfarenheter för ökad matematisk förståelse.

Med Pixel får eleverna arbeta med ämnet på ett varierat sätt. Läromedlet underlättar därmed för lärarna att anpassa undervisningen till elevernas inlärning och stimulera till användning av olika strategier för inlärning.

Anpassad inlärning Grundböckernas struktur är sådan att lärare ska kunna anpassa inlärningen för elever som befinner sig på olika nivåer. Genom att kapitlen startar konkret, för att sedan introducera mera abstrakta arbets- och uttryckssätt, bygger vi en bro från det konkreta till det mer abstrakta matematiska språket. En del elever vill raskt gå över till mer generella och symboliska uttryck, medan andra måste få möjlighet att arbeta mera med laborativ materiel, teckningar och liknande.

I Lärarboken finns det många förslag på hur läraren kan anpassa undervisningen till elevernas olika behov.

Till alla uppslag i grundböckerna finns det förslag på hur undervisningen kan förenklas, samt vad elever som behöver en extra utmaning kan arbeta vidare med. På ­detta sätt kan läraren differentiera undervisningen både när det gäller kvalitet och fördjupning. Detta tycker vi är ett bättre alternativ än att låta eleverna räkna vidare i boken vilket enbart medför en utökad kvantitet.

Diagnos- och övasidor I slutet av varje kapitel finns det en diagnos. Den ska visa vilka elever som behöver arbeta mera med det som behandlats i kapitlet. Efter diagnosen följer två sidor med övningsuppgifter anpassade till elever som befinner sig på olika nivåer. Det betyder att den första sidan, Öva 1, är till för de elever som inte helt behärskar det genomgångna stoffet och som har många fel på diagnosen. Efter Öva 1 kan dessa elever fortsätta att arbeta i Övningsboken. Här är de första sidorna i varje kapitel an­passade för dessa elever.

De elever som behärskar innehållet i kapitlet kan, efter diagnosen, gå direkt till den andra sidan, Öva 2, innan de arbetar på de anvisade sidorna i Övningsboken.

V

Del 1.indd 5

08-07-18 10.42.59

Lite om PIXEL

Kluringsidan Den sista sidan i varje kapitel är en sida som kräver lite extra. Eleverna ska här på ett kreativt sätt använda det som de har lärt sig i kapitlet. Det är ändå inte så att bara de duktigaste eleverna klarar av dessa sidor. Låt alla ele­ ver som vill arbeta med dessa sidor. Uppgifterna kan också fungera som ”veckans kluring”. Ämnesmässig tydlighet och reflektion I Lärarbokens inledning finns en sammanfattning av ­målen för respektive årskurs, se sidan VIII.Vid varje kapitelstart i ­Lärarboken står det också vilka mål som är centrala i just det kapitlet.Vi hoppas att detta ska göra det lättare att lyfta fram målen före, under eller efter arbetet med kapitlen. Att prata om målen hjälper oss att reflektera kring lärandet med eleverna: ■ Vad ska vi lära oss nu?

■ Vad har vi lärt oss genom att arbeta med de här aktiviteterna eller uppgifterna?

Diagnosen efter varje kapitel ger läraren en bild av ele­ vernas matematiska förmåga, och ska hjälpa läraren att fokusera på den kompetens som eleverna bör få med sig genom kapitlet. Det är viktigt att dessa diagnoser genomförs försiktigt, i en trygg och förtrolig atmo­sfär. Det är inte meningen att diagnoserna ska användas till någon form av gradering. De ska bara ge läraren information om elever som eventuellt behöver lite extra hjälp.

Läromedlets uppbyggnad växlar mellan aktiviteter och övning i faktakunskaper och färdigheter. Detta för att ­tydliggöra det som är centralt för ämnet och under­ visningen. Aktiviteterna syftar till att fördjupa förståelsen av det matematiska innehållet i kapitlet. Samtidigt upp­ lever eleverna att de får användning för sina matematiska kunskaper och färdigheter i praktiska situationer.

Pixels uppbyggnad

Pixel för år 1 består av följande komponenter: Grundbok A och Grundbok B, Övningsbok 1, Lärarbok A, ­Lärarbok B, Kopieringspärm Fk-3.

Grundböckerna De två grundböckerna ska användas i följd. Ett förslag till tidsplan för läsåret finns i Lärarbok A på sidan XI. Grundböckerna är uppdelade i kapitel med ämnes­ mässiga rubriker. Arbetet har ett ämnesmässigt syfte: Att utveckla elevernas matematiska kunskaper och ­färdig­heter.

Matematiskt kunnande En gedigen matematisk förståelse kräver att olika sidor av ämnet behandlas, och att läraren har en varierad under­visning. Därför börjar kapitlen i grundböckerna med en praktisk inledning. Alla kapitel börjar med en samtalsbild från en vardaglig situation. Bilden kan användas både till att lyfta fram matematiska aspekter i ele­ vernas vardag och som en illustration till en eller flera aktiviteter som eleverna kan göra. I kapitlet kommer sedan det vardagliga mera i bakgrunden, i stället läggs det mer och mer vikt vid det specifikt matematiska.

Pix och Pax Pix och Pax är våra två hjälpredor och följeslagare i böckerna för Fk-3. De förekommer på samtalsbilderna

och på många av sidorna där eleverna ska arbeta. Förutom att göra böckerna roligare för eleverna, ska de först och främst hjälpa till att förklara vad som ska ­göras. Då och då kommer de också in och ställer undrande frågor till eleverna. Vi hoppas att läraren griper tillfället och uppmärksammar de två figurernas kommentarer och reflekterar tillsammans med eleverna.

VI

Del 1.indd 6

08-07-18 10.43.00

Lite om PIXEL

Den blå heter Pix och den randiga heter Pax, men vi uppmanar att ni tillsammans med eleverna hittar på egna namn. Pix och Pax har olika egenskaper. Pix är eftertänksam, försiktig och reflekterande, medan Pax är snabb, impulsiv och inte alltid lika reflekterande. Vi ­hoppas att ni värdesätter dessa två figurer och låter dem bli en extra motiverande faktor på matematik­ lektionerna. Övningsboken Övningsboken är upplagd tematiskt med samma kapitel som grundböckerna. Till varje kapitel i Grundboken finns alltså ett motsvarande kapitel med samma ämne i ­Övningsboken. Dessa kapitel är i huvudsak uppdelade i tre nivåer: de första två till fyra sidorna har de lättaste uppgifterna. Därefter följer två sidor med medelsvåra uppgifter. De sista två till fyra sidorna har uppgifter som är svårare. Alla elever kan lösa alla uppgifter i Övnings­ boken, men det är inte meningen. Några elever kan snabbt räkna de första sidorna, och på det sättet få repe­tera det som de känner sig ganska säkra på. Därefter kommer uppgifter som ger dem mer passande utmaningar. Elever som behärskar ämnesområdet, kan gå ­direkt till de mer krävande sidorna. Använd gärna sid­ angivelserna längst ner på övasidorna.

Till Övningsboken finns ett separat facit.

Lärarboken Lärarboken är lärarens nyckelverktyg. Inledningen innehåller en beskrivning av målen för den årskurs som avses, alltså vilken kunskap eleverna ska utveckla i matematik under detta läsår. Inledningen beskriver också hur man ska arbeta med de grundläggande färdigheterna under året. Till sist finns det ett förslag till läsårsplan. Det är väldigt många faktorer som ska räknas in när en sådan plan ska utformas. Därför är det viktigt att denna beskrivning bara uppfattas som vägledande. Det kan finnas goda skäl att ändra dispositionen. Det kan till exempel vara så att man behöver välja att lägga större vikt vid vissa matematiska områden.

Följer Grundboken sida för sida Lärarboken följer elevernas grundbok sida för sida. Här finns det som behövs för den dagliga planeringen och genomförandet av lektionerna. I Lärarboken beskrivs varje uppgift som finns i Grundboken tillsammans med syftet med uppgifterna. Det framgår tydligt vilka matematiska moment som eleverna tränar på genom att arbeta med uppgifterna.Vi är måna om att alla lärare ska känna sig trygga i att de ger eleverna en engagerande matematikundervisning och en stabil grund i matematik.

Samtala med eleverna I Lärarboken finns exempel på frågor som läraren kan ställa till eleverna. Dessa frågor har vi markerat genom att använda en annan typografisk stil. För några kan ­exemplen tyckas överflödiga eftersom de hellre tänker ut egna frågor.

Syftet med exemplen är endast att illustrera olika sorters frågor samt att ge idéer till frågor.

Förenkla och utmana Till varje sida i grundböckerna finns det förslag på hur ämnet kan förenklas med enkla medel. Det finns också tips på hur innehållet kan anpassas för elever som ­behöver flera utmaningar.

Aktiviteter På varje uppslag finns det tips på aktiviteter som går att göra utanför boken. Syftet med aktiviteterna är att fördjupa eller utveckla arbetet i boken. Det finns många aktiviteter, men det är inte meningen att man ska hinna göra alla. Den stora mängden aktiviteter ska först och främst ge alternativ och därmed möjlighet att anpassa aktiviteterna till undervisningen varje dag. Aktiviteterna är alltid knutna till arbetet i Grundboken. På så sätt är det enkelt att knyta aktiviteterna till matematikundervisningen.

Skrivbok Eleverna kan med fördel ha en skrivbok, gärna i A4-storlek och med olinjerade sidor. Här kan de rita och skriva egna uppgifter, samt föra logg över de upptäckter och beräkningar de gör i spel och aktiviteter utanför boken.

VII

Del 1.indd 7

08-07-18 10.43.00

Lite om PIXEL

I matematiken tjänar skrivandet två olika syften: skriva för att lösa uppgifter och problem och skriva för att rapportera ett arbete. Den första typen är mycket fri: Eleverna skriver och ritar det de behöver för att lösa uppgiften. Den andra är mer formell: Här måste eleverna skriva så att andra kan förstå det de har gjort. Läraren bör naturligtvis också försöka förstå hur eleverna har löst uppgiften. Ofta är det till hjälp vid problemlösningen om eleverna skriver översiktligt och strukturerat även här.

Kopieringsunderlag Längst bak i Lärarboken finns det några kopieringsunderlag. Det är dessa kopieringsunderlag som ni behöver för arbetet med Grundboken.

Kopieringspärm Till Pixel finns det också en kopieringspärm för Fk-3.

I den finns det många kopieringunderlag med olika svårighetsgrad till olika teman. I Lärarboken refererar vi till dessa original, särskilt i avsnitten ”Förenkla” och ”Utmana”. Kopieringsunderlagen är inte ordnade efter årskurs, utan numrerade fortlöpande.

Digitalt Lärarstöd

DL

Till Pixel finns ett digitalt lärarstöd som går att använda med en interaktiv skrivtavla. Det enda som behövs för att använda det digitala lärarstödet är en projektor. M ­ aterialet kan alltså användas både med och utan en interaktiv skrivtavla.

Det digitala lärarstödet ger läraren nya möjligheter i undervisningen. Grundbokens samtliga kapitel inleds med en samtalsbild som framträder tydligt när den projiceras på en whiteboard. Detta gör att det blir lätt att samtala om bilden. På samma sätt finns sidor ur Grundböckerna för att underlätta genomgång av viktiga matematiska moment. Dessa sidor är i lärarboken markerade med DL i sidfoten.

I det digitala lärarstödet ingår också interaktiva verktyg som t.ex. ställbara tallinjer att öva räknemetoder med, termometrar och klockor. De verktyg som är lämpliga att använda i respektive kapitel anges i sidfoten på kapitlets första sida. Till varje kapitel finns en kort handledning som beskriver hur det digitala m ­ aterialet kan användas.

VIII

Del 1.indd 8

08-07-18 10.43.00

Lite om PIXEL

Pixels mål för årskurs 1

Efter matematikundervisningen i årskurs 1 ska eleverna ha uppnått följande mål: Tal Under år 1 ska eleverna lära sig att räkna, ordna, läsa och skriva tal upp till 100. De måste få erfarenhet av uppräkning så att de kan uppskatta på ett ungefär hur många det är i en mängd inom detta talområde. Eleverna måste vidare lära sig att uttrycka tal på olika sätt: med siffror, med pengar, med brickor, klossar och tio­stavar, med streck och liknande.

Det är särskilt viktigt att de blir förtroliga med tal upp till tio. De ska kunna dela in alla tal mindre än tio i två grupper, alltså att åtta kan delas i sju plus ett, sex plus två, fem plus tre osv. Här är tiokamraterna särskilt ­viktiga, och eleverna måste kunna dela upp och bygga ­mängder upp till tio.

Vidare ska de kunna sätta ihop och dela upp tiogrupper. Det innebär att de både måste kunna dela ett tvåsiffrigt tal i tiotal och ental, samt att kunna sätta ihop tiotal och ental till ett tvåsiffrigt tal. Denna gruppering ska de kunna utnyttja och därmed utveckla olika ­räknestrategier för addition och subtraktion med tvåsiffriga tal. De måste med andra ord kunna dela upp ett tal i tiotal och ental så att de t.ex. vid addition först lägger till antal tiotal och sedan entalen.

46 + 23 +10

+10 +1

46

56

66

+1

67

+1

68

69

Eleverna ska också kunna använda tallinjen för att ange tal. De bör dessutom kunna använda tallinjen som stöd i samband med addition och subtraktion. Här är den tomma tallinjen särskilt användbar. Eleverna börjar med att placera det första talet på tallinjen. Därefter hoppar de med kortare och längre hopp, gärna tiotalen först och entalen sedan. Att den är ”tom” betyder att eleverna enbart sätter dit de tal de behöver för att lösa uppgiften.

Eftersom tallinjen är ostrukturerad, behöver det inte

vara samma avstånd mellan entalen, och tiotalen behöver inte vara tio gånger så långa som entalen.

Eleverna ska kunna dubbelt och hälften och veta hur detta hänger ihop med symmetri, att halvera några gånger kan göras med att man hittar en mittlinje eller en symmetrilinje och sedan räknar hur många det är på varje sida. Eleverna ska också känna till jämna tal och udda tal, och vilket samband dessa tal har med dubbelt och hälften.

Eleverna ska känna igen enkla talmönster, helst mönster där ett bestämt tal adderas för varje led i tal­raden.

Särskilt viktigt är det att hoppa med två, fem och tio i taget. Eleverna måste kunna fortsätta sådana tal­följder, och de måste kunna skriva in de tal som saknas. De måste också kunna förklara talmönstren muntligt.

Geometri Eleverna ska känna igen och beskriva enkla två- och tredimensionella figurer i relation till hörn, kanter och sidor.

Det betyder t.ex. att de ska kunna säga vilka sidor en pyramid är uppbyggd av, och hur många kanter och sidor den har. Eleverna ska kunna sortera figurerna efter dessa egenskaper.

De geometriska kroppar som eleverna ska veta formen på och kunna särskilja är: cylinder, klot, rätblock och pyramid. De tvådimensionella är cirkel och månghörningar som trianglar, kvadrater och eventuellt femhörningar (pentagoner) och sexhörningar (sexagoner).

Eleverna ska kunna namnen på några sådana figurer.

Eleverna ska känna igen och använda spegelsymmetri i praktiska situationer. De ska kunna göra egna ritningar så att det färdiga resultatet blir spegelsymmetriskt. De ska också kunna hitta symmetrilinjen i symmetriska ­figurer.

Eleverna ska också kunna göra, och utforska, enkla ­geometriska mönster och beskriva dem muntligt, som t.ex. ett mönster av trianglar där spetsarna växelvis är vända uppåt och nedåt.

Att mäta Eleverna ska kunna uppskatta längd och jämföra storlek knutet till längd och area. För att göra detta måste de använda informella mätenheter, såsom tummar, myrsteg, IX

Del 1.indd 9

08-07-18 10.43.04

PIXEL 1A

Bjørnar Alseth

•

•

Henrik Kirkegaard

Mona Røsseland

Pixel ger en engagerande, meningsfull och rolig väg genom matematikens värld! I grundbÜckerna behandlas matematiska moment och begrepp grundligt och Üver en längre period, alltid frün konkret till halvabstrakt och sedan abstrakt nivü.

I Üvningsboken für eleverna mÜjlighet att befästa sina kunskaper och Üva vidare pü olika svürighetsnivüer.

• L ÄRARBOK

Pixel

pixel m a t e m a t i k­

Med samma fÜrfattare och en genomtänkt pedagogik har Pixel en trygg progression frün fÜrskoleklass till ürskurs 6.

Pixel fĂśr ĂĽrskurs 1 bestĂĽr av:

•

•

Henrik Kirkegaard

Mona Røsseland

LĂ„RARBOK

Bjørnar Alseth

MATEMATIK

pixel 1A •

PIXEL 1A

xel PIXpiEL

pixel mAtemAtiK

pixel ger en engagerande, meningsfull och rolig väg genom matematikens värld! I grundbÜckerna behandlas matematiska moment och begrepp grundligt och Üver en längre period, alltid frün konkret till halvabstrakt och sedan abstrakt nivü. I Üvningsboken für eleverna mÜjlighet att befästa sina kunskaper och Üva vidare pü olika svürighetsnivüer.

Med samma fÜrfattare och genomtänkt pedagogik säkrar pixel en trygg progression frün fÜrskoleklass till ürskurs 6. pixel fÜr ürskurs 1 bestür av: pixel 1A • GRUNDBOK

pixel mAtemAtiK

GRUNDBOK

Bjørnar Alseth

1A

Henrik Kirkegaard

•

Mona Røsseland

pixel matematIK

1A

tiLL pixel fK–3 finns Även en pÄRm med KOpieRingsundeRLAg.

LĂ„RARBOK 1B

•

pixel ger en engagerande, meningsfull och rolig väg genom matematikens värld! I grundbÜckerna behandlas matematiska moment och begrepp grundligt och Üver en längre period, alltid frün konkret till halvabstrakt och sedan abstrakt nivü.

I Üvningsboken für eleverna mÜjlighet att befästa sina kunskaper och Üva vidare pü olika svürighetsnivüer.

• ÖVNINGSBOK

LĂ„RARBOK 1A

ĂśvningsBOK 1

gRundBOK 1B

pixel 1

pixel

1A gRundBOK 1A

Med samma fÜrfattare och en genomtänkt pedagogik har

GRUNDBOK

LĂ„RARBOK pixel en trygg progression frĂĽn fĂśrskoleklass till ĂĽrskurs 6. pixel fĂśr ĂĽrskurs 1 bestĂĽr av:

LĂ„RARBOK

• GRUNDBOK

pixel 1A •

pixel 1A

grundbok 1A

pixel

pixel mAtemAtiK

mAtemAtiK

lärarbok 1A

1A

1A

LĂ„RARBOK

GRUNDBOK

pixel 1B • GRUNDBOK

lärarBOK 1a

pixel

pixel

1

mAtemAtiK

matematiK

pixel matematIK

GruNdBOK 1a

Ă–VNINGSBOK

Ă–VNINGSBOK 1

1B

GRUNDBOK

GruNdBOK 1B

1B LĂ„RARBOK

lärarBOK 1B

1

tIll pixel fK–3 fINNS äVeN eN pärm med KOpIerINGSuNderlaG.

Ă–VNINGSBOK

pixel 1B

pixel

pixel

Ăśvningsbok 1

mAtemAtiK

matematiK

DIGITALT LĂ„RARSTĂ–D FĂ–R INTERAKTIV SKRIVTAVLA

1B

GRUNDBOK

grundbok 1b

1B L Ă„RARBOK

lärarbok 1b

Till pixel fk–3 finns även en pärm med kopieringsunderlag.

1A L Ă„RARBOK

*4#/

Pixel 1A LB OMSLAG.indd 1

08-07-18 13.42.32