9789127421271

Fysik och kemi LÄRARBOK

Fysik och kemi

GR UN DB OK

Staffan Sjöberg •

Birgitta Öberg

Staffan Sjöberg • Birgitta Öberg

Fysik lärarbok omslag.indd 1

2011-07-14 12.59

Innehåll PULS Fysik och kemi 4–6 .................................................................... 4 Att läsa och förstå faktatexter ............................................................ 8 Svenska som andraspråk ................................................................... 12 Prov och bedömning ........................................................................... 14 Tabell över centralt innehåll ................................................................ 15 Bedömningstabell fysik ........................................................................ 16 Bedömningstabell kemi ........................................................................ 17 Att arbeta med PULS Fysik och kemi ....................................... 18 Materielförteckning .............................................................................. 22 HANDLEDNING TILL GRUNDBOKEN Inledning ..................................................................................................... 26 Material ........................................................................................................ 28 Ljud ................................................................................................................. 34 Vatten ............................................................................................................ 40 Blandningar ............................................................................................... 46 Värme och kyla ........................................................................................ 52 Luft .................................................................................................................. 60 Magnetism .................................................................................................. 64 Krafter ........................................................................................................... 70 Vardagskemi .............................................................................................. 80 Ljus .................................................................................................................. 88 Meteorologi ............................................................................................... 96 Astronomi ................................................................................................ 102 Elektricitet ............................................................................................... 112 Eld ................................................................................................................. 124 Modeller ................................................................................................... 134 Energi och miljö .................................................................................. 138 KOPIERINGSUNDERLAG

............................................................

147

3

PULS_Fysik_Kemi02.indd 3

2011-07-21 14.08

Handledning till grundboken Varje kapitel i grundboken har en introduktionssida i lärarboken med följande struktur:

MATERIAL – vad allt omkring oss består av Centralt innehåll Indelning av ämnen och material utifrån egenskaper och utseende.

Centralt innehåll Här finns punkterna från det centrala innehållet i kursplanerna för fysik och kemi som kapitlet innehåller.

Syfte Varje kapitel har ett syfte som utgår från Lgr 11 och författarnas tankar om innehållet.

Råvarors förädling till produkter.

Några historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.

Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.

Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.

Syfte

Nyckelord

Kapitlet syftar till att ge eleverna kunskap om material, deras egenskaper och användning. Vi betonar också hur naturresurser påverkas och hur vi genom ansvarsfullt användande av dessa kan bidra till minskad miljöpåverkan.

Dessa områden betonas i kursplanens centrala innehåll. Vi anser också att det är viktigt att eleverna får en bred förståelse för betydelsen av kunskap på detta område.

naturmaterial sortera egenskaper framställda material

Uppstart

Uppstart Här finns förslag på en gemensam uppstart av kapitlet. Det är oftast någon form av experiment som ska leda till frågor och väcka intresse för kapitlets innehåll.

Övningen avser att leda fram till att eleverna upptäcker att de kan sortera på många olika sätt, att inget sätt är fel, att föremål är gjorda av olika material och att ämnen har olika egenskaper.

Man behöver diverse små saker att sortera, t.ex.: • naturföremål som stenar, träbitar, kottar, benbitar • föremål av metall som spikar, skruvar, muttrar, nycklar, bestick • bitar av olika tyger • bitar av glas, keramik, porslin • bitar av förpackningar av hårdplast, mjukplast, frigolit, papper, kartong.

Låt eleverna komma med olika förslag på hur man kan sortera. Förhoppningsvis ger uppgiften upphov till diskussioner i klassen som har med sortering utifrån olika material, egenskaper och användningsområden att göra.

nylon serieordna polyester fkonstmaterial

råvara kolfiber återvinning

SVA-begrepp Partikelverb/avledningar bestå av flyttbara förstärka böjlig genomskinlig

skilja åt avfall töjbar lista ut ogenomskinlig

höra ihop återvinna beskriva

Nyckelord Detta är ord som är viktiga att uppmärksamma under arbetet med kapitlet för att eleverna ska kunna ta till sig innehållet och förstå texterna.

Sammansättningar konstgjord vattentät ändamål

föremål värdefull hushållsavfall

ögonmått vigselring

Idiomatiska uttryck saker och ting

i tur och ordning

Homonymer fisketur matta

tunna tvättsvamp

lista

Övriga skapa ordning

rubba

tåla

dra gräns

vissa

SVA-begrepp Detta är ord och begrepp som är viktiga att uppmärksamma med tanke på elever som har svenska som andraspråk.

28

Viktiga ord i no och so Man behöver lära sig många nya ord för att förstå vad man läser om i no och so. I den här ordboken finns de vanligaste orden förklarade. Orden står förklarade i bokstavsordning och ibland finns exempel på hur ordet används eller en bild som förtydligar.

6

PULS_Fysik_Kemi02.indd 6

2011-07-21 14.08

Varje uppslag i grundboken har följande struktur i lärarboken:

Sortera på olika sätt

Att serieordna Sarah, Ludvig och Ravi har varit på stranden och plockat snäckor.

– Vi lägger stora för sig och små för sig, säger Ravi.

– Men var drar vi gränsen? frågar Sarah.

– Vi lägger dem på rad i stället, från minst till störst, föreslår Ludvig.

I alla tider har människan velat förstå hur saker och ting hänger ihop. Vi vill beskriva och skapa ordning. Ofta delar vi in i grupper – växter för sig, stenar för sig och så vidare.

Du kan öva på att ordna i grupper genom att sortera vanliga saker som du har omkring dig. Sådant som verkar höra ihop lägger du i samma hög. Då blir det tydligt vad just de sakerna har gemensamt. Du kan sortera efter: • vilket material de är gjorda av • hur de används • vilka egenskaper de har.

plastik

Eller något annat – det finns ofta många möjligheter.

plaståldern råvara

Sortera i huvudet

Vi kan ordna saker på rad i stället för i grupper. Då går vi efter någon egenskap som det finns mer eller mindre av.

Ordningen kan då bli:

Det är inte bara små flyttbara föremål som vi kan sortera.

Vi kan sortera i huvudet, alltså tänka oss sorteringen utan att flytta på något med händerna. Då kan vi ordna nästan vad som helst – jättesaker och sådant som vi inte kan rubba och även sådant som vi inte når. Vi kan tänka oss att vi lägger det som är levande i en hög och det som inte är levande i en annan, eller regnmoln i den ena högen och lätta sommarmoln i den andra.

• från lättast till tyngst • från kallast till varmast • från surt till basiskt.

Det sättet att ordna kallas att serieordna. Ibland är skillnaderna så små att det är svårt att serieordna.

Då kan vi bli tvungna att mäta.

Att mäta och väga Att lägga något i storleksordning klarar du ofta med ögonmåttet. När du vill veta hur tung en sak är kan det ibland räcka med att känna hur det känns att lyfta den.

Det kallas att väga något i handen.

När du kommer hem från en fisketur berättar du nog hur många fiskar du lyckades fånga. Om du är yrkesfiskare säger du i stället hur många kilo fångsten vägde eller hur många lådor det blev.

Det går att mäta fångsten på flera olika sätt, som i antalet fiskar, hur mycket de väger eller hur mycket plats de tar.

Ravi tänker att stjärnor kan vara i en hög och planeter i en annan.

Sarah jämför vikten genom att väga frukterna i händerna.

10

11

Fysik och kemi.indd 10-11

2011-06-23 21.38

Sortera på olika sätt

Fakta om uppslaget Här får du som lärare mer fakta om fysiken och kemin som ligger bakom innehållet i grundboken, för att du ska kunna ha svar på frågor som eleverna ställer.

Det är viktigt att eleverna får klart för sig att det inte bara finns ett sätt att sortera som är rätt. En samling föremål kan sorteras på många olika sätt beroende på vilka egenskaper hos föremålen man väljer att utgå ifrån.

Vi har avsiktligt använt ordet ämne med försiktighet, eftersom det är svårt att definiera utan att man fördjupar sig i kemin. Det framgår inte alltid om man menar kemiskt ämne (salt, bensin, bikarbonat osv.) eller ämne i betydelsen material som något är tillverkat av (t.ex. en sked av plast). Dessutom kan ordet ha andra betydelser, t.ex. skolämne eller ämne för en föreläsning.

Att ordna i grupper innebär ofta att man tittar på en kvalitativ egenskap. En kvalitativ egenskap är något som man har eller inte har, snarare än har olika mycket av. De här exemplen ges i boken: Metall eller inte metall? Hård eller mjuk plast?

Serieordning bygger i stället på en kvantitativ egenskap. Det vill säga: alla i serien har samma egenskap, men olika mycket av den. Var i serien vi placerar ett visst element beror just på hur mycket.

Mätning hör därför ihop med serieordning.

Att diskutera • Brukar ni sortera något hemma?

• Varför gör ni det?

• Tycker ni att det är viktigt att sortera (t.ex. sopor)?

Att göra U U

Flyta eller sjunka i vatten s. 32 Sortera med magnet s. 33

Tips!

Låt eleverna prova på att med händerna avgöra vilket som väger mest av två föremål. Kolla med en våg efteråt.

Att diskutera Detta är frågor som kan diskuteras i samband med arbetet med sidan eller uppslaget. Frågorna är tänkta att vara en inspiration och igångsättare för få eleverna att prata fysik och kemi.

Ord och uttryck plastik – konsten att röra sig (fint). Även konst som går ut på att man formar material. plaståldern – tiden efter andra världskriget och framåt, då plastindustrin utvecklades lavinartat. råvara – obearbetad eller obetydligt bearbetad vara för industriell vidareförädling.

Ord och uttryck Här är orden från rutorna i elevboken förklarade.

30

Att göra Här finns aktiviteter som passar att göra i samband med uppslaget.

U är elevuppgifter som finns i grundboken.

Sidhänvisningen hjälper dig att hitta uppgiften i lärarboken.

K är kopieringunderlag som finns i slutet av

lärarboken.

Tips! är förslag på aktiviteter.

Extra uppgifter finns i slutet av respektive kapitel i lärarboken. Sidhänvisningen hjälper dig att hitta uppgiften.

Materiel Som hjälp i planering och förberedelse av lärardemonstrationer och elevppgifter finns till din hjälp en lista över vilket materiel som behövs till respektive kapitel. Materielförteckningen finns på sidan 22 i lärarboken.

Hos Hands-On Science AB finns det materiellådor att köpa till varje kapitel i grundboken.

Hos dem kan du också komplettera lådorna med materiel när det finns behov.

Kontaktuppgifter: Hands-On Science AB Tel. 08-564 714 42 www.hos.se

7

PULS_Fysik_Kemi02.indd 7

2011-07-21 14.08

MATERIAL – vad allt omkring oss består av Centralt innehåll Indelning av ämnen och material utifrån egenskaper och utseende.

Råvarors förädling till produkter.

Några historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.

Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.

Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.

Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

Syfte

Nyckelord

Kapitlet syftar till att ge eleverna kunskap om material, deras egenskaper och användning. Vi betonar också hur naturresurser påverkas och hur vi genom ansvarsfullt användande av dessa kan bidra till minskad miljöpåverkan.

Dessa områden betonas i kursplanens centrala innehåll. Vi anser också att det är viktigt att eleverna får en bred förståelse för betydelsen av kunskap inom detta område.

naturmaterial sortera egenskaper framställda material

Uppstart Övningen avser att leda fram till att eleverna upptäcker att de kan sortera på många olika sätt, att inget sätt är fel, att föremål är gjorda av olika material och att ämnen har olika egenskaper.

Man behöver diverse små saker att sortera: • naturföremål som stenar, träbitar, kottar, benbitar • föremål av metall som spikar, skruvar, muttrar, nycklar, bestick • bitar av olika tyger • bitar av glas, keramik, porslin • bitar av förpackningar av hårdplast, mjukplast, frigolit, papper, kartong.

Låt eleverna komma med olika förslag på hur man kan sortera. Förhoppningsvis ger uppgiften upphov till diskussioner i klassen som har med sortering utifrån olika material, egenskaper och användningsområden att göra.

nylon serieordna polyester konstmaterial

råvara kolfiber återvinning

SVA-begrepp Partikelverb/avledningar bestå av flyttbara förstärka böjlig genomskinlig

skilja åt avfall töjbar lista ut ogenomskinlig

höra ihop återvinna beskriva

Sammansättningar konstgjord vattentät ändamål

föremål värdefull hushållsavfall

ögonmått vigselring

Idiomatiska uttryck saker och ting

i tur och ordning

Homonymer fisketur matta

tunna tvättsvamp

lista

rubba vissa

tåla

Övriga skapa ordning dra gräns

28

PULS_Fysik_Kemi02.indd 28

2011-07-21 14.08

MATERIAL – vad allt omkring oss består av

När jag bygger sandslott blir sanden och snäckorna material.

När du ser dig omkring upptäcker du en massa saker som ser olika ut och som används på olika sätt. För att beskriva ett föremål kan du berätta hur det ser ut och vilket material det består av. MateriaI är sådant vi kan använda när vi vill göra en koja, en bil eller ett konstverk. I det här kapitlet får du lära dig mer om olika slags material.

En burk kan vara gjord av materialet plast eller plåt.

En fönsterruta är gjord av materialet glas. När vi säger att glas är hårt och genomskinligt, så beskriver vi glasets egenskaper. Att beskriva egenskaper är alltså att berätta hur någonting är. Vi kan använda oss av egenskaperna när vi vill dela in saker i grupper. Det kallas för att sortera.

Olika egenskaper Ett sätt att sortera är att lägga saker som är gjorda av samma material i samma hög. För att klara av det måste du känna igen olika material och veta vad som skiljer dem åt.

Olika material har olika egenskaper. Plast kan till exempel vara hård och genomskinlig. Modellera är mjuk och ogenomskinlig. Stål är hårt och ogenomskinligt.

Det finns massor av olika material med olika egenskaper.

Det är för att få ordning på dem som vi delar in dem i grupper.

Naturmaterial

Här ser du många slags material.

Vi kan sortera dem på många olika sätt – efter färg, form, storlek, naturligt eller konstgjort.

Material som kommer direkt från naturen kallas för naturmaterial. Det kan vara sten ur marken, trä från en gran och ull från får.

Om vi sorterar saker som är gjorda av naturmaterial i en hög kan det som hamnar där vara väldigt olika på många andra sätt.

Det är stora skillnader på en stenstaty, en trämöbel och ett par vantar av fårull.

När du bygger en koja i skogen använder du sådant som finns där, som pinnar, ris och mossa.

Så har människor alltid hämtat material direkt från naturen.

Vilka material har man använt här?

Framställda material Material som inte finns färdiga i naturen kallas framställda.

Burkar av glas och metall, plastkassar och porslinstallrikar är material som är gjorda på fabriker. Kläder och sportutrustning görs fortfarande av naturmaterial som ull och naturgummi, men det är vanligare med konstgjorda (framställda) material.

Nylon och polyester är konstmaterial, som används till så olika saker som strumpor, jackor och segel. En våtdräkt kan vara gjord av ett slags konstgummi som kallas neopren.

8

9

Fysik och kemi.indd 8-9

När eleverna ser sig omkring vill vi att de ska upptäcka alla olika material som föremål är gjorda av och reflektera över vad de ser. Bilderna på sidan är tänkta att leda till ett samtal om vilka föremål som finns där och vilka material de är gjorda av och varför just de materialen har använts. Genom att utgå från saker och ting som eleverna känner till, blir det lättare att förstå.

Att diskutera • Välj ut några föremål som finns i klassrummet.

Vad är de gjorda av?

• Varför passar just det materialet till just det föremålet?

• Varifrån kommer de olika materialen och vad kommer att hända med dem när de inte längre används?

Olika egenskaper Begreppet egenskap tycker många elever är svårt att ta till sig. Att beskriva ämnen och deras egenskaper är ju en viktig del i den naturvetenskapliga metoden, och därför är det viktigt att eleverna får öva sig i detta.

Ett sätt att introducera och förklara ett begrepp är att ge flera exempel som belyser begreppet.

2011-06-23 21.38

Sedan kan du låta eleverna själva ge exempel och på så sätt kontrollera att de har förstått.

Att sortera och kategorisera är grundläggande färdigheter när man sysslar med naturvetenskap.

Att iaktta och beskriva egenskaper hjälper oss att förstå sammanhang och bringa ordning i vår omvärld som ibland kan uppfattas som ganska kaotisk.

Eleverna får göra enkla sorteringar. De är baserade dels på sådant som troligtvis är bekant, dels på några enkla experiment.

Att göra U Material

i klassrummet s. 32 U Beskriv en tvättsvamp s. 33 K 1 Gissa vad!

K 2 Hur slitstarkt är tyget?

Tips!

Eleverna kan få skriva ner vilka olika material de känner till, naturmaterial i en spalt, framställda och konstgjorda (syntetiska) material i en annan spalt.

Sammanfatta genom att föra ihop elevernas förslag på tavlan. Diskutera för- och nackdelar, miljöaspekter m.m.

29

PULS_Fysik_Kemi02.indd 29

2011-07-21 14.08

Sortera på olika sätt

Att serieordna Sarah, Ludvig och Ravi har varit på stranden och plockat snäckor.

– Vi lägger stora för sig och små för sig, säger Ravi.

– Men var drar vi gränsen? frågar Sarah.

– Vi lägger dem på rad i stället, från minst till störst, föreslår Ludvig.

I alla tider har människan velat förstå hur saker och ting hänger ihop. Vi vill beskriva och skapa ordning. Ofta delar vi in i grupper – växter för sig, stenar för sig och så vidare.

Du kan öva på att ordna i grupper genom att sortera vanliga saker som du har omkring dig. Sådant som verkar höra ihop lägger du i samma hög. Då blir det tydligt vad just de sakerna har gemensamt. Du kan sortera efter: • vilket material de är gjorda av • hur de används • vilka egenskaper de har.

plastik

Eller något annat – det finns ofta många möjligheter.

plaståldern råvara

Sortera i huvudet Det är inte bara små flyttbara föremål som vi kan sortera.

Vi kan sortera i huvudet, alltså tänka oss sorteringen utan att flytta på något med händerna. Då kan vi ordna nästan vad som helst – jättesaker och sådant som vi inte kan rubba och även sådant som vi inte når. Vi kan tänka oss att vi lägger det som är levande i en hög och det som inte är levande i en annan, eller regnmoln i den ena högen och lätta sommarmoln i den andra.

Vi kan ordna saker på rad i stället för i grupper. Då går vi efter någon egenskap som det finns mer eller mindre av.

Ordningen kan då bli: • från lättast till tyngst • från kallast till varmast • från surt till basiskt.

Det sättet att ordna kallas att serieordna. Ibland är skillnaderna så små att det är svårt att serieordna.

Då kan vi bli tvungna att mäta.

Att mäta och väga

Ravi tänker att stjärnor kan vara i en hög och planeter i en annan.

Att lägga något i storleksordning klarar du ofta med ögonmåttet. När du vill veta hur tung en sak är kan det ibland räcka med att känna hur det känns att lyfta den.

Det kallas att väga något i handen.

När du kommer hem från en fisketur berättar du nog hur många fiskar du lyckades fånga. Om du är yrkesfiskare säger du i stället hur många kilo fångsten vägde eller hur många lådor det blev.

Det går att mäta fångsten på flera olika sätt, som i antalet fiskar, hur mycket de väger eller hur mycket plats de tar.

Sarah jämför vikten genom att väga frukterna i händerna.

10

11

Fysik och kemi.indd 10-11

Sortera på olika sätt Det är viktigt att eleverna får klart för sig att det inte bara finns ett sätt att sortera som är rätt. En samling föremål kan sorteras på många olika sätt beroende på vilka egenskaper hos föremålen man väljer att utgå ifrån.

Vi har avsiktligt använt ordet ämne med försiktighet, eftersom det är svårt att definiera utan att man fördjupar sig i kemin. Det framgår inte alltid om man menar kemiskt ämne (salt, bensin, bikarbonat osv.) eller ämne i betydelsen material som något är tillverkat av (t.ex. en sked av plast). Dessutom kan ordet ha andra betydelser, t.ex. skolämne eller ämne för en föreläsning.

Att ordna i grupper innebär ofta att man tittar på en kvalitativ egenskap. En kvalitativ egenskap är något som man har eller inte har, snarare än har olika mycket av. De här exemplen ges i boken: Metall eller inte metall? Hård eller mjuk plast?

Serieordning bygger i stället på en kvantitativ egenskap. Det vill säga att alla i serien har samma egenskap, men olika mycket av den. Var i serien vi placerar ett visst element beror just på hur mycket av egenskapen elementet har.

Mätning hör därför ihop med serieordning.

2011-06-23 21.38

Att diskutera • Brukar ni sortera något hemma?

• Varför gör ni det?

• Tycker ni att det är viktigt att sortera (t.ex. sopor)?

Att göra U Flyta

eller sjunka i vatten s. 32 U Sortera med magnet s. 33 Tips!

Låt eleverna pröva att med händerna avgöra vilket som väger mest av två föremål. Kolla med en våg efteråt.

Ord och uttryck plastik – Konsten att röra sig (fint). Även konst som går ut på att man formar material. plaståldern – Tiden efter andra världskriget och framåt, då plastindustrin utvecklades lavinartat. råvara – Obearbetad eller obetydligt bearbetad vara för industriell vidareförädling.

30

PULS_Fysik_Kemi02.indd 30

2011-07-21 14.08

Vanliga material

Metall En cykelkedja, en bil, en kastrull och en sax har gemensamt att de är gjorda av metall. Du kan känna igen metaller på att de är hårda och känns kalla.

Det finns många olika metaller. Några av de vanligaste är järn, koppar, tenn, aluminium, bly, silver och guld. En del egenskaper är gemensamma för alla metaller, som att de blänker. När det gäller andra egenskaper kan de skilja sig åt. Metallen järn är både hårdare och tyngre än metallen aluminium. Guld är segt och töjbart. Fem gram guld kan dras ut till en tråd som blir över en mil lång. Det är ungefär så mycket guld som finns i en vigselring.

Material kan vara väldigt olika. Vilket material vi väljer beror på vilka egenskaper vi vill att det ska ha. Ska det vara lätt, segt, hårt, vattentätt eller billigt?

En råvara är ett material som finns i naturen och som kan göras om till ett mer värdefullt material. För att jordens råvaror ska räcka måste vi också ta reda på vårt avfall.

Många material går att återvinna, och därför är det viktigt att vi sorterar vårt avfall.

Trä Olika träslag skiljer sig åt när det gäller egenskaper och användning. Svenska träslag som ek, björk och furu används ofta i möbler. Trä är också ett viktigt bränsle, både som vanlig ved och i form av små bitar som kallas pellets.

Trä används vid tillverkning av papper. Papper framställs av pappersmassa som görs av träfibrer. Papper kan vara både mycket tunt och upp till flera millimeter tjockt. Då kallas det papp eller kartong. Använt papper kan återvinnas och användas vid tillverkning av nytt papper.

Ebenholts är ett mörkt, svartbrunt träslag som är mycket hårt. Det är så tungt att det sjunker i vatten. Ebenholts är ett dyrbart material som används till prydnadsföremål och pianotangenter. Ebenholtsträd växer i tropiska länder, bland annat i Malaysia och Indonesien. För att komma åt ett enda ebenholtsträd huggs det ibland ner mängder av andra träd.

I Australien hittades år 1869 en guldklimp som vägde 71 kg.

Den kallas Welcome Stranger Nugget och är den största guldklimp någon funnit hittills.

Plast

De svarta tangenterna är av ebenholts.

Det finns många olika plaster, och de passar för olika ändamål.

Plastpåsen och plastfolien ska vara mjuka, medan plasten i burkar och flaskor måste vara hård. Hård och mjuk plast är olika material som görs på olika sätt.

Hemma hos dig har du säkert många saker som är gjorda av plast. Tänk dig om allt som är av plast försvann.

Hur skulle det vara då? Inga cd eller dvd, inget lego och inga slalompjäxor ...

Nycklar och lås är oftast gjorda av järn.

Återvinning

Kolfiber De starkaste trådar som har tillverkats består av ett material som kallas kolfiber. En kolfibertråd tjock som ett hårstrå skulle kunna bära flera personer. Kolfiber är dessutom ett mycket lätt material och kan därför användas för att förstärka plast i flygplan och andra saker som inte får väga för mycket.

Guldklimp!

Fiskespöet av kolfiber blir starkt och böjligt.

Många sorterar sitt skräp hemma och lämnar det till återvinning. Återvinning är att använda gammalt material för att tillverka nya saker.

Hårda plastförpackningar återvinns och blir till nya plastsaker. Mjuka plastförpackningar kan bli nya plastpåsar. Vi återvinner också tidningspapper, glas, gummi, metall, pappersförpackningar, vissa batterier och hushållsavfall. Pappersförpackningar kan återvinnas sju gånger innan de måste brännas.

Glas, PET-plast och metall kan återvinnas hur många gånger som helst.

12

13

Fysik och kemi.indd 12-13

Vanliga material De flesta material som tas upp i texten är vanliga material som eleverna redan känner till. Texten avser att belysa vad olika material vanligtvis används till och betonar vikten av att i möjligaste mån återvinna för miljöns skull.

Papper framställs av pappersmassa gjord av träfibrer. Förr använde man också lump. Returpapper är en viktig råvara som minskar åtgången på träfibrer. Poängtera vikten av att samla in returpapper.

Kolfiber används i form av garn, väv och andra textila strukturer, men främst tillsammans med epoxiplaster på grund av sin sprödhet och låga nötningshållfasthet. Dessa så kallade fiberkompositer blir mycket starka och hållfasta och har låg densitet (är lätta).

Metaller är ämnen som alla elever känner till. De tillhör deras vardag. Metaller har också alltid varit mycket betydelsefulla och utnyttjats av människan sedan urminnes tider. Här kan säkert elevernas egna förkunskaper utgöra utgångspunkt för undervisningen.

Det finns många olika sorters plaster. Beroende på vad de ska användas till ska de ha olika egenskaper. Mjuka plaster används till plastpåsar och emballage, hård plast till burkar, rör, möbler m.m.

Vi kan inte slänga allt skräp i samma tunna! Plast och annat material måste sorteras så att det kan återanvändas.

2011-06-23 21.38

De är alla mer eller mindre skadliga för miljön.

Plaster är en grupp av ämnen som framställs syntetiskt (konstgjort) och består av polymerer (jättestora molekyler, poly = många, mer = del). Föregångare till dagens plaster var celluloid (1860-talet) och bakelit (1910-talet). Under 1930–40-talen kom en mängd olika typer av plaster, exempelvis etenplast, PVC-plast och nylon.

Att diskutera • Låt eleverna själva få berätta vad de vet om olika material. Vad vill de veta mer om? Hur kan de ta reda på svaren på sina frågor?

• Diskutera gärna med eleverna hur det skulle vara om plaster inte fanns.

• Varför är återvinning viktigt?

Att göra U Olika

metaller s. 32

Tips!

Låt eleverna göra en ”mind-map”. De får välja ett material och se hur många olika produkter de kan hitta som det materialet kan användas till.

31

PULS_Fysik_Kemi02.indd 31

2011-07-21 14.09

Undersök material

UPPGIFTER

Olika metaller Du behöver några föremål av olika metaller. Din lärare talar om vilka metaller det är.

RAK HÅRD

LÄTT

BÖJLIG

MJUK SÖT

Material i klassrummet Välj några olika föremål i klassrummet.

A Vilka material är föremålen gjorda av?

A Vilka egenskaper har var och en av de olika metallerna? Beskriv till exempel hur den känns, vilken färg den har, om den är matt eller blank. Anteckna!

B Sortera metallerna i grupper på några olika sätt. Välj själv vilken egenskap du vill sortera efter.

Skriv hur du sorterade.

B Beskriv de olika materialen. Är de till exempel hårda eller mjuka?

Du hittar säkert flera viktiga egenskaper. Anteckna!

C Välj ut en av beskrivningarna och skriv egenskaperna på en lapp.

Ge lappen till en kamrat. Kamraten ska försöka lista ut vilket materialet är och sätta lappen på ett föremål som är gjort av det materialet.

Beskriv en tvättsvamp Du ska beskriva en tvättsvamp så noga du kan. Du behöver en tvättsvamp och en skål med vatten.

Hur ser den ut och vad har den för egenskaper? Flyter eller sjunker den i vatten? Vad händer med formen om du kramar den och släpper den igen – över vattnet och i vattnet?

Skriv vad du gjorde och vad du upptäckte.

Sortera med magnet Du behöver en magnet och några föremål av olika material.

Flyta eller sjunka i vatten Du behöver en skål med vatten och 8–10 små föremål som tål vatten.

A Vilka föremål tror du flyter och vilka tror du sjunker? Lägg dem i olika högar.

B Gör en lista med 2 kolumner. Skriv in föremålen i listan.

De här tror jag Flyter

Sjunker

Vilka föremål fastnar på magneten? Vad är de gjorda av?

Anteckna!

U PP D R A G ing Materialspan föremål Finns det några som är dig hos hemma annat än gjorda av något all, glas eller trä, papper, met ! lista en plast? Gör

C Pröva i tur och ordning föremålen i de två högarna. Flyter eller sjunker de? Sätt ett kryss framför föremålen där du gissade rätt.

Blev du förvånad över något?

14

Fysik och kemi.indd 14-15

Uppgifter: Undersök material Material i klassrummet Man behöver: • några olika föremål i klassrummet.

Uppgiften syftar till att eleverna ska lära sig vad som menas med material. De får lära sig att beskriva material utifrån materialets egenskaper.

Det är viktigt att de fokuserar på väsentliga egenskaper, dvs. sådana egenskaper som är karakteristiska för just det materialet.

Flyta eller sjunka i vatten Man behöver: • små saker som tål vatten, t.ex. sten, suddgummi, potatisbit, äppelbit, apelsinklyfta, apelsinskal, studsboll, glaskula, stearinljus, träbit, liten plastlinjal etc.

• en skål med vatten.

Var noga med att eleverna ska vara klara med sina listor innan de får pröva. Det är intressant att fundera på vad det är som får eleverna att välja ”sjunker” eller ”flyter”. Erfarenhet är förstås en viktig faktor. Sedan kan det vara så att de går efter vikt.

Eller har de redan nu en uppfattning om vikt per volym, alltså en känsla för densitet?

15

2011-06-23 21.38

Vi tror att de åtminstone så småningom utvecklar en sådan uppfattning, men det är ingen direkt brådska. Frågan om rätt eller fel behöver alltså inte ges något större utrymme i detta sammanhang.

Olika metaller Man behöver: • olika små föremål av metall, t.ex. spikar, skruvar, häftstift, gem, ståltråd (av ”järn”, eller egentligen stål, eftersom det inte är rent järn) • kaffeskedar (av rostfritt stål eller nysilver – det senare är en blandning av bl.a. koppar, nickel och zink) • nycklar (av mässing eller stål – det senare gäller främst så kallade tillhållarnycklar) • nålar eller saxar av det slag som brukar användas i skolan (stål av en kvalitet som kan behålla magnetism – vi återkommer till detta senare i boken, så du bör hålla inne med denna information så länge) • mynt (enkronan består liksom femkronans ytskikt av tre fjärdedelar koppar och en fjärdedel nickel, tiokronan består till nio tiondelar av koppar) • öppningsringar från läskburkar (av aluminium) • kanske ett litet smycke av silver eller guld.

32

PULS_Fysik_Kemi02.indd 32

2011-07-21 14.09

net är gjorda av järn eller någon stålsort som beter sig på samma sätt. Femkronor fastnar också. De är gjorda av nickel, som inte är lika magnetiskt som järn, men tillräckligt.

De flesta metaller fastnar inte på en magnet, som aluminium, koppar, mässing, bly och rostfritt stål.

Rostfritt stål innehåller visserligen järn, men andra metaller, som också ingår, gör att rostfritt stål inte får järnets magnetiska egenskaper.

För det mesta hittar man sand eller gruskorn som fastnar. Tydligen är det inte bara metaller som kan vara magnetiska. Det här är ett sätt att känna igen en typ av järnmalm.

Magneten fungerar utmärkt under vatten. Magnetism går rakt igenom de flesta material, nämligen de som själva inte kan magnetiseras. En platta av järn leder däremot magnetismen åt sidorna, vilket gör att endast en liten del magnetism kommer ut på andra sidan.

Beskriv en tvättsvamp Man behöver: • tvättsvamp eller en fräsch tavelsvamp • skål med vatten.

Pröva själv innan eleverna gör försöket.

Resultat: En tvättsvamp flyter på vattnet. Om du kramar ur luften och trycker ner den under vattnet och håller kvar den där utan att krama den, fylls håligheterna i svampen med vatten och den blir kvar under vattenytan.

UPPDRAG – Materialspaning Denna uppgift kan ges till eleverna som hemuppgift. Avsikten med uppgiften är att knyta elevernas vardagserfarenheter till undervisningen, för att förhoppningsvis få dem att se ett samband mellan vad de lär sig i skolan och det dagliga livet.

Låt eleverna även ta med en lista hemifrån på metaller de hittat och också tala om vad de används till. Diskutera sedan i klassen varför olika föremål är gjorda av olika metaller.

Glas

Här kan du se hur glasblåsaren jobbar med den varma glasmassan.

Glasblåsning

Glas används överallt Tack vare glaset blev det också lättare att bo i Norden. Vi fick in ljus i bostäderna medan kyla och blåst hölls ute. Och tänk så mycket annat vi använder glas till nu! Utan glas skulle vi inte ha flygplan, bilar eller glasögon.

Inte förrän de senaste decennierna har vi kunnat ersätta glas med plast i en del föremål, som i glasögon och teveskärmar.

När man började med tillverkning av glas, blev allt glas grumligt. Men tekniken

Framtidens material Forskare försöker hitta nya material och nya sätt att använda gamla material smartare.

När du skriver med en blyertspenna lossnar det små, små flagor av det material som blyertsen är gjord av. Två forskare i England experimenterade med flagorna och kom på ett nytt material som kan ha många användningsområden i framtiden.

Glas är ett material som görs av bland annat sand och kalk som hettas upp tills det smälter. Då får man en glasmassa som kan formas till olika saker så länge den är het.

Människor har kunnat framställa glas i många tusen år. För ett par tusen år sedan kom någon på tekniken att blåsa glas. Den tekniken används än i dag vid viss tillverkning av glas.

Det går till så att man fäster en klump het glasmassa i ena änden av ett rör. Sedan blåser man i rörets andra ände. Då bildar klumpen en bubbla. Den bubblan kan glasblåsaren sedan forma med hjälp av olika verktyg. Även fönsterglas tillverkades förr i tiden av glasblåsare. Då blåste de en bubbla som såg ut som en stor burk. Den kunde sedan klippas upp så att det blev en platt glasskiva som kunde användas vid fönstertillverkning.

MER OM MATERIAL MER OM MATERIAL MER OM MATERIAL MER OM MATERIAL MER OM MATERIAL MER

Resultat: De flesta föremål som fastnar på en mag-

MER OM MATERIAL MER OM MATERIAL MER OM MATERIAL MER OM MATERIAL MER OM MATERIAL MER

Sortera med magnet Man behöver: • magneter • diverse små föremål av olika material, t.ex. mynt, nycklar, bestick, läskburk, sten, papper, trä m.m.

Grafen (grafe΄n)

utvecklades så att glaset blev klart och genomskinligt. Det ledde till att det gick att konstruera kikare och mikroskop.

På så sätt kunde människan börja utforska sådant som inte var synligt för blotta ögat, både avlägsna stjärnor och pyttesmå bakterier.

Nobelpriset i fysik år 2010 delades ut till två forskare, Andre Geim och Konstantin Novoselov, för deras experiment med kolmaterialet grafen. Redan 2004 lyckades de ta fram den allra första lilla flagan av grafen ur grafit. Som hjälp hade de en vanlig tejpbit.

Grafen är egentligen bara extremt tunna skikt av vanligt kol. Det är i princip samma ämne som finns i vanliga blyertspennor. Grafen är ett mycket tunt material, som är otroligt starkt och böjligt. Det är cirka 200 gånger starkare än stål. Samtidigt som det är mycket tätt är det nästan genomskinligt.

Nya användningsområden Glasklara toner Världens första garanterat spelbara trombon i glas tillverkades och blev färdig år 1988. Den vägde 1,1 kg.

En spelbar glastuba tillverkades i Lund.

Den vägde 3,2 kg och hade en tratt på 400 mm i diameter.

16

Fysik och kemi.indd 16-17

Det nya materialet grafen spås få många användningsområden i framtiden. Ett exempel är extremt små och snabba datorminnen, inte större än ett gruskorn, som kan rymma mängder av information som musik och filmer.

Genom att blanda plast med en liten del grafen får vi en form av plast som är elektriskt ledande, värmetålig och hållbar. Grafens

Så här ser grafen ut i förstoring.

förmåga att släppa igenom ljus och samtidigt leda ström, gör att det passar vid tillverkning av genomskinliga pekskärmar, ljuspaneler och solceller.

Samtidigt kommer också rapporter om att man har lyckats tillverka en typ av komponent med hjälp av grafen, som kan användas i belysning. Med hjälp av den skulle vi kunna framställa belysningen som stora, rullbara ark. Tänk att kunna tapetsera en vägg med ljus!

Andra nya material Vi behöver hela tiden hitta nya material och använda gamla material smartare. Det finns många idéer och en är att göra gardiner med inbyggda solceller som fångar upp dagsljuset och lagrar det för att sedan ge ifrån sig ljuset på kvällen.

17

2011-06-23 21.38

Mer om material Med blyerts, papper och vanlig tejp lyckades forskarna ur grafit (sådant som finns i blyertspennor) få fram mirakelmaterialet grafen. Grafen består av kolatomer hopbundna i ett plant nät – som ett hönsnät fast bara en atom tjockt. Tre miljoner sådana plana grafenskikt staplade på varandra bygger upp en millimeter grafit. Skikten hålls ihop av en ganska svag kraft – det är lätt att riva loss de olika lagren från varandra. Det är det som händer när vi skriver med en blyertspenna. Med hjälp av tejp rev de av skikt efter skikt tills det bara var ett skikt kvar.

Grafen är ett perfekt regelbundet kolnät i bara två dimensioner; längd och bredd. De möjliga tillämpningarna av grafen har väckt stor uppmärksamhet. Än så länge finns de bara i fantasin, men en hel del prövas redan, inte minst av Nobelpristagarna själva.

Forskare försöker hela tiden att hitta nya och bättre material.

Att diskutera • Kan ni ge exempel på några material som inte fanns när era far- och morföräldrar var barn?

• Är det bra att man hela tiden försöker hitta nya material? Fördelar? Nackdelar?

33

PULS_Fysik_Kemi02.indd 33

2011-07-21 14.09

Kopieringsunderlag 1 Gissa vad!

2 Hur slitstarkt är tyget?

3 Trådtelefon 4 Vatten på olika språk 5 Vatten och värme 6 Vattenglaset 7 Vattenflaskan 8 Vad kommer genom filtret?

28 Vilken roll spelar planets höjd för ­stoppsträckan?

29 Vilken roll spelar lasten för tiden och stoppsträckan?

30A Vilken väg kommer elen?

30B Vilken väg kommer elen?

31 Bränslen 32 Avslöja mer om rost

9 Vilka löser sig i varandra?

10 Kan du lita på din känsel?

11 Gör en vindflöjel

Prov

12 Gör en svävare

Material

13 Magnetbil

Ljud

14 Dragkraft eller tryckkraft?

Vatten

15 Jämvikt

Blandningar

16 Friktion

Värme och kyla

17 Bubblar det?

Luft

18 Vad löser sig snabbast?

Magnetism

19 Rita skuggor

Krafter

20 Spegelskrift

Vardagskemi

21 En månads väder

Ljus

22 Var är solen?

Meteorologi

23 Lyser det eller inte?

Astronomi

24 Mera kopplingar

Elektricitet

25 I tidningar, radio och teve

Eld

26 Brandtriangeln

Modeller

27 Vilken roll spelar planets höjd för tiden?

Energi och miljö

147

Fysik o Kemi Kop_OK2.indd 147

2011-07-15 10.58

Namn

1

Gissa vad!

Här gäller det att gissa på rätt föremål. Arbeta i par.

1 En av er tänker på en sak som finns i klassrummet och skriver ner det på en av lapparna.

2 Kamraten ställer frågor. Det får bara vara frågor som man kan svara ja eller nej på.

3 Skriv ett streck bredvid lappen för varje fråga som behövs för att kamraten ska kunna lista ut vilken sak det är.

4 När kamraten har gissat rätt visar du lappen där du har skrivit ner vilket föremål det gällde. Byt sedan roller.

Kopieringsunderlag © 2011 Staffan Sjöberg, Birgitta Öberg och Natur & Kultur PULS Fysik och kemi 4–6, Lärarbok ISBN 978-91-27-42127-1

Fysik o Kemi Kop_OK2.indd 149

149

2011-07-15 10.58

Namn

8

Vad kommer genom filtret?

Man behöver: tre glas decilitermått kryddmått kaffefilter tre skedar salt socker O’boypulver vatten

Glas 1 1 dl vatten + 1 krm salt

Glas 2 1 dl vatten + 1 krm socker

Glas 3 1 dl vatten + 1 krm O’boypulver

Rör om i glasen, men inte med samma sked.

Häll innehållet i glas 1 genom ett kaffefilter. Smaka på en droppe av det som rinner igenom. Ta nya kaffefilter och upprepa samma sak med glas 2 och glas 3.

1 Vad händer? Skriv resultaten.

1

2

3

2 Vilka av ämnena i glasen kommer igenom filtret?

156

Fysik o Kemi Kop_OK2.indd 156

Kopieringsunderlag © 2011 Staffan Sjöberg, Birgitta Öberg och Natur & Kultur PULS Fysik och kemi 4–6, Lärarbok ISBN 978-91-27-42127-1

2011-07-15 10.58

Namn

9

Vilka löser sig i varandra?

Man behöver: grillolja mineralvatten olivolja saft te några små bägare skedar

Pröva vilka av vätskorna som löser sig i varandra genom att blanda dem två och två.

Skriv först ner en hypotes! Pröva sedan.

Jag blandar

Hypotes

Stämde din hypotes?

Kopieringsunderlag © 2011 Staffan Sjöberg, Birgitta Öberg och Natur & Kultur PULS Fysik och kemi 4–6, Lärarbok ISBN 978-91-27-42127-1

Fysik o Kemi Kop_OK2.indd 157

157

2011-07-15 10.58

Namn

10

Kan du lita på din känsel?

1 Man behöver tre skålar med vatten i som på bilden:

kallt

ljummet

varmt

2 Håll ena handen i det kalla vattnet och andra handen i det varma vattnet

en liten stund, så att händerna vänjer sig. Flytta sedan båda händerna till det ljumma vattnet. Hur känns det?

3 Hitta på en egen undersökning.

Skriv hur man ska hålla händerna och vart man ska flytta dem.

Skriv en hypotes. Pröva din undersökning. Blev det som du trodde?

158

Fysik o Kemi Kop_OK2.indd 158

Kopieringsunderlag © 2011 Staffan Sjöberg, Birgitta Öberg och Natur & Kultur PULS Fysik och kemi 4–6, Lärarbok ISBN 978-91-27-42127-1

2011-07-15 10.58

Namn

11

Gör en vindflöjel Man behöver: kartong ett grovt sugrör ett smalt grillspett som sätts på en fot

Klipp två stora pilspetsar och tejpa ihop dem som bilderna visar. Sugröret ska vara långt fram på pilspetsen. Sätt sugröret på grillspettet.

1 Vad är det som gör att vindflöjeln vrider sig med vinden?

2 ”Sydlig vind” kommer från söder. En vindflöjel pekar åt det håll som vinden kommer ifrån, så när det är sydlig vind ska den peka mot söder. Skriv in de fyra väderstrecken på vindflöjelns fot.

Kopieringsunderlag © 2011 Staffan Sjöberg, Birgitta Öberg och Natur & Kultur PULS Fysik och kemi 4–6, Lärarbok ISBN 978-91-27-42127-1

Fysik o Kemi Kop_OK2.indd 159

159

2011-07-15 10.58

Namn

12

Gör en svävare Man behöver: ett stycke kartong ca 20 x 20 cm en tom trådrulle lim (helst smältlim) en ballong

1 Gör ett hål mitt i kartongen, ungefär 5 mm stort. Tryck ut en ring med lim runt

hålet och limma fast trådrullen mitt på plattan som bilden visar. Trä på en ballong på trådrullen och blås upp den genom hålet i kartongen. Sätt ”svävaren” på bordet eller golvet. Vad händer?

2 Varför kallas den här saken för svävare?

3 Det finns stora svävare också. Var tror du att de används mest?

Välj två av följande: i fjäll på is Du kanske kan ta hjälp av Internet.

160

Fysik o Kemi Kop_OK2.indd 160

i sandöknar

på vatten

på vägar.

Kopieringsunderlag © 2011 Staffan Sjöberg, Birgitta Öberg och Natur & Kultur PULS Fysik och kemi 4–6, Lärarbok ISBN 978-91-27-42127-1

2011-07-15 10.58

Namn

13

Magnetbil Man behöver: två stavmagneter en leksaksbil häftmassa eller tejp

Sätt fast en magnet på en leksaksbil.

Använd häftmassa eller tejp.

Undersök hur du kan använda en annan magnet för att få bilen att röra sig.

1 Rita av bilen med magneten när du håller den andra magneten framför bilen och ”drar”.

2 Rita av bilen med magneten när du håller den andra magneten bakom bilen och ”skjuter på”.

Kopieringsunderlag © 2011 Staffan Sjöberg, Birgitta Öberg och Natur & Kultur PULS Fysik och kemi 4–6, Lärarbok ISBN 978-91-27-42127-1

Fysik o Kemi Kop_OK2.indd 161

161

2011-07-15 10.58

Namn

14

Dragkraft eller tryckkraft?

Skriv vid pilarna: D – där det är dragkraft.

T – där det är tryckkraft.

1

2

3

4

5

162

Fysik o Kemi Kop_OK2.indd 162

Kopieringsunderlag © 2011 Staffan Sjöberg, Birgitta Öberg och Natur & Kultur PULS Fysik och kemi 4–6, Lärarbok ISBN 978-91-27-42127-1

2011-07-15 10.58

Namn

15

Jämvikt Man behöver: linjal penna fem suddgummin

Gör en våg av en linjal som du lägger ovanpå en rund penna som på bilden.

Det ska väga jämnt när ingenting ligger på linjalen.

1 Lägg ett suddgummi längst till vänster på vågen.

Lägg ett suddgummi på högra sidan så att det väger jämnt.

Rita in suddgummina i bilden så att det syns var de ligger.

2 Lägg ett suddgummi längst till vänster på vågen.

Lägg två suddgummin i en hög på högra sidan så att det väger jämnt.

Rita in suddgummina i bilden.

3 Lägg tre suddgummin mitt på vågens vänstra arm. Lägg ett suddgummi längst

till höger på vågen. Försök nu lägga ytterligare ett suddgummi på den högra sidan så att det väger jämnt. Rita in suddgummina i bilden.

Kopieringsunderlag © 2011 Staffan Sjöberg, Birgitta Öberg och Natur & Kultur PULS Fysik och kemi 4–6, Lärarbok ISBN 978-91-27-42127-1

Fysik o Kemi Kop_OK2.indd 163

163

2011-07-15 10.58

Namn

16

Friktion 1 a) Gnissel beror på friktion. Skriv tre saker som kan gnissla.

b) Skriv hur man kan göra för att slippa gnissel.

2 Värme beror också på friktion. Gnid händerna mot varandra en liten stund. Hur känns det?

Man behöver: rund pinne träbit med hål

3 Håll den runda pinnen mellan händerna medan du rör dem på samma sätt som nyss.

Hur känns det nu, jämfört med när du inte hade någon pinne?

4 Sätt pinnens nedre ände i ett lagom stort hål i en träbit. Snurra på den på samma sätt som nyss. Var blir det varmt?

164

Fysik o Kemi Kop_OK2.indd 164

Kopieringsunderlag © 2011 Staffan Sjöberg, Birgitta Öberg och Natur & Kultur PULS Fysik och kemi 4–6, Lärarbok ISBN 978-91-27-42127-1

2011-07-15 10.58

Namn

17

Bubblar det?

Man behöver: bakpulver mjölk strösocker äggskal vinäger glas eller små plastmuggar

Du vet kanske att bikarbonat bubblar med citronsyra. Det kan finnas andra blandningar som bubblar. Pröva att i tur och ordning blanda vinäger med bakpulver, mjölk, strösocker och äggskal. Fyll i tabellen.

Bubblar

Bubblar inte

Något annat händer

vinäger/bakpulver

vinäger/mjölk

vinäger/strösocker

vinäger/äggskal

Kopieringsunderlag © 2011 Staffan Sjöberg, Birgitta Öberg och Natur & Kultur PULS Fysik och kemi 4–6, Lärarbok ISBN 978-91-27-42127-1

Fysik o Kemi Kop_OK2.indd 165

165

2011-07-15 10.58

Namn

18

Vad löser sig snabbast?

Man behöver: 5 glas kryddmått skedar klocka vatten bikarbonat citronsyra pulverkaffe salt socker

Ta fram glas och häll lika mycket vatten i varje. Du ska pröva att lösa de fasta ämnena bikarbonat, citronsyra, pulverkaffe, salt och socker.

Häll ett kryddmått av ett ämne i taget i ett av glasen. Rör om i glaset och ta tid tills allt löst sig.

Skriv upp resultatet i tabellen. I vilken ordning löser det sig? Serieordna från snabbast till långsammast.

Ämne

166

Fysik o Kemi Kop_OK2.indd 166

Tid

Ordning

Kopieringsunderlag © 2011 Staffan Sjöberg, Birgitta Öberg och Natur & Kultur PULS Fysik och kemi 4–6, Lärarbok ISBN 978-91-27-42127-1

2011-07-15 10.58

Namn

19

Rita skuggor Om ljuset kommer från ett bestämt håll blir det skuggor. På skuggan kan du se vilken yttre form ett föremål har. Den yttre formen kallas kontur.

1 De här föremålen blir belysta av en lampa som du håller i. Rita hur du tror att deras skuggor ser ut.

2 Den här skådespelaren blir belyst från fyra håll samtidigt: A från ditt håll B rakt uppifrån C rakt från vänster D rakt från höger.

Rita alla skuggorna!

A

B

C

Kopieringsunderlag © 2011 Staffan Sjöberg, Birgitta Öberg och Natur & Kultur PULS Fysik och kemi 4–6, Lärarbok ISBN 978-91-27-42127-1

Fysik o Kemi Kop_OK2.indd 167

D

167

2011-07-15 10.58

PROV

Namn

Material 1 Vad menas med ett materials egenskaper?

2 Beskriv följande materials egenskaper a) glas b) lera c) stål 3 Nämn några olika sätt att sortera material.

4 Förklara vad ett naturmaterial är.

5 Förklara vad ett framställt material är.

6 Förklara vad en råvara är.

7 Nämn tre användningsområden för råvaran trä.

8 Nämn tre vanliga metaller och deras egenskaper.

9 Vad innebär det att återvinna material?

10 Vad har möjligheten att tillverka glas haft för fördelar för människan, tycker du?

11 Fundera på hur man kan få råvarorna på jorden att räcka längre.

Försök att hitta på olika lösningar.

12 Fundera ut en ny användning för ett gammalt material.

Beskriv och berätta.

182

Fysik o Kemi Kop_OK2.indd 182

Kopieringsunderlag © 2011 Staffan Sjöberg, Birgitta Öberg och Natur & Kultur PULS Fysik och kemi 4–6, Lärarbok ISBN 978-91-27-42127-1

2011-07-15 10.58

PROV

Namn

Krafter 1 Hur kan du beskriva a) dragkrafter b) tryckkrafter

2 Varför kommer en boll som man kastar upp i luften alltid ner igen?

3 Vad är det som gör att det går att hålla balansen även på en ganska smal bom?

4 Vad är friktion?

5 När kan det vara bra med a) stor friktion? b) liten friktion?

6 Varför ligger vattentorn ofta högt uppe på kullar?

7 Varför kan man få lock i örat när man flyger?

8 Om du vill utsättas så lite som möjligt av luftens tryck, var på jorden ska du då befinna dig? Motivera.

9 Nämn några olika sporter där friktionen är viktigt. Beskriv på vilka sätt friktionskraften används.

10 Ni har ordnat en dragkampsturnering i skolan. Föräldrarna ska få satsa på vilket lag som kommer att vinna. Din pappa går länge och studerar de olika lagen innan han satsar. Vad tror du att han tittar efter?

11 Du ska göra en undersökning av hur snabbt några olika föremål faller till marken från ca två meters höjd. Hur lägger du upp undersökningen.

Beskriv och berätta.

Kopieringsunderlag © 2011 Staffan Sjöberg, Birgitta Öberg och Natur & Kultur PULS Fysik och kemi 4–6, Lärarbok ISBN 978-91-27-42127-1

Fysik o Kemi Kop_OK2.indd 189

189

2011-07-15 10.58

I lärarboken till PULS Fysik och kemi finns fakta, tips och kommentarer till grundbokens texter och elevuppgifter. Lärarboken består av flera olika delar. Den inleds med en beskrivning av hur de olika komponenterna i PULS Fysik och kemi 4–6 är upplagda.

I lärarboken får du: Konkret handledning till grundbokens uppslag.

Tips på gemensamma diskussioner och aktiviteter.

Kopieringsunderlag med blandade aktiviteter och uppgifter.

Bedömningsunderlag och tabeller kopplade till kunskapskraven i Lgr 11.

Stöd i arbetet med ord och begrepp för elever med svenska som andraspråk.

Aktuell forskning om läsförståelse och faktatexter.

• • • • • •

PULS Fysik och kemi 4–6 består av följande komponenter:

GRUNDBOK

Fysik och kemi

Fysik och kemi

Fysik och kemi

ARBETSBOK 1

LÄRARBOK

Fysik och kemi

GRUNDBOK

Fysik och kemi

GRUNDBOK

Staffan Sjöberg •

Staffan Sjöberg • Birgitta Öberg

Staffan Sjöberg •

Birgitta Öberg

Birgitta Öberg

Staffan Sjöberg • Birgitta Öberg

Staffan Sjöberg • Birgitta Öberg

Grundbok

Arbetsböcker

Lärarbok

Grundbok med faktatexter, experiment och fördjupningstexter. Finns även som digital bok.

De tre arbetsböckerna innehåller uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand.

Lärarbok i A4-format som innehåller kopierings- och bedömningsunderlag.

ISBN 978-91-27-42127-1

För mer information om PULS se www.nok.se/puls 9 789127 421271

Fysik lärarbok omslag.indd 2

2011-07-14 12.59