9789144103662

BAS-planen

Redovisning – BAS-planen är ett läromedelspaket som har utvecklats för högskolestudier i grundläggande redovisning. Det består av Teoribok och Övningsbok med lösningar.

Tanken med paketet är dels att utgöra ett användbart material där BAS-planen är den tillämpade kontoplanen, dels att presentera redovisning på ett mer koncentrerat sätt än vad som är vanligt. Bokföring och redovisning lär man sig genom att öva och åter öva. Inte genom att läsa text. Texten skall ge en orientering och utgöra ett stöd för arbetet med övningsuppgifterna.

| Redovisning – BAS-planen

Eva Hedenström Hans Malmquist

Redovisning

teoribok

Redovisning BAS-planen

Författarna har stor erfarenhet av undervisning i redovisning.

Åttonde upplagan

8:e uppl.

Art.nr 4377

Eva Hedenström Hans Malmquist

www.studentlitteratur.se

978-91-44-07028-5_01_cover.indd 1

2014-06-27 11:28

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 4377 isbn 978-91-44-10366-2 Upplaga 8:1 © Författarna och Studentlitteratur 2010, 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Lotta Bruhn Omslagsbild: Shutterstock Printed by Eurographic, Denmark 2014

978-91-44-10366-2_01_book.indd 2

2014-06-27 14:38

INNEHÅLL

Inledning 5 K A P I T E L 1 Bokföring och bokslut – grunderna 7

1.1 Vad är redovisning? 7 1.2 Lagstiftning kring redovisning 9 1.3 Dubbel bokföring 14 1.4 Bokslut 18 1.5 Att avsluta perioden 24 K A P I T E L 2 BAS-planen 29

2.1 Inledning 29 2.2 BAS-planens konstruktion och uppbyggnad 30 2.3 Löpande bokföring 36 2.4 Bokslut 37 2.5 Tillämpningar 38 K A P I T E L 3 Redovisning och värdering av tillgångar och skulder 65

3.1 Värdering av tillgångar och skulder 65 3.2 Anläggningstillgångar 68 3.3 Omsättningstillgångar 78 3.4 Eget kapital i aktiebolag 82 3.5 Obeskattade reserver 84 3.6 Avsättningar 86 3.7 Skulder 86

© F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-10366-2_01_book.indd 3

3

2014-06-16 14.07

K A P I T E L 4 Resultat, likviditet och balans 87

4.1 Budgetering 88 4.2 Budgetar för resultat, likviditet och balans 90

Kontoförteckning (BAS 2009) 101 Sakregister 107

4

978-91-44-10366-2_01_book.indd 4

© F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-06-16 14.07

INLEDNING

Detta är ett läromedelspaket i redovisning bestående av en teoribok med tillhörande övningsbok. Syftet är att ge en introduktion till ämnet redovisning med tonvikt på löpande bokföring och bokslut. Ambitionen är att vara en inkörsport för nybörjare i ämnet. Böckerna vill förmedla en förståelse för sambanden, begreppsapparaten och de regler som är förknippade med redovisning.

Bokföringens grundläggande principer ägnas stort utrymme. Syftet är att öka förståelsen och förmågan att kunna tillämpa bokföringsteknik även på andra exempel än de som beskrivs i boken. För att inte enbart bli ett läromedel i löpande bokföring ägnas också en del av boken åt de vanligaste värderingsfrågorna och dess påverkan på företagets redovisade resultat och ställning.

Ett genomgående tema i boken är begreppen utgift, kostnad, utbetalning och inkomst, intäkt, inbetalning. Förståelsen för dessa begrepp utgör en viktig kunskap för den som skall arbeta som ekonom. Det avslutande kapitlet är i princip en övning på alla dessa begrepp.

När man övar i bokföring använder man ofta någon typ av kontoplan.

För att göra övningarna mer realistiska och samtidigt förmedla användbar kunskap har vi valt att använda BAS-kontoplanen. Det är dock den grundläggande förståelsen av den dubbla bokföringens principer som är vårt viktigaste mål.

Redovisning är ett ämne som för nybörjaren kräver mycket övning. Därför föreslår vi att man arbetat parallellt med teori- och övningsbok. Kapitlen i de två böckerna är av denna anledning samordnade. Övningsboken innehåller också fullständiga lösningar för att kunna användas vid självstudier. © F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-10366-2_01_book.indd 5

5

2014-06-16 14.07

Inledning

Kapitel 1 innehåller grunderna för den dubbla bokföringen. Denna del är inte kopplad till någon kontoplan utan syftar till en grundläggande förståelse. I kapitel 2 introduceras BAS-planen med tillhörande tillämpningar.

Kapitel 3 ägnas åt de vanligaste civil- och skatterättsliga värderingsfrågorna och hur de påverkar företagets redovisade resultat och ställning. Kapitel 4 ägnas åt sambandet mellan resultat, likviditet och balans.

Denna upplaga innebär en uppdatering föranledd av anpassningar till såväl civilrättslig som skatterättslig lagstiftning per mars 2014. Texter och konterings­exempel har också gjorts utifrån BAS 2014.

En mer genomgripande revidering av böckerna har påbörjats och ny upplaga planeras utkomma inför höstterminen 2015.

Göteborg i maj 2014

I denna upplaga har vi tagit hänsyn till lagändringar till och med mars 2014.

Göteborg i april 2014

6

978-91-44-10366-2_01_book.indd 6

© F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-06-16 14.07

3 Redovisning och värdering av tillgångar och skulder

3.1 Värdering av tillgångar och skulder Syftet med ett företags externa rapportering är att ge information om det ekonomiska resultatet och ställningen. Eftersom redovisningen ligger till grund för viktiga beslut, ställs stora krav på att den är ”korrekt”.

I de föregående kapitlen har vi visat hur bokföringen av affärshändelser skall göras och hur och när företagets resultat och ställning skall redovisas.

Det finns dock ytterligare en ingrediens i regelverket kring redovisning och det är reglerna kring värdering av tillgångar och skulder. Den ställning som den bokföringsskyldige kan utläsa från den löpande redovisningen är baserad på de historiska anskaffningsvärden som gällde när tillgångarna och skulderna uppstod. Den ställning som skall redovisas i bokslutet skall dock ta hänsyn till vad som hänt med de verkliga värdena vid rapporterings­ tillfället. Enligt principerna om dubbel bokföring och sambandet mellan resultat och balans kommer en förändring av värdet på tillgångar och skulder också att påverka resultatet som redovisas för perioden.

Företagsledningen kan tänkas vilja öka resultatet för att attrahera poten­ tiella aktieägare eller långivare. Det goda resultatet kan åstadkommas genom en hög värdering av tillgångarna och/eller låg värdering av skul­ derna. I ett annat läge kan företaget vilja uppvisa ett lågt resultat för att på så sätt minska sina skattekostnader. Detta kan åstadkommas genom en låg värdering av tillgångarna och/eller hög värdering av skulderna.

Hur värderingen av tillgångar, här tillgångsposten varulager, påverkar resultatet beskrivs i nedanstående exempel.

© F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-10366-2_01_book.indd 65

65

2014-06-16 14.07

3 Redovisning och värdering av tillgångar och skulder

Exempel

Ett företag har under året sålt varor för 1 500. Vid årets början fanns ett lager med ett fastställt värde på 100 och under året har varor köpts in för 1 000. Om varulagret vid årets slut värderas till 150 ger det följande tillgång och resultat. Här bokförs endast noteringarna på kontona (1460) ”Lager” och (4010) ”Inköp av material och varor”.

Tillgångar värde är: Varulager Resultat blir: Försäljning Varukostnad Resultat

150 1 500 – 950 550

Om lagret vid årets slut istället värderas till 125 ger detta följande tillgång och resultat:

Tillgångens värde är: Varulager Resultatet blir: Försäljning Varukostnad Resultat

66

978-91-44-10366-2_01_book.indd 66

125 1 500 – 975 525

© F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-06-16 14.07

3 Redovisning och värdering av tillgångar och skulder

Skillnaden i resultat på 25 beror på att lagret är 25 högre värderat i det första exemplet. Värderingen påverkar således resultatet direkt. Eftersom redovisningen används som beslutsunderlag, innebär det att värderingen även påverkar beslutsfattandet. Det är därför nödvändigt att det finns regler som ger riktlinjer för hur värderingen skall ske.

Redovisningen styrs av s.k. redovisningsprinciper. Redovisningsenhetsprin­ cipen säger att endast sådana affärshändelser som är relevanta för redovis­ ningsenheten skall få påverka bokföringen, monetärprincipen säger att endast poster uttryckbara i pengar skall medtas i redovisningen och jäm­ förbarhetsprincipen innebär att redovisningen skall vara konsekvent mellan olika redovisningsår för att underlätta jämförbarhet osv. Även värderingen av tillgångar styrs av olika principer. Objektivitets­ principen innebär att endast inträffade händelser medtas. Anskaffnings­ värdesprin­cipen innebär att posterna i redovisningen värderas till sitt anskaffningsvärde. Försiktighetsprincipen innebär att värderingen skall göras med rimlig försiktighet. Vid osäkerhet bör företaget hellre värdera en tillgång för lågt och en skuld för högt än tvärtom. Det innebär att resultatet hellre bör redovisas för lågt än för högt. Denna redovisningsprincip är av stor betydelse och har stor inverkan på civilrättens lag­regler vid tillgångs­värdering. De civilrättsliga reglerna, bokföringslagens och årsredovisnings­lagens regler, har som syfte att bestämma högsta tillåtna värde för tillgångar och lägsta tillåtna värde för skulder, så att företag inte redovisar ett för högt resultat. Ytterst syftar de civilrättsliga reglerna till att företaget skall visa en ”rättvisande bild” av resultat och finansiell ställning, men att det vid osäkerhet blir en fråga om ”försiktighet”.

De motsatta reglerna (nedan beskrivs främst värderingen av tillgångar), dvs. hur lågt ett företag får värdera sina tillgångar, regleras i skattelagstift­ ningen. Denna lagstiftning tillåter i vissa fall att företag värderar sina till­ gångar till ett lägre värde än de civilrättsliga reglerna. Härigenom kan företaget skapa reserver. Dessa s.k. obeskattade reserver är vinster som företaget ännu inte har skattat för och kan till en del ses som en ”skattekredit”. När företaget löser upp de obeskattade reserverna ökar intäkterna och det upplösta beloppet blir skattepliktigt. Skattelagstiftningens regler ger på detta sätt företag möjlighet att skjuta upp skatteutbetalningarna och

© F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-10366-2_01_book.indd 67

67

2014-06-16 14.07

3 Redovisning och värdering av tillgångar och skulder

använda frigjorda medel till investeringar och utveckling av verksamheten.

Tillväxt möjliggörs därigenom vilket självfal­let ligger i samhällets intresse.

En annan effekt av obeskattade reserver är att de fungerar som buffertar under ”dåliga” år. Reserverna upplöses och man kan undvika att redovisa en förlust.

Nedanstående figur visar hur värderingen av tillgångar styrs.

Civilrättsliga regler

Högsta värde Värderingsutrymme

Skatterättsliga regler

Lägsta värde

Som tidigare nämnts regleras tillgångarnas högsta tillåtna bokförda värde i ÅRL 4 kap medan lägsta tillåtna bokförda värde regleras i skattelagstift­ ningen. Det innebär att man aldrig kan värdera tillgångar högre än vad ÅRL anger, och man kan i regel inte värdera tillgångar lägre än vad skattelagstiftningen stadgar. Mellan maximi- och minimivärdena kan före­taget fritt välja värdering av tillgångarna.

Vid beskrivningen nedan av de regler som styr värderingen av olika till­ gångsposter behandlas först de civilrättsliga reglerna enligt ÅRL, därefter de skatterättsliga reglerna. Posterna presenteras i den ordning som de redo­ visas i balansräkningen.

3.2 Anläggningstillgångar Först bland tillgångarna i balansräkningen kommer anläggningstillgång­ arna. Dessa indelas i tre grupper; materiella-, immateriella- och finansiella anläggningstillgångar.

68

978-91-44-10366-2_01_book.indd 68

© F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-06-16 14.07

3 Redovisning och värdering av tillgångar och skulder

VAD ÄR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

ÅRL 4:1 § reglerar vad som är anläggningstill­gångar och omsättningstillgångar. Uppdelningen av tillgångarna i anläggningstill­gångar och omsättning är viktig, dels för placeringen i balansräkningen och dels för att olika värderingsregler används för olika slags tillgångar.

Med anläggningstillgångar menas tillgångar som är avsedda att stadig­ varande finnas i företaget (under mer än ett år från bokslutsdagen räknat). Övriga tillgångar är omsättningstillgångar, vilket innebär att tillgångarna är eller avses att omvandlas till pengar under nästa räkenskapsår, t.ex. bank, kundfordringar och varulager.

Utgifter för forsknings- och utvecklingsarbete, provdrift, marknadsunder­ sökningar och liknande får tas upp som anläggningstillgång, om de är av väsentligt värde för den bokföringsskyldiges rörelse under kommande år.

Detsamma gäller för licenser, patent, varumärken, hyresrätter m.m. ÅRL 4:2 § säger också att om den bokföringsskyldige vid förvärv av en rörelse betalat mer i köpeskilling än tillgångarnas bokförda värde, får skillnaden tas upp som anläggningstillgång till den del den representerar ett affärs­ värde, s.k. goodwill. Dessa tillgångar, som inte går att ”ta på”, benämns immateriella anläggningstillgångar.

AVSKRIVNING AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar med begränsad nyttjandeperiod, materiella och immateriella anläggningstillgångar, skall skrivas av systematiskt under nyttjandeperioden. Detta regleras i ÅRL 4:3–4 §. Avskrivningsbeloppet minskar värdet på tillgången. Hur värde­ringen sker kan illustreras genom att se hur avskrivningsbeloppet fastställs.

Avskrivningens storlek påverkas av tre faktorer; förväntad nyttjandeperiod, avskrivningsbas och förväntat restvärde.

Förväntad nyttjandeperiod är den tidsperiod som man beräknar kunna utnyttja tillgången med ekonomiskt utbyte. Denna ger den procentsats som man skall skriva av tillgången med. En beräknad nyttjandeperiod på fem år ger 20 % årlig avskrivning, medan tio års nyttjandeperiod ger 10 % årlig avskrivning. I företag skrivs byggnader oftast av med 2–4 % per år © F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-10366-2_01_book.indd 69

69

2014-06-16 14.07

3 Redovisning och värdering av tillgångar och skulder

vilket motsvarar 25– 50 års nyttjandeperiod och maskiner med 10–20 % vilket motsvarar 5–10 års nyttjandeperiod. Valet av nyttjandeperiod har en väsentlig inverkan på avskrivningens storlek.

Immateriella anläggningstillgångar anses enligt lagen ha en nyttjande­ period om högst fem år.

Med avskrivningsbas menas det belopp som utgör beräkningsgrund för avskrivningen. Enligt årsredovisningslagen skall avskrivningsbasen för en anläggningstillgång vara anskaffningsvärdet. Genom att multiplicera avskrivningsprocenten med anskaffningsvärdet erhålls avskrivningen.

Denna avskrivning benämns avskrivning enligt plan eller planenlig avskrivning.

Restvärdet är tillgångens värde, t.ex. en maskins skrotvärde vid nyttjandeperiodens slut. Restvärdet bör dras av från avskriv­ningsbasen då avskrivningen beräknas. Pga. osäkerheten i att fastställa restvärdet brukar man ofta bortse från restvär­det vid beräkning av avskrivningen.

NEDSKRIVNING AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Om en anläggningstillgång utsätts för en bestående värdenedgång skall anläggningstillgången enligt ÅRL 4:5 § skrivas ner till det lägre värdet.

Nedskrivningen kommer att belasta resultatet på samma sätt som en avskrivning av anläggningstillgången, men med ett engångsbelopp.

En nedskrivning av en anläggningstillgång skall återtas, reverseras, om det ursprungliga värdet återigen anses gälla. Denna reversering kommer också att påverka resultatet, men i positiv riktning.

UPPSKRIVNING AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

En materiell eller en finansiell anläggningstillgång som har ett tillförlitligt och bestående värde som väsentligt överstiger det belopp som den är upptagen till i förra årets balansräkning kan enligt ÅRL 4:6 § skrivas upp till detta högre värde. Nyckelbegreppen är; ”bestående värde” och ”väsentligt överstiger”. Med bestående värde menas att värdet inte är tillfälligt, utan att tillgångens åter­stående nyttjandeperiod är lång. God redovisningssed 70

978-91-44-10366-2_01_book.indd 70

© F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-06-16 14.07

3 Redovisning och värdering av tillgångar och skulder

säger att det skall återstå minst 10 år av tillgångens nyttjandeperiod. Med begrep­pet ”väsentligt överstiger” menas 20 % av bokfört värde. Uppskrivning får endast göras av aktiebolag och ekonomiska föreningar. Eventuellt uppskrivningsbelopp skall enligt paragrafen användas till avsättning till en uppskrivningsfond eller i aktiebolag till ökning av aktiekapitalet genom fond- eller nyemission.

En uppskrivning av en anläggningstillgång kommer således inte att påverka resultatet, vilket annars är det normala när en tillgång uppvärderas. Uppskrivningsbeloppet skall dock skrivas av under tillgångens återstående nyttjandeperiod.

SK AT TERÄT TSLIGA VÄRDERINGSREGLER FÖR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Skattelagstiftningen tillåter att vissa typer av anläggningstillgångar kan skrivas av snabbare än nyttjandeperioden. Det gäller speciellt maskiner och inventarier. För byggnader används nästan all­tid samma avskrivning enligt plan som i deklarationen. Skatteverket fastställer procentsatser för olika slags byggnader, vilka i stort sett över­ensstämmer med nyttjande­ perioden.

Maskiner och inventarier får avskrivas enligt metoderna för räkenskaps­ en­lig avskrivning. För att ett företag skall få tillämpa räkenskapsenlig avskrivning krävs dock att: • Företaget har ordnad bokföring som avslutas med årsbokslut.

• Företaget gör samma avskrivning i bokföringen som i deklarationen.

Företag som inte får använda räkenskapsenlig avskrivning kan istället använda restvärdemetoden. Få företag använder denna metod varför den inte behandlas här1.

Räkenskapsenlig avskrivning består av två olika regler; huvudregeln och kompletteringsregeln.

1 Restvärdemetoden liknar huvudregeln men med 25 % avskrivning istället för 30 %.

© F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-10366-2_01_book.indd 71

71

2014-06-16 14.07

3 Redovisning och värdering av tillgångar och skulder

Huvudregeln, som också kallas för 30-regeln eller alternativ 1, beräknas på följande sätt: + Skattemässigt restvärde på maskiner och inventarier vid årets början + Inköp av maskiner och inventarier under året och som finns kvar vid årets slut – Försäljningsbeloppet för maskiner och inventarier som avyttras under året och som anskaffats före årets ingång ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– = Rest Av restbeloppet tas 70 % upp som tillgång, dvs. avskrivning görs med 30 %, därav namnet 30-regeln.

Kompletteringsregeln, som också kallas 20-regeln eller alternativ 2, möjlig­ gör full avskrivning på 5 år, dvs. 20 % avskrivning av anskaffningsvärdet per år.

Om räkenskapsåret inte är 12 månader skall 30- och 20-reglerna justeras. Är räkenskapsåret t.ex. 18 månader ger det för 30-regeln 45 % (30 % × 18/12) avskrivning och för 20-regeln 30 % (20 % × 18/12) avskrivning.

Figuren nedan visar en inventaries skattemässiga restvärde enligt båda metoderna under de fem första åren. Företaget har en inventarie med anskaffningsvärdet 10. 30-regeln är den mest förmånliga regeln t.o.m. år 3 efter­som den under denna period ger ett lägre värde än 20-regeln. 30-regeln inne­bär dock att tillgångens minskade värde också minskar avskrivningens stor­lek. 30-regeln är en degressiv avskrivningsmetod som ger allt lägre avskrivningar över tiden. Fr.o.m. år 4 är 20-regeln mest förmånlig. Företag får vid boksluten fritt byta mellan dessa båda regler och använda den som är förmånligast. Således kan 30-regeln användas ett år, 20-regeln nästa år och 30-regeln återigen året därefter. Det är dock inte tillåtet vid ett bokslut att använda 30-regeln för vissa inventarier och 20-regeln för andra. Samma regel måste användas för samtliga inventarier.

De skatterättsliga reglerna ger alltså företag möjlighet att skriva av mer än vad som motsvarar förbrukningen enligt nyttjandeperioden. Det inne­bär att obeskattade reserver skapas.

72

978-91-44-10366-2_01_book.indd 72

© F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-06-16 14.07

3 Redovisning och värdering av tillgångar och skulder

10

Bokfört belopp

9 8

8.0

7

7.0

20-regeln

6

6.0

5

4.9

4

4.0

3.4

3

2.4

2

2.0

1.7

1

1

2

3

4

5

30-regeln

År

Exempel

Ett företag startar sin verksamhet den 1 januari år 1 och köper då in en maskin för 100 med 10 års beräknad nyttjandeperiod. Företaget har inga andra maskiner eller inventarier. Vid bokslutet år 1 görs maximal avskrivning enligt de räkenskapsenliga reglerna.

Högsta tillåtna bokförda värde enligt ÅRL är 90 (100 × 0,9), vilket ger en avskrivning enligt plan, dvs. avskrivning anpassad till nyttjandeperioden på 10 (100 – 90 eller 100 × 0,1).

Lägsta tillåtna skattemässiga restvärde enligt räkenskapsenlig avskrivning är:

© F Ö R FAT TA R NA O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-10366-2_01_book.indd 73

73

2014-06-16 14.07

BAS-planen

Redovisning – BAS-planen är ett läromedelspaket som har utvecklats för högskolestudier i grundläggande redovisning. Det består av Teoribok och Övningsbok med lösningar.

Tanken med paketet är dels att utgöra ett användbart material där BAS-planen är den tillämpade kontoplanen, dels att presentera redovisning på ett mer koncentrerat sätt än vad som är vanligt. Bokföring och redovisning lär man sig genom att öva och åter öva. Inte genom att läsa text. Texten skall ge en orientering och utgöra ett stöd för arbetet med övningsuppgifterna.

| Redovisning – BAS-planen

Eva Hedenström Hans Malmquist

Redovisning

teoribok

Redovisning BAS-planen

Författarna har stor erfarenhet av undervisning i redovisning.

Åttonde upplagan

8:e uppl.

Art.nr 4377

Eva Hedenström Hans Malmquist

www.studentlitteratur.se

978-91-44-07028-5_01_cover.indd 1

2014-06-27 11:28