9789127428843 by Smakprov Media AB

Religion 1 Lärarhandledning

Natur & Kulturs nyhetsbrev Få information om nya läromedel, lärarträffar, erbjudanden och annat av intresse för dig som är lärare. Snabbt, lätt och helt kostnadsfritt! Anmäl dig på www.nok.se/nyhetsbrev

Veronica Wirström Natur & Kultur

INNEHÅLL

Innehåll

4. Judendomen

Uppgiftsförslag 49 Bild. (Bar mitzva vid Västra muren i Jerusalem) 51 Bildanalys 52 KK Centrala begrepp 54

Religion 1 och ämnesplanen 6 KK Matris 9 Varför arbeta mediepedagogiskt i ämnet religionskunskap? 11 Att lära med bild Att lära med film Att lära med digitala bildberättelser Att lära med rollspel Att lära med texter Att lära med ljud Att lära genom bearbetning Att lära med internet Att lära med loggbok

15 17 20 22 25 27 28 29 30

1. Att läsa om livsåskådningar

5. Kristendomen

6. Islam

7. Asiatiska religioner

Uppgiftsförslag 72 Bild. (Yoga i Brooklyn, USA) 73 Bildanalys 74 KK Centrala begrepp 75

8. Hinduismen

Uppgiftsförslag 76 Bild. (Shiva, Parvati och Ganesha) 77 Bildanalys 78 KK Śvetaketus utbildning 80 KK Centrala begrepp 81

Uppgiftsförslag 46 KK Gud sätter Abraham på prov 47 KK Centrala begrepp 48

Religion 1 för gymnasiet Lärarhand ledning

Uppgiftsförslag 65 Bild 1. (Ett flyktingläger i Turkiet) 66 Bildanalys (1) 67 Bild 2. (Fredagsbön i staden Kudus, Indonesien) 68 Bildanalys (2) 69 KK Centrala begrepp 71

Uppgiftsförslag 38 Frågor att ställa sig utifrån de olika etiska modellerna 39 KK Dilemma 1 40 KK Dilemma 2 41 KK Dilemma 3 42 Några etiska problem 43 Förslag på fler etiska problemområden 44 KK Centrala begrepp 45

3. De abrahamitiska religionerna

Uppgiftsförslag 55 Bild 1. (Världens frälsare) 57 Bild 2. (Korsfästelsen, Isenheimaltaret) 58 Bild 3. (Kristus gråter över Jerusalem) 59 Bild 4. (Kristus Frälsare och livgivare) 60 Bildanalys 61 Frågesport om Jesus 62 KK Centrala begrepp 63

Uppgiftsförslag 31 Bild 1. (Män från Huli-folket) 33 Bild 2. (Svenska fotbollssupportrar) 34 Bildanalys 35 KK Min livsåskådning 36 KK Centrala begrepp 37

2. Gott och ont, rätt och fel

9. Buddhismen

Uppgiftsförslag 82 Bild. (Bågskytte som träning i mental disciplin) 84 Bildanalys 85 KK Centrala begrepp 86

INNEHÅLL

10. Naturnära folks religioner

15. Människa, kön och sexualitet

Uppgiftsförslag 87 Bild. (Schamaner i en ritual utanför staden Kyzyl, Sibirien) 88 Bildanalys 89 KK Myten om Sedna 90 KK Centrala begrepp 92

11. Mening utan gud

Uppgiftsförslag 105 KK Instuderingsfrågor 107 KK Centrala begrepp 108

Övergripande uppgifter

Uppgiftsförslag 93

Frågor att ställa sig till film och dataspel

13. Vetenskap och religion

109

Hållbar utveckling 110 Mat 111 Sex 112 Övergångsriter 113

12. Film, spel och livet

105

Uppgiftsförslag 95 Bild 1. (Guernica av Pablo Picasso) 96 Bild 2. (Fotografi Guernica 1937) 97 Bildanalys 98 KK Instuderingsfrågor 99 KK Centrala begrepp 100

14. Politik och religion

101

Uppgiftsförslag 101 KK Instuderingsfrågor 103 KK Centrala begrepp 104

Religion 1 för gymnasiet Lärarhand ledning

Religion 1 och ämnesplanen Enligt ämnesplanen för religionskunskap så ska undervisningen ta sin utgångspunkt i en samhällssyn som präglas av öppenhet i fråga om livsstilar, livshållningar och människors olikheter samt ge eleverna möjlighet att utveckla en beredskap att förstå och leva i ett samhälle präglat av mångfald. Religion 1 är ett läromedel som är väl anpassat för detta ändamål. Här presenteras religioner och livsåskådningar utifrån grundläggande begrepp, med konkreta exempel på mångfalden av tolkningar och perspektiv. Syftestexten i ämnesplanen avslutas med konkreta mål som i punktform beskriver de kunskaper eleven ska ges förutsättningar att utveckla genom undervisningen i ämnet. För de olika kurserna anges även det centrala innehåll som kursen ska behandla. I tabellerna nedan finns målen och det centrala innehållet för kursen Religionskunskap 1 angivet med hänvisningar till var i läroboken Religion 1 det behandlas. Mål: Undervisningen i ämnet religionskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla förmågan att analysera religioner och livs åskådningar utifrån olika tolkningar och perspektiv. Centralt innehåll

Var behandlas detta i Religion 1?

Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer och grupper i samtiden, i Sverige och i omvärlden.

Kap. 3 De abrahamitiska religionerna Kap. 4 Judendomen Kap. 5 Kristendomen Kap. 6 Islam

Olika människosyn och gudsuppfattningar inom och mellan religionerna.

Kap. 7 Asiatiska religioner Kap. 8 Hinduismen Kap. 9 Buddhismen Kap. 10 Naturnära folks religioner Kap. 11 Mening utan gud

Mål: Undervisningen i ämnet religionskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om människors identitet i relation till religioner och livsåskådningar.

Religion 1 för gymnasiet Lärarhand ledning

Religion 1 och ämnesplanen

ÄMNESPLANEN

Centralt innehåll

Var behandlas detta i Religion 1?

Religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet.

Kap. 1 Att läsa om livsåskådningar Kap. 14 Politik och religion Kap. 15 Människa, kön och sexualitet Kap. 1 Att läsa om livsåskådningar

Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådningar utifrån till exempel skriftliga källor, traditioner och historiska och nutida händelser.

Kap. 3–9 Världsreligionerna Kap. 10 Naturnära folks religioner Kap. 11 Mening utan gud

Mål: Undervisningen i ämnet religionskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om relationen mellan religion och vetenskap samt förmågan att analysera dessa. Centralt innehåll

Var behandlas detta i Religion 1?

Olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap i den aktuella samhällsdebatten.

Kap. 13 Vetenskap och religion

Mål: Undervisningen i ämnet religionskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla förmågan att använda etiska begrepp, teorier och modeller. Centralt innehåll

Var behandlas detta i Religion 1?

Tolkning och analys av olika teorier och modeller inom normativ etik samt hur dessa kan tillämpas. Etiska och andra moraliska föreställningar om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara.

Kap. 2 Gott och ont, rätt och fel Kap. 3 De abrahamitiska religionerna Kap. 7 Asiatiska religioner Kap. 10 Naturnära folks religioner Kap. 11 Mening utan gud Kap. 14 Politik och religion

Mål: Undervisningen i ämnet religionskunskap ska ge eleverna förmågan att undersöka och analysera etiska frågor i relation till kristendomen, andra religioner och livsåskådningar. Centralt innehåll

Var behandlas detta i Religion 1?

Analys av argument i etiska frågor med utgångspunkt i kristendomen, övriga världsreligioner, livsåskådningar och elevernas egna ställningstaganden.

Kap. 2 Gott och ont, rätt och fel Kap. 3–9 Världsreligionerna Kap. 10 Naturnära folks religioner Kap. 11 Mening utan gud

Religion 1 för gymnasiet Lärarhand ledning

Religion 1 och ämnesplanen

ÄMNESPLANEN

Kunskapskraven och bedömning Kunskapskraven i ämnesplanen är kopplade till målen och uttrycker med vilken kvalitet eleven visar sitt kunnande i förhållande till målen. Det är viktigt att kunskapskraven används både summativt och formativt. Det vill säga att de ska ligga till grund för ett slutgiltigt betyg på kursen men att de också ska hjälpa eleven att få syn på var hon eller han befinner sig just nu och vad hon eller han behöver arbeta mer med för att komma vidare i sin kunskapsutveckling. Uppgifterna i lärarhandledningen är många gånger öppna uppgifter som lämpar sig väl för formativ bedömning. Uppgifter av den typen ger utrymme för bedömning och framåtriktad återkoppling under arbetets gång. Det är därför viktigt att du som lärare är delaktig i arbetsprocessen. Under rubriken Att lära med loggbok finns förslag på hur detta kan ske. Innan eleverna sätter igång med en uppgift är det viktigt att de förstår både kunskapskraven och kännetecken på kvalitet för de uppgifter som de arbetar med. Ett sätt att göra detta är att konstruera bedömningsmatriser för de olika uppgifterna där kunskapskraven konkretiseras genom att de olika kvaliteterna beskrivs. Ett annat sätt är att visa exempel på uppgiftslösningar av varierande kvalitet och diskutera dessa tillsammans med eleverna. Det är bra att spara tidigare elevuppgifter som anonymiserade kan användas som framtida diskussionsunderlag. På nästa uppslag finner du en matris för hela kursen som dels kan vara till hjälp vid planeringen av kursen, dels vara ett bra redskap vid både summativ och formativ bedömning. Att ha en kursmatris för varje elev och löpande markera när eleven uppnått ett kunskapskrav gör det tydligt både för dig som lärare och för eleven själv var hon eller han befinner sig och vilka kvaliteter som behöver utvecklas för att eleven ska komma vidare.

Religion 1 för gymnasiet Lärarhand ledning

Du kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera världsreligionerna och några livsåskådningar samt utförligt och nyanserat redogöra för deras kännetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige och i omvärlden.

Du kan utförligt redogöra för och analysera världsreligionerna och några livsåskådningar samt utförligt redogöra för deras kännetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige och i omvärlden. I din analys förklarar du samband och drar välgrundade slutsatser om världsreligioner och livsåskådningar i förhållande till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv. Vidare kan du utförligt redogöra för likheter och skillnader mellan världsreligionernas människosyn och gudsuppfattningar och underbygga dina resonemang med välgrundade argument.

Du kan översiktligt redogöra för och analysera världsreligionerna och några livsåskådningar samt översiktligt redogöra för deras kännetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige och i omvärlden.

I din analys förklarar du enkla samband och drar enkla slutsatser om världsreligioner och livsåskådningar i förhållande till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv.

Vidare kan du översiktligt redogöra för likheter och skillnader mellan världsreligionernas människosyn och gudsuppfattningar och underbygga dina resonemang med enkla argument.

Förmågan att analysera religioner och livsåskådningar utifrån olika tolkningar och perspektiv.

Vidare kan du utförligt och nyanserat redogöra för likheter och skillnader mellan världsreligionernas människosyn och gudsuppfattningar och underbygga dina resonemang med välgrundade och nyanserade argument.

I din analys förklarar du komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser om världsreligioner och livsåskådningar i förhållande till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv.

Kunskapskrav för betyget A

Kunskapskrav för betyget C

Kunskapskrav för betyget E

Mål

Elevens namn:

Matris Uppgifter:

Religion 1 och ämnesplanen MATRIS – KOPIERINGSUNDERLAG

Religion 1 för gymnasiet Lärarhand ledning

10 Du kan utförligt beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en analys av modellerna och använda dem för att ge välgrundade argument i någon fråga. Du för välgrundade resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska frågeställningar.

Du kan utförligt redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap. Dessutom kan du göra en välgrundad analys av de olika uppfattningarna.

Du kan översiktligt redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap. Dessutom kan du göra en enkel analys av de olika uppfattningarna.

Du kan översiktligt beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en enkel analys av modellerna och använda dem för att ge enkla argument i någon fråga. Du för enkla resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska frågeställningar.

Du kan utförligt och nyanserat redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund.

Du kan utförligt redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund.

Du kan översiktligt redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund.

Du kan utförligt och nyanserat beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en komplex analys av modellerna och använda dem för att ge välgrundade och nyanserade argument i några frågor. Du för välgrundade och nyanserade resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska frågeställningar.

Du kan utförligt och nyanserat redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap. Dessutom kan du göra en välgrundad och nyanserad analys av de olika uppfattningarna.

Du ger flera exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådningar samt gör en komplex analys av denna relation i vilken du beskriver samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser.

Du ger några exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådningar samt gör en analys av denna relation i vilken du beskriver samband och drar välgrundade slutsatser.

Du ger några exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådningar samt gör en enkel analys av denna relation i vilken du beskriver enkla samband och drar enkla slutsatser.

För betyget D krävs att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. För betyget B krävs att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Förmågan att undersöka och analysera etiska frågor i relation till kristendom, andra religioner och livsåskådningar.

Förmågan att använda etiska begrepp, teorier och modeller.

Kunskaper om olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap samt förmågan att analysera dessa.

Kunskaper om människors identitet i relation till religioner och livsåskådningar.

Religion 1 och ämnesplanen MATRIS – KOPIERINGSUNDERLAG

Varför arbeta mediepedagogiskt i ämnet religionskunskap?

INTRODUKTION

Varför arbeta medie pedagogiskt i ämnet religionskunskap? I ämnesplanen för religionskunskap står det att: Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i en samhällssyn som präglas av öppenhet i fråga om livsstilar, livshållningar och människors olikheter samt ge eleverna möjlighet att utveckla en beredskap att förstå och leva i ett samhälle präglat av mångfald. Eleverna ska ges möjlighet att reflektera över och analysera människors värderingar och trosföreställningar och därigenom utveckla respekt och förståelse för olika sätt att tänka och leva. För att förståelse och respekt ska utvecklas krävs att kunskapen lärs in på ett djupare plan. Den måste bidra till att eleverna förstår och upplever världen på ett för dem meningsfullt sätt. För skolans del innebär det att kunskap behöver knyta an till de uppfattningar som eleven har men också utmana dessa uppfattningar. Ungdomar i dag lever i högsta grad i ett mediesamhälle. Deras bild av världen formas av de medier som omger dem. Världen blir begriplig för dem genom de bilder, filmer och texter de möter på internet, tv och i tidningar. Ett sätt att föra in elevernas erfarenheter i skolan är genom användandet av olika medier i undervisningen eftersom det är i hög utsträckning där deras erfarenhetsbearbetning sker på fritiden. Ett mediepedagogiskt arbetssätt i skolan kan hjälpa eleverna att sätta ord på sina egna erfarenheter, kunna jämföra dem med andras, sätta in dem i ett större sammanhang och göra dem generaliserbara. Känslor, fantasi och inlevelseförmåga blir viktiga vägar till lärande. På så sätt kan eleven ges möjlighet att utveckla en förståelse som leder till respekt för olika sätt att leva och tänka.

Formen en del av innehållet Eleverna lär sig inte bara av det ämnesinnehåll som medierna presenterar utan sättet att presentera kunskap på påverkar förståelsen av det. Formen är inte avskild utan en del av innehållet. Ska eleverna förstå sin omvärld behöver de även förstå de medier genom vilka den presenteras. Genom att tillsammans med eleverna titta på och samtala kring olika medieuttryck växer en beredskap fram att tolka, förstå och kritiskt granska de olika medieuttrycken. I ämnesplanen understryks att eleverna i undervisningen ska ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Religion 1 för gymnasiet Lärarhand ledning