Issuu on Google+

– ledarskapsutveckling för lärare Läraren som ledare är både en bok och ett studiehäfte. Boken innehåller texter om följande teman: Självkännedom Bygga relationer Struktur och förutsägbarhet Konstruktiv kommunikation Leda gruppen Hantera svårigheter Utveckla social kompetens

Texterna är tänkta att inspirera till reflektion och diskussion lärare emellan. När lärare utvecklar sina ledarfärdigheter blir de bättre på att möta varje enskild elev och på att leda gruppen. Detta bidrar i sin tur till att främja ett bra och inkluderande klimat för lärande. I boken beskrivs också hur man kan organisera och genomföra en studiecirkel kring bokens olika teman. Deltagarna får då möjlighet till både teoretiska diskussioner och praktisk tillämpning av nya kunskaper och färdigheter. I studiecirkelformen kan lärare sätta ord på vad de gör, dela med sig och lära av både goda exempel och svårigheter.

Läraren som ledare

      

Gíslason • Löwenborg

Läraren som ledare

Björn Gíslason • Lars Löwenborg

Läraren som ledare Ledarskapsutveckling för lärare

Detta är en starkt omarbetad och utökad utgåva av ”Läraren som ledare”. Björn Gíslason och Lars Löwenborg är båda psykologer med mångårig erfarenhet från skolans värld.

ISBN 978-91-87221-75-0

9 789187 221750

Nypon förlag


© 2013 Författarna och Nypon förlag, Helsingborg Andra utgåvan, första upplagan ISBN 978-91-87221-75-0 Layout och formgivning: Sättaren i Ängelholm Omslag: Britta Jeppsson Satt med Poppl Pontifex och Gill Sans Tryckt hos Ozgraf, Polen År Tryckning 2013 2014 2015 05 04 03 02 01

www.nyponforlag.se e-post: info@nyponforlag.se


Björn Gíslason Lars Löwenborg

Läraren som ledare – ledarskapsutveckling för lärare

Nypon Förlag


Innehåll Förord   9 Inledning   11 Om lärarledarskap   11 Tyst kunskap   12 Lärarskap och ledarskap    13 Teori och praktik   14

Del 1 Bakgrundstexter Självkännedom    19 Känslor, tankar och handlingar – i samspel   20 Känslor   20 Tankar   23 Handlingar   24 Jag som ledare   24 Några viktiga aspekter av lärares ledarskap   25 Värderingar   26 Stresshantering   27 Utmaningszon och bekvämlighetszon   28 Bygga relationer   31 Relationen till eleven   32 Om anknytning   32 Samarbetsrelation med föräldrarna   33 Hur har de vuxna på skolan det med varandra?   34 Relationens kvalitet   34 Professionella relationer   35 Att bygga sin auktoritet   36 Inlärningsfrämjande relationer    37

5


Struktur och förutsägbarhet   39 Vad är struktur?   39 Struktur för eleven   39 Inre och yttre strukturer   40 Hur kan man som lärare/ledare påverka graden av struktur?   41 Känslan av sammanhang   44 Konstruktiv kommunikation   47 Tydlighet   47 Att välja berättelser   48 Kroppsspråket   49 Mikrokommunikation   49 Uppmärksamhet, uppmuntran och beröm   50 Uppmärksamhet   50 Uppmuntran   51 Uppskattning   52 Beröm   52 Samtal   53 Lyssnande   54 Lyhördhet   54 Frågande   55 Motivationshöjande kommunikation   56 Motivationshöjande samtal   56 Belöningar   58 Att ge feedback   58 Jag-budskap   59 Att ta emot feedback   59 Leda gruppen   61 Vad kan du som lärare göra för att leda gruppen?   63 Gruppens utveckling   69 Kooperativt lärande   75 Skapa en konstruktiv kärna   75 Hantera svårigheter   77 Hantera svårigheter – Självkännedom   78 Hantera svårigheter – Bygga relationer   80 Hantera svårigheter – Struktur och förutsägbarhet   81 Hantera svårigheter – Leda gruppen   83 Hantera svårigheter – Konstruktiv kommunikation   84

6


Beteendeproblem   86 Att skapa arbetsro i klassrummet   86 Konfliktlösning   88 Checklista för elev som uppvisar problemskapande beteende   90 Åtgärdsprogram för en elev med beteendeproblem   90 Utveckla social kompetens   93 Vuxna som förebilder   93 Lärarens sociala och emotionella kompetenser   94 Vad kan läraren göra för att skapa ett bra känslomässigt klimat?   94 Elevernas sociala och emotionella lärande   96 Kan man lära sig detta?   99 Att införa en arbetsmodell för socialt och emotionellt lärande    101 Känslomässig vägledning   101

Del 2 Studiecirkel Studiecirkel   109 Varför studiecirkel?   109 Cirkelledarens roll   110 Grupper och deltagare   110 Upplägget   111 Parvis kamrathandledning   111 Om hemuppgifterna    112 Läsning av bakgrundstexten   112 Om mötenas struktur   113 Agendor för studiecirkelns möten   115 Första mötet   115 1. Presentation   115 2. Överenskommelser   115 3. Studiecirkelns olika teman   116 4. Studiecirkelns arbetsformer   117 Hemuppgifter   119 Tema 1: Självkännedom   122 Sammanfattning   122 Hemuppgift   123 Andra mötet   124 Uppföljning av hemuppgiften    124

7


Tema 2: Bygga relationer   124 Sammanfattning   125 Hemuppgift   125 Tredje mötet   127 Uppföljning av hemuppgiften    127 Tema 3: Struktur och förutsägbarhet   127 Inventera   127 Sammanfattning   128 Hemuppgift   128 Fjärde mötet   130 Uppföljning av hemuppgiften   130 Tema 4: Konstruktiv kommunikation   130 Sammanfattning   131 Hemuppgift    131 Handlingsplan för förändring:   132 Femte mötet   133 Uppföljning av hemuppgiften   133 Tema 5: Leda gruppen   133 Inventera   133 Sammanfattning   134 Hemuppgift   134 Sjätte mötet   136 Uppföljning av hemuppgiften   136 Tema 6: Hantera svårigheter   136 Sammanfattning   137 Hemuppgift   138 Sjunde mötet    139 Uppföljning av hemuppgiften   139 Tema 7: Utveckla social kompetens   139 Sammanfattning   140 Utvärderingsfrågor   143 Bilaga 1   147 Fördjupningslitteratur   149

8


Förord Vi har skrivit denna bok, som också är ett studiematerial, utifrån vår mångåriga erfarenhet av möten och samtal med lärare. Under årens lopp har vi arbetat med arbetslags­ utveckling, arbetslagsledarutbildning, handledning och kon­ sultation, studiedagar och utvecklingsprojekt i skolor över hela landet. Vi är också författare till böckerna ”Psykologi för lärare” och ”Lärarens arbete”, som använts i lärarutbildningar. Läraryrket är komplext och innehåller många utmaningar. Vårt syfte med boken är att väcka frågor kring lärares ledarskap som läsaren kan reflektera över och diskutera med kollegor. Det är inte en instruktionsbok. Vi beskriver sju områden som vart och ett innebär många utmaningar i lärarens arbete, men också möjligheter till lärande och utveckling. Bokens första del är en införing i form av kortare bakgrundstexter med korta reflektionsfrågor. Denna del kan läsas för sig och användas som underlag för eftertanke och diskussion i lärargrupper. Bokens andra del är en beskrivning av ett studiecirkelupplägg, med texterna som underlag för diskussioner i möten med förutbestämd struktur och tydlig ledning. I studiecirkeln får deltagarna tillfällen att pröva för dem intressanta och meningsfulla utmaningar i vardagsarbetet med eleverna. Syftet med upplägget är att vidareutveckla den ledarkompetens som lärarna redan har. Detta kan man

9


förord

göra genom att lyfta fram och beskriva goda exempel, men också genom att ta upp det som är svårt. Det som eleverna ska klara av i lärandesituationen måste lärarna själva bemästra. Det handlar om sådant som att kunna lyssna, samarbeta, våga göra fel och lära sig av sina misstag, vara aktiv och ansvarsfull och kunna hävda sig på ett positivt sätt. För att kunna göra detta behövs tillit. Genom goda relationer och god struktur kan man bygga den tillit och det klimat som möjliggör lärandet. En väl genomförd studiecirkel kan åstadkomma detta. Lärare har mycket att lära av varandra. Strukturerade forum för möten där man delar med sig av erfarenheter, kunskaper och idéer ger förutsättningar för detta lärande. Lärare kan tillsammans lära både av misslyckanden och av goda, konstruktiva lösningar på problem i vardagen. Studiecirkeln är en väl beprövad form för detta lärande. Denna bok skiljer sig från tidigare upplaga av ”Läraren som ledare”. Vi har gjort omfattande förändringar och uppdateringar av och i innehållet. Vi använder konsekvent ordet lärare i texten. Men inte bara lärare kan ha behållning av boken utan också andra yrkesgrupper. Likaså kan Läraren som ledare vara av intresse för andra som är verksamma inom förskola och skola, t.ex. specialpedagoger och psykologer. I texten har vi valt att använda hon och han omväxlande för att underlätta läsandet. Vill du läsa mer om Läraren som ledare eller har frågor om fortbildning i ämnet är du välkommen att kontakta oss. Du når oss på: gislason@telia.com eller på www.gislasonlowenborg.com där du kan läsa om exempel på hur man kan använda Läraren som ledare. Stockholm i december 2012 Björn Gíslason och Lars Löwenborg

10


Inledning Detta studiehäfte består av två delar, del 1 och del 2. Del 1 består av sju kapitel med bakgrundstexter om sju olika teman. Dessa sju områden har vi valt ut för att de är viktiga att både reflektera över och arbeta med för att utveckla det pedagogiska ledarskapet. Texterna är tänkta som inspiration för att sätta igång tankar och diskussioner. Texterna kan läsas och diskuteras för sig, men kan också användas för inläsning inför cirkelmöten när häftet används i en studiecirkel. Del 2 beskriver hur man kan organisera och genomföra cirkelmöten kring de sju olika områdena.

Om lärarledarskap De som arbetar pedagogiskt i skolan har till uppgift att leda och vägleda barn och ungdomar i deras individuella lärande och personliga utveckling. Det handlar också om att skapa förutsättningar för lärande och utveckling tillsammans med andra, och att hjälpa eleverna att lära av varandra. Till stor del utövas det pedagogiska ledarskapet för grupper av elever. Inte sällan har läraren själv ansvar för aktiviteter för grupper om 20–30 elever. Det är naturligtvis en utmaning att leda en så stor grupp i gemensamma aktiviteter, att kunna skapa arbetsro, stimulera samarbete och samtidigt kunna se och bekräfta varje individ i gruppen. Det handlar

11


inledning

om att kunna skapa motivation hos varje individ, förmedla kunskaper och hjälpa eleverna att utveckla olika färdigheter. Detta ställer krav på god ledarförmåga. Denna förmåga behöver hela tiden slipas och finslipas. Det sker genom reflektion och handling i det praktiska vardagsarbetet som lärare. Lärare behöver få utrymme att tillsammans med kollegor reflektera över sitt ledarskap i olika situationer som de varit involverade i. De behöver få analysera och sätta ord på händelser, väga olika tänkbara handlingsalternativ, pröva och öva samt utvärdera och gå vidare. Ibland konstaterar man: ”Det här blev inte så bra, jag måste ändra på det här” andra gånger kanske man säger: ”Det här blev riktigt bra, det ska jag göra mer av!”

Tyst kunskap

’’

När lärare tydligare kan beskriva hur de gör och varför de gör som de gör, kan skolan också bli tydligare.

’’

12

Lärarkompetens är i hög grad personlig och outtalad, dvs. ett slags tyst kunskap som varken tydliggörs av läraren själv eller av människor i lärarens omgivning. Det är värdefullt både för skolans utveckling och för utvecklingen av lärarprofessionaliteten att lärares kompetens blir mer tydligt uttalad. Man bör bygga på de kunskaper och den kompetens som redan finns hos personalen i skolan och göra den personliga kompetensen mer generell och gemensam. När lärare tydligare kan beskriva hur de gör och varför de gör som de gör, kan skolan också bli tydligare när det gäller att kommunicera med andra utanför skolan. Men det kan vara svårt för varje enskild lärare att sätta ord på sin kunskap. Det är lättare att göra det tillsammans med andra lärare. Det är bra att utgå ifrån sina dagliga rutiner. Hur brukar jag göra? Varför väljer jag att arbeta så? Vilka motiv ligger bakom? Vilka mål har jag, osv.? Genom att dela med sig av kunskaper, vara beredd att kritiskt granska det man gör, och ta till sig av andras kunskaper och erfarenheter, finns möjligheter till vidareutveckling.


inledning

Det finns stora vinster med att börja innan eventuella svårigheter uppstår. Då kan man bygga upp en struktur och en beredskap som dels förebygger problem, dels gör dig bättre rustade att hantera svårigheterna när de uppstår. Vilka verktyg har läraren till sitt förfogande? Hon har samlat på sig kunskaper och färdigheter genom utbildning och praktisk erfarenhet. Och hon använder sig också av sin personlighet. En viktig källa är naturligtvis också kollegorna – man ser hur andra gör och tar intryck av det. Vilka förebilder har du som lärare? Kanske en lärare du själv haft när du gick i skolan, eller någon du arbetat tillsammans med? När vi talar om de sociala och känslomässiga aspekterna av lärarens arbete bör vi inte hålla isär dem från ”kärnuppdraget”, dvs. att förmedla kunskaper och hjälpa eleverna att tillägna sig nödvändiga färdigheter i alla de skolämnen som ingår. Därför är det meningsfullt och riktigt att hela tiden koppla ihop det så kallade akademiska lärandet med det sociala lärandet och den känslomässiga utvecklingen. Det är naturligtvis en självklar förutsättning för lärarens arbete att hon har kunskaper inom de olika ämnen som hon ska undervisa i. Goda kunskaper inom ämnet kan bidra till att skapa en trygg grund i relation till eleverna – bristande kunskaper kan skapa en osäkerhet och otydlighet som kan smitta av sig negativt på ledarskapet. Det är dock inte tillräckligt med goda ämneskunskaper. Dessa måste kombineras med ett tydligt, genomtänkt och väl fungerande ledarskap.

’’

Man ser hur andra gör och tar intryck av det.

’’

’’

Bristande kunskaper kan skapa en osäkerhet och otydlighet som kan smitta av sig.

’’

Lärarskap och ledarskap Ibland skiljer man på begreppen lärarskap och ledarskap. Lärarskap handlar om att ha kunskap om ett ämne och förmågan att förmedla kunskaper och färdigheter inom det. Ledarskap däremot innebär kunskap om samspel och grupprocesser och förmågan att hantera dem. (Granström, 2007).

13


inledning

Lärarutbildning och kompetensutveckling bör naturligtvis handla om dessa delar. Den besvärligaste situationen uppstår när läraren varken kan ämnet eller har nödvändiga ledarfärdigheter. Då kan det i värsta fall uppstå kaos i undervisningssituationen. I detta cirkelupplägg kommer tonvikten att ligga på lärares ledarskap och ledarskapsfärdigheter.

Teori och praktik Det berättas om en filosof som skulle ta sig över en stor flod i en liten båt. Han frågade båtsmannen: ”Vet du något om filosofi?” ”Det kan jag inte påstå att jag gör”, svarade mannen. ”Där försvann en tredjedel av ditt liv”, svarade filosofen. ”Vet du något om litteratur?”, fortsatte han. ”Det kan jag inte påstå att jag gör”, svarade mannen. ”Nu förlorade du två tredjedelar av ditt liv”, svarade filosofen. Just då körde båten på en klippa och började sjunka. ”Vet du hur man simmar?”, frågade båtsmannen. ”Nej”, svarade filosofen. ”Där förlorade du hela ditt liv”, svarade mannen då.

’’

De flesta lärare vet i teorin vad god undervisning är.

14

’’

I en sjunkande båt räcker det inte långt med teoretiska kunskaper, då handlar det om att kunna simma för att rädda sitt liv. (Ginott, 1972). I klassrummet räcker det inte heller att veta teoretiskt hur man ska gå till väga. De flesta lärare vet i teorin vad god undervisning är. Begreppen som beskriver detta finns i lärarnas medvetande. Även om teoretiska beskrivningar kan vara till hjälp, är de ofta abstrakta och omfattande. De är som ”stora sedlar”. För det vardagliga arbetet i klassrummet behöver lärare också ”mynt”. Dessa ”mynt” motsvaras av specifika färdigheter som är användbara här och nu i vardagsarbetet. Det handlar om tillfälliga krissituationer,


inledning

små irritationsmoment, plötsligt uppkomna vardagssituationer. Lärarens respons och sätt att handskas med sådana situationer kan ha en avgörande betydelse för hur klimatet i gruppen utvecklas. Det finns beprövade erfarenheter när det gäller lärares ledarskap. Vissa färdigheter är effektiva och bygger på välgrundad teori och har varit föremål för utvärderingar. Vi har fokuserat på aktuell litteratur och forskning inom området. Vi bygger också innehållet på egna erfarenheter av möten och samarbete med tusentals lärare inom svenska skolor under de senaste 25 åren. För att utveckla lärares ledarskap ser vi det som en fördel att utgå från de dagliga rutiner man har i arbetet – hur man brukar göra snarare än att ta utgångspunkt i problem. Det är också bra att påbörja arbetet innan en krissituation har uppkommit.

15


9789187221750