Projekt perfekt är skriven för studerande och yrkesverksamma psykologer, socionomer, beteendevetare, lärare, idrottsledare och folkhälsovetare. Tack vare författarnas tillgängliga språk kan boken med fördel läsas av alla som vill veta mer om kroppsuppfattningens psykologi.
Författarna forskar kring kroppsuppfattning vid Göteborgs universitet. Carolina Lunde är fil.dr i psykologi och lektor. Ann Frisén är professor i psykologi och leg. psykolog. Kristina Holmqvist Gattario är fil.dr i psykologi och lektor.
foto: anna von brömssen
Projekt perfekt Ann Frisén, Kristina Holmqvist Gattario, Carolina Lunde
ett konstant flöde av vackra människor, alltifrån reklamens hårt retuscherade annonser till poserande självporträtt på sociala medier, förser oss med en outsinlig källa av bilder att jämföra oss med. Överallt förmedlas en bild av kroppen som formbar – ett projekt perfekt. Utifrån aktuell forskning beskriver författarna hur kroppsuppfattningen skapas under barndom, tonår och vuxenliv samt vilket inflytande kultur, media, familj och vänner har. De berättar även om den fysiska träningens både positiva och negativa inverkan. Utvecklingspsykologiska och sociokulturella perspektiv samt genusfrågor löper som en röd tråd genom boken. Ett nytt spännande område är positiv kroppsuppfattning, där man studerar vad som utmärker de personer som faktiskt är nöjda med sina kroppar. I boken läggs särskild tonvikt vid vad som kan göras för att individer ska få ett mer accepterande förhållningssätt till den egna kroppen.
Projekt perfekt Om utseendekultur och kroppsuppfattning
Ann Frisén Kristina Holmqvist Gattario Carolina Lunde
ISBN 978-91-27-13630-4
9 789127 136304
Omslag_Projektperfekt.indd 1
2014-06-17 09.49
Projekt_Perfekt_ORIG.indd 2
2014-07-14 08.27
Innehåll
Om författarna 13 Varför Projekt perfekt? 15 Utseendekultur och kroppsuppfattning – två centrala begrepp 16 Kroppsuppfattningen förändras och varierar 17
Varför behövs en bok om utseendekultur och kropps uppfattning? 18 Ett växande forskningsfält 19
Bokens konturer 20
Kapitel 1 Utseendeideal 25 Kvinnoidealens utveckling över tid 26 Den reproduktiva kroppen 26 Smalhetens tyranni 27
Kvinnoideal i dag 31 Retuschering till perfektion 31 Idealen är många och detaljerade 31 Smalhet – det dominerande idealet 33 Rädsla för övervikt 34 Det sexiga idealet 35
Projekt_Perfekt_ORIG.indd 5
2014-07-14 08.27
Ungdomlighet 37 Alternativa ideal 38
Mansidealens utveckling över tid 39 Det grekiska idealet 39 Bilder på avklädda män förmedlar idealet 40 Den metrosexuelle mannen 41 Muskler 41
Mansideal i dag 42 Längd 43 Behåring 44 De grå tinningarnas charm 45
Det vältränade idealet 45 Varför är vi så upptagna av idealen? 47 Evolutionspsykologins syn på idealen 47 Socialkonstruktivismens syn på idealen 49
Media 50 Olika perspektiv på medias påverkan 51 Medievanors betydelse 53 Vad kan man göra för att minska medias inflytande? 54
Kapitel 2 Barn – vackra prinsessor och starka superhjältar 57 Vad påverkar barns kroppsuppfattning? 58 Internalisering och social jämförelse 60 Alla barn är olika 61
Media med barn som målgrupp 62 Fula grevar och vackra prinsessor 63 Får Barbie flickor att vilja bli smalare? 64 Superhjälteidealet 65 Tidningar för tweens – nagelfix och fotbollstricks 66 Kropp och utseende på internet 67 Lärdomen från media – passivitet för flickor och aktivitet för pojkar? 69
Projekt_Perfekt_ORIG.indd 6
2014-07-14 08.27
Inflytande från familj/föräldrar 69 Föräldrars förhållningssätt till sin egen kropp 70 Föräldrars förhållningssätt till barnets kropp och utseende 71
Inflytande från jämnåriga 73 Hur upplever barn som utsatts för mobbning sin kropp? 73
Kroppsmissnöje hos barn – hur vanligt är det? 74 Att främja barns positiva kroppsuppfattning 76 Några tips och råd till föräldrar och andra vuxna 76
Kapitel 3 Ungdomar – kropp och kroppsuppfattning i förändring 79 En stormig tid? 80 Att landa i den förändrade kroppen 81
Pubertetsutveckling 83 Glansig hy, mens, håriga ben och akne 83 Betydelsen av när man kommer in i puberteten 84
Hur förändras kroppsuppfattningen under tonåren? 86 Ungdomar vill se vältränade ut 88 Tidigt kroppsmissnöje – vad händer sedan? 89
Jämnårigas viktiga roll 90 Grupptryck kring kropp och utseende 91 Fat-talk 91 Negativa utseendekommentarer 92 Allt annat än kroppslös på internet 93 ”Man säger att de är fula och tjocka” 94
Kroppsmissnöje under tonåren 95 Hur vanligt är det att vara missnöjd? 95 Vad är ungdomar missnöjda med? 96
Konsekvenser av kroppsmissnöje 97 Ätstörningar – en allvarlig konsekvens av kroppsmissnöje 98 När ska man söka hjälp? 100
Att främja ungdomars positiva kroppsuppfattning 101
Projekt_Perfekt_ORIG.indd 7
2014-07-14 08.27
Kapitel 4 Kvinnor, objektifiering och strävan efter smalhet 105 Objektifiering 106 Självobjektifiering 108 Konsekvenser av självobjektifiering 110
Vikten av vikten 110 Strävan efter smalhet 111 Ett intuitivt sätt att äta 113
Sexualitet, graviditet och åldrande 115 Sexualitet 116 Graviditet 117 Åldrande 118
Åtgärder för att minska objektifiering och kroppsmissnöje 120 Att motverka självobjektifiering 120 Metoder med fokus på individen 120 Förändringar på samhällsnivå 123
Kapitel 5 Män, muskler och manlighet 125 Mäns utseende i rampljuset 126 Adoniskomplex 127 ”Den store starke mannen” – kopplingen mellan manlighet och kropp 127
Mäns kroppsuppfattning under förändring 130 Mer accepterat för män att bry sig om sitt utseende 130 Den manliga kroppen som en allt viktigare manlig markör 131 Ökad objektifiering av manskroppen 132
Manlighet, kropp och HBTQ 133 Vad utmärker mäns kroppsmissnöje? 136 Muskler 136 Smalhet (eller låg andel kroppsfett) 138 Längd 140 Behåring 141 Penisstorlek 142
Projekt_Perfekt_ORIG.indd 8
2014-07-14 08.27
Kroppsfunktion 143 Den åldrande manskroppen 144
Missnöje i det tysta 145 Att främja mäns positiva kroppsuppfattning 146
Kapitel 6 Träning, idrott och kroppsuppfattning 149 Fysisk aktivitet – en del av mångas livsstil 151 Träning och kroppsuppfattning 151 Hur påverkar fysisk aktivitet människors kroppsuppfattning? 152 Är de som tränar verkligen nöjdare med sin kropp? 153
Interna och externa träningsmotiv 154 Träningsmotiv påverkar hur man tränar 155
Olika idrotter och kroppsuppfattning 157 Hästtjejer och fotbollskillar – om förväntningar, normer och ideal 157 Kroppsliga fördelar i idrotten – men inte i livet utanför? 159 Utseendekulturen inom idrotten kan vara en riskfaktor 161 Olika typer av idrott – krav på att vara smal, snygg eller lätt 161
Negativ kroppsuppfattning och tvångsmässig träning 163 Varningstecken på när träning går över styr 165
Att främja ett lustfyllt förhållande till träning 166 Att arbeta med positiva förhållningssätt till kroppen inom idrotten 167
Kapitel 7 Tvärkulturella perspektiv på kroppsuppfattning 171 Tvärkulturella mönster 172 Att tolka tvärkulturella mönster 173
Västerländsk livsstil 174 Konsumism 175 Individualism 176
Den unika kontexten 177 Samhälleliga förändringar 178 Globalisering – västerländska ideal på export 179
Projekt_Perfekt_ORIG.indd 9
2014-07-14 08.27
När nya ideal strider mot gamla 179 Måste globalisering leda till ökat kroppsmissnöje? 181 Förändring i könsroller 182
Individens kroppsuppfattning i samspel med kulturen 184 Kroppsuppfattning i Sverige 187 Jämställdhet 187 Jantelagen 189 Övervikt och bantning i Sverige 189 Etnicitet och kroppsuppfattning i Sverige 190
Att främja positiv kroppsuppfattning i en specifik kultur 192
Kapitel 8 Positiv kroppsuppfattning 195 Fokus på det positiva 195 Är positiv kroppsuppfattning inte bara motsatsen till negativ? 196
Vad utmärker personer med positiv kroppsuppfattning? 197 Acceptans och respekt 197 Fokus på funktion 198 Känslan av att vara ett med sin kropp 200 Känslan av att vara ovillkorligt accepterad av andra 201 Kritik mot utseendeidealen 202 Flexibel definition av skönhet 204 Inre skönhet lyser igenom 204
Vad kan vi lära oss av personer med positiv kroppsuppfattning? 205 Den unika kroppen och jaget 206 Den funktionella kroppen 207 Variation av bilder av kroppen i media 207
Positiv kroppsuppfattning och kön 208 Får man vara nöjd med sin kropp? 210
Projekt_Perfekt_ORIG.indd 10
2014-07-14 08.27
Avslutande ord 213 Bilaga: Forskningsprojekt 215 Referenser 217 Register 237 Bildkällor 247
Projekt_Perfekt_ORIG.indd 11
2014-07-14 08.27
Projekt_Perfekt_ORIG.indd 12
2014-07-14 08.27
Om författarna
Ann Frisén, Kristina Holmqvist Gattario och Carolina Lunde är verksamma vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. De tre författarna har över åren samarbetat i olika forskningsprojekt som berör kroppsuppfattning. Tillsammans har de publicerat många vetenskapliga artiklar inom området. Författarna är även universitetslärare och undervisar bland annat blivande psykologer i utvecklingspsykologi. Ann Frisén är professor i psykologi vid Göteborgs universitet och legitimerad psykolog. Hon har de senaste tjugo åren forskat om kroppsuppfattning framför allt hos barn och ungdomar. Forskningsfrågor av speciellt intresse för henne är longitudinell utveckling av kroppsuppfattning, utseenderelaterad mobbning och konsekvenser av en negativ kroppsuppfattning. Ann forskar även om identitetsutveckling och mobbning, framför allt nätmobbning. Ann är tillsammans med Philip Hwang redaktör för böckerna Ungdomspsykologi: Utveckling och livsvillkor (2001) samt Ungdomar och identitet (2006). Kristina Holmqvist Gattario är fil.dr i psykologi vid Göteborgs universitet. Kristinas forskningsområden rör individers kroppsuppfattning och normer kring utseende och kön. Hon intresserar sig särskilt för tvärkulturella perspektiv på kroppsuppfattning samt vad som kännetecknar positiv kroppsuppfattning. I ett pågående projekt stu13
Projekt_Perfekt_ORIG.indd 13
2014-07-14 08.27
om författarna
derar hon mäns kroppsuppfattning och maskulinitetsnormer utifrån ett tvärkulturellt perspektiv. Kristina forskar även på barn och ungdomars upplevelser av, och syn på, mobbning. Carolina Lunde är fil.dr i psykologi samt verksam som forskare och lektor vid Göteborgs universitet. Carolina har bland annat intresserat sig för barns och ungdomars sociala relationer och vad dessa har för betydelse för kroppsuppfattningen. Ett annat fokus är vilka utvecklingsvägar kroppsuppfattningen tar under ungdomsåren, och vilka faktorer som påverkar denna utveckling. Carolina driver nu framför allt forskningsprojekt som fokuserar på idrottande och kroppsuppfattning, attityder till skönhetsingrepp bland människor i olika åldrar, samt frågor kring kropp och utseende på internet.
14
Projekt_Perfekt_ORIG.indd 14
2014-07-14 08.27
Varför Projekt perfekt?
Det var en kylig novemberdag i Göteborg. Vi skulle fotograferas för författarporträttet, bilden som finns på baksidan av denna bok. Fotografen hade lyckats hitta ett av de få återstående gröna träden i Slottsskogen efter höstens lövfällning. Framför trädet stod vi, förfat tartrion, för att få till en glad och somrig bild av oss alla. Dessvärre krävde det somriga temat tunna kläder, så vinterjackorna fick ligga på marken bredvid. Och tid tog den, fotograferingen. Tillsammans med fotografen inväntade vi det rätta ögonblicket, att solen skulle gå i moln och ge det där halvskuggiga ljuset som skulle resultera i den bästa bilden. Den bästa bilden. Så perfekt som möjligt. ”Le nu det där goa leendet!!” ropade fotografen muntert till oss. Men efter nästan två timmar blev leendet mer och mer krampaktigt – allteftersom kylan trängde sig längre in i kroppen. Vi log, det gjorde vi. Men bakom leendet någonstans, mellan allt huttrande och alla åkarbrasor, kunde vi inte låta bli att tänka: ”Vad är det egentligen vi utsätter oss för? Bara för den där bilden?” Vi är inte ensamma om att anstränga oss för att förmedla en bra bild av oss själva. Det kan handla om något så allmänmänskligt som att vilja se bra ut på en fotografering som under den där kyliga novemberdagen. Men inte sällan handlar strävan om att se bra ut om så mycket mer. I vårt samhälle, där stor vikt läggs vid yta och utseende, är strävan efter ett snyggare yttre ständigt närvarande för många. Ett konstant bildflöde av vackra människor, alltifrån reklamens hårt retuscherade annonser till poserande selfies på sociala medier, förser 15
Projekt_Perfekt_ORIG.indd 15
2014-07-14 08.27
varför projekt perfekt?
oss med en outsinlig källa av bilder att jämföra vårt utseende med. Även den egna kroppen blir, på sätt och vis, sedd ur kamerans lins. För en del känns kanske hela livet som en enda lång fotografering där kroppen ställs på scen och betraktas med kritisk blick. En kropp som borde vara finare, snyggare och, ja: mer perfekt. I jakten på den perfekta kroppen står en uppsjö av möjligheter oss till buds för att ”förbättra” vårt utseende. I alla dessa alternativ förmedlas i sin tur en bild av kroppen som formbar. Likt en strängt övervakad trädgård bör den ständigt tuktas och kontrolleras. Fram växer en bild av kroppen som ett ”projekt” där kroppen inte är ett verktyg för att uträtta saker utan ett projekt som självt ska uträttas. ”Du duger inte som du är. Om du bara ansträngde dig skulle du kunna se bättre ut – och bli lyckligare”, tycks budskapet vara. Det är just denna syn som gjort att vi valt att kalla denna bok för Projekt perfekt.
Utseendekultur och kroppsuppfattning – två centrala begrepp Begreppet utseendekultur har myntats för att beskriva en kultur som värdesätter skönhet samt förstärker och vidmakthåller utseendeideal (Thompson, Heinberg, Altabe & Tantleff-Dunn, 1999). Dessa ideal är snävt definierade och utesluter det stora flertalet – väldigt få kan leva upp till dagens utseendeideal ens om de försöker. Och som vi försöker! Drömmen om ett vackrare yttre är till salu – på teve, i tidningarna, i livsmedelsbutikens hyllor, på gymmen och skönhetsklinikerna. Marknaden omsätter miljarder, och vrålet från skönhetsindustrin är starkt. Något annat som kännetecknar utseendekulturen är tanken att individens kropp och utseende har något att säga om individens lycka och framgång. Studier har visat att vi tillskriver personer som anses ha ett attraktivt yttre positiva egenskaper som att vara hälsosam, smart, lycklig, framgångsrik och socialt kompetent – trots att vi kanske aldrig pratat med personen i fråga (Rennels, 2012). Kanske är det därför inte så konstigt att många, särskilt unga, också drar slutsatsen att de skulle bli mer omtyckta om de bara ändrade sitt utseende. En tydlig konsekvens av utseendekulturens kärnbudskap är att många 16
Projekt_Perfekt_ORIG.indd 16
2014-07-14 08.27
varför projekt perfekt?
brottas med en känsla av att inte duga, att inte räcka till, att aldrig se tillräckligt bra ut. Kroppsmissnöjet, eller en negativ kroppsuppfattning, är utseendekulturens bittra eftersmak. Ett annat centralt begrepp i denna bok är kroppsuppfattning, vilket är ett komplext och mångfacetterat område. Man brukar säga att kroppsuppfattning inrymmer människors upplevelser, känslor, attityder och beteenden i förhållande till kroppen. Upplevelser kan handla om vad vi faktiskt ser när vi tittar i spegeln, men också om sinnesintryck från kroppen (till exempel att känna hunger, mättnad eller beröring). Känslor kan handla om att känna sig glad och stolt över kroppen, eller skamfylld och missnöjd. Attityder kan innefatta hur viktigt vi tycker det är med utseende och vad vi tycker om de kroppsideal som finns. Beteenden innefattar alla de saker som vi gör utifrån våra upplevelser, känslor och attityder till kroppen. En del har också liknat kroppsuppfattningen vid att man från insidan bedömer sin utsida, alltså en psykologisk värdering av hur man ser ut. Mycket av forskningen har utgått just från människors självvärderingar av sitt utseende, och vad dessa bedömningar får för konsekvenser för individen.
Kroppsuppfattningen förändras och varierar Något som är viktigt att lyfta fram i upptakten till denna bok, och vad gäller begreppet kroppsuppfattning, är variation. För det första ska inte människors kroppsuppfattning förstås som något statiskt eller oföränderligt, någonting som är antingen positivt eller negativt. Särskilt tydlig blir kanske variationen över tid när man tänker på barns och ungdomars kroppsuppfattning, som förändras i takt med ökad känslomässig, kognitiv, social och fysisk mognad. Puberteten gör exempelvis att uppfattningen av kroppen behöver revideras för att omfatta en annan kropp – en vuxen kropp. För det andra varierar kroppsuppfattningen över situationer. När kroppen ska exponeras i badkläder eller tajta träningskläder upplever många ett starkare kroppsmissnöje. Ett annat exempel på hur kroppsuppfattningen varierar över situationer kan tas från experi17
Projekt_Perfekt_ORIG.indd 17
2014-07-14 08.27
varför projekt perfekt?
mentella studier. Om en person som är fixerad vid att vara smal äter något som är kaloririkt, så visar studier att det är sannolikt att denna person upplever ett starkare kroppsmissnöje direkt efteråt. Vad säger då det här oss? Jo, att kroppsuppfattning varierar över situationer innebär att den också är öppen för påverkan. Denna kunskap öppnar i sin tur upp för möjligheten att kroppsuppfattning kan förändras i positiv riktning. Slutligen varierar kroppsuppfattning också mellan olika grupper. I denna bok kommer vi till exempel att tala mycket om skillnader (och i vissa fall likheter) i kroppsuppfattning mellan flickor/kvinnor och pojkar/män. En viktig anledning till att vi betonar könsskillnader är att dessa avspeglar ett samhälle med könsstereotypa ideal och olika villkor för kvinnor och män. Vad man kan ha i åtanke vad gäller detta är att de individuella skillnaderna mellan individer inom en given grupp (till exempel kvinnor eller män) ofta är minst lika stor som skillnaden mellan grupper. Det här betyder att inom gruppen kvinnor eller inom gruppen män finns också stora individuella skillnader i kroppsuppfattning. Däremot kan det finnas erfarenheter som är gemensamma för en grupp, och det är därför motiverat att diskutera olikheter i kvinnors och mäns kroppsuppfattning. Ett exempel på en sådan erfarenhet är i vilken utsträckning ett attraktivt yttre framhävs som viktigt för kvinnor respektive män.
Varför behövs en bok om utseendekultur och kroppsuppfattning? Människor har i alla tider brytt sig om sitt utseende – smyckat och sminkat sig, försökt se vackra ut och ibland våndats. Så vad är nytt? Varför behövs en hel bok om utseendekultur och kroppsuppfattning? Ett viktigt skäl är att vår kroppsuppfattning kommit att bli en av de viktigaste beståndsdelarna i vår självbild. Det här innebär att hur man trivs med sig själv till stor del beror på hur man trivs med sin kropp. Det är alltså svårt att fullt ut vara nöjd med den man är som person om man inte är nöjd med hur man ser ut. Ett annat skäl är att det kostar att vara missnöjd med sin kropp. 18
Projekt_Perfekt_ORIG.indd 18
2014-07-14 08.27
varför projekt perfekt?
Det kan förstås kosta i form av pengar. Kanske än viktigare är dock att det kan kosta i form av en ständigt närvarande självkritik, och ett gnagande självförakt. Det kostar också i form av den tankekraft man ägnar kroppen – tankar som för en del kan vara närvarande nästan alla dygnets timmar. För många människor inskränker kroppsmissnöjet påtagligt deras vardag, deras relationer och deras psykologiska välbefinnande. Det är alltså många människor som på endera vis berörs av utse endekulturen. Med denna bok vill vi lyfta fram en del av det som vi från forskningens håll vet om detta aktuella och angelägna ämne. Kanske kan det vi berättar om i denna bok hjälpa någon att skifta perspektiv och se på utseendekulturen, och sin kropp, med lite andra ögon. Kanske kan det också väcka en tanke om att någonting måste förändras – och att det faktiskt finns goda skäl att tro att det är möjligt med positiv förändring. Detta är några av anledningarna till varför vi tror att det är viktigt att föra ut en del av den intressanta forskning som finns kring utseendekultur och kroppsuppfattning i dag.
Ett växande forskningsfält På 1980-talet gjordes studier som var bland de första att påvisa ett utbrett kroppsmissnöje, framför allt bland västerländska flickor och kvinnor (Rodin, Silberstein & Striegel-Moore, 1984). I och med dessa fynd exploderade forskningen om kroppsuppfattning. Sedan dess har vår förståelse för hur individer förhåller sig till sin kropp, och varför vissa är mer negativa än andra, ökat dramatiskt. I dag vet vi också att kroppsmissnöjet inkluderar även pojkar och män, och individer på många andra håll i världen. Ett relativt nytt spår inom forskningen är att studera individer med positiv kroppsuppfattning, vilket ger en mer balanserad bild av kroppsuppfattning som inte enbart negativ. Under senare år har forskningen också alltmer riktats mot vad man kan göra för att få individer att få ett mer positivt förhållningssätt till den egna kroppen. I boken lägger vi särskild tonvikt vid detta genom att återkomma till förslag på åtgärder i flera av kapitlen. Varje kapitel i denna bok innehåller exempel från aktuella studier 19
Projekt_Perfekt_ORIG.indd 19
2014-07-14 08.27
varför projekt perfekt?
om kroppsuppfattning, både svenska och internationella sådana. Vi refererar också till de fynd som vi själva gjort när vi i pågående projekt studerat barns, ungdomars och unga vuxnas kroppsuppfattning i Sverige. Framför allt bedrivs vår forskning inom ramen för tre olika forskningsprojekt: MoS, PRINT, och TJEJ:ISKT. Mobbning och Skola, MoS, är ett projekt som undersöker utvecklingen av kroppsuppfattning (och upplevelser av mobbning) över tid. Vi har i projektet följt 960 barn och ungdomar från det att de var tio år gamla till att de var tjugofyra år gamla (vid tio, tretton, sexton, arton, tjugoett och tjugofyra års ålder). När deltagarna var fjorton år gamla intervjuade vi de trettio flickor och pojkar som hade haft mest positiv respektive negativ kroppsuppfattning vid tio och tretton års ålder. I forskningsprojektet Psychological Research on the Internet, PRINT, undersöks hur medie- och internetanvändning hänger ihop med förhållningssätt till kropp och utseende. Här undersöks även attityder till skönhets ingrepp. Slutligen redovisar vi resultat från ett idrottspsykologiskt projekt där både idrottande och icke-idrottande tonårstjejers syn på kropp, hälsa och träning undersökts: Tjejers Idrottande, Självbild, Kropp och Träning, TJEJ:ISKT. Dessa forskningsprojekt beskrivs mer i detalj i en bilaga (se s. 215).
Bokens konturer Boken består av åtta kapitel som alla berör kroppsuppfattning ut ifrån olika perspektiv. Såväl utvecklingspsykologiska och sociokulturella perspektiv samt genusfrågor löper som en röd tråd genom boken. Här följer ett axplock av de frågeställningar som återfinns i vart och ett av bokens kapitel. Kapitel 1. Utseendeideal. Här diskuterar vi både historiska och nutida utseendeideal i detalj och argumenterar för att utseendeidealen speglar stereotypa könsroller. Vi frågar oss också varför vi är så besatta av den perfekta kroppen, i en värld där nästan ingen är perfekt enligt idealet. Hur påverkar egentligen media hur vi ser på vårt utseende? Går det att göra något för att minska medias inflytande? 20
Projekt_Perfekt_ORIG.indd 20
2014-07-14 08.27
varför projekt perfekt?
Kapitel 2. Barn – vackra prinsessor och starka superhjältar. Även mycket små barn är medvetna om vad som kännetecknar en eftersträvansvärd, perfekt kropp. I sagornas värld är budskapet att de vackraste alltid vinner. Barbie och Batman är populära i leksakshyllan och står för extrema exempel på idealiserade utseenden som flickor och pojkar möter. I kapitlet diskuterar vi hur media riktade till flickor handlar om yta och utseende, och media riktade till pojkar om aktivitet och styrka. Vad har detta för konsekvenser för flickors och pojkars kroppsuppfattning? Vi diskuterar även vad föräldrar och andra vuxna kan göra för att hjälpa barn att tycka om och acceptera sin kropp. Kapitel 3. Ungdomar – kropp och kroppsuppfattning i förändring. Den tid i livet som följer efter barndomen, tonårstiden, är en tid fylld av förändringar. Dessa förändringar innebär att kroppen alltmer kommer i centrum. Det har att göra med det faktum att kroppen förändras mycket på kort tid, men det har också att göra med att kropp och utseende blir allt viktigare delar i sociala relationer – speciellt relationer till jämnåriga. En del menar till och med att ungdomar ligger i ett slags ”utseendeträning” med sina jämnåriga, där de på olika sätt lär sig att förhålla sig till kroppen. I kapitlet fokuserar vi bland annat på vad denna utseendeträning består av och i vilka forum den sker. Vi berör också det faktum att tonårstiden är en högriskperiod för kroppsmissnöje – både tjejer och killar blir betydligt mer missnöjda med hur de ser ut under denna tid. Kapitel 4. Kvinnor, objektifiering och strävan efter smalhet. Tidigt i kroppsuppfattningsforskningens historia antog man att kroppsmissnöje var ett kvinnoproblem. I dag vet vi att så inte är fallet – att leva i en utseendekultur innebär att man både som man och som kvinna brottas med kroppsprojektet. Vad som är väldigt tydligt i vår kultur är dock att det alltid är ”showtime” för kvinnors kroppar – de ska ständigt vara redo att se bra ut, att kunna leva upp till kritiska blickar, andras såväl som sina egna. I kapitlet diskuterar vi kvinnors kroppsuppfattning och lyfter fram objektifieringsteorin som ett sätt att förstå varför kvinnor generellt är mer kroppsmissnöjda än män. Vi lyfter 21
Projekt_Perfekt_ORIG.indd 21
2014-07-14 08.27
varför projekt perfekt?
även fram hur ständiga dieter har lett fram till att många inte längre lyssnar på kroppens signaler, och vi presenterar ett intuitivt sätt att äta – att äta när man faktiskt är hungrig. Kapitel 5. Män, muskler och manlighet. Här fokuserar vi på mäns kroppsuppfattning och visar hur kroppsidealet för män i mångt och mycket speglar våra idéer om manlighet. Kanske blir den manliga kroppen extra betydelsefull i en värld där manlighetsbegreppet i stort är under förändring? Mäns utseende är i rampljuset såsom aldrig förr, och kroppsmissnöjet bland män, ibland kallat adoniskomplexet, sägs öka. Men än är det inte förenligt med den manliga könsrollen att uttrycka kroppsmissnöje, och många män lider därför i det tysta. Vad får detta hemlighållande för konsekvenser, och hur kan man anpassa interventioner till målgruppen män? Kapitel 6. Träning, idrott och kroppsuppfattning. I dag är det viktigt för många att se vältränad ut. Att träna och idrotta kan därför ses som vägen till en mer perfekt kropp – och ett slags botemedel mot kroppsmissnöje. Men är det verkligen så enkelt? I kapitlet lyfter vi fram hur träning påverkar kroppsuppfattningen. En lärdom är att det är viktigt att undersöka människors träningsmotiv för att förstå sambanden mellan träning och kroppsuppfattning. Vi diskuterar också olika typer av idrotter, och vilka förhållanden inom idrotten som riskerar att bidra till kroppsmissnöje. Vad händer till exempel när det som idealiseras inom idrotten krockar med idealen i världen utanför? Kapitel 7. Tvärkulturella perspektiv på kroppsuppfattning. Här lyfts samhällets och kulturens påverkan på kroppsuppfattningen fram ytterligare. Ur ett tvärkulturellt perspektiv finner man ofta att kroppsmissnöje är ett problem kopplat till västerländsk livsstil, men varför? Och vad händer när västerländska ideal exporteras till alla världens hörn och blandas med andra kulturers traditionella ideal och värderingar? I kapitlet lyfter vi fram hur samhälleliga processer såsom industrialisering, globalisering och förändringar i könsroller kan påverka individers kroppsuppfattning. Vi funderar också över 22
Projekt_Perfekt_ORIG.indd 22
2014-07-14 08.27
varför projekt perfekt?
kroppsuppfattning utifrån svensk kontext. Finns det något som utmärker ”svensk kroppsuppfattning”? Kapitel 8. Positiv kroppsuppfattning. Som tidigare nämnts har forskningsfältet kroppsuppfattning till stor del koncentrerat sig på individer som är negativa till sin kropp och sitt utseende. Men hur är det med dem som är positiva? I kapitlet utgår vi från den positiva psykologins tankesätt och beskriver vad som kännetecknar positiv kroppsuppfattning och vad vi kan lära oss från personer med positiv kroppsuppfattning. Vi diskuterar också huruvida man verkligen får lov att uttrycka att man är nöjd med sitt utseende i vår kultur.
* * * Vi vill tacka alla deltagare som i våra forskningsprojekt delat med sig av sina erfarenheter av kroppen, och mycket annat. Anslagsgivare som vi särskilt vill tacka är forskningsrådet FORTE, som i stor utsträckning finansierat vår forskning, Stiftelsen Hästforskning, Cent rum för Idrottsforskning, och Majblomman. Tack också till vår redaktör på Natur & Kultur, Marie Söderberg, som har visat stort engagemang i arbetet med denna bok. Under skrivandets gång har flera kolleger och vänner ställt upp med synpunkter, vilket vi är mycket tacksamma för. Speciellt tack riktar vi till dem som ställde upp som ”testläsare”. Slutligen, våra familjer förtjänar ett stort tack – för både uppmuntran och tålamod. Göteborg, juni 2014 Ann Frisén, Kristina Holmqvist Gattario och Carolina Lunde
23
Projekt_Perfekt_ORIG.indd 23
2014-07-14 08.27
Projekt_Perfekt_ORIG.indd 24
2014-07-14 08.27
Kapitel 1 Utseendeideal
Utseendeideal når oss hela tiden och överallt. De presenteras i reklam, på teve, på internet och i dagstidningar, men de förmedlas också i dagliga konversationer människor emellan. Utseendeidealen är väldigt likriktade, och uttrycket ”skönheten ligger i betraktarens öga” rimmar ofta illa med de ideal som finns i dag. I vårt samhälle är utseendeidealen så centrala för hur människor bedöms av andra och uppfattar sig själva att man säger att det finns en stark utseendekultur. Genusforskaren Sandra Bem (1993) har lyft fram att vi i många sammanhang har en tendens att polarisera kön, det vill säga att vi betonar skillnader snarare än likheter mellan könen. Detta märks bland annat i vårt språk, där vi använder begrepp som ”det motsatta könet”. Polariseringen mellan könen är dessutom väldigt tydlig just när det gäller utseendeideal. Idealen överdriver ofta sådant som är förknippat med en stereotyp syn på kvinnlighet, till exempel att vara smal och kurvig, respektive en stereotyp syn på manlighet, till exempel att vara muskulös och stark (Murnen & Don, 2012). Man säger ibland att det finns ett heteronormativt skript, ett slags manus för hur människor förväntas bete sig i förhållande till sin könstillhörighet och sexualitet (Kim m.fl., 2007). Enligt detta skript ska män vara aktiva och dominanta och kvinnor passiva och fogliga. Det heteronormativa skriptet passar som hand i handske med de polariserade utseendeidealen. I detta kapitel tittar vi närmare på utseendeidealen, hur de har utvecklats över tid och vad som kännetecknar dem i dag. Vi ställer oss frågor som: Hur har idealen utvecklats historiskt för män respektive kvinnor? Hur ser de ut i dag? Varför är vi så upptagna av idealen? 25
Projekt_Perfekt_ORIG.indd 25
2014-07-14 08.27
kapitel 1 utseendeideal
Hur går det till när media förmedlar idealen och hur mycket påverkas vi? Vad kan man göra för att minska medias negativa inflytande på hur människor ser på sin kropp?
Kvinnoidealens utveckling över tid Det är lätt att tänka sig att de ideal vi har i dag är självklara, men i andra tider har man haft andra föreställningar om vad som är snyggt och attraktivt. Det som dock är bestående över tid är att idealen för många människor har varit svåra att leva upp till, och på så sätt har idealen också speglat sin samtid. Att manipulera kroppen så att den liknar de rådande idealen har varit en del av alla kulturer genom historien, men hur det har gjorts och vilka produkter man använt har varierat (Northrop, 2012). I dag omsätter den globala skönhetsindustrin svindlande summor och ur valet av produkter är enormt (Jones, 2010). Det finns alltså starka ekonomiska intressen i en bransch som livnär sig på människors strävan efter det ideala utseendet.
Den reproduktiva kroppen Forskaren Sarah Grogan (2008) beskriver hur idealen för kvinnor har utvecklats sedan medeltiden och fram till våra dagar. På me deltiden var idealet ”den reproduktiva kroppen”: en rund mage, runda höfter och stora bröst. Beteckningen kommer sig av att man tänkte sig att kvinnor med dessa former lättare skulle kunna få barn. Rubens målningar av kvinnor från 1600-talet är tydliga exempel på detta ideal, men även senare konstnärer, som Renoir
Peter Paul Rubens målning ”De tre gracerna” från 1636–39 speglar det länge rådande skönhetsidealet – en fyllig kvinnokropp med rund mage, runda höfter och stora bröst.
26
Projekt_Perfekt_ORIG.indd 26
2014-07-14 08.27
kapitel 1 utseendeideal
på 1880-talet, målade ofta kvinnor utifrån denna idealbild. Grogan (2008) betonar att det är ganska nyligen (1920-talet) som idealet ändrades och en fyllig kropp slutade att vara det dominerande idealet.
Smalhetens tyranni Det är inte en slump att det är just under 1920-talet som smalhets idealet gör entré, då tankegångar som var i ropet under samma tid betonade värdet av kontroll över kroppen och en minskad upp tagenhet av materialistiska värden (Bojorquez & Unikel, 2012). Detta fick inflytande på tidens utseendeideal och man började alltmer värdesätta en kontrollerad inställning till kroppen i kontrast till det mer flärdfulla idealet som rådde tidigare. En annan bidragande faktor till att smalhetsidealet började dominera är att det stora flertalet hade tillgång till tillräckligt med mat. När matkonsumtionen endast begränsas av individens förmåga till disciplin blir det möjligt att se smalhet som ett uttryck för kontroll. Detta förklarar i sin tur varför smalhetsidealet var ett ideal som först anammades av de mer välbärgade i samhället som var de som hade ett överflöd av mat (Bojorquez & Unikel, 2012). Det var också under 20-talet som betydelsen av kvinnors utseende blev ett fokus i reklam. Vid den här tiden ansvarade kvinnorna för 80 procent av hushållens utgifter och de var på så sätt en ekonomisk kraft att räkna med för reklammakarna (Northrop, 2012). Reklam från den här tiden speglar också kvinnans förändrade sociala, sexuella och politiska roll genom att framhålla att en kvinnas utseende kunde Under 1920-talet var idealet en smal hjälpa henne att behålla sin man, kropp med rak silhuett. 27
Projekt_Perfekt_ORIG.indd 27
2014-07-14 08.27
kapitel 1 utseendeideal
imponera på hans chefer och säkerställa maktpositionen för henne inom äktenskapet (Northrop, 2012). Man framhöll helt enkelt att ett utseende i linje med det rådande smalhetsidealet kunde användas som maktmedel. Reklamen på 20-talet betonade också det frigörande och demokratiska i att alla kunde skaffa sig skönhetsprodukter och förbättra sitt utseende. 1920-talet var också en tid då kvinnor fick laglig jämställdhet i många länder och det har spekulerats i om detta bidrog till att kvinnor förtrycktes på andra sätt. Smalhetens tyranni är ett begrepp som använts av feminister för att beskriva hur smalhetsidealet kan vara ett sätt att minska kvinnors plats i flera bemärkelser (Bartky, 1990). Bartky menar att smalhetsidealet minskar kvinnors plats i samhället eftersom det gör att de är upptagna med att hålla sin kropp smal och därför inte har tid och kraft att ägna sig åt viktigare saker, som politik. Enligt M urnen och Seabrook (2012) har den kvinnliga kroppen varit i fokus för feminismen alltsedan starten. De beskriver hur feminister i USA redan 1914 hade ”rätten att negligera mode” som en av punkterna på listan över sådant som skulle öka jämställdheten. Även om smalhetsidealet bidrog till att förtrycka kvinnor så fanns det andra utseendeideal under samma tid som bidrog till att kvinnor blev friare. Ett sådant ideal var till exempel den rakare klädsilhuetten, vilken kan tolkas som ett led i kvinnors frigörelse från mer begränsande kläder med korsetter som gjorde midjan smalare. Det kan också vara viktigt att poängtera att även om det smalhetsideal som uppkom på 20-talet verkar vara här för att stanna så har det genom historien samtidigt funnits andra fylligare ideal parallellt. Under 30- och 40-talen blev idealet återigen något kurvigare (men midjan skulle fortfarande vara smal). Skådespelerskan Mae West var en av representanterna för detta nya ideal. Under 50-talet fortsatte denna trend med kurviga filmstjärnor som Marilyn Monroe, som förkroppsligade timglasformen med stora bröst och smal midja. Men under samma tid fanns också en utveckling mot smalhet utan kurvor. Grace Kelly och Audrey Hepburn är exempel på smala filmstjärnor utan kurvor från den tiden. K elly och Hepburn stod för ett ideal som kännetecknades av stil, medan Monroe stod för ett sexigare ideal. 28
Projekt_Perfekt_ORIG.indd 28
2014-07-14 08.27
kapitel 1 utseendeideal
I filmer från 50-talet framställdes de smala skådespelerskorna ofta som mer sofistikerade än de kurvigare kollegerna. Smalhetsidealet började bli mer extremt under 60-talet, då den väldigt smala fotomodellen Lesley Lawson, som kallades Twiggy – vilket syftade på att hon var smal som en kvist (på engelska twig) – blev idolen för en hel generation unga kvinnor. I det som beskrivs som den andra vågen av feminism, under 60- och 70-talen, fokuserade man alltmer på att den syn på kvinnokroppen som fanns i samhället begränsade kvinnor på olika sätt. Nu började man till exempel kritisera föreställningen om att kvinnor hela tiden ska sträva efter att ”förbättra” sin kropp genom att till exempel ta bort kroppshår, använda smink och banta. Idealet fortsatte dock åt det smalare hållet under resten av 1900-talet. Det väldigt smala idealet innebar samtidigt att diskrepansen mellan fotomodeller och vanliga kvinnor ökade. Från att det hade varit ett relativt litet avstånd i
Marilyn Monroe personifierade 50-talets kvinnoideal, den timglas formade kroppen.
Den mycket smala fotomodellen Twiggy, å sin sida, var sinnebilden för 60-talets extrema smalhetsideal.
29
Projekt_Perfekt_ORIG.indd 29
2014-07-14 08.27
Projekt perfekt är skriven för studerande och yrkesverksamma psykologer, socionomer, beteendevetare, lärare, idrottsledare och folkhälsovetare. Tack vare författarnas tillgängliga språk kan boken med fördel läsas av alla som vill veta mer om kroppsuppfattningens psykologi.
Författarna forskar kring kroppsuppfattning vid Göteborgs universitet. Carolina Lunde är fil.dr i psykologi och lektor. Ann Frisén är professor i psykologi och leg. psykolog. Kristina Holmqvist Gattario är fil.dr i psykologi och lektor.
foto: anna von brömssen
Projekt perfekt Ann Frisén, Kristina Holmqvist Gattario, Carolina Lunde
ett konstant flöde av vackra människor, alltifrån reklamens hårt retuscherade annonser till poserande självporträtt på sociala medier, förser oss med en outsinlig källa av bilder att jämföra oss med. Överallt förmedlas en bild av kroppen som formbar – ett projekt perfekt. Utifrån aktuell forskning beskriver författarna hur kroppsuppfattningen skapas under barndom, tonår och vuxenliv samt vilket inflytande kultur, media, familj och vänner har. De berättar även om den fysiska träningens både positiva och negativa inverkan. Utvecklingspsykologiska och sociokulturella perspektiv samt genusfrågor löper som en röd tråd genom boken. Ett nytt spännande område är positiv kroppsuppfattning, där man studerar vad som utmärker de personer som faktiskt är nöjda med sina kroppar. I boken läggs särskild tonvikt vid vad som kan göras för att individer ska få ett mer accepterande förhållningssätt till den egna kroppen.
Projekt perfekt Om utseendekultur och kroppsuppfattning
Ann Frisén Kristina Holmqvist Gattario Carolina Lunde
ISBN 978-91-27-13630-4
9 789127 136304
Omslag_Projektperfekt.indd 1
2014-06-17 09.49