9789173894418

Page 1


Kaos


ALEXANDRA PASCALIDOU KAOS ET T GREKISK T KRISLEXIKON

ATL AS


Av Alexandra Pascalidou på Bokförlaget Atlas: Bortom mammas gata (2001) Korsvägar (2002) Frontkick (2003) Taxi (2007)

På annat förlag:

Min stora feta grekiska kokbok (2010)

Kaos: ett grekiskt krislexikon

© Alexandra Pascalidou och Bokförlaget Atlas, 2013 Omslag: Johan Resele

Inlaga: Conny Lindström

Författarporträtt: Johan Lindskog Tryck: ScandBook, Falun 2013 ISBN: 978-91-7389-441-8

Bokförlaget Atlas är en del av Arenagruppen. www.bokforlagetatlas.se


Till Melina

”Världen borde betala Grekland för immateriella rättigheter.” Jean-Luc Godard


INNEHĂ…LL Krisens kronologi 8 Prolog 15 Anekdot 19 Anomi 20 Anorexi 23 Apokalyps 25 Asyl 31 Barbari 43 Bulimi 45 Demokrati 56 Diaspora 65 Drama 70 Dynasti 79 Egoism 87 Ekologi 93 Ekonomi 96 Erotik 104 Europa 107 Eutanasi 111 Filantropi 118 Fobi 123

Historia 129 Kaos 132 Kleptomani 136 Komedi 141 Kosmopolit 145 Kris 149 Misogyni 155 Mytologi 168 Patriotism 178 Politik 183 Polemik 189 Polyfoni 191 Skola 202 Taxi 212 Teater 216 Tragedi 220 Xenofobi 222 Epilog 248 Persongalleri 257 Källor 263 Tack 265


KRISENS KRONOLOGI


2008 15 september Den amerikanska Investmentbanken Lehman Brothers går i konkurs med 613 miljarder dollar i skulder. Ungdoms­ kravaller och massprotester följer världen över. 6 december

15-årige Alexandros Grigoropoulos skjuts ihjäl av grekisk polis, vilket leder till omfattande upplopp i Aten. 2009

4 oktober

Socialdemokratiska Pasok vinner valet i Grekland med löftet ”Pengar finns”. Efter valet avslöjar den nya premiär­ ministern Georgios Papandreou att pengar inte finns. Den avgående konservativa regeringen har mörkat enorma budgetunderskott. 2010

2 februari

Grekland inför lönestopp för offentliganställda.

10 februari

Hundratusentals grekiska offentliganställda strejkar i 24 timmar i protest mot löne- och pensionsstoppet.

24 februari

Generalstrejk mot åtstramningarna.

3 mars

Nya lönesänkningar i offentliga sektorn, frysta pensioner och skattehöjningar tillkännages.

11 mars

Över tre miljoner greker strejkar i 24 timmar i protest mot åtstramningarna.

23 april

Grekland vänder sig till EU och ansöker om 80 miljarder euro från eurozonen och 30 miljarder från IMF. Ansökan knyts till tre memorandum under uppsyn av trojkan.

9


1 maj

Greklands regering tillkännager ett antal ytterligare åtstramningsåtgärder.

5 maj

Landsomfattande strejk och massdemonstrationer mot de föreslagna åtstramningsåtgärderna. Demonstranter i Aten drabbar samman med polis. Tre personer dör när ­Marfin Bank sätts i brand.

6 maj

Parlamentet godkänner de nya åtstramningarna.

20 maj

Ännu en strejk mot åtstramningarna. 2011

23 maj

Ett antal privatiseringar tillkännages.

25 maj

”De indignerade” ockuperar Syntagmatorget (Författningstorget) i tre månader. Massmobiliseringar med bland andra ”Jag betalar inte”-rörelsen som vägra betala höjda ­biltullar.

29 juni

Parlamentet antar ett nytt åtstramningspaket, en ny 48 timmars generalstrejk hålls.

11 september

Regeringen inför en ny fastighetsskatt som betalas via elräkningen.

20 oktober

Parlamentet antar ett nytt åtstramningspaket, samtidigt som protester och en ny generalstrejk pågår.

27 oktober

En ny överenskommelse leder till att Greklands skulder skrivs ned med 50 procent.

31 oktober

Premiärminister Georgios Papandreou föreslår att en folkomröstning ska få ta ställning till de nya lånevillkoren. Han blir akut inkallad till G20-mötet. Efter möte med Angela Merkel och Nicolas Sarkozy annonserar de att folkomröst­

10


ningens utslag kommer att avgöra Greklands medlemskap i eurozonen och den sjätte utbetalningen av nödlånet ska frysas inne tills resultatet står klart. Papandreou ställer in ­folkomröstningen. 4 november

Papandreou vinner knappt en förtroendeomröstning i ­parlamentet. Han avgår två dagar senare.

11 november

Trojkan tillsätter den temporära regeringen med Lucas Papademos i spetsen, genom en ö­ verenskommelse mellan de två största partierna Pasok och Ny demokrati samt det högerpopulistiska partiet Laos. Utan val. 2012

Februari

Trojkan beviljar ett nytt stödpaket på 130 miljarder euro, på villkoret att Grekland inför ett nytt sparpaket. Greklands skuld skrivs ner med 107 miljarder euro.

4 april

Pensionären Dimitris Christoulas begår självmord på ­Syntagmatorget och efterlämnar ett brev där han manar till uppror mot regeringen.

Maj till juni

Två parlamentsval inom loppet av 40 dagar. Efter m ­ aj­valet kan regering inte bildas. Nyval i juni. Då tillträder Antonis Samaras som premiär­minister i en trepartiregering bestå­ ende av Ny demokrati, Pasok och Dimar. Nazistiska Gyllene gryning kommer in i parlamentet.

11 november

Parlamentet antar ett nytt åtstramningspaket. Dagen efter sänker eurogruppen Greklands räntor och skjuter till ytter­ ligare medel.

11


2013 28 april

Parlamentet godkänner ett förslag om att avskaffa 15 000 offentliga anställningar till slutet av 2014.

11 juni

Premiärministern stänger av public service-radio- och tv.

2 656 anställda förlorar sina jobb.

21 juni

Demokratiska vänstern hoppar av regeringen. Kvar är

27 juli

Parlamentet godkänner med knapp marginal nya

Pasok och Ny demokrati. ­åtstramningar, bland annat uppsägningar och löne­ sänkningar för offentliganställda. Augusti

Greklands statsskuld ligger på 321 miljarder euro. Det är 180 procent av BNP, högre än 2009.

12


PROLOG prologos ’företal’, av pro ’före’ och logos ’tal’; inledning, förord.

Grekland är större än sina gränser. Vackrare än sitt rykte. Vemodigare än sitt varumärke. En halvö hängande löst på Balkan. Europas första och sista utpost. Korsvägen mellan islam och kristendom, knutpunkten mellan tre kontinenter. Det är här Asien möter Afrika och Europa. Vägar korsas och människor krossas. Av främmande ockupanter. Av diktaturer. Av inhemsk ilska som har delat landet itu och sått osämja mellan bröder och systrar. Allt i b ­ ländande solljus. Grekland är ett litet land med ett stort arv. Hennes rygg kröks emellanåt av bördan. Ibland vandrar hon genom världen som en stolt amason med högburet huvud. Vid andra tillfällen böjer hon sig av skam över att hon inte förmår förvalta sitt arv. Nu går hon på knäna efter att ha träffats i akilleshälen. Återigen tvingas hennes barn fly fattigdomen. Varje land bär sin historia på sina axlar. Hellas historia är bara lite tyngre att bära. Den antika kulturen är både en gåva och en förbannelse, och får Grekland att gå suckande genom samtiden. En hastig blick i backspegeln räcker för att inse att hela vår historia är ett blödande sår. Därför hoppades många att EU skulle bli en fredsförsäkring och stabilitetsgarant. 15


I dag styrs mitt land av trojkan, treenigheten bestående av Internationella Valutafonden (IMF), Europeiska centralbanken (ECB) och Europeiska unionen (EU). I deras händer vilar landets öde. Lånevillkoren reglerar mina landsmäns liv. De är skrivna i sten och kallas memorandum. I demokratins vagga är demokratin satt ur spel. När Greklands medlemskap i EG diskuterades i brittiska parla­ mentet 1980 menade utrikesministern Peter Carington att landets inträde borde ses som en ”återbetalning från dagens Europa för den kulturella och ­politiska skuld vi alla är skyldiga det tretusenåriga grekiska arvet”. Om Grekland med sin enorma språkskatt debiterade för alla lånord hon förärat världens språk skulle hon sannolikt slippa skuld­ krisen. Om en euro trillade in i statskassan varje gång ett grekiskt ord brukades i tal eller skrift skulle långivarnas hot om grexit, utträde ur eurozonen, falla platt på marken. Då skulle landet som utgör mindre än ynkliga två procent av EU:s BNP och statuerar skräck­ exempel kunna andas igen. Då skulle hon bli fri. Det är ingen slump att grekiska ord som politik, skola och demokrati har överskridit alla gränser och blivit globaliseringens minsta gemensamma nämnare. Det som länkar oss samman. Förutom orden, lexis, är även den grekiska mytologin en skatt­ kammare när världen försöker förstå och förklara krisen. Grekland har liknats vid allt från Europas akilleshäl till Pandoras ask. I verktygs­ lådan finns minotauren, Ariadnes röda tråd, Ikaros högmod, ­Herkules heroism och de grekiska gudarnas arketypiska ­karaktärsdrag. 16


Det här är berättelsen om ett land som har pendlat mellan himmel och helvete. Efter den globala finanskrisen 2008 återstår en kuliss av korruption, skatteflykt, kravaller, rasism och fascistiska ­förförelse­akter. Det är också en personlig uppgörelse med mitt hemland – landet som mina förfäder offrat sina liv för. Jorden där jag tog mina första steg och erövrade ordet. Där jag som femåring, innan jag hade lärt mig alfabetet, skrev under mormors postförsändelser med ett kors. Det var min mormor Sofias signatur. Men även min farmors, också hon hette Sofia. För trots att deras namn betyder visdom dog de båda som analfabeter. Mormors stolthet blev motorn när jag som den första i släkten satte min fot på ett universitet. Under tidigt 90-tal studerade jag politisk sociologi vid Kretas universitet tack vare EU:s utbytesprogram Erasmus, som syftade till att konstruera en europeisk identitet. Nästa gång jag återvände till mitt hemland var det som programledare under de magiska åren 2004–2006, för att bland annat leda EU-valvakan, intervjuprogram och Eurovision. Sedan dess har jag som miljoner andra greker suttit i spagat mellan mina två hemländer och betraktat händelseutvecklingen både inifrån och utifrån. Den här boken är skriven i smärta. Smärta över att hänga ut familjens smutstvätt i det skoningslösa solljuset. I den grekiska ­tragedin är skulden svår att fördela. Ingen har det självklara skuldmonopolet. Därför är detta snarare ett försök att söka nyanser i de svartvita skildringarna. Att se människan bakom matematiken. Min bok är ett krislexikon som bygger på grekiska ord som värl17


den har anammat. Utan inbördes ordning. Ordning är inte en grekisk paradgren. Ordning är ett tyskt ord. Krisens kronologi följer sin egen logik. Kronos betyder tid. Givetvis var det också en gud. Enligt grekisk mytologi åt Kronos upp sina barn. I förebyggande syfte. För att de inte skulle äta upp honom. Den ende som överlevde den glupska guden var Zeus, som blev gudarnas gud på Olympen. Han som dekorerar våra euro. Min mormor brukade säga att Grekland äter upp sina egna barn. Det skulle dröja länge innan jag förstod att det bara var en metafor, och det skulle dröja ännu längre innan jag insåg att metaforer faktiskt är hämtade ur verkliga livet. Hårda levnadsvillkor har tvingat greken att misstro grannen, att träta om en bit bröd, att döda sin broder i inbördeskrig, att tortera sin motståndsrörelse. Den senaste i raden av kriser har kostat Grekland mer än pengar. Ett bebisansikte målat på en mur i närheten av mitt ­atenska hem frågar förbipasserande: ”Har någon sett min framtid?”

18


ANEKDOT anekdotos ’outgiven’ av nekande an- och ekdido-mi ’ge ut’; en kort berättelse som relaterar till det aktuella samtalsämnet.

Den 55-årige skeppsredararvingen var konstsamlare. Han hade varit spårlöst försvunnen i flera dagar. Men ingen i hans krets i den aristo­kratiska stadsdelen Kolonaki reagerade. Han reste ofta till metro­poler, exotiska öar och snöklädda alpbackar. Några skulder hade han inte. Han ägde fastigheter i Aten, London och Skopelos och levde på hyrorna. Inte en dag hade han arbetat. Hans hushållerska hittade honom. När hon öppnade dörren till den exklusiva våningen mötte hon först de symmetriskt sönder­ klippta sedlarna. De var av olika valutor och valörer: dollar, euro, yen, ­engelska pund i tior, tjugor, femtiolappar, hundralappar, femhundringar; allt till ett värde av fem miljoner kronor, utspridda över de handknutna persiska mattorna och marmorgolven. Redar­ arvingen hade med en dokumentförstörare förvandlat pengarna till serpen­tiner. Mitt i denna omsorgsfullt planerade installation låg konstsamlaren i en blodflod. Han hade skjutit sig i tinningen.

19


ANOMI anomia ’laglöshet’, av nekande a- och nomos ’lag’; avsaknad av lagar, normlöshet.

Petros är en notarius publicus i Europas notarius publicus-tätaste land. Han ler alltid när han talar. Utan kemiska hjälpmedel. Men leendet försvinner när Petros berättar om sin ­syster. Han hade ordnat ett jobb åt henne – via en fackpamp. ­Systern som gått ut gymnasiet med underkänt i matematik fick jobb som revisor i ERT, statstelevisionen, och tjänade 2 800 € i månaden. ”Hon rullar tummarna. Räkna kan hon ändå inte. Hon och tusentals andra infixade i den offentliga sektorn borde sparkas”, säger Petros om sin egen syster trots att det är han som måste försörja henne när hon står utan jobb. Anomin är ett gift som genomsyrar samhällskroppen. Enligt den franske filosofen Émile Durkheim uppstår anomi till följd av ­skarpa sociala förändringar som ekonomisk depression då traditionella normer försvagas. När föräldrar inte har råd med mjölk till barnen blir moralen, motivationen och medborgarskapet relativa. När de sociala klyftorna ökar minskar medborgarnas vilja att lyda lagar. Lagar och regler upplevs då ofta snarare som rekommendationer 20


än som tvingande. Det insåg jag själv under mina yrkesverksamma år i Grekland. En skatteskuld kunde snyggas till eller suddas ut om du stack till revisorn några tusenlappar. En del av pengarna skickade han i sin tur vidare till någon vän på skattemyndigheten som kunde sudda siffror. Alla tjänade på det – utom just staten. Fick du böter för någon trafikförseelse kunde du be en polis i bekantskapskretsen radera den. En laglydig, svensk jurist som ofta kritiserade den grekiska korruptionen sms:ade mig förra sommaren från sin årliga semester på Naxos. ”Hej. Läget? Vi har fått P-bot på hyrbilen. Du som känner alla, kan du be någon fimpa den?” Så långt sträckte sig den allmänt accepterade anomin. When in Greece … På restaurangen Alatsi satt vi ett gäng och åt kretensiskt tillagade sniglar i tomatsås och vildgräs. Sonen till en oligark som blev stormrik genom att bryta ett internationellt handelsembargo berättade att han hade kört motorcykel mot enkelriktat – på bakhjulet – i över 100 km/h på Kifissias aveny som är en hårt trafikerad gata som går som en central artär genom Aten. ”Var du inte rädd för att åka fast?” frågade jag. ”Skämtar du? Det är ju min farsa som tillsatt polischefen”, svarade han. Så fungerade systemet. Tjänster och gentjänster. Släkt- och vänskapsband som bredde ut sig som ett spindelnät. Även om anomin är ett gift ter den sig ibland mänsklig och varmhjärtad i en kall, kafkaartad statsapparat. En tjänsteman kunde visa empati även om du inte var någon, kände någon eller ägde något som kunde gynna hans tillvaro eller förgylla hans liv. I dessa ögon21


blick kunde du slippa fara fram och tillbaka som en pingpongboll för att hämta ett särskilt papper med en särskild stämpel och en särskild signatur i den bysantinska byråkratin. Hade du otur var det precis tvärtom. En gäspande tjänsteman som lutade sig tillbaka mot sin livstidsanställning och läste sin fotbollstidning kunde driva dig till vansinne genom att kräva tiotals underskrifter, otaliga stämplar och spring i korridorer. De som saknade drivkraft och ambitioner drömde därför om en tjänst på ett statligt verk, där bonusar utfärdades om anställda ­tvättade händerna, bussförare värmde motorn eller dök upp på ­jobbet i tid. Dessa befängda bonusar tillkom när politikerna inför vartenda val utlovade löneförhöjningar som de inte kunde leverera annat än genom att inrätta innovativa lönepåslag för att belöna trogna väljare. För att köpa deras röster. Men även den privata sektorn agerade som om lagarna inte alltid angick dem. Anomin försvarades och förklarades med att ”alla gör så”. Varför ska jag följa lagen när ingen annan gör det? Vad tjänar jag på att vara laglydig när de som stiftar lagarna själva bryter mot dem? Varför ska jag betala mina skatter när alla vet att de ändå aldrig landar i rätt fickor? Anomin motiveras alltid med att fisken stinker från huvudet. Det ger resten av kroppen rätten att stinka med gott samvete.

22



Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.