9789187221750

– ledarskapsutveckling för lärare Läraren som ledare är både en bok och ett studiehäfte. Boken innehåller texter om följande teman: Självkännedom Bygga relationer Struktur och förutsägbarhet Konstruktiv kommunikation Leda gruppen Hantera svårigheter Utveckla social kompetens

Texterna är tänkta att inspirera till reflektion och diskussion lärare emellan.

När lärare utvecklar sina ledarfärdigheter blir de bättre på att möta varje enskild elev och på att leda gruppen. Detta bidrar i sin tur till att främja ett bra och inkluderande klimat för lärande.

I boken beskrivs också hur man kan organisera och genomföra en studiecirkel kring bokens olika teman. Deltagarna får då möjlighet till både teoretiska diskussioner och praktisk tillämpning av nya kunskaper och färdigheter. I studiecirkelformen kan lärare sätta ord på vad de gör, dela med sig och lära av både goda exempel och svårigheter.

Läraren som ledare

      

Gíslason • Löwenborg

Läraren som ledare

Björn Gíslason • Lars Löwenborg

Läraren som ledare Ledarskapsutveckling för lärare

Detta är en starkt omarbetad och utökad utgåva av ”Läraren som ledare”.

Björn Gíslason och Lars Löwenborg är båda psykologer med mångårig erfarenhet från skolans värld.

ISBN 978-91-87221-75-0

9 789187 221750

Nypon förlag

© 2013 Författarna och Nypon förlag, Helsingborg Andra utgåvan, första upplagan ISBN 978-91-87221-75-0 Layout och formgivning: Sättaren i Ängelholm Omslag: Britta Jeppsson Satt med Poppl Pontifex och Gill Sans Tryckt hos Ozgraf, Polen År Tryckning 2013 2014 2015 05 04 03 02 01

www.nyponforlag.se e-post: info@nyponforlag.se

Björn Gíslason Lars Löwenborg

Läraren som ledare – ledarskapsutveckling för lärare

Nypon Förlag

Innehåll Förord 9 Inledning 11 Om lärarledarskap 11 Tyst kunskap 12 Lärarskap och ledarskap 13 Teori och praktik 14

Del 1 Bakgrundstexter Självkännedom 19 Känslor, tankar och handlingar – i samspel 20 Känslor 20 Tankar 23 Handlingar 24 Jag som ledare 24 Några viktiga aspekter av lärares ledarskap 25 Värderingar 26 Stresshantering 27 Utmaningszon och bekvämlighetszon 28 Bygga relationer 31 Relationen till eleven 32 Om anknytning 32 Samarbetsrelation med föräldrarna 33 Hur har de vuxna på skolan det med varandra? 34 Relationens kvalitet 34 Professionella relationer 35 Att bygga sin auktoritet 36 Inlärningsfrämjande relationer 37

5

Struktur och förutsägbarhet 39 Vad är struktur? 39 Struktur för eleven 39 Inre och yttre strukturer 40 Hur kan man som lärare/ledare påverka graden av struktur? 41 Känslan av sammanhang 44 Konstruktiv kommunikation 47 Tydlighet 47 Att välja berättelser 48 Kroppsspråket 49 Mikrokommunikation 49 Uppmärksamhet, uppmuntran och beröm 50 Uppmärksamhet 50 Uppmuntran 51 Uppskattning 52 Beröm 52 Samtal 53 Lyssnande 54 Lyhördhet 54 Frågande 55 Motivationshöjande kommunikation 56 Motivationshöjande samtal 56 Belöningar 58 Att ge feedback 58 Jag-budskap 59 Att ta emot feedback 59 Leda gruppen 61 Vad kan du som lärare göra för att leda gruppen? 63 Gruppens utveckling 69 Kooperativt lärande 75 Skapa en konstruktiv kärna 75 Hantera svårigheter 77 Hantera svårigheter – Självkännedom 78 Hantera svårigheter – Bygga relationer 80 Hantera svårigheter – Struktur och förutsägbarhet 81 Hantera svårigheter – Leda gruppen 83 Hantera svårigheter – Konstruktiv kommunikation 84

6

Beteendeproblem 86 Att skapa arbetsro i klassrummet 86 Konfliktlösning 88 Checklista för elev som uppvisar problemskapande beteende 90 Åtgärdsprogram för en elev med beteendeproblem 90 Utveckla social kompetens 93 Vuxna som förebilder 93 Lärarens sociala och emotionella kompetenser 94 Vad kan läraren göra för att skapa ett bra känslomässigt klimat? 94 Elevernas sociala och emotionella lärande 96 Kan man lära sig detta? 99 Att införa en arbetsmodell för socialt och emotionellt lärande 101 Känslomässig vägledning 101

Del 2 Studiecirkel Studiecirkel 109 Varför studiecirkel? 109 Cirkelledarens roll 110 Grupper och deltagare 110 Upplägget 111 Parvis kamrathandledning 111 Om hemuppgifterna 112 Läsning av bakgrundstexten 112 Om mötenas struktur 113 Agendor för studiecirkelns möten 115 Första mötet 115 1. Presentation 115 2. Överenskommelser 115 3. Studiecirkelns olika teman 116 4. Studiecirkelns arbetsformer 117 Hemuppgifter 119 Tema 1: Självkännedom 122 Sammanfattning 122 Hemuppgift 123 Andra mötet 124 Uppföljning av hemuppgiften 124

7

Tema 2: Bygga relationer 124 Sammanfattning 125 Hemuppgift 125 Tredje mötet 127 Uppföljning av hemuppgiften 127 Tema 3: Struktur och förutsägbarhet 127 Inventera 127 Sammanfattning 128 Hemuppgift 128 Fjärde mötet 130 Uppföljning av hemuppgiften 130 Tema 4: Konstruktiv kommunikation 130 Sammanfattning 131 Hemuppgift 131 Handlingsplan för förändring: 132 Femte mötet 133 Uppföljning av hemuppgiften 133 Tema 5: Leda gruppen 133 Inventera 133 Sammanfattning 134 Hemuppgift 134 Sjätte mötet 136 Uppföljning av hemuppgiften 136 Tema 6: Hantera svårigheter 136 Sammanfattning 137 Hemuppgift 138 Sjunde mötet 139 Uppföljning av hemuppgiften 139 Tema 7: Utveckla social kompetens 139 Sammanfattning 140 Utvärderingsfrågor 143 Bilaga 1 147 Fördjupningslitteratur 149

8

Förord Vi har skrivit denna bok, som också är ett studiematerial, utifrån vår mångåriga erfarenhet av möten och samtal med lärare. Under årens lopp har vi arbetat med arbetslags­ utveckling, arbetslagsledarutbildning, handledning och kon­ sultation, studiedagar och utvecklingsprojekt i skolor över hela landet. Vi är också författare till böckerna ”Psykologi för lärare” och ”Lärarens arbete”, som använts i lärarutbildningar.

Läraryrket är komplext och innehåller många utmaningar. Vårt syfte med boken är att väcka frågor kring lärares ledarskap som läsaren kan reflektera över och diskutera med kollegor. Det är inte en instruktionsbok. Vi beskriver sju områden som vart och ett innebär många utmaningar i lärarens arbete, men också möjligheter till lärande och utveckling.

Bokens första del är en införing i form av kortare bakgrundstexter med korta reflektionsfrågor. Denna del kan läsas för sig och användas som underlag för eftertanke och diskussion i lärargrupper. Bokens andra del är en beskrivning av ett studiecirkelupplägg, med texterna som underlag för diskussioner i möten med förutbestämd struktur och tydlig ledning.

I studiecirkeln får deltagarna tillfällen att pröva för dem intressanta och meningsfulla utmaningar i vardagsarbetet med eleverna. Syftet med upplägget är att vidareutveckla den ledarkompetens som lärarna redan har. Detta kan man

9

förord

göra genom att lyfta fram och beskriva goda exempel, men också genom att ta upp det som är svårt.

Det som eleverna ska klara av i lärandesituationen måste lärarna själva bemästra. Det handlar om sådant som att kunna lyssna, samarbeta, våga göra fel och lära sig av sina misstag, vara aktiv och ansvarsfull och kunna hävda sig på ett positivt sätt. För att kunna göra detta behövs tillit.

Genom goda relationer och god struktur kan man bygga den tillit och det klimat som möjliggör lärandet. En väl genomförd studiecirkel kan åstadkomma detta.

Lärare har mycket att lära av varandra. Strukturerade forum för möten där man delar med sig av erfarenheter, kunskaper och idéer ger förutsättningar för detta lärande.

Lärare kan tillsammans lära både av misslyckanden och av goda, konstruktiva lösningar på problem i vardagen. Studiecirkeln är en väl beprövad form för detta lärande.

Denna bok skiljer sig från tidigare upplaga av ”Läraren som ledare”. Vi har gjort omfattande förändringar och uppdateringar av och i innehållet.

Vi använder konsekvent ordet lärare i texten. Men inte bara lärare kan ha behållning av boken utan också andra yrkesgrupper. Likaså kan Läraren som ledare vara av intresse för andra som är verksamma inom förskola och skola, t.ex. specialpedagoger och psykologer.

I texten har vi valt att använda hon och han omväxlande för att underlätta läsandet.

Vill du läsa mer om Läraren som ledare eller har frågor om fortbildning i ämnet är du välkommen att kontakta oss.

Du når oss på: gislason@telia.com eller på www.gislasonlowenborg.com där du kan läsa om exempel på hur man kan använda Läraren som ledare.

Stockholm i december 2012 Björn Gíslason och Lars Löwenborg

10

Inledning Detta studiehäfte består av två delar, del 1 och del 2.

Del 1 består av sju kapitel med bakgrundstexter om sju olika teman. Dessa sju områden har vi valt ut för att de är viktiga att både reflektera över och arbeta med för att utveckla det pedagogiska ledarskapet. Texterna är tänkta som inspiration för att sätta igång tankar och diskussioner.

Texterna kan läsas och diskuteras för sig, men kan också användas för inläsning inför cirkelmöten när häftet används i en studiecirkel.

Del 2 beskriver hur man kan organisera och genomföra cirkelmöten kring de sju olika områdena.

Om lärarledarskap De som arbetar pedagogiskt i skolan har till uppgift att leda och vägleda barn och ungdomar i deras individuella lärande och personliga utveckling. Det handlar också om att skapa förutsättningar för lärande och utveckling tillsammans med andra, och att hjälpa eleverna att lära av varandra. Till stor del utövas det pedagogiska ledarskapet för grupper av elever. Inte sällan har läraren själv ansvar för aktiviteter för grupper om 20–30 elever. Det är naturligtvis en utmaning att leda en så stor grupp i gemensamma aktiviteter, att kunna skapa arbetsro, stimulera samarbete och samtidigt kunna se och bekräfta varje individ i gruppen. Det handlar

11

inledning

om att kunna skapa motivation hos varje individ, förmedla kunskaper och hjälpa eleverna att utveckla olika färdigheter. Detta ställer krav på god ledarförmåga. Denna förmåga behöver hela tiden slipas och finslipas. Det sker genom reflektion och handling i det praktiska vardagsarbetet som lärare.

Lärare behöver få utrymme att tillsammans med kollegor reflektera över sitt ledarskap i olika situationer som de varit involverade i. De behöver få analysera och sätta ord på händelser, väga olika tänkbara handlingsalternativ, pröva och öva samt utvärdera och gå vidare. Ibland konstaterar man: ”Det här blev inte så bra, jag måste ändra på det här” andra gånger kanske man säger: ”Det här blev riktigt bra, det ska jag göra mer av!”

Tyst kunskap

’’

När lärare tydligare kan beskriva hur de gör och varför de gör som de gör, kan skolan också bli tydligare.

’’

12

Lärarkompetens är i hög grad personlig och outtalad, dvs. ett slags tyst kunskap som varken tydliggörs av läraren själv eller av människor i lärarens omgivning. Det är värdefullt både för skolans utveckling och för utvecklingen av lärarprofessionaliteten att lärares kompetens blir mer tydligt uttalad. Man bör bygga på de kunskaper och den kompetens som redan finns hos personalen i skolan och göra den personliga kompetensen mer generell och gemensam.

När lärare tydligare kan beskriva hur de gör och varför de gör som de gör, kan skolan också bli tydligare när det gäller att kommunicera med andra utanför skolan. Men det kan vara svårt för varje enskild lärare att sätta ord på sin kunskap. Det är lättare att göra det tillsammans med andra lärare.

Det är bra att utgå ifrån sina dagliga rutiner. Hur brukar jag göra? Varför väljer jag att arbeta så? Vilka motiv ligger bakom? Vilka mål har jag, osv.? Genom att dela med sig av kunskaper, vara beredd att kritiskt granska det man gör, och ta till sig av andras kunskaper och erfarenheter, finns möjligheter till vidareutveckling.

inledning

Det finns stora vinster med att börja innan eventuella svårigheter uppstår. Då kan man bygga upp en struktur och en beredskap som dels förebygger problem, dels gör dig bättre rustade att hantera svårigheterna när de uppstår.

Vilka verktyg har läraren till sitt förfogande? Hon har samlat på sig kunskaper och färdigheter genom utbildning och praktisk erfarenhet. Och hon använder sig också av sin personlighet. En viktig källa är naturligtvis också kollegorna – man ser hur andra gör och tar intryck av det. Vilka förebilder har du som lärare? Kanske en lärare du själv haft när du gick i skolan, eller någon du arbetat tillsammans med?

När vi talar om de sociala och känslomässiga aspekterna av lärarens arbete bör vi inte hålla isär dem från ”kärnuppdraget”, dvs. att förmedla kunskaper och hjälpa eleverna att tillägna sig nödvändiga färdigheter i alla de skolämnen som ingår. Därför är det meningsfullt och riktigt att hela tiden koppla ihop det så kallade akademiska lärandet med det sociala lärandet och den känslomässiga utvecklingen.

Det är naturligtvis en självklar förutsättning för lärarens arbete att hon har kunskaper inom de olika ämnen som hon ska undervisa i. Goda kunskaper inom ämnet kan bidra till att skapa en trygg grund i relation till eleverna – bristande kunskaper kan skapa en osäkerhet och otydlighet som kan smitta av sig negativt på ledarskapet. Det är dock inte tillräckligt med goda ämneskunskaper. Dessa måste kombineras med ett tydligt, genomtänkt och väl fungerande ledarskap.

’’

Man ser hur andra gör och tar intryck av det.

’’

’’

Bristande kunskaper kan skapa en osäkerhet och otydlighet som kan smitta av sig.

’’

Lärarskap och ledarskap Ibland skiljer man på begreppen lärarskap och ledarskap.

Lärarskap handlar om att ha kunskap om ett ämne och förmågan att förmedla kunskaper och färdigheter inom det.

Ledarskap däremot innebär kunskap om samspel och grupprocesser och förmågan att hantera dem. (Granström, 2007).

13

inledning

Lärarutbildning och kompetensutveckling bör naturligtvis handla om dessa delar. Den besvärligaste situationen uppstår när läraren varken kan ämnet eller har nödvändiga ledarfärdigheter. Då kan det i värsta fall uppstå kaos i undervisningssituationen. I detta cirkelupplägg kommer tonvikten att ligga på lärares ledarskap och ledarskapsfärdigheter.

Teori och praktik Det berättas om en filosof som skulle ta sig över en stor flod i en liten båt. Han frågade båtsmannen: ”Vet du något om filosofi?” ”Det kan jag inte påstå att jag gör”, svarade mannen. ”Där försvann en tredjedel av ditt liv”, svarade filosofen. ”Vet du något om litteratur?”, fortsatte han. ”Det kan jag inte påstå att jag gör”, svarade mannen. ”Nu förlorade du två tredjedelar av ditt liv”, svarade filosofen.

Just då körde båten på en klippa och började sjunka. ”Vet du hur man simmar?”, frågade båtsmannen. ”Nej”, svarade filosofen. ”Där förlorade du hela ditt liv”, svarade mannen då.

’’

De flesta lärare vet i teorin vad god undervisning är.

14

’’

I en sjunkande båt räcker det inte långt med teoretiska kunskaper, då handlar det om att kunna simma för att rädda sitt liv. (Ginott, 1972).

I klassrummet räcker det inte heller att veta teoretiskt hur man ska gå till väga. De flesta lärare vet i teorin vad god undervisning är. Begreppen som beskriver detta finns i lärarnas medvetande. Även om teoretiska beskrivningar kan vara till hjälp, är de ofta abstrakta och omfattande. De är som ”stora sedlar”. För det vardagliga arbetet i klassrummet behöver lärare också ”mynt”. Dessa ”mynt” motsvaras av specifika färdigheter som är användbara här och nu i vardagsarbetet. Det handlar om tillfälliga krissituationer,

inledning

små irritationsmoment, plötsligt uppkomna vardagssituationer. Lärarens respons och sätt att handskas med sådana situationer kan ha en avgörande betydelse för hur klimatet i gruppen utvecklas.

Det finns beprövade erfarenheter när det gäller lärares ledarskap. Vissa färdigheter är effektiva och bygger på välgrundad teori och har varit föremål för utvärderingar. Vi har fokuserat på aktuell litteratur och forskning inom området. Vi bygger också innehållet på egna erfarenheter av möten och samarbete med tusentals lärare inom svenska skolor under de senaste 25 åren.

För att utveckla lärares ledarskap ser vi det som en fördel att utgå från de dagliga rutiner man har i arbetet – hur man brukar göra snarare än att ta utgångspunkt i problem. Det är också bra att påbörja arbetet innan en krissituation har uppkommit.

15