Mänskligt
– Psykologi 1 och 2a GABRIELLA BERNERSON
KATRI CRONLUND
Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Projektledare/Redaktör: Tove Helander/Polyfakt Grafisk formgivning: Tove Helander/Polyfakt Illustrationer: Lars Öhman/Interpunkt Omslagsbild: Agsandrew/Shuttestock Bildredaktör: Tove Helander/Polyfakt Mänskligt – Psykologi 1 och 2a ISBN 978-91-523-2582-7 © 2017 Gabriella Bernerson, Katri Cronlund och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömastill böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare. Tryck: Livonia Print, Lettland 2017
Förord Dagligen möter vi våra egna och andra människors tankar, handlingar och känslor. Det är också vad Mänskligt – Psykologi 1 och 2a handlar om. Att läsa psykologi ger dig möjlighet att utveckla en bättre förståelse både för dig själv och för andra. Gymnasiekurserna Psykologi 1 och 2a ska ge dig kunskaper om hur psykologin som vetenskap har växt fram, hur psykologin tillämpas idag och vilken roll den har i samhället. Eftersom boken täcker båda dessa kurser får du möjlighet till både fördjupning och repetition. I boken kommer du att möta olika teorier. En viktig del av psyko logiämnet är att förstå och kritiskt granska de perspektiv som på olika sätt beskriver och försöker förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar. Därför kommer du i flera sammanhang att få träna din förmåga att reflektera över olika psykologiska teorier. Kapitel 1 ger en överblick kring psykologiämnets syfte och centrala innehåll enligt Skolverkets ämnesplan. Varje efterföljande kapitel startar med ett uppslag som visar vilken punkt i det centrala innehållet som behandlas i det aktuella kapitlet. Vid kapitelstarten hittar du också ord och begrepp. Dessa finns även som marginalord invid texten och återkommer i ordlistan i slutet av boken. Det är viktigt att du lär dig de begrepp som är ämnets verktygslåda så att du själv kan beskriva det mänskliga psyket. Parallellt med läsningen finns Tänk efter-frågor som ger dig möjlighet att fundera över dina egna erfarenheter och hur du själv fungerar. I slutet av varje avsnitt kan du kontrollera att du har förstått det du har läst genom att svara på frågorna som är märkta Kan du nu? Till ytterligare hjälp i studierna avslutas alla kapitel med en sam manfattning och flera typer av övningsuppgifter för att träna olika förmågor. Vår förhoppning är att boken kommer att ge dig nya insikter och väcka din nyfikenhet för det som är just mänskligt! Gabriella Bernerson Katri Cronlund
3
Innehåll KAPITEL 1: Att läsa psykologi – ämnesplanen 8 1:1 Vad är psykologi? 10 1:2 Synen på människan förändras 12 1.3 Psykologiska perspektiv 14 SAMMANFATTNING 16 ÖVNINGSUPPGIFTER 17
PSYKOLOGI 1 KAPITEL 2: Människan i fokus – psykologin blir vetenskap 18
2:1 Psykologins rötter 20 2:2 Psykodynamiskt perspektiv och psykoanalysen 25 2:3 Psykodynamiska perspektiv – då och nu 36 2:4 Beteendeperspektivet och behaviorismen 41 2:5 Beteendeperspektivet – då och nu 53 SAMMANFATTNING 56 ÖVNINGSUPPGIFTER 60
KAPITEL 3: Människan som informationsbehandlare – kognitionspsykologi 64 3:1 Att ta in information – perception 66 3:2 Uppmärksamhet 72 3:3 Minne 75 3:4 Tankens kraft 83 SAMMANFATTNING 89 ÖVNINGSUPPGIFTER 92
KAPITEL 4: Människan som biologiskvarelse – biologisk psykologi 94 4:1 Människan och biologin 96 4:2 Hjärnan i centrum 102 4:3 Hjärnan och beteendet 109 SAMMANFATTNING 118 ÖVNINGSUPPGIFTER 120
4
KAPITEL 5: Människan som social varelse – socialpsykologi 122 5:1 Vi och andra 124 5:2 Vi med andra 133 5:3 Vi påverkas av andra 138 5:4 Samspel i gruppen 144 SAMMANFATTNING 150 ÖVNINGSUPPGIFTER 153
KAPITEL 6: Människan i harmoni – självbilder och identitet 156 6:1 Självkänsla och identitet 158 6:2 Att hitta sig själv – humanistisk psykologi 167 6:3 Lycka och meningsfullhet 172 SAMMANFATTNING 178 ÖVNINGSUPPGIFTER 179
KAPITEL 7: Människan under påfrestning – stress och kriser 182 7:1 Vad är stress? 184 7:2 Att hantera stress 190 7:3 Kriser 194 7:4 Katastrofer 201 SAMMANFATTNING 206 ÖVNINGSUPPGIFTER 209
5
PSYKOLOGI 2a KAPITEL 8: Psykologin i samhället 212 8:1 Psykologins utveckling och ställning 214 8:2 Med psykologin som verktyg 220 8:3 Psykologi – tillämpningar 225 SAMMANFATTNING 234 ÖVNINGSUPPGIFTER 236
KAPITEL 9: Människans olika personligheter 238 9:1 Personlighet 240 9:2 Teorier om personlighet 245 9:3 Att mäta personlighet 250 9:4 Intelligens 255 SAMMANFATTNING 264 ÖVNINGSUPPGIFTER 266
KAPITEL 10: Människan i ständig utveckling 268 10:1 Att utvecklas i ett sammanhang 270 10:2 Emotionell utveckling 277 10:3 Kognitiv utveckling 281 10:4 Utveckling hela livet 287 SAMMANFATTNING 296 ÖVNINGSUPPGIFTER 298
Bilaga: Forskning och vetenskap inom psykologin 386 Vetenskapens kännetecken och traditioner 386 Forskarens metoder 387 Problemformulering 387 Observationer 388 Experiment 389 Enkäter och intervjuer 389 Fallstudier 390 Att använda information som andra tagit fram 391
6
KAPITEL 11: Människan i psykisk ohälsa 300 11:1 Psykisk hälsa och ohälsa 302 11:2 Ångest och depression 307 11:3 Psykisk sjukdom 315 11:4 Andra psykiatriska diagnoser 324 11:5 Medicinska behandlingsformer 330 11:6 Psykoterapi 336 SAMMANFATTNING 344 ÖVNINGSUPPGIFTER 348
KAPITEL 12: Den kulturella och mediala människan 352 12:1 Kulturers påverkan på människan 354 12:2 Påverkan och medier 364 12:3 Den uppkopplade människan 374 SAMMANFATTNING 382 ÖVNINGSUPPGIFTER 384
Läs- och länktips 392 Register 394 Ord och begrepp 400 Bildförteckning 406
7
1
Att läsa psykologi – ämnesplanen Varför tänker, känner och beter vi oss som vi gör? Varför är vi människor så lika – eller så olika? Det är frågor som människor i alla tider sökt svar på och som studeras vetenskapligt inom ämnet psykologi. Psykologin försöker beskriva och förklara mänskliga handlingar, tankar och känslor. Psykologin kan ge oss pusselbitar för att bättre förstå oss människor.
8
KAPITEL 1
AVSNITT 1:1 Vad är psykologi? 1:2 Synen på människan förändras 1:3 Psykologiska perspektiv
ÄMNESPLAN – CENTRALT INNEHÅLL PS 1 • Psykologins historiska framväxt. I samband med det behandlas psykoanalysens och behaviorismens tidiga förklaringar av mänskliga beteenden, känslor och tankar.
• Kognitionspsykologi och dess tillämpningar: hur människan upp fattar och förstår sin omvärld och sig själv. I samband med det behandlas hur hjärnan tar emot och bearbetar information.
• Biologisk psykologi och dess tillämpningar: hur människan förstås utifrån fysiska förklaringar av tänkande, känslor och beteende.
• Socialpsykologi och dess tillämpningar: hur människan påverkas och formas tillsammans med andra utifrån de grupper och organisa tioner hon eller han tillhör.
• Verklighetsuppfattningar och självbilder. Hur de påverkas och formas.
• Psykisk hälsa och ohälsa med betoning på stress och stresshantering samt kriser och krishantering.
ÄMNESPLAN – CENTRALT INNEHÅLL PS 2a • Tillämpningsområden inom psykologin i relation till förändringar i samhället.
• Personlighetspsykologi och dess tillämpningar: hur individen beskrivs utifrån sina egenskaper och hur dessa påverkar individens beteende, känslor och tankar.
• Utvecklingspsykologi och dess tillämpningar: hur människan utveck las genom livet i samspel mellan arv och miljö.
• Klinisk psykologi: psykisk ohälsa och olika psykologiska behandlings alternativ. I samband med det behandlas arvets och miljöns bety delse för psykisk hälsa och ohälsa.
• Mediers, livsstilars och kulturs påverkan på mänskliga beteenden, känslor och tankar.
ATT LÄSA PSYKOLOGI – ÄMNESPLANEN
9
1:1 Vad är psykologi? psyke
Om vi slår upp ordet psykologi i en ordbok kan det stå ”läran om själen” även om de flesta idag lägger skilda betydelser i orden själ och psyke. Ordet psykologi kommer från grekiskans ord psyke och logia, som betyder själen och kunskap. Idag använder vi oftast inte begreppet TÄNK EFTER! själ när vi studerar psykologi. Numera är Vilka betydelser lägger du själv in i de två begreppen själen snarare ett begrepp som används själ och psyke? inom religionen.
Psykologin i relation till andra ämnen beteende vetenskap
Eftersom psykologin är en vetenskap som studerar mänskligt beteende hör den hemma bland beteendevetenskaperna. Olika vetenskaper är inte avgränsade från varandra, utan de går in i, kompletterar och gränsar till varandra. Under en utbildning studerar vi ofta verkligheten genom olika ämnen. I samhällskunskapen läser du exempelvis om konflikter i världen och om de flyktingströmmar vi ser som en effekt av dessa. I religionskunskapen lär du dig om de olika religioner som möts genom till exempel migration. I psykologiämnet får du ökade kunskaper om hur erfarenheter av krig och våld kan påverka personer som är på flykt. På så sätt tangerar och berör olika ämnen varandra. Många av de frågor som kommer att behandlas under psykologi kursernas gång har du säkert berört i andra ämnen. I psykologi ämnet får du möjlighet att se människan i ett helhetsperspektiv.
TÄNK EFTER! I vilka sammanhang har du stött på frågor som handlar om psykologi?
10
KAPITEL 1
Ämnesplanen i psykologi – syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om de komplexa faktorer som påverkar beteende, känslor och tankar hos människan både som individ och tillsammans med andra. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla förståelse av olika psykologiska perspektiv och deras betydelse för helhetssynen på människan. Undervis ningen ska även bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt förhållnings sätt till olika psykologiska perspektiv och deras förklaringsmodeller. Den ska också leda till att eleverna utvecklar kunskaper om psykologins histo riska framväxt och dess inverkan på och påverkan av samtiden. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att reflektera över det egna beteendet samt egna känslor och tankar, och genom det bidra till ökad självkännedom. Eleverna ska även ges möjlighet att studera och jämföra människors levnadssätt och beteenden för att utveckla förståelse av, tolerans för och förmåga att värdesätta olikheter. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att reflektera över olika psyko logiska fenomen och perspektiv i relation till egna erfarenheter. Genom detta ska eleverna ges möjlighet att utveckla förståelse av människans och ämnets komplexitet. I undervisningen ska eleverna också ges möjlig het att utföra enkla experiment och observationer samt reflektera över resultaten. Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Kunskaper om den psykologiska vetenskapens framväxt och utveck ling. Förståelse av relationen mellan psykologins utveckling och samhällsutvecklingen. 2. Kunskaper om mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv samt förmåga att relatera dessa kunskaper till egna erfarenheter. 3. Förmåga att kritiskt granska, jämföra och reflektera över olika psyko logiska perspektivs styrkor och svagheter. 4. Kunskaper om arvets och miljöns betydelse för individens psyko logiska utveckling, livsvillkor och hälsa. 5. Kunskaper om mänskliga beteenden, värderingar och föreställningar i olika sociala sammanhang. 6. Förmåga att använda och värdera olika psykologiska teorier och modeller. (Källa: Skolverket)
ATT LÄSA PSYKOLOGI – ÄMNESPLANEN
11
1:2 Synen på människan förändras Många av de teorier som ingår i gymnasiekurserna i psykologi utvecklades i slutet av 1800-talet och början på 1900-talet. Dessa teorier bygger på iakttagelser från en tid då andra värderingar och livsvillkor rådde. Det är viktigt att tänka på detta när du tar del av de teorierna. Exempelvis har synen på könen kraftigt förändras. När de tidiga psykologiska teorierna växte fram var mannen norm, mall för alla människor. Flickors utveckling, beteende och reaktioner beskrevs framförallt utifrån hur de skilde sig från pojkars. De flesta teoribildarna i psykologins tidiga skede har också varit män. Idag är den bilden förändrad. Händelseutvecklingen i samhället har påverkat vilka studier som gjorts och vilka teorier som skapats inom psykologin. När andra världskrigets fasansfulla effekter stod klara väcktes många nya frågor. Vilka psykologiska mekanismer bidrog till att förintelsen av många olika grupper kunnat äga rum? Detta är bara en av många frågor som undersöktes under 1900-talet och som idag räknas till den klassiska psykologiska forskningen. De flesta psykologiska teorier bygger på studier i västeuropeiska och nordamerikanska kulturer, med de värderingar som rådde och råder i dessa kulturer. I en mer global värld, med mångkulturella samhällen och snabbare kommunikation, förändras också våra värderingar och uppfattningar. Andra och nya fenomen uppstår och bjuder in till ny och spännande forskning. Frågor om hur vi påverkas och själva kan påverka genom sociala medier är exempel på nya forskningsområden. Även studier inom andra ämnen kan vara viktiga komplement till psykologiska teorier. Exempelvis kan forskning kring hur hjärnan fungerar ge oss ökad förståelse för olika typer av ångestproblem. Kan vi fortfarande ha nytta av teorier som är nästan hundra år gamla? Att teorier som skapades i psykologins ungdom fortfarande lärs ut och diskuteras flitigt beror på att vi i fortfarande kan känna igen oss i många delar. Dessutom har dessa tidiga teorier varit viktiga utgångspunkter för modernare forskning och teorier.
12
KAPITEL 1
Psykologiämnet utvecklas och förändras i takt med samhället. Vilka frågor som kommer att intressera och bjuda in till ny spännande forskning i framtiden är svårt veta idag.
TÄNK EFTER! Finns det någon psyko logisk företeelse som du skulle vilja forska kring?
Arv och miljö Vad gör oss till de människor vi är? Vad är det som gör att vissa personer är blyga och andra utåtriktade? Varför blir vissa människor kriminella, men de flesta inte? Alla frågor vi diskuterar som handlar om människors likheter och olikheter kan också handla om arv och miljö. Är det medfödda och biologiska faktorer som avgör hur våra liv ska bli, eller är det miljön som påverkar oss mer? Frågan har diskuterats genom historien, i vissa tider har biologin betonats starkt och i andra tider har miljön varit den viktigaste förklaringen. Vi vet att både miljö och biologi spelar roll för hur vår personlighet utvecklas. Vi föds med unika genetiska förutsättningar och utveck las sedan med unika livsvillkor och erfarenheter. Skillnader i stånd punkter är snarast en fråga om vi betonar miljöns eller biologins betydelse. Frågan om arv och miljö kommer att vara viktig genom den eller de psykologikurser du ska läsa.
arv miljö
Exempel – Spänning eller lugn och ro? Marina vill leva ett spännande liv med utmaningar och håller bland annat på med klättring. Hennes nästa projekt är att komma upp på Mount Everest. Hon drar sig inte för att ta risker, ju svårare äventyr desto bättre, tycker hon. Så har det varit sedan hon var barn och det är TÄNK EFTER! så hon vill leva. Tycker du att du är mer lik Adam har alltid varit försiktig med Marina eller mer lik Adam? vad han än företar sig. Han tänker Varför? noga efter innan han fattar ett beslut. Han vill helst att allt ska vara som vanligt och han blir stressad av förändringar. Adam vill fortfarande som vuxen rådgöra sin mamma vad det än gäller.
ATT LÄSA PSYKOLOGI – ÄMNESPLANEN
13
1:3 Psykologiska perspektiv
perspektiv
När du studerar psykologi kommer du att upptäcka att det ofta finns flera tänkbara svar på en fråga. Om du till exempel frågar varför en viss person har ångest kan det finnas mer än ett tänkbart svar på den frågan. Vi kan titta på mänskliga beteenden och upplevelser ur olika perspektiv. Vi kan säga att varje perspektiv är som ett par glasögon genom vilka vi tittar på verkligheten. Tittar vi ur ett annat perspektiv, ser verkligheten annorlunda ut. Oavsett perspektiv är målet att få mer kunskap om psyket, att kunna förklara och förutse beteenden.
Psykologin studerar människan ur olika perspektiv I det här exemplet handlar det om personen Frida som är stressad. Om vi vill analysera detta fenomen kan vi göra det ur olika perspektiv, det betyder att vi undersöker olika sidor av Fridas stress och hittar olika förklaringar som skulle kunna motivera olika åtgärder. Perspektiv 2:
Perspektiv 3:
Vad har Frida för tidigare upplevelser?
Hur ser Fridas sociala situation ut?
Perspektiv 1:
Perspektiv 4:
Hur upplever Frida själv sin situation?
Vad händer i Fridas kropp när hon blir stressad?
Fenomen:
Frida är stressad!
• Perspektiv – är en infallsvinkel. Ett visst psykologiskt fenomen kan studeras utifrån olika perspektiv.
• Fenomen – är det vi studerar. Inom psykologin handlar det ofta om ett beteende, en känsla eller upplevelse.
• Teori – Utifrån det perspektiv som används kan en teori skapas. En teori är ett förslag på förklaring. Du bör alltid tänka efter om du tycker att teorin verkar rimlig.
14
KAPITEL 1
Under kursens gång kommer du att möta många olika teorier om hur vi människor fungerar. En teori är aldrig ett facit eller en absolut sanning. Du måste själv ta ställning till vad som verkar riktigt och rimligt. Hur stämmer de olika teorierna överens med dina egna erfarenheter och uppfattningar? Ett bra sätt att öka förståelsen för en teori är att jämföra olika förklaringar med varandra. Finns det alternativa och kanske till och med bättre förklaringar till de fenomen vi studerar? Kanske förkastar du en del av en teori, men instämmer i en annan. Kanske tycker du att vissa teorier känns mer relevanta för vissa situationer än andra teorier.
teori
Exempel – En rädsla föds När David var liten blev hans mamma biten av en geting. Mamman fick panik, skrek och viftade med armarna. Nästa dag råkade hon få ett gallstensanfall och fick åka till sjukhus. Efter det har David varit livrädd för getingar, och fortfarande som vuxen ser han noga till att inte riskera ett getingstick.
TÄNK EFTER! Ur vilket perspektiv skulle du vilja studera Davids rädsla för getingar?
Genom hela boken kommer du att möta förklaringar utifrån olika psykologiska perspektiv. På sidan 215 finns en tabell som ger en överblick. Du har säkert någon gång funderat över hur komplex människan är. Ökade kunskaper om oss själva och andra ger oss möjlighet till förbättrad livskvalitet. Både i utbildning, arbete och privatlivet kan vi få möjlighet att lösa problem i ett tidigare skede. Med ökad kunskap om beteenden, känslor och konflikter kan våra relationer bli bättre – vi kan bli starkare och tryggare. Kunskaper om människans psykologi ökar vår förståelse och gör oss just – mänskliga.
ATT LÄSA PSYKOLOGI – ÄMNESPLANEN
15
SAMMANFATTNING 1:1 Vad är psykologi? • Psykologin försöker beskriva och förklara mänskliga handlingar, tankar och känslor.
• Ordet psykologi kommer från grekiskans ord psyke och logia, som betyder själen och kunskap.
• Eftersom psykologin är en vetenskap som studerar mänskligt beteende hör den hemma bland beteendevetenskaperna.
• I psykologiämnet får du möjlighet att se människan i ett helhetsperspektiv.
1:2 Synen på människan förändras • De första psykologiska teorierna utvecklades i slutet av 1800-talet och början på 1900-talet.
• Händelseutvecklingen i samhället har påverkat vilka studier som gjorts och vilka teorier som skapats inom psykologin.
• De flesta psykologiska teorier bygger på studier i västeuropeiska och nord amerikanska kulturer.
• Även studier inom andra ämnen kan vara viktiga komplement till psyko logiska teorier.
• Att teorier som skapades i psykologins ungdom fortfarande lärs ut och disku teras flitigt beror på att vi i fortfarande kan känna igen oss i många delar.
• Alla frågor vi diskuterar som handlar om människors likheter och olikheter kan också handla om arv och miljö.
1:3 Psykologiska perspektiv • När du studerar psykologi kommer du att upptäcka att det ofta finns flera tänkbara svar på en fråga.
• En teori är aldrig ett facit eller en absolut sanning – du måste också själv ta ställning till vad som verkar rimligt.
• Vi studerar olika psykologiska frågeställningar – fenomen – utifrån olika perspektiv.
• En teori är ett förslag på förklaring. • Kunskaper om människans psykologi ökar vår förståelse för oss själva och för andra.
16
KAPITEL 1
ÖVNINGSUPPGIFTER STUDIEUPPGIFTER 1:1 Vad är psykologi? 1. Vad handlar ämnet psykologi om? 2. Vilken relation har psykologiämnet till andra ämnen? 3. Varför är det viktigt att reflektera över egna tankar, känslor och beteenden i ett ämne som psykologi?
1:2 Synen på människan förändras 1. Varför kan det ha betydelse i vilken tid och i vilket samhälle som en teori har växt fram? 2. Hur kan vi förklara att gamla teorier fortfarande studeras? 3. Hur kan våra uppfattningar om arv och miljö skilja sig åt?
1:3 Psykologiska perspektiv 1. Vad menas med att vi studerar psykologiska fenomen ur olika perspektiv? 2. Vad menas med ett psykologiskt fenomen, en teori och ett psykologiskt perspektiv?
REFLEKTERA OCH DISKUTERA 1. Studera de olika punkterna i det centrala innehållet. Vilka delar är ni mest nyfikna på? 2. Vilken nytta tror ni att ni kommer att ha av era psykologiska kunskaper i framtiden? 3. Ge exempel på frågor som skulle studeras inom både psykologiämnet och andra ämnen. 4. Diskutera hur stor betydelse ni tror att arv respektive miljö har för: a) hur musikalisk en människa är? b) risken att bli kriminell? c) hur utåtriktad en människa är?
➥
ANALYSERA 1. Läs exemplet om Marina och Adam på sidan 13. a) Varför tror du att Marina och Adam är som de är? b) Hur tror du att de lever i övrigt? c) Hur skulle man kunna betrakta Marinas och Adams personlighet ur olika perspektiv?
ATT LÄSA PSYKOLOGI – ÄMNESPLANEN
17
5
Människan som social varelse – socialpsykologi Vi lever våra liv tillsammans med andra. I olika grupper for mas vi till den person vi är. Vi påverkar andra och vi påverkas av andra. För att förstå en människa måste vi också förstå relationerna till andra. Socialpsykologin handlar om sam spelet mellan människor och grupper. Viktiga frågor blir då: Hur kommunicerar vi med andra? Hur fungerar olika grup per och hur uppstår konflikter i gruppen? Hur skapas atti tyder till andra och till samhället? Vad är ett bra ledarskap och vad avgör vilken status vi har i en grupp?
122
KAPITEL 5
AVSNITT 5:1 Vi och andra 5:2 Vi med andra 5:3 Vi påverkas av andra 5:4 Samspel i gruppen
ORD
& BEGREPP
Socialisation Dubbla budskap Personschema Stereotyp Haloeffekt Självuppfyllande profetia Attityd Tankekonflikt Värdering Norm Social roll Fördom Konformitet Grupptänkande Auktoritet Altruism Åskådareffekt
Gruppdynamik Hierarki Formell ledare Informell ledare Auktoritär
CENTRALT INNEHÅLL, PS 1 • Hur människan påverkas och formas tillsammans med andra utifrån de grupper och organisationer hen tillhör.
MÄNNISKAN SOM SOCIAL VARELSE – SOCIALPSYKOLOGI
123
5:3 Vi påverkas av andra Människan är en social varelse, ett flockdjur – vi behöver gruppen. Just därför är gruppens påverkan på individen också stark. Sociala normer finns ständigt runt omkring oss i de olika grupper vi tillhör. En norm är en gemensam uppfattning om vad som är rätt och fel. Vår identitet och självkänsla byggs upp av och i samspel med andra människor. Det är i mötet med andra vi finner oss själva, menade den amerikanske filosofen George Herbert Mead. Hans teori om social spegling beskriver hur vi ständigt undersöker andras reak tioner på våra beteenden och hur vi utifrån det bildar en uppfattning om oss själva.
Grupptryck – konformitet Vi vill känna delaktighet och gemenskap och anpassar oss därför till de normer och värderingar som råder i gruppen. I väldigt många situationer gör vi som andra utan att reflektera över det. När andra beter sig på ett visst sätt blir deras beteende ett socialt bevis för att det är ett riktigt beteende. När vi hör de pålagda skratten i en komediserie talar skratten om för oss att det är roligt. Beteendet som gruppen har – att skratta – smittar och vi skrattar med.
konformitet
138
KAPITEL 5
När påverkan inom gruppen blir alltför stark och oliktänkande inte tolereras används i vardagsspråk begreppet grupptryck. Inom psykologin används ofta begreppet konformitet för att beskriva hur vi formar våra åsikter och bete enden efter gruppens. Konformitet innebär att vi handlar annorlunda i gruppen än vad vi skulle ha gjort om vi vore ensamma. Omvärldens tryck på en grupp stärker ofta sammanhållningen inom gruppen. Ju starkare sammanhållning en grupp har, desto större blir konformiteten.
Grupptänkande Grisbukten – ett historiskt misstag I april 1961 samlar den nytillträdda amerikanska presidenten John F Kennedy sina närmsta rådgivare. Tillsammans beslutar de sig för att invadera grannlandet Cuba för att störta den kommunistiska diktatorn Fidel Castro. Invasionen blir ett gigantiskt misstag och efter några dagar är nederlaget ett faktum. Vid senare analys föreslog psykologen och forskaren Irving Janis en förklaring: Gruppen som fattat beslutet hade övertygat varandra om fiendens svaghet. De hade inte tagit hänsyn till all fakta eller till kritiska röster. Begreppet groupthink – grupptänkande – kom att beskriva grupptrycket i gruppen kring presidenten. Händelsen gav oss möjlighet att lära av misstag.
President JF Kennedy vid möte med säkerhetsrådgivare i Vita huset.
Grupptänkande är ett exempel på konformitet. Begreppet beskriver hur en grupp slutar tänka kritiskt för att kunna enas om ett beslut. Fenomenet observerades första gången när USA försökte störta Cubas president, Fidel Castro. När individerna i en grupp slutar använda sitt egna kritiska omdöme kan det leda gruppen till fel aktiga och i värsta fall katastrofala beslut. När grupptänkande uppstår slutar gruppen lyssna på avvikande åsikter från medlemmar i gruppen eller från utomstående. För att undvika farligt grupptänkande är det bra att en grupp har olika bakgrund och erfarenheter. Att uppmuntra kritiskt tänkande och ifrågasättande motverkar grupptänkande.
grupptänkande
MÄNNISKAN SOM SOCIAL VARELSE – SOCIALPSYKOLOGI
139
Att följa flocken Varför går vi gärna in på en restaurang där det sitter många män niskor, men väljer bort en med tomma bord? Svaret är kanske självklart för dig – så många människor har antagligen rätt. Spontant reagerar vi människor genom att göra som de flesta gör. Flockens beteende verkar klokt och vettigt för oss. Flockens beteende kan i speciella situationer vara långt ifrån klokt. En folksamling – en massa – som gemensamt upplever starka känslor som panik, hat eller kärlek kan vara svår att stoppa. Människor rycks med av varandras känslor och slutar känna personligt ansvar. En rörelse eller reaktion som sätts i gång i ett folkhav, går inte att kontrollera. Det händer att det i stora folkmassor sätts igång reaktioner som skadar individer och i värsta fall dödar.
Lydnad och olydnad auktoritet
Vi påverkas av och är ofta tillmötesgående mot personer med auktoritet. Auktoriteter kan till exempel vara lärare, poliser, chefer, föräldrar eller läkare – människor med viss makt över oss. Hur långt vi är beredda att gå i vår lydnad ville den amerikanska socialpsykologen Stanley Milgram testa vid mitten av 1900-talet (se faktarutan). Det har blivit ett av de kanske mest berömda experimenten i psyko logins historia. Går det att få människor att begå handlingar som strider mot deras egen moraluppfattning? var Milgrams frågeställning. Frågan väcktes efter andra världskriget när krigets fasor stod klara för världen. Hur kunde nazisterna få soldater och ibland också civila att utföra hemska handlingar mot andra människor? Resultatet av Milgrams experiment var – och är än idag – häpnadsväckande. Experimenten visade att många av oss är beredda att följa order från en överordnad auktoritet, även om det innebär att vi allvarligt skadar någon annan.
140
KAPITEL 5
TÄNK EFTER! När tycker du det är rätt att bryta mot regler och auktoriteter?
Stanley Milgrams försök kring lydnad Ett antal försökspersoner utsattes på 1960-talet för vad de själva trodde var ett inlärningsexperiment. Milgram ville testa hur långt människor är beredda att gå för att följa instruktionerna de får av en auktoritet. Försökspersonen fick agera lärare och en medarbetare till Milgram låtsades vara elev. Läraren fick information om att de höga doser elstötar han skulle ge kunde vara skadliga för elevens hälsa, till och med livshotande.
Varje gång eleven svarade fel, bestraffades han med en elstöt av läraren. Elstötarna trappade upp – eleven uppvisade smärta och, ångest. Om försökspersonen ville avbryta försöket uppmanades han av Milgram att fullfölja. De allra flesta försökspersonerna trotsade inte de instruktioner de fick, utan följde order trots upplevelsen av att de allvarligt skadade en annan människa. Hela 65 procent fortsatte ända till de allra högsta och dödliga doserna. Vid intervjuer i efterhand förklarade försökspersonerna sitt beteende med att de tyckte att ansvaret låg hos försöksledaren. De lydde bara order. Om försökspersonen på nära håll såg den skada han tillfogade eleven, var det fler försökspersoner som vägrade att fullfölja experimentet. Vi kan fråga oss om Milgrams forskning som utfördes för mer än 50 år sedan fortfarande gäller. Idag finns det många samhällen där auktoriteter inte är lika självklara. Lärdomar av krig och förföljelser är väl spridda. Detta talar mot att vi skulle få samma nedslående resultat om vi utförde experimentet idag. Tyvärr finns det andra fakta som talar för att vi än idag är beredda att utföra bestialiska handlingar mot medmänniskor. Bilder av och rapporter om människor som blir torterade och föröd mjukade når oss dagligen.
MÄNNISKAN SOM SOCIAL VARELSE – SOCIALPSYKOLOGI
141
Hjälpsamhet
altruism
Det händer att vi ser människor som ställer upp och hjälper andra trots att de inte har någon direkt vinst av det. Ibland kanske till och med det osjälviska beteendet kan innebära en risk att råka illa ut själv. Viljan att behandla en annan människa väl, utan egen vinning, kallas altruism. Vi är mer benägna att hjälpa den som inte rår för sin situa tion än någon som själv bidragit till att behöva hjälp. Vi ger till exempel hellre lektionsanteckningar till någon som varit sjuk än till en kamrat som skolkat. Forskning har också visat att vi hellre hjälper människor som liknar oss själva än andra. Altruism är inte detsamma som pliktkänsla, utan altruismen bygger på empati (medkänsla) och generositet. Empatin hjälper oss att förstå vad en annan människa känner och därmed kan vi också lättare behandla varandra väl. Det finns flera tänkbara förklaringar till altruism: • Ömsesidig osjälviskhet vinner hela människoarten på – sannolikheten för att andra ska hjälpa mig ökar när osjälviskt beteende gynnas. Därför förs egenskaper av osjälviskhet vidare genetiskt till kommande generationer. • Osjälviskt beteende är bra för vår självbild – genom att utföra goda handlingar känner vi oss duktiga och nöjda med oss själva, det blir en form av belöning. • Vi beräknar kostnaderna för att hjälpa – vi väger nyttan av hjälpen mot egna kostnader, även kostnader för att inte hjälpa. Där efter blir vi mer eller mindre motiverade att hjälpa. • Samhällen vinner på att människor hjälper varandra – osjälviska normer uppmuntras också i uppfostran, utbildning och religion.
142
KAPITEL 5
Åskådareffekten Exempel – Varför? George är 17 år och bor i en förort till en medelstor svensk stad. I kväll har han varit nere på stan för att se en film. På vägen till nattbussen passerar han en välkänd gågata där det oftast kryllar av människor. Så är det även i kväll. Ett gäng ungdomar närmar sig George och börjar småbråka. De säger åt honom att lämna ifrån sig sin alldeles nya telefon. Han vägrar – han har sparat i ett år för att kunna köpa den. Plötsligt känner han ett slag över tinningen och ramlar omkull. Ungdomarna fortsätter att sparka och slå George som förtvivlat ropar på hjälp. Trots att gatan är full av människor är det ingen som ingriper och George blir illa skadad. När Georges pappa senare gråtande åker in till akut mottagningen, upprepar han gång på gång: Men varför hjälpte ingen min son?
Det har visat sig att motivationen att hjälpa andra minskar med antalet åskådare. Fenomenet fick sitt namn åskådareffekt efter ett uppmärksammat mord på en ung kvinna i USA på 60-talet. Många människor bevittnade dådet utan att ingripa eller larma. Antagligen beror detta på att det blir otydligt vem som egentligen bär ansvaret. Att andra människor är passiva tolkar vi som att det är rätt att förhålla sig så. Vi kan vara oroliga för att reagera och handla fel när många människor ser på. Okunskap och rädsla kan också påverka vår vilja att agera. Om en människa bryter den passiva normen i en grupp är det också sannolikt att fler faller in och hjälper.
åskådareffekt
KAN DU NU? 1. Förklara hur grupptryck fungerar. 2. Vad visade Stanley Milgrams försök om lydnad? 3. Varför kan vi vilja hjälpa andra människor?
MÄNNISKAN SOM SOCIAL VARELSE – SOCIALPSYKOLOGI
143
5:4 Samspel i gruppen Vi ingår i en rad grupper med olika funktioner. Stämningen i gruppen och ledarskapet är viktigt både för hur pass bra gruppen kan lösa sina uppgifter och för hur gruppmedlemmarna mår.
Den funktionella gruppen Om gruppen trivs tillsammans och medlemmarna mår bra, har gruppen goda möjligheter att lösa sina uppgifter på ett bra sätt. En tolerant och accepterande stämning i en grupp skapar harmoniska gruppmedlemmar. Om vi istället känner oss socialt utstötta och otrygga reagerar hjärnan på samma sätt som vid smärta. Gruppen fyller många viktiga funktioner och påverkar oss även när vi inte är tillsammans med den. • Gruppen skänker oss gemenskap. • Gruppen löser uppgifter tillsammans. • Gruppen ger oss kunskap. • Gruppen ger oss trygghet och säkerhet.
Gruppens dynamik
gruppdynamik
Hur en grupp fungerar, löser uppgifter och utvecklas tillsammans kallas gruppdynamik. Varje grupp utvecklar sina egen speciella dynamik. Samtidigt finns det mönster som man kan känna igen i många grupper. När en grupp bildas startar olika processer. En process handlar om att vi ska utveckla en metod för att lösa vår uppgift. En annan process handlar om att vi lär känna varandras personligheter och beteenden. Relationerna i gruppen och gruppens processer är ofta avgörande för om vi trivs i gruppen eller längtar bort från den.
144
KAPITEL 5
Gruppens faser 1. Gruppen bildas. Vi lär känna varandra och undersöker varandra. Vi orienterar oss vad gäller gruppens uppgift. Alla i gruppen är måna om att bli accepterade och söker sin roll och sin plats. Än så länge har vi som gruppmedlemmar inte visat alla våra sidor. 2. Det stormar i gruppen. Efter en tid hittar gruppmedlemmarna sina roller och det uppstår mindre, informella grupper. Olikheter upptäcks och erkänns. Vi ser nya sidor hos varandra. Irritation och konflikter över roller och situationer kan komma upp till ytan. Om konflikterna bearbetas är gruppen redo att utvecklas ytterligare och kan bli en mer mogen grupp. 3. Gruppen sätter normer. Nu vet vi var vi har varandra och gruppen blir en enhet. Samförstånd och normer har bildats. Nu kan vi ta itu med vår uppgift på allvar. 4. Gruppen skiljs åt. Uppgiften är slutförd och gruppen skiljs åt. Vi upplever många och ofta mot sägelsefulla känslor. Vi minns det goda och det mindre goda. Vi kän ner kanske både sorg och lättnad.
TÄNK EFTER! Känner du igen beskriv ningen av hur en grupp kan utvecklas?
Konflikter i gruppen De första konflikter vi upplever utspelar sig för de flesta inom familjen. Familjens konflikter kan vara en viktig träning för att kunna hantera konflikter senare i livet – i en skolklass, på en arbetsplats eller i en ny familj. Att vi är oeniga om något i gruppen behöver inte betyda att vi har en konflikt. Konflikten uppstår beroende på hur vi förhåller oss till oenigheten. Orsakerna till konflikter kan liknas vid ett isberg. Vissa motsättningar är tydliga och väl synliga. Andra mer komplicerade orsaker kan vara omedvetna och dolda under ytan. De dolda orsakerna grundar sig i känslor vi inte riktigt vill kännas vid, som avundsjuka, konkurrens, besvikelse eller frustration. Ibland tar vi itu med de synliga konfliktorsakerna utan att beröra de omedvetna, svårare orsakerna. Risken är då att problemet ligger kvar och blossar upp igen.
MÄNNISKAN SOM SOCIAL VARELSE – SOCIALPSYKOLOGI
145
Negativa effekter av konflikten kan vara: • För att undvika obehag låtsas vi som om problemen inte finns och undviker dem. Risken är stor att konflikten fördjupas. • Trivseln i gruppen minskar och tar energi från de uppgifter som ska lösas. • Motsättning får människor att fly från gruppen. Vi blir av med värdefulla gruppmedlemmar. Bara genom att gruppmedlemmarna tar ett personligt ansvar kan konflikter lösas och gruppen fungera bra tillsammans. Om gruppens medlemmar reflekterar över sina egna känslor och reaktioner är sannolikheten att lösa gruppens motsättningar större. Motsättningar kan vara utvecklande och fördjupa relationerna inom gruppen.
Status och hierarkier Status handlar om vilken ställning vi har i en grupp. En persons status i gruppen bestäms av individens värde för gruppen. Vad som skapar status i en grupp varierar med vilken typ av grupp det är och vilka åldrar gruppmedlemmarna har. Beteenden, attityder, kunskap, utbildning eller inkomst är exempel på sådant som kan skapa status. Olika status ger olika positioner i gruppen – därmed olika mycket makt och inflytande. En person med hög status har lättare att påverka gruppen än en person med låg status.
146
KAPITEL 5
Hierarki är ett begrepp som används för att beskriva den sociala rangordningen. I de flesta grupper finns en sådan rangordning, även om den ofta är outtalad och de flesta i gruppen inte reflekterar TÄNK EFTER! över den. I en idrottsklubb har den Är det samma beteende som presterar bra ofta hög status. som skapar status för tjejer som för killar? Hur är det i På en arbetsplats kan en som arbeolika åldrar? tat länge ha högre status än en nyanställd.
hierarki
Ledarskap Ledaren har en av de viktigaste funktionerna i en grupp. Ett bra ledarskap är viktigt i alla typer av organisationer och grupper. Därför finns det ett stort intresse och mycket forskning kring vad ett gott ledarskap ska innehålla. Ett gott ledarskap måste bygga på goda relationer. En ledare som är respekterad och har gruppens förtroende har goda möjligheter att utöva ett gott ledarskap. Med ledarrollen följer både makt och ansvar över gruppen. För att utnyttja hela gruppens resurser är det viktigt att den som är ledare delegerar – ger vidare – ansvar åt andra i gruppen. Genom att delegera ansvar visar ledaren förtroende för individerna i gruppen. När vi får ansvar utvecklas vi som människor och känner självförtroende.
Formella och informella ledare När vi får ett uppdrag att leda andra är vi formella ledare – vi är tilldelade ledarskapet. En formell ledare är till exempel en chef på en arbetsplats, en idrottsledare eller en lärare. Ibland har människor rollen av ledare utan att de har blivit tilldelade uppgiften av någon – den personen är en informell ledare. En informell ledare är en person som andra följer och lyssnar på – ofta en person med hög social status. Den informella ledaren har stort inflytande över vilka värderingar och vilken kultur som råder i en grupp.
formell ledare
informell ledare
Att anpassa ledningen efter situationen Olika organisationer och sammanhang behöver olika typer av ledarskap. Det finns ingen modell för hur en ledare ska vara för att fungera bra i alla situationer. Ledaren ska avgöra om det är
MÄNNISKAN SOM SOCIAL VARELSE – SOCIALPSYKOLOGI
147
lämpligt att vara stödjande eller styrande. I en omogen grupp, en grupp som saknar erfarenhet och kunskap, är det nödvändigt att ledaren är mer styrande. Gruppen behöver tydliga instruktioner. En mer mogen grupp, där det finns både erfarenhet och kunskap, behöver snarare stöd från sin ledare. På samma sätt bör ledarskapet vara anpassat efter de uppgifter gruppen ska utföra. Svårare uppgifter kräver starkare styrning och mer struktur. En bra ledare bör alltså vara flexibel och lyhörd för gruppens och individens behov. Du kan säkert känna igen olika typer av ledarskap från klassrummet och andra situationer i ditt liv.
Auktoritet eller auktoritär?
auktoritär
Auktoritet och att vara auktoritär är två begrepp som är lätta att blanda ihop. Att ha auktoritet betyder att ha en viss makt, i kraft av sin erfarenhet och kompetens. Att vara auktoritär handlar mer om en ledarstil. Den auktoritära ledaren har en odemokratisk ledarstil och litar inte på sin grupp. En sådan ledare styr och ställer utan att lyssna på gruppen eller känna efter vad situationen och indi viderna behöver. Forskning har visat att gruppen tappar kreativitet och motivation i ett odemokratiskt ledarskap. Därför är det inte många ledare som är öppet auktoritära. Ibland tillämpas dock ett smygauktoritärt ledarskap. Ledaren lyssnar på gruppens synpunkter, men bryr sig egentligen inte om svaren. Beslutet är redan fattat av ledaren. En del ledare kan välja en auktoritär ledarstil för att dölja osäkerhet och för att uppleva ett skenbart övertag. Ett demokratiskt ledarskap är ett lyssnande ledarskap som låter gruppen dela ansvar och vara med i beslutsfattande. För att ett mer demokratiskt ledarskap ska fungera är det viktigt att också gruppen tar sitt ansvar.
148
KAPITEL 5
Stanfordexperimentet och Lucifereffekten I sin bok The Lucifer effect från 2007 beskriver den amerikanska psykologen Philip Zimbardo vad som hände under det omtalade experimentet på det nedlagda Stanfordfängelset. Zimbardo ville undersöka hur människor an passade sig till vissa roller under en tid i fångenskap. Försökspersonerna, som motiverades genom en ersättning, tilldelades slumpmässigt rollen som fånge eller fångvaktare. Mycket snabbt anpassade sig deltagarna till sina roller. Några av de delta gare som tilldelats rollen som fångvaktare visade redan efter några dagar ett oväntat beteende. De använde sin makt på häpnadsväckande aggressivt och sadistiskt sätt. För att behålla kontroll över situationen misshandlade de fångarna både psykiskt och fysiskt. Fångarna reagerade genom att göra uppror – som brutalt slogs ned. Experimentet spårade ur så kraftigt att det fick avbrytas redan efter sex dagar och har senare också kritiserats Scen ur filmen The Stanford Prison Experiment från 2015. för att vara oetiskt. I sin bok drar Zimbardo paralleller till amerikanska soldaters behandling av fångar i det beryktade Abu Ghurayb-fängelset i Irak. Två amerikanska soldater – en man och en kvinna – blev dömda för den tortyr de utsatt sina fångar för. Zimbardo försöker i sin bok förklara hur en till synes fullt normalt fungerande människa i vissa situationer kan begå grymma och onda handlingar. Förklaringen ligger, enligt hans teori, i den sociala roll som en person tilldelats. Zimbardo drar också slutsatsen att goda människor i vissa extrema situationer kan agera ondskefullt och att onda gärningar på så sätt är möjliga för var och en av oss.
KAN DU NU? 1. Vilka olika funktioner kan en grupp ha? 2. Förklara hur en grupp kan gå igenom vissa faser. 3. Vilka faktorer kan påverka en individs status i en grupp?
MÄNNISKAN SOM SOCIAL VARELSE – SOCIALPSYKOLOGI
149
SAMMANFATTNING 5:1 Vi och andra • Socialpsykologin studerar samspelet mellan människor. • Att lära sig reglerna för samvaron med andra är en livslång process som kallas socialisation. För socialisationen står främst alla vi har någon relation till.
• Vårt samspel med andra bygger på talat eller skrivet språk, bilder, kroppsspråk och olika symboler.
• Sändare är den person som sänder ett meddelande och mottagare är den som tar emot och tolkar det.
• Om någon skickar ett meddelande som det inte går att svara på är det envägskommunikation.
• Tvåvägskommunikationen bygger på att de som deltar är både sändare och mottagare.
• Dubbla budskap innebär att två oförenliga budskap sänds samtidigt. • Största delen av kommunikationen är icke-verbal. • I många situationer är det en fördel om vi snabbt kan kategorisera genom att använda kognitiva mallar.
• Våra personscheman bygger ofta på stereotyper. • Att bedöma hela personen utifrån en enstaka egenskap kallas haloeffekten. • När en person lever upp till de förutfattade meningar som omgivningen har kallas det självuppfyllande profetia.
• Attityder anses ha en tankemässig, en känslomässig och en handlings inriktad komponent.
• Attityder kan förändras även om det kan vara svårt och ta tid. • Tankekonflikt uppstår när våra attityder och vårt beteende inte stämmer med varandra.
• Värderingar är omdömen som talar om vad vi tillmäter högt eller lågt värde.
5:2 Vi med andra • En grupp definieras som en samling individer som umgås och har en relation till varandra. Gruppen ska också ha ett gemensamt syfte.
• I en primärgrupp finns närhet och täta kontakter mellan medlemmarna. De har en känslomässig relation till varandra.
150
KAPITEL 5
• Sekundärgrupper är större grupper där varje individ inte har kontakt med alla andra. Medlemmarna är utbytbara för relationen är inte känslomässig.
• I formella grupper finns regler för samvaron, medan informella grupper bildas spontant.
• Normer är regler – skrivna eller oskrivna – för hur vi ska bete oss i en
grupp. Bryter vi mot dem sanktioneras (straffas) det på ett eller annat sätt.
• Normkritik är att sätta fokus på att det ”normala” inte är en självklarhet. • En roll är en uppsättning beteenden som förväntas av oss i en grupp – i en relation, situation eller position.
• Fördomar är omdömen om individer och grupper. De bygger inte på kunskaper utan på förutfattade meningar.
• ”Vi och dom”-tänkandet uppstår mellan två grupper varav den ena är
dominant och den andra mer i underläge – en ingrupp och en utgrupp.
• För att en ingrupp och en utgrupp ska uppstå krävs fördomar. • Att vara en del av en grupp ger oss en social identitet.
5:3 Vi påverkas av andra • Gruppens påverkan på individen är stark. • Vår identitet och självkänsla byggs upp av och i samspel med andra människor.
• Teorin om social spegling visar hur vi undersöker oss själva genom andras reaktioner.
• Vi anpassar oss till gruppen för att känna delaktighet och gemenskap. • När oliktänkande inte tolereras är gruppåverkan mycket stark, detta kallar vi ofta grupptryck till vardags.
• Ett annat ord för grupptryck är konformitet och den stärker gruppen. • Konformiteten kan få oss att handla annorlunda än vi skulle ha gjort utanför gruppen.
• Grupptänkande innebär att en grupp slutar att tänka kritiskt och kan därför fatta okloka beslut.
• Vi påverkas av och är ofta tillmötesgående mot personer med auktoritet.
MÄNNISKAN SOM SOCIAL VARELSE – SOCIALPSYKOLOGI
151
SAMMANFATTNING • Stanely Milgrams visade med sina experiment att många människor kan begå handlingar som strider mot deras egen moraluppfattning. Deras motivering är då att ansvaret ligger på den som beordrat handlingen.
• Viljan att behandla en annan människa väl, utan egen vinning, kallas altruism.
• Vi är mer benägna att hjälpa den som inte rår för sin situation än någon som själv bidragit till att behöva hjälp.
• Vi hjälper hellre någon som liknar oss själv. • Viljan att hjälpa någon annan minskar med antalet människor som ser på – detta kallas för åskådareffekten.
5:4 Samspel i grupp • Stämningen i en grupp är viktigt för hur gruppen löser sina uppgifter. • Gruppen kan ge oss gemenskap, kunskap och trygghet. I gruppen löser vi uppgifter tillsammans.
• Hur en grupp fungerar, löser uppgifter och utvecklas tillsammans kallas gruppdynamik – varje grupp har sin egen.
• En del av gruppdynamiken innebär att gruppen genomgår olika faser tillsammans.
• Många grupper genomgår en fas av konflikt. Hur gruppen hanterar
sina konflikter kan vara avgörande för hur gruppen sedan utvecklas.
• Genom personligt ansvar kan konflikter lösas. Gruppen mognar och kan lösa uppgifter på ett bättre sätt tillsammans efter en konflikt.
• Vi kan ha olika status i en grupp. Statusen bestäms av vilket värde vi har för gruppen.
• Ett bra ledarskap som bygger på förtroende och goda relationer är
viktigt i alla typer av organisationer och grupper. Genom att delegera uppgifter visar ledaren förtroende för gruppmedlemmarna.
• En grupp kan ha både formella och informella ledare. • Ledarskapet bör vara anpassat efter både gruppens mognad och uppgiftens svårighetsgrad.
• Att ha auktoritet betyder att ha en viss makt, i kraft av sin erfarenhet och kompetens.
• Att vara auktoritär innebär en odemokratisk ledarstil.
152
KAPITEL 5
ÖVNINGSUPPGIFTER STUDIEUPPGIFTER 5:1 Vi och andra 1. Hur går socialisationen till? 2. Beskriv skillnaden mellan envägs- och tvåvägskommunikation. Ge ett exempel på vardera. 3. Ge några exempel på hur vi kommunicerar med kroppen. 4. Vad menas med rak och dold kommunikation? Ge ett exempel på vardera. 5. Vad är dubbla budskap? Förklara hur dubbla budskap från vuxna till barn kan fungera. 6. Redogör för faktorer som påverkar när vi gör personbedömningar. 7. Ge ett exempel på en attityd och förklara hur den fungerar. 8. Vad menas med tankekonflikter? Hur brukar vi lösa dem?
5:2 Vi med andra 1. Fem personer har fastnat i en hiss och blir sittande där en timme i väntan på hjälp. Är de en grupp? Varför/varför inte? 2. Ge exempel på några olika typer av grupper. 3. Vad menas med normer? Ge några exempel på vanliga normer i din omgivning. 4. Beskriv någon social roll med de förväntningar som förknippas med rollen. 5. Hur fungerar fördomar? Ge exempel på några fördomar du känner till. 6. Förklara vad som menas med stereotyper och ge några exempel på sådana. 7. Ge exempel på situationer där en uppdelning i ingrupp och utgrupp har uppstått.
MÄNNISKAN SOM SOCIAL VARELSE – SOCIALPSYKOLOGI
153
10
Människan i ständig utveckling Utveckling kan förklaras som förändringar under en män niskas liv. Det handlar om hur vi tillägnar oss alla de färdig heter vi behöver i livet. Det kan vara sociala, känslomässiga, intellektuella och motoriska färdigheter. Utvecklingen är en ständigt pågående process. Från allra första början är vi inbäddade i relationer och sammanhang som kommer att påverka vem vi blir. Vi måste förstå utvecklingen utifrån den kultur och den tid vi lever i. För att förklara varför vi blir som vi blir måste vi också ha förståelse för det vi har med oss – vårt genetiska arv.
268
KAPITEL 10
AVSNITT 10:1 Att utvecklas i ett sammanhang 10:2 Emotionell utveckling 10:3 Kognitiv utveckling 10:4 Utveckling hela livet
ORD
& BEGREPP
Mikrosystem Mesosystem Exosystem Makrosystem Arv Miljö Emotionell utveckling Prenatal utveckling Anknytning Kognitiv utveckling Interaktion Egocentriskt språk Assimilation Ackomodation Sensorisk förmåga Motorisk förmåga Tankeoperation Konkret Abstrakt tänkande Pubertet
CENTRALT INNEHÅLL, PS 2a • Utvecklingspsykologi och dess tillämpningar: Hur människan utvecklas genom livet i samspel mellan arv och miljö.
MÄNNISKAN I STÄNDIG UTVECKLING
269
10:1 Att utvecklas i ett sammanhang Det är vanligt att utveckling beskrivs med utgångspunkt från olika aspekter, till exempel känslomässig, social eller tankemässig. Men för att förstå en människas utveckling måste vi framförallt förstå i vilket sammanhang hen utvecklas. Utveckling handlar om hur vi genom livet skapar relationer till andra människor. Exempel – Anna och Maria gör läxor Anna och Maria är tvillingar och går i samma fjärdeklass. Som vanligt efter middagen ska de göra sina läxor, en rutin som de är vana vid. Men riktigt allt är inte som vanligt idag – idag är det morfar Jorge som har lagat mat och ska hjälpa dem med läxorna. – Nu får ni allt sluta med era dataspel och ta itu med läxorna, säger morfar. – Jamen det här ÄR vår läxa, säger Anna argt medan Maria bara skrattar mot morfar. Morfar vägrar först att tro på Anna och Maria. – Inte kan man väl lära sig något av att sitta och leka vid datorn? muttrar han för sig själv. – Har ni verkligen inget ni ska skriva? Maria förklarar tålmodigt deras uppgift för morfar. De ska söka efter en bild av en känd byggnad i sin hemstad. Sedan ska de bygga upp samma byggnad i ett dataspel som heter Mind Craft. Uppgiften är både utmanande och kul.
TÄNK EFTER! Vilka likheter och skillnader ser du i den miljö som du utveck lades i som 10-åring om du jämför med Annas och Marias?
För att förstå Annas och Marias utveckling måste vi förstå den tid och den miljö de utvecklas i. Utifrån sina förkunskaper hade morfar svårt att förstå uppgiftens svårighetsgrad utan att först få en förklaring.
270
KAPITEL 10
Teorier om utveckling Det finns många olika utvecklingsteorier som belyser olika sidor av människans utveckling. Teorier som visar vad som ska utvecklas, hur utvecklingen går till och varför den sker. Ingen teori täcker alla delar av utvecklingen. Tänkandets utveckling, liksom den sociala och den känslomässiga utvecklingen är några aspekter av männ iskors utveckling som har studerats och som vi ska titta närmare på. De flesta utvecklingsteorier bygger på iakttagelser, tolkningar och analyser av framförallt barns reaktioner och beteende. Ofta studeras utvecklingen utifrån olika kronologiska åldrar – det är därför viktigt att komma ihåg att varje människas utveckling är unik och individuell. En individs utveckling passar inte alltid in i teoriernas stadieindelningar. Vi lär oss inte läsa samtidigt och på samma sätt, trots att de flesta i Sverige börjar skolan i sjuårsåldern. En del tycker det är kul att leka kurragömma när de fyllt 65 år, en del har tröttnat när de är åtta. Trots alla olikheter kan vi se att vissa perioder i människors liv ofta ger oss liknande upp levelser och är typiska för vissa åldrar. Vi ska därför inte se teorierna som facit för hur människor ska utvecklas och bete sig, utan snarare som exempel. Många av de utvecklingsteorier som du kommer att ta del av är formulerade under början av 1900-talet. Teorierna bygger på iakt tagelser i en tid då andra värderingar och livsvillkor rådde.
Olika perspektivs syn på utveckling Som du vet kan människan tolkas utifrån olika perspektiv. Detta gäller även teorierna om mänsklig utveckling. De psykodynamiska teorierna antar att våra handlingar styrs av inre processer. Det vi upplever följer med oss resten av livet som medvetna och omedvetna minnen. Utifrån ett psykodynamiskt synsätt är därför barndomens tidiga upplever mycket viktig. De formar vår framtida utveckling.
MÄNNISKAN I STÄNDIG UTVECKLING
271
Behavioristerna menade att vi föds som blanka papper och formas genom den miljö vi vistas i. Behavioristiskt synsätt menar att all utveckling sker genom olika inlärningsprocesser. Humanisterna å sin sida betonar att utvecklingen sker hela livet och att människan har stora inneboende möjligheter att utvecklas. Genom våra fria val styr vi vår egen utveckling.
Synen på barndoms- och ungdomstiden Att se på barndomen som en speciell del av livet, är ett modernt sätt att tänka. Ända fram till 1800-talet sågs barn som små, ofullständiga vuxna. Först under 1800-talets senare del börjar barndomen att betraktas som en speciell tid i en människas liv. Med ett nytt intresse för barnet kom också ett intresse för vad som styr barnets utveckling. Under 1900-talets första del börjar också ungdomstiden räknas som en speciell period i livet. Ungdomstiden har sedan dess blivit en alltmer utdragen tidsperiod i människors liv och fått ökad uppmärksamhet inom psykologin.
Synen på flickor och pojkar, män och kvinnor När de tidiga utvecklingsteorierna växte fram var mannen norm och fungerade alltså som mall för alla människor. Flickors utveckling beskrevs framförallt utifrån hur den skilde sig från pojkarnas. I alla samhällen och kulturer finns normer och värderingar som vi måste anstränga oss för att upptäcka. Detta gäller också uppfattningar om hur män och kvinnor, pojkar och flickor bör bete sig och utvecklas. Ända fram till slutet av 1900-talet har det ofta varit självklart att det var mamman som bar huvudansvaret för omvårdnad av barnen. Tidigare forskning och teorier har därför, nästan undantagslöst, studerat relationen mellan mamman och barnet. Forskning kring relationen mellan barnet och pappan finns ännu inte i någon större omfattning. Många lever idag i familjeformer som inte var lika vanliga förr. Det blir allt vanligare att barn växer upp med en förälder, styvföräldrar eller föräldrapar av samma kön. Hur de nya och varierade familjetyper vi lever i påverkar barnens utveckling kommer att utforskas alltmer framöver.
272
KAPITEL 10
Kulturens betydelse De flesta utvecklingsteorier bygger på studier i västeuropeiska och nordamerikanska kulturer, med de värderingar som rådde och råder här. I en global värld med mer mångkulturella samhällen, fler internationella kontakter och snabbare kommunikation, förändras också våra värderingar. I Sverige på 2010-talet lever vi tillsammans med många olika etniska bakgrunder och olika kulturella erfarenheter. Det är sannolikt att detta också kommer att påverka vår syn på utveckling. Den amerikanske psykologen Urie Bronfenbrenner betonade kulturens och det sociala samspelets betydelse för barnets utveckling. Barnet omges redan från början av olika miljöer – dessa beskriver Bronfenbrenner som olika nivåer av system. Det kan vara alltifrån den närmaste familjen till samhället i stort. Barnet påverkar och påverkas av alla dessa system.
MÄNNISKAN I STÄNDIG UTVECKLING
273
Bronfenbrenners teori om kulturella och sociala sammanhang Allt det som sker dagligen och i nära relationer beskrev psykologen Bronfen brenner som olika mikrosystem. I barnets absoluta närhet finns naturligtvis föräldrar, syskon och andra viktiga personer. De olika mikrosystemen är beroende av och påverkar varandra. Två eller flera av de mikrosystem som barnet vistas i utgör ett lite större mesosystem. Det kan vara grannfamiljerna som träffas tillsammans med sina barn, förskolan eller lekparken där barnet ofta leker. Dessutom finns exosystem, som är ett större sammanhang. Barnet ingår inte direkt, men påverkas indirekt för att det är viktiga sammanhang för familjen. Det kan vara föräldrarnas arbetsplats eller mer avlägsna släktingar och vänner. Det mest övergripande systemet kallas makrosystem. I det ingår alla samhällets olika funktioner, som till exempel lagar, politik och kultur.
mikrosystem
mesosystem exosystem
makrosystem
Det som händer i ett system påverkar det som händer i ett annat system. Är det bråkigt och konfliktfyllt hemma kan barnet ha svårt att koncentrera sig i skolan. Hur föräldrarna har det på jobbet påverkar barnets situation hemma. Har föräldrarna tid och ekonomiska resurser för att ha semester med barnet? Lagar och regler som införs på makronivå påverkar familjen och på så sätt också barnet. Bronfenbrenner beskriver hur alla dessa system som barnet ingår i påverkar varandra. Barn i samma land delar makrosystem och barn i samma närmiljö delar stora delar av mesosystemet. Varje barn har dock sin unika miljö att utvecklas i, uppbyggt av olika samverkande system. Systemen förändras också med tiden. Barnet får ett syskon, föräldrarna skiljer sig eller byter jobb. Kanske flyttar familjen och barnet byter skola. Med barnets utveck ling blir systemen också allt större och mer komplexa.
Arv och miljö Vad gör oss till de människor vi är? Vad är det som gör att vissa utvecklas till duktiga skribenter och andra till vassa dataprogrammerare eller till kreativa konstnärer? Alla frågor vi diskuterar som handlar om människors olikheter kan också handla om arv och miljö. Är det medfödda, biologiska faktorer som avgör hur våra liv ska bli, eller är det miljön som påverkar oss mest?
Vad menas med arv? arv
274
Med arv menas oftast det genetiska arvet. En människas samman sättning av gener är helt unik, bortsett från enäggstvillingar som har
KAPITEL 10
MAKROSYSTEM EXOSYSTEM
MESOSYSTEM
Lekpark kamrater
r
o la
kt
Le
r
k
r
pa
Fö Sl ä
ga
rk
vuxna
personal
ne
Lag ar Föräl dra rs a rb et s He
vuxna
Förskola kamrater
in
k liti Po liv ings när alt
Grannskap kamrater
p ka ns
Hem syskon
föräldrar
sk
Gr an
OSYSTEM MIKR
m
k Lo
ser at l p
n Vä
Kultur
exakt samma genuppsättning. Genom generna överförs information från en generation till en annan. Precis som vi ärver förutsättningar för en viss längd eller hårfärg, så ärver vi också förutsättningar för egenskaper och beteende. Kunskaper om hur generna styr vår utveckling är ett forskningsområde på stark frammarsch. Forskning kring genernas och miljöns betydelse för vår utveckling görs ofta genom tvillingstudier. Eftersom enäggstvillingar har exakt samma genuppsättning är det intressant att studera hur olika de ändå kan bli. Ett bra forskningsunderlag är enäggstvillingar som vuxit upp i helt olika miljö. Likheter – trots olika miljöer – kan då tillskrivas det genetiska arvet.
MÄNNISKAN I STÄNDIG UTVECKLING
275
Vad menas med miljö? miljö
Miljö är ett brett begrepp. Med miljö menas all påverkan som vi utsätts för genom livet. Miljöns påverkan startar redan i mammas mage. Social miljö handlar om relationer och samspel i olika sammanhang. Kultur, traditioner och värderingar som råder runt omkring oss kommer att forma oss och är en del av vår miljö. Vår egen personliga historia är också en del av miljön. Den är summan av alla de erfarenheter och upplevelser vi samlar på oss genom livet. Är vi med om en tragisk eller traumatisk händelse kan detta prägla vår utveckling. Omtanke, kärlek och uppmärksamhet som vi får av andra kommer också att påverka vår utveckling. Ingen människas miljö är exakt lik den andras, vi har alla en komplex och unik livsmiljö. Inte ens syskon har samma miljö (se även sidan 242).
Arv och miljö i samverkan Istället för att sätta arv och miljö mot varandra studeras idag snarare hur arv och miljö samverkar. De biologiska förutsättningarna påverkas av våra upplevelser och den miljö vi lever i. Till exempel kan hjärnan utvecklas på olika sätt beroende på vilken stimulans vi får i vår utveckling. Genforskningen har visat att erfarenheter kan påverka hur generna beter sig. På samma sätt påverkas beteende, känslor och relationer av de biologiska förutsättningar vi bär med oss. Arvet är ett utgångsläge, hur vi utvecklas och hur våra liv blir finns det oändliga variationer på. Det finns alltså inga entydiga svar på om det är arv eller miljö som påverkar olika egenskaper och beteende – det är en komplex samverkan. Vi kan snarare tala om att vissa miljöfaktorer och vissa arvsanlag ökar sannolikheten för att olika beteenden och egenskaper ska uppstå.
KAN DU NU? 1. Ge exempel på olika aspekter av en människas utveckling. 2. Vilka olika samhällsförändringar bör vi tänka på när vi läser om olika utvecklingsteorier? 3. Redogör för Bronfenbrenners syn på olika system och sammanhang som formar en människa. 4. Ge exempel på hur arv och miljö kan samverka.
276
KAPITEL 10
10:2 Emotionell utveckling Emotionell utveckling handlar om den känslomässiga utvecklingen. Genom kärleksfulla och trygga relationer lär vi oss lita på omvärlden. En stabil känslomässig grund ökar möjligheten att utvecklas bra på andra områden.
emotionell utveckling
Prenatal utveckling – det ofödda barnet Mammas mage är barnets första livsmiljö och där börjar vi våra liv. Föräldrarna förbereder sig på bästa sätt för att ta hand om sitt barn, men barn och föräldrar har ännu inte träffats. Den prenatala utvecklingen handlar om livet före födseln. Omvärldens påverkan på barnet börjar redan då och forskning har visat att det ofödda barnet kan reagera på olika stimuli. Hur barnet upplever sin tillvaro är naturligtvis svårt att veta – kunskaperna om denna period är begränsade. Genom att mäta rörelser och hjärtslag kan forskarna studera hur det ofödda barnet reagerar på rörelser, ljud och ljus. Vi kan utgå från att barnet hör sin mammas röst och hjärtslag. Barnet delar också sin mammas rörelser och matintag. De egen skaper och förmågor barnet har när det föds har utvecklats gradvis under fostertiden. Det ofödda barnet har två mycket viktiga upp gifter. Att överleva och att förbereda sig för livet utanför magen.
prenatal utveckling
MÄNNISKAN I STÄNDIG UTVECKLING
277
SAMMANFATTNING 10:1. Utveckling i ett sammanhang • Utveckling kan förklaras som förändringar under en människas liv. • Vi kan bara förstå en människas utveckling utifrån det sammanhang hen utvecklas i.
• Urie Bronfenbrenner studerade hur kultur och socialt liv samverkar och påverkar ett barns utveckling.
• Bronfenbrenner formulerade sin teori som att vi utvecklas i olika miljöer och sammanhang som han kallar system. Det kan vara alltifrån den när maste familjen till samhället i stort. Systemen påverkar varandra i en växelverkan.
• Det finns flera utvecklingsteorier. De beskriver olika aspekter av utveckling – ingen teori täcker alla delar av utvecklingen.
• Teorierna kan bara förstås utifrån den tid de växte fram i. • Utveckling tolkas utifrån olika psykologiska perspektiv. • Varje människa är unik – därför kan en teori aldrig användas som facit för hur utveckling ska ske.
• En människas utveckling påverkas av både arv och miljö i en växelverkan. • Med arv menas de biologiska förutsättningar vi föds med och med miljö menas all påverkan som vi utsätts för genom livet.
10:2 Emotionell och social utveckling • Genom kärleksfulla och trygga relationer lär vi oss lita på omvärlden. • Omvärldens påverkan på barnet börjar redan innan det är fött och forsk ning har visat att det ofödda barnet kan reagera på olika stimuli.
• Harry Harlow visade i sina experiment hur viktigt det är för apungar att knyta an till en mamma. Även en konstgjord mamma kan bli en bas för trygghet.
• John Bowlbys och Mary Ainsworths anknytningsteorier visar att an-
knytningen börjar mycket tidigt och fortsätter genom utvecklingen.
• För att skapa en trygg anknytning ska den som vårdar barnet vara lyhörd för barnets signaler och tillgänglig med sina känslor.
• En lyckad anknytning tidigt i livet ökar förutsättningarna för att bli trygg och klara separationer senare i livet.
296
KAPITEL 10
10:3 Kognitiv utveckling • Kognitionen handlar om tänkandets olika processer. • Lev Vygotskij utgick i sina teorier om utveckling från det kulturella och sociala sammanhang som barnet befinner sig i.
• Vi utvecklar tankar och språk genom samspel med andra. Genom språket
förmedlar vi våra erfarenheter och därför är språket centralt för utvecklingen.
• Barnet utvecklar med tiden också ett egocentriskt språk – det samtalar med sig själv.
• Schweizaren Jean Piaget forskning har fått stor spridning. Piaget ville få inblick i barnets tankevärld och förstå hur tankarna utvecklas. Han prövade vilka tankeoperationer ett barn klarar i olika stadier av sin utveckling.
• Genom assimilation använder barnet redan inlärd kunskap för att lära nytt och vidgar då sina begrepp.
• Genom ackommodation ändrar barnet sitt beteende för att anpassa sig till något nytt.
• Ju äldre barnet blir desto högre grad av abstrakt tänkande klarar det av. • Piagets sätt att dela in den kognitiva utvecklingen i olika stadier har kritiserats.
10:4 Utveckling hela livet • Utveckling innebär inte alltid förbättringar – den kan också innebära förluster och försämringar av förmågor.
• Eriksons teorier beskriver människans hela utveckling, från vaggan till graven. • Varje ålder – eller fas – har sin speciella problematik att lösa. Hur vi hanterar problematiken i varje fas formar oss som personer och påverkar våra liv.
• Kritikerna till Eriksons teorier menar att utveckling inte sker i olika faser enligt bestämda scheman.
• Tonårstiden är en tid då vi ska bli självständiga och frigöra oss från föräldrarna. Stora kroppsliga förändringar påverkar tonåringens upplevelser och självbild. Under tonåren får ofta kamratrelationerna en allt större betydelse.
• Under vuxenålder utvecklas vi framförallt genom våra erfarenheter. Att nå en vuxen mogenhet innebär att vi klarar av att ta ansvar för oss själva och andra samt som samhällsmedborgare.
• Den sena vuxenåldern har blivit en alltmer utsträckt period i människors liv.
Hur vi mår fysiskt har stor betydelse för hur vi upplever vår sena vuxenperiod.
MÄNNISKAN I STÄNDIG UTVECKLING
297
ÖVNINGSUPPGIFTER STUDIEUPPGIFTER 10:1 Utveckling i ett sammanhang 1. Vilken roll spelar kultur och tid, när vi ska förstå en människas utveckling? Förklara. 2. Varför har utvecklingsforskning tidigare varit så fokuserad på relationen mellan mamma och barn? 3. På vilket sätt ger Bronfenbrenners teori ett helhetsperspektiv på barnets uppväxtmiljö? 4. Varför är tvillingsstudier intressanta för att ta reda på mer om arv och miljö?
10:2 Emotionell och social utveckling 1. Vad är prenatal utveckling? 2. Vilka samband finns det mellan Harlows försök med apungar, och Bowlbys och Ainsworths försök med mammor och barn? 3. Vilka tre olika anknytningsmönster kunde Ainsworth urskilja? Redogör för dessa. 4. Förklara hur den tidiga anknytningen hänger ihop med våra fortsatta liv?
10:3 Kognitiv utveckling 1. Hur hänger språkutvecklingen ihop med social utveckling? Förklara. 2. Gör en tankekarta över de begrepp som Piaget använder för att namnge varje fas i den kognitiva utvecklingen. Vad betyder de olika begreppen? 3. Vilka kognitiva förmågor har troligtvis ett barn som börjar skolan, enligt Piagets stadieindelning? 4. Vilka kognitiva förmågor har en ung människa när hen tar studenten? 5. Varför har barnet så svårt att förstå ironi före en viss ålder? Förklara.
10:4 Utveckling hela livet 1. Vad menade Erikson med att varje ålder har sin speciella problematik att lösa? Förklara och ge egna exempel på hur en problematik kan påverka en persons liv. 2. Skolstarten är en milstolpe i en människas utveckling. Vad bör personalen som tar hand om 7-åringarna tänka på, med utgångspunkt från Eriksons teori? 3. Varför kan ungdomstiden vara en så omtumlande tid? Förklara och utgå från Eriksons teori och egna erfarenheter. 4. Vad kan påverka en vuxen människas utveckling?
298
KAPITEL 10
REFLEKTERA OCH DISKUTERA 1. Hur tror du barn i de tidiga skolåren skulle påverkas i sin utveckling om de får betyg från årskurs 1? Utgå från Eriksons teorier och dina egna synpunkter. 2. Läs ”Anna och Maria gör läxor” på sid 270. a) Vilka likheter och skillnader tror ni att det finns mellan dagens skola och skolan som era far- och morföräldrar gick i? b) Vilka förmågor utvecklas genom den uppgift som Anna och Maria fick? 3. Hur kan olika kulturer skilja sig åt i synen på barn? Utgå från den kunskap ni har om till exempel kulturer i olika länder, i stad och på landsbygd eller under olika tidsperioder. 4. Diskutera hur barns förmåga till tänkande kan variera mellan olika individer när de börjar skolan. Vilka erfarenheter har ni själva? 5. Vilka uppgifter med hög grad av abstrakt tänkande har ni mött i olika ämnen? 6. Vad gör oss till de människor vi är? Hur stark är arvets betydelse för hur vi utvecklas?
➥
ANALYSERA 1. Vilka hinder kan stå i vägen för en människas utveckling? Utgå från vad du nu vet om en människas utveckling och analysera vad som skulle vara mindre gynnsamt för utvecklingen.
TA REDA PÅ 1. Intervjua en äldre människa, gärna någon som du känner. När och i vilka situa tioner blev hen först betraktad som vuxen av omgivningen? Jämför med dina egna erfarenheter av att betraktas som vuxen. Leta efter likheter och skillnader. 2. Välj ut någon eller några aktuella händelser eller politiska beslut som beskrivs i en dagstidning. Förklara hur dessa händelser eller beslut i makrosystemet kan påverka ett barns liv och utveckling. 3. Sök reda på en film som visar Harry Harlows experiment med apor. a) Vad tycker ni om experimenten? b) Kan du göra några jämförelser till barns beteende utifrån experimenten? 4. Sök reda på en film som upprepar något av Piagets experiment. Försök att själv avgöra vilken nivå av abstrakt tänkande som barnet har uppnått. Vad kommer att vara nästa steg i utvecklingen för barnet?
MÄNNISKAN I STÄNDIG UTVECKLING
299
Mänskligt – Psykologi 1 och 2a ger kunskap om våra beteenden, känslor och tankar, vilket kan bidra till bättre förståelse både för sig själv och för andra människor. Här förklaras även hur psykologin som vetenskap har växt fram, hur psykologin tillämpas idag och vilken roll den har i samhället. Vetenskapliga studier och förklaringsmodeller i psykologi utgår alltid från olika teorier eller perspektiv. I Mänskligt – Psykologi 1 och 2a går det lätt att överblicka dessa perspektiv och att träna den egna förmågan till reflektion. Boken är överskådlig och lättbegriplig. Inlärningen förstärks genom att varje kapitel: • inleds med en tydlig överblick av innehållet • lyfter fram centrala ord och begrepp • presenterar det centrala innehåll som är knutet till kapitlet • är indelat i avsnitt som avslutas med Kan-du-nu?-frågor • ställer Tänk-efter!-frågor parallellt med läsningen • har en sammanfattning i punktform • avslutas med övningsuppgifter som tränar olika förmågor. Mänskligt – Psykologi 1 och 2a vänder sig till studerande som läser psykologikurserna 1 eller 2a på gymnasienivå. Författare: Gabriella Bernerson, legitimerad lärare och skolledare vid S:t Botvids gymnasium i Botkyrka. Katri Cronlund, legitimerad lärare med lång erfarenhet som lärare och skolledare vid gymnasie- och vuxenutbildning.
ISBN 978-91-523-2582-7
(523-2582-7)