9789144054636

Jonas Wikström

Jonas Wikström är leg. sjuksköterska med specialist­ utbildning i akut- och olycksfallssjukvård, anestesi och intensivvård. Han har en fil.kand i akutsjukvård och magisterexamen i ledarskap. Jonas är kliniskt verksam inom ambulanssjukvården, samt VD på Första hjälpencentrum i Sverige AB.

| Akutsjukvård

Akutsjukvård

Omvårdnad och behandling vid akut sjukdom eller skada Oavsett arbetsplats – på en akutmottagning, i en ambulans, på en vårdavdelning, IVA eller familjeläkarmottagning – möter vård­ personalen patienter med akut sjukdom eller skada. Denna bok ger, på ett pedagogiskt sätt, en bred och grundläggande kunskap i det akuta omhändertagandet vid ett stort antal vanligt förekom­ mande sjukdomstillstånd och skador. Det akuta omhändertagandet utanför sjukhus behandlas i ett separat kapitel, liksom den medi­ cinska teknik som används inom akutsjukvåden.

Akutsjukvård

Omvårdnad och behandling vid akut sjukdom eller skada

Akutsjukvården befinner sig i ständig utveckling. När framsteg görs och nya metoder utvecklas inom den planerade medicinska eller kirurgiska verksamheten påverkar detta i många fall även den akuta behandlingen. Därför har ett antal behandlingsmetoder och riktlinjer i boken uppdaterats för att ge läsaren högaktuella kunskaper om modern akutsjukvård.

Till Akutsjukvård hör en digital version av boken med samman­ fattningar, övningar och tester. Instruktioner för hur du kommer åt det digitala materialet finns på omslagets insida.

Akutsjukvård vänder sig främst till studenter i sjuksköterske­ programmet på grundläggande nivå, men kan även användas på avancerad nivå samt av kliniskt verksamma inom hälsooch sjukvården.

Andra upplagan

Art.nr 31443

Jonas Wikström 2:a uppl.

www.studentlitteratur.se

978-91-44-05463-6_03_cover.indd 1

2013-09-06 10:08

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal ­tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av ­a llmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till ­upphovsman/rättsinnehavare.

Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 31443 isbn 978-91-44-05463-6 Upplaga 2:1 © Författaren och Studentlitteratur 2006, 2012 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Jonas Wikström Printed by PAGROUP, Estonia 2012

978-91-44-05463-6_01_book.indd 2

2012-07-09 11.44

Innehåll

Förord 11 1 Akutmottagningen 13 Att arbeta på en akutmottagning 15 Ansvar och befogenheter på en akutmottagning 15 Delegeringar på en akutmottagning 16 Personalens upplevelser 16 Patientinformation, kommunikation och delaktighet i akutsjukvården 17 Personalens förhållningssätt 18 Akutmottagningen som verksamhet 19 Omvårdnad och behandling av patienter med livshotande tillstånd 20 Patientens upplevelser 21 Patienten kommer till akutmottagningen 22 Triage 24 Omvårdnadsdokumentation 26 Omvårdnadsanamnes 27 Kontaktorsak 28 Hälsohistoria 28 Överkänslighet 28 Social bakgrund 28 Omvårdnadsstatus 28 Andning/cirkulation 28 Kommunikation 29 Aktivitet 29 Smärta/sinnesintryck 29 Nutrition 29 Elimination 29 Hud/vävnad 30 Omvårdnadsåtgärder 30 Observation/övervakning 30 Speciell omvårdnad 30 Läkemedelshantering 30 Rutinmässiga kontroller 31 Puls och blodtryck 31 Saturation (syremättnad) 33 © f ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-05463-6_01_book.indd 3

3

2012-07-09 11.44

Innehåll

Temperatur 33 Urinprov 33 Graviditetstest 34 EKG 34 Inspektion av skadat område 34 Auskultation 34 Palpation 35 Medvetandegrad 35 P-glukos 36 PEF-mätning (Peak Expiratory Flow-mätning) 36 Fortsatt omvårdnad och behandling 36 Lagar som kan vara av intresse för personal inom akutsjukvård 37 Förslag till vidare läsning 37 2 Medicinsk teknik i akutsjukvård 39 Syrgas 41 KOL och syrgasbehandling 44 Narkosapparat 45 Pulsoximeter (saturationsmätare) 47 Kapnograf (koldioxidmätare) 47 Övervaknings-EKG 48 EKG 49 Automatisk blodtrycksmätare 51 CPAP 52 Varför krävs så höga flöden vid CPAP-behandling? 53 CPAP:ens effekter 54 Defibrillator 54 Defibrillering utanför sjukhus, utförd av lekmän 56 LUCAS® 57 P-glukosmätare 58 PEF 58 Ventrikelsköljning 59 Perifera venkatetrar (PVK) 60 Tips för en lyckad PVK-inläggning 62 Intraosseösa nålar 64 Förslag till vidare läsning 64 3 Akut omhändertagande utanför sjukhus 65 L – Lägesbedömning/Livsfarligt läge 67 Fler exempel på livsfarliga lägen 67 A – Andning 68 MAP – bedömning av medvetande, andning samt påkalla hjälp 68 B – Blödning 71 Täckförband 72 Tryckförband 72 Avsnörande förband 72

4

978-91-44-05463-6_01_book.indd 4

© f ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

2012-07-09 11.44

Innehåll

C – Cirkulationssvikt 73 Sammanfattning 75 Om flera personer är drabbade 76 4 Kirurgisk akutsjukvård 77 Akuta buksmärtor 79 Den svårt sjuka patienten 80 Akut omhändertagande på kirurgisk akutmottagning 82 Rutinmässiga kontroller 82 Anamnes (sjukhistoria) 83 Klinisk undersökning 84 Laboratorieprover 87 Kirurgiska patienter och fasta 90 Kirurgiska patienter och smärtlindring 91 Kirurgiska patienter och vätskebehandling 91 Akuta kirurgiska sjukdomar 95 Gastrit (magkatarr) och ulcus ventriculi (magsår) 95 Gallsten 97 Pankreatit (bukspottkörtelinflammation) 100 Ileus (tarmvred) 103 Appendicit (blindtarmsinflammation) 107 Divertikulit 108 Njursten 109 Aortaaneurysm 111 Läkemedel 113 Förslag till vidare läsning 113 5 Trauma 115 Organisation 117 Traumateam 118 En traumapatient anländer till akutmottagningen … 120 Rapport från ambulanspersonalen 120 ”Airway with simultaneous cervical spine stabilization and/or immobilisation” – fri luftväg med samtidig fixering av nacke och rygg 123 ofri luftväg 124 Tungan 124 Svullnad 124 Blödning/kräkning 124 Att skapa en fri luftväg 125 ”Cervical spine stabilization and/or immobilisation” – fixering av nacke och rygg 127 ”Breathing” – andning 128 Hur andas patienten? 129 Hur ser andningsrörelserna ut? 129 Hur låter andningsljuden? 130 Patienten andas inte! 130 Pneumothorax (punkterad lunga) 131 © f ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-05463-6_01_book.indd 5

5

2012-07-09 11.44

Innehåll

Övertryckspneumothorax 132 Hemothorax (blod i lungsäcken) 135 ”Circulation” – blodcirkulation och blodförluster 136 Yttre blödningar 136 Inre blödningar 136 Symtom vid blodförluster 137 Kompensationsmekanismer 138 Spinal chock 139 Akut behandling och omvårdnad 139 Puls 140 Hudens färg, temperatur och fuktighet 141 Att ersätta blodförluster 142 Peritoneal lavage och ultraljud 143 Röntgenundersökningar 143 ”Disability” – neurologisk status 144 Traumatisk hjärnskada 144 Bedömning av medvetandegrad 144 Primär och sekundär hjärnskada 148 THS grad 1 A (minimal traumatisk hjärnskada) 149 THS grad 1 B (lätt traumatisk hjärnskada) 149 THS grad 2 (medelsvår traumatisk hjärnskada) 150 THS grad 3 (svår traumatisk hjärnskada) 151 Att förebygga sekundära hjärnskador 152 Herniering (inklämning) 153 Tryck-volymkurvan 154 Central transtentoriell herniering (inklämning uppifrån) 155 Uncusherniering (inklämning från sidan) 156 Akut behandling och omvårdnad 157 Intrakraniella blödningar 158 Epiduralblödning 158 Subduralblödning 159 Akut subduralblödning 160 Kronisk subduralblödning 160 Subaraknoidalblödning 161 Hjärnkontusion, intracerebrala blödningar 161 ”Exposure” – exponering och helkroppsundersökning 162 ”Fahrenheit” – filtar 162 ”Get a complete set of vital signs” – monitorera patienten 163 ”History” – historia (anamnes) 163 Sammanfattning 164 Läkemedel 164 Förslag till vidare läsning 165

6

978-91-44-05463-6_01_book.indd 6

© f ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

2012-07-09 11.44

Innehåll

6 Ortopedisk akutsjukvård 167 Akut omhändertagande av ortopediska patienter 169 Anamnes 170 Undersökning 171 Smärtlindring 171 Distalstatus 171 Grovreponering 172 Fixation 172 Röntgen 172 Suturering 173 Reposition 173 Att tänka på inför hemgång 173 Akuta ortopediska diagnoser 175 Frakturer 175 Luxationer (urledvridningar) 175 Akut lumbago (ryggskott) 176 Diskbråck 176 Klavikelfraktur (nyckelbensfraktur) 178 Collum chirurgicum humerii (överarmsfraktur) 178 Humeroskapulärledsluxation (axelluxation) 179 Radius- och ulnarfraktur (underarms- och handledsfraktur) 180 Collum femorisfraktur (höftfraktur) 180 Höftprotesluxation 181 Femurfraktur (lårbensfraktur) 182 Patellaluxation (knäskålsluxation) 183 Fotledsfraktur 184 Septisk artrit (ledinfektion) 184 Läkemedel 185 Förslag till vidare läsning 185 7 Medicinsk akutsjukvård 187 Den svårt sjuka patienten 189 Andnöd 191 PEF 192 Differentialdiagnoser vid andnöd 192 Andningssjukdomar med obstruktivitet – astma och KOL 193 Akuta medicinska sjukdomstillstånd 194 Astma 194 KOL 199 Emfysem 199 Kronisk bronkit 199 Farmakologisk behandling av KOL 201 Andningens reglering vid KOL 202 Allergisk reaktion och anafylaktisk chock 203 Anafylaktisk chock 204

© f ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-05463-6_01_book.indd 7

7

2012-07-09 11.44

Innehåll

Sjukdomar orsakade av venös tromboembolism 204 Djup ventrombos – DVT 205 Lungemboli 207 Den cirkulatoriskt stabila patienten 208 Den cirkulatoriskt instabila patienten 209 Neurologiska sjukdomar 209 Stroke 209 Hjärninfarkt 210 TIA (transitorisk ischemisk attack) 212 ”Rädda hjärnan” – akut trombolys vid stroke 214 Yrsel 217 Huvudvärk 220 Epilepsi 222 Diabetes mellitus 223 Hypoglukemi (låg plasmaglukosnivå) 225 Hypoglukemi hos en vaken patient 226 Hypoglukemi hos en medvetslös patient (insulinkoma) 227 Hyperglukemi (hög plasmaglukosnivå) 227 Hyperglukemi med ketoacidos 227 Ketoner 228 Hyperglukemiskt hyperosmolärt syndrom (hyperglukemi utan ketoacidos) 228 Intoxikation 230 Akut behandling och omvårdnad 231 Att förhindra upptaget av gift till kroppen 232 Behandling med kol 233 Ventrikeltömning 233 Kräkning 233 Ventrikelsköljning 234 Antidotbehandling 235 Påskynda eliminationen av giftet 236 Symtomatisk behandling 237 Läkemedel 237 Förslag till vidare läsning 239 8 Kardiologisk akutsjukvård 241 Akuta kranskärlssjukdomar 243 Ischemisk hjärtsjukdom 243 Angina pectoris (kärlkramp) 249 Hjärtinfarkt 250 EKG 252 PCI 253 Trombolys – propplösande behandling med läkemedel 254 Farmakologisk behandling vid hjärtinfarkt 254

8

978-91-44-05463-6_01_book.indd 8

© f ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

2012-07-09 11.44

Innehåll

Komplikationer till hjärtinfarkt 255 Livshotande arytmier 255 Hjärttamponad 256 Hjärtsvikt 256 Kompensationsmekanismer 257 Lungödem 259 Kardiogen chock 260 Arytmier (rytmrubbningar) 260 Hjärt-lungräddning 267 Avancerad hjärt-lungräddning och vård efter hjärtstopp 269 Läkemedel 273 Förslag till vidare läsning 274 Sakregister 275

© f ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-05463-6_01_book.indd 9

9

2012-07-09 11.44

978-91-44-05463-6_01_book.indd 10

2012-07-09 11.44

Förord

Akutsjukvård är ett mångfacetterat arbete med korta möten med ett stort antal patienter. Att rätt patient skall få rätt behandling i rätt ordning ställer höga krav på personalens kunskap och beslutsamhet. Den här boken vänder sig till såväl studenter inom grund- och specialistutbildningar som yrkesverksam hälso- och sjukvårdspersonal inom både öppen- och slutenvård.

Syftet med boken är att förmedla relevanta kunskaper för att ta hand om och bemöta människor som har drabbats av en akut sjukdom eller skada.

Oavsett om man arbetar utanför sjukhuset (exempelvis inom ambulanssjukvård eller primärvård) eller inom slutenvården (akutmottagning, intensivvård, ”vanliga” vårdavdelningar och mottagningar) så kommer man i kontakt med akut sjuka patienter.

Boken belyser en mängd skador och sjukdomstillstånd som av praktiska skäl delats in i kapitel med kirurgisk, ortopedisk och medicinsk akutsjukvård.

Såväl trauma (olycksfall) som kardiologiska sjukdomar är så vanligt förekommande att de förtjänar ett varsitt separat kapitel. I dag är traumautbildningar för sjuksköterskor (TNCC) och läkare (ATLS) väletablerade. Dessa koncept skiljer sig lite åt beroende på målgrupp. ATLS-konceptet använder endast A-E, medan TNCC använder A-I. Författaren har i detta kapitel valt att kompromissa mellan koncepten och ge en bild av hur en traumapatient handläggs på en svensk akutmottagning.

I början av varje kapitel förmedlas en mer generell omvårdnad, exempelvis av patienter med kirurgiska åkommor. På ett pedagogiskt sätt presenteras därefter de olika tillståndens patofysiologi, symtom, specifik akut behandling och omvårdnad tillsammans med ett flertal patientfall, strategier och tips.

Boken är rikt illustrerad med fotografier och illustrationer för att underlätta förståelsen och inlärningen.

På Studentlitteraturs hemsida finns även en webbplats kopplad till boken.

Här hittar du frågesport, instuderingsfrågor, bildmateriel för lärare etc.

Jag har valt att i boken använda de medicinska uttryck som används kliniskt, ofta med en svensk översättning inom parentes. Eftersom stavningen i den medicinska terminologin kan variera, har jag haft ambitionen att följa Bengt Lundhs och Jörgen Malmquists Medicinska ord. De förslag och råd som ges under den akuta omvårdnaden, exempelvis gällande läkemedel, under­ sökningar och behandlingar är endast förslag. Då behandlingsriktlinjer hela tiden utvecklas och dessutom kan variera mellan olika sjukhus och vård­ inrättningar skall lokala riktlinjer alltid följas. Den beskrivning som finns © f ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-05463-6_01_book.indd 11

11

2012-07-09 11.44

Förord

om medicinsk teknik är endast avsedd att belysa respektive utrustning på ett översiktligt sätt. Bruksanvisningar skall naturligtvis alltid följas.

Inspiration till den andra upplagan av den här boken har jag fått genom kollegor, studenter och lärare som, sedan den första upplagan kom, har visat uppskattning över boken. En stor drivkraft för mig är att jag alltid vill lära mig nya saker. För mig är det en förmån att få kombinera mitt arbete som författare, jobba som narkos/IVA/akutsjuksköterska på ambulansen och att driva mitt företag Första hjälpencentrum i Sverige AB där min roll är såväl VD som föreläsare, både på högskolor, universitet och inom näringslivet (läs gärna mer på www.forstahjalpencentrum.se).

Akutsjukvård när det fungerar som bäst är teamwork där alla drar åt samma håll. På samma sätt är författandet av denna bok ett exempel på teamwork, varför jag vill tacka de personer, som har hjälpt mig under tiden som arbetet har fortskridit. Ett varmt tack vill jag rikta till Per Videhult, överläkare kirurgi, Charlotta Hammar, överläkare kardiologi, Stefan Gantelius, överläkare ortopedi, Carin Ocklind, överläkare medicin och Sune Handell, överläkare anestesi, som var och en har lagt ner tid och arbete på att medicinskt granska texten, och kommit med värdefulla förändringar och konstruktiva synpunkter och kompletteringar. Ett stort tack även till Patrik Ring, överläkare radiologi, som har bidragit med röntgenbilder och tolkning av dessa. Jag vill även passa på att tacka mina kollegor på Första hjälpencentrum i Sverige AB, och sist men absolut inte minst min fru Anna och mina döttrar Klara och Ella för allt nerlagt arbete med pedagogisk granskning och alla värmande ord, konstruktiva synpunkter och gosiga kramar när jag har suttit och skrivit på kvällarna.

Klara och Ella – nu är boken klar – kom så går vi ut och spelar fotboll!

Västerås i augusti 2012 Jonas Wikström

12

978-91-44-05463-6_01_book.indd 12

© f ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

2012-07-09 11.44

3 Akut omhändertagande utanför sjukhus

Att vara den som gör ett första ingripande vid ett livshotande till­ stånd, exempelvis om ett barn sätter något i halsen, får en kaffe­ kopp utspilld över magen eller om man kommer först till en trafik­ olycka, kan upplevas obehagligt. Vad gör jag när jag varken har arbetskläderna på eller någon annan utrustning än mina sinnen och två händer? Detta kapitel ger ett grundläggande akutmedi­ cinskt tankesätt avsett att användas utanför sjukhus. Erfaren sjuk­ vårdspersonal har en klinisk blick, vilken tillsammans med deras kunskap kan vara en livräddande resurs – oavsett om en olycka inträffar i hemmet eller ute på gatan.

Att göra ett akut omhändertagande utanför sjukhus bygger på enkla L-ABC-regler. För en första hjälp, utan några hjälpmedel eller resurser har författaren i detta kapitel valt att utveckla den svenska L-ABC-översättningen enligt nedanstående handlingsplan. I littera­ tur står L i L-ABC vanligtvis för Livsfarligt läge. Då lägesbedömning enligt författaren bättre beskriver vad man egentligen gör används dessa uttryck parallellt.

M L – A B C P SSL HLR

978-91-44-05463-6_01_book.indd 65

Figur 3.1 L = Lägesbedömning/Livsfarligt läge M = Medvetande A = Andning P = Påkalla hjälp B = Blödning C = Cirkulationssvikt SSL = Stabilt sidoläge HLR = Hjärt–lungräddning

2012-07-09 11.44

Figur 3.2 Handlingsplan för första-hjälpen-åtgärder vid ett akut omhändertagande.

978-91-44-05463-6_01_book.indd 66

2012-07-09 11.44

HLR Starta hjärt-lungräddning

Påkalla hjälp Väck uppmärksamhet Larma 112

nej

Andning Andas personen?

ja

• egen säkerhet • varna andra • larma 112

nej

Livsfarligt läge

nej

Medvetande Svarar personen på tilltal?

ja

ja

Vänd försiktigt till stabilt sidoläge • tryck • högläge

ja

Blödning Blöder personen?

nej

C

• fria luftvägar • assistera andning och cirkulation vid behov • stoppa yttre blödningar • värme • lugnt bemötande • låt personen inta en bekväm ställning, gärna liggande • lägg om möjligt benen i högläge

ja

Cirkulationssvikt Har personen tecken på allvarliga skador?

–

Larma 112 Om ej redan utfört

L – A – B

3 Akut omhändertagande utanför sjukhus

L – Lägesbedömning/Livsfarligt läge M L – A B C P SSL HLR FALLBESK R IV NING

En lastbil med farligt gods har vält. Du kommer som första medtrafikant fram till trafikolyckan. Chauffören kämpar för att ta sig ur hytten, innan han sjunker ihop till synes livlös, precis utanför lastbilen på vägkanten.

Vad gör du?

Farligt gods är ett exempel på ett livsfarligt läge. Det är livsviktigt att göra en korrekt lägesbedömning och tänka klart innan man agerar. I ovanstående fall kan det livsfarliga läget exempelvis röra sig om giftiga kemikalier eller kemiska gaser som läcker ut från lastbilen. I denna fallbeskrivning kan man inte ens gå fram till chauffören, av hänsyn till sin egen säkerhet. Man skall aldrig riskera sitt eget liv för att rädda någon annan.

Fler exempel på livsfarliga lägen

Drunkningstillbud har medfört att ”livräddaren” i stället har drunknat. Man har missbedömt det livsfarliga läget genom att hoppa i vattnet för att hjälpa till, utan att fundera över om vattnet är strömt, iskallt eller till och med om man själv kan simma.

Ett stort antal personer har skadats och dödats vid vägarbeten eller trafikolyckor, genom att de inte har bedömt den omgivande trafiken som ett livsfarligt läge, och därigenom blivit påkörda.

Poliser och sjukvårdspersonal inom akutsjukvården är yrkesgrupper som i sin yrkesutövning mer eller mindre frekvent träffar patienter med blodsmitta.

Vid stickskador av använda nålar och kanyler, eller en missbrukares egna sprutor kan en risk finnas för överföring av exempelvis Hepatit eller HIV. Att be en känd missbrukare om att själv tömma sina fickor på sprutor och spetsar, eller att slänga använda kanyler direkt i riskavfallsburken är enkla sätt att minska risken för livsfarliga lägen inom sjukvården.

Med lägesbedömning menas således att skapa en överblick över, och bedöma riskerna i den specifika situationen. Om livsfarligt läge finns är det bättre att förhindra att ytterligare personer kommer till skada än att försöka spela hjälte med det egna livet som insats. Om inget livsfarligt läge fortsätter man med första hjälpenåtgärder enligt ABC-reglerna.

© f ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-05463-6_01_book.indd 67

67

2012-07-09 11.44

3 Akut omhändertagande utanför sjukhus

A – Andning M L – A B C P SSL HLR Under ”Andning” ingår bedömning av M (medvetande), A (andning) samt P, att Påkalla hjälp (att väcka uppmärksamhet gentemot omgivningen, men även att larma 112) och SSL (stabilt sidoläge). Att bedöma medvetande, andning och påkalla hjälp kan förkortas MAP, vilket på engelska betyder karta.

Att bedöma ”MAP” innebär i praktiken att skapa sig en bild, eller karta, över den skadade personens vitala funktioner för att sedan åtgärda de eventuella problem som upptäckts enligt handlingsplanen (s. 66).

FALLBESK R IV NING

En ung man snubblar på gatan och blir påkörd av en buss när han reser sig.

Bussens hastighet är cirka 40 km/h. Du, som står vid sidan av vägen, hör dunsen när kroppen träffar plåten och ser hur mannen snurrar flera varv i luften innan han slutligen landar på asfalten. Mannen ligger på rygg. Vänster lårben har en synlig felställning och det blöder ymnigt ur ett stort jack i vänster underarm. När du, som första person, kommer fram till mannen får du ingen kontakt med honom.

Han andas själv.

Vad gör du?

MAP – bedömning av medvetande, andning samt påkalla hjälp Medvetandekontroll sker genom att tilltala den skadade. Lätt smärtstimulering, försiktigt, med tanke på skador på nacke eller rygg kan utföras genom att man nyper personen i trapeziusmuskeln (kappmuskeln) eller i tricepsmuskeln (baksidan av överarmen). Om personen är vaken och kan prata (med andra ord andas han!) kan man direkt gå vidare till nästa bokstav, B (blödningar).

Om personen är medvetslös skapas en fri luftväg (s. 125) varefter man bedömer om den skadade andas eller inte. Andningen bör bedömas under högst tio sekunder. Under denna tid måste man ha skapat sig en bild av om den drabbade andas eller ej. Om personen är medvetslös och inte andas, alternativt har agonal andning (se s. 267) påkalla hjälp (larma 112) och starta hjärt-lungräddning (s. 267) omedelbart. Om man är osäker på om den drabbade andas skall hjärt-lungräddning påbörjas för säkerhets skull.

Alla medvetslösa personer ska, om de andas själva, placeras i stabilt sidoläge för att bibehålla en fri luftväg och förhindra aspiration (kräkningar som

68

978-91-44-05463-6_01_book.indd 68

© f ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

2012-07-09 11.44

3 Akut omhändertagande utanför sjukhus

rinner ner i lungorna). En medvetslös person som inte andas placeras på rygg, varefter hjärt-lungräddning med hjärtkompressioner och konstgjord andning genom mun-till-mun-metoden påbörjas. Vid konstgjord andning kan någon form av andningsskydd, till exempel en plastfilm med andnings­fi lter (s. 268), andningsmask eller klädesplagg, med fördel användas. Om osäker­het råder huruvida den skadade andas eller inte, så utgår man ifrån att han eller hon inte andas, tills dess att motsatsen är bevisad. Vid osäkerhet ska man, oavsett frågeställning, således alltid förutsätta att det värsta scenariot har inträffat tills dess att man eventuellt kan bevisa att så inte är fallet. Man bör, till exempel, hos den påkörda mannen i det föregående exemplet misstänka en skada på exempelvis nacke eller rygg och behandla honom såsom om han har den misstänkta skadan till dess att motsatsen är bevisad. Mannen vänds således till stabilt sidoläge, men med stor försiktighet.

Trots misstanke om nack- eller ryggskada ska alltså alla medvetslösa som andas själva vändas till stabilt sidoläge, för att bibehålla en fri luftväg och förhindra aspiration. När en medvetslös person ligger på rygg och kräks är risken att kvävas av kräkningar överhängande. Problemet är att man som åskådare inte ser att personen kräks förrän hela munhålan är fylld av kräkningar, och kräkningarna väller ut ur munnen. Aspirationen är då redan ett faktum och personens chans att överleva minskar dramatiskt. Tyvärr är det så att det maginnehåll som rinner upp och ut ur munnen, är den mängd kräkningar som inte hinner rinna ner i luftvägarna. Om personen placeras i stabilt sidoläge kan kräkningar rinna ut genom munnen i stället för att rinna ner i lungorna.

Dessutom kan en fri luftväg lättare bibehållas.

När man vänder en medvetslös person till stabilt sidoläge ska själva vändningen ske med stor försiktighet och med hänsyn till eventuella skador. Det är därför en fördel om man kan vara flera personer som hjälps åt att vända den skadade personen; framför allt så att huvudet och kroppen kan vändas utan

Figur 3.3 En medvetslös person, vänd till stabilt sidoläge. Foto: Jonas Wikström. © f ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-05463-6_01_book.indd 69

69

2012-07-09 11.44

3 Akut omhändertagande utanför sjukhus

att någon vridning mellan kroppsdelarna sker, enligt samma princip som en ”logroll” (så kallad blockvändning, s. 127) Även en medvetslös person i en bil ska placeras i stabilt sidoläge om denne andas själv. Vid upphörd andning påbörjas hjärt-lungräddning. Varken stabilt sidoläge eller hjärt-lungräddning är möjligt att genomföra med god kvalitet i en bil. Därför ska medvetslösa personer, som inte sitter fastklämda, förflyttas ut ur bilen så snart det kan göras på ett säkert sätt. I väntan på att en förflyttning ut ur bilen kan ske, skapas fria luftvägar, och vid behov utförs hjärtlungräddning på det sätt som omständigheterna tillåter.

Alla medvetslösa som andas själva ska vändas till stabilt sidoläge oavsett orsak till medvetslösheten.

En vanlig frågeställning gäller skadade personer med MC-hjälmar. Visiret kan alltid fällas upp, men ska hjälmen sitta kvar eller ska man ta av den? Det viktigaste är att den skadade personen kan andas. Om man följer ovanstående flödesschema skulle svaret vid några olika scenarier med motorcykel­ olyckor kunna se ut så här.

• Personen är vaken och kan prata – låt hjälmen sitta kvar.

• Personen är medvetslös och andas – låt hjälmen sitta kvar,

vänd till stabilt sidoläge med hjälm.

• Personen är medvetslös och andas inte – ta av hjälmen, starta

hjärt-lungräddning.

• Personen är medvetslös och du är osäker på om personen andas

– ta av hjälmen, starta hjärt-lungräddning.

Om man är osäker på huruvida en person med MC-hjälm (detta resonemang gäller givetvis även för personer utan hjälm!) andas eller ej misstänker man det värsta (d.v.s. att personen inte andas) och påbörjar hjärt-lungräddning.

Det finns då två tänkbara scenarier.

• Patienten andas inte. Fortsätt då med hjärt-lungräddning till dess att

personen börjar andas själv, eller att ambulanspersonal kommer till platsen och tar över behandlingen.

• Patienten andas. När du ger konstgjord andning kommer personen att börja hosta emot. (Testa när din käraste/käresta har somnat i kväll: håll för hans/hennes näsa och ge konstgjord andning med ett normalt andetag, så får du se …) Avbryt då hjärt-lungräddningen och vänd i stället till stabilt sidoläge.

Det är således relativt ofarligt att försöka ge konstgjord andning till någon som andas själv. Att tvärtom, inte påbörja hjärt-lungräddning om någon inte

70

978-91-44-05463-6_01_book.indd 70

© f ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

2012-07-09 11.44

3 Akut omhändertagande utanför sjukhus

andas medför att personen dör. Därför är det otroligt viktigt att man vid osäkerhet alltid utgår ifrån det värsta alternativet och utför adekvata åtgärder utifrån detta.

B – Blödning M L – A B C P SSL HLR Av praktiska skäl avser författaren, när det gäller första hjälpen utanför sjukhus, att B (blödning) omfattar yttre synliga blödningar, och att C (cirkulationssvikt) omfattar inre blödningar och skador. För en mer avancerad struktur, och ett omhändertagande på en akutmottagning, hänvisas till kapitlet om trauma (s. 115) FALLBESK R IV NING

Du är ledare på ett scoutläger och hjälper några pojkar i åtta-årsåldern att tälja barkbåtar, när en av dem slinter med kniven och kör in den djupt i handen. Pojken skriker till och drar ut kniven. Det blöder kraftigt ur handen och pojken gråter, både av smärta och av rädsla.

Vad gör du?

Vid en yttre blödning har ett blodkärl av någon anledning gått sönder. Beroende på typ av blodkärl kan blödningen få olika karaktär.

En yttre blödning kan i princip alltid stoppas med hjälp av fingertryck och högläge av den skadade kroppsdelen. Fingertrycket kan senare ersättas av ett förband. Beroende på typ av skada kan olika förband användas. De grundläggande förbanden kan delas in i täckförband, tryckförband eller avsnörande förband.

Karaktär: Färg: Skadedjup: Frekvens:

Artärblödning

Venös blödning

pulserar, sprutar ljusare röd ofta djupare mindre vanlig

rinner mörkare röd ofta ytligare vanlig

© f ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-05463-6_01_book.indd 71

Figur 3.4 Skillnader mellan olika typer av blödningar.

71

2012-07-09 11.44

3 Akut omhändertagande utanför sjukhus Figur 3.5 Bilden visar ett underben i genomskärning: a) Visar en ytlig sårskada, samt ett täckförband som läggs sedan skadan tvättats ren. b) Visar en djupare sårskada, med en kraftig blödning. Blödningen stoppas med tryck (-förband) och högläge. c) Visar en traumatisk amputationsskada. Om blödningen som uppstår är svår att stoppa med tryck och högläge kan ett avsnörande förband vara livräddande. Illustration: Lena Lyons.

Artärer

a b c

Täckförband

Täckförband, har till uppgift är att täcka en sårskada och hålla den ren från smuts utifrån.

Användningsområdet är främst sårskador utan någon stor pågående blödning. Det kan således användas för allt mellan små skrubbsår till stora brännskador. En viktig aspekt på täckförband är infektionsrisken. Ett täckförband (även plåster) ska bytas så fort det blir blött, eftersom bakterier trivs i ett sår som är varmt, blött och instängt.

Exempel på täckförband kan vara plåster, kompresser, en ren handduk eller tygbit, eller helt enkelt vad som finns tillgängligt. Täckförband används inte för att stoppa en blödning. För detta ändamål används i stället ett tryckförband.

Tryckförband

Uppgiften hos ett tryckförband är, som namnet antyder, att trycka ihop blodkärlet eller såret som blöder så att blödningen upphör. För att få ett koncentrerat tryck över blödningskällan används en tryckkudde som placeras rakt ovanpå blödningskällan. Om det är möjligt bör man pressa ihop sårkanterna innan tryckkudden appliceras. Därefter lindar man fast tryckkudden med ett lätt tryck så att blödningen precis upphör. Det är mycket viktigt att förbandet inte lindas för hårt, då man lätt kan strypa åt andra, oskadade artärer. Blodtillförseln till den del av kroppen som är belägen bortom förbandet kan då upphöra, vilket kan jämföras med ett avsnörande förband. Om en avsnörning skulle ske av misstag kommer den avsnörda kroppsdelen att bli blek och kall (inget arteriellt blod kommer fram).

Avsnörande förband

Skillnaden mellan ett avsnörande förband och ett tryckförband är att det avsnörande förbandet saknar tryckkudde. Det innebär att trycket som skapas när man lindar runt skadan fördelas lika över huden. Alla blodkärl, inte bara de som blöder i själva skadan, komprimeras då och stryps åt så att blödningen direkt upphör. Ett avsnörande förband bör ses som en nödutgång. Om man inte

72

978-91-44-05463-6_01_book.indd 72

© f ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

2012-07-09 11.44

3 Akut omhändertagande utanför sjukhus

klarar av att få stopp på en livshotande blödning med ett tryckförband, måste man till slut strypa av all blodtillförsel till skadeområdet för att den skadade personen ska överleva. Exempel på användningsområden för ett avsnörande förband är totala avslitningsskador, till exempel av en arm eller ett ben, eller stora sårskador med kraftiga blödningar som man inte får stopp på med ett tryckförband. Det avsnörande förbandet lindas så hårt att blödningen upphör.

All vävnad som är belägen distalt, d.v.s. bortanför det avsnörande förbandet, får då en upphörd blodcirkulation. I sällsynta fall kan syrebristen från en avsnörning orsaka vävnadsskador och i värsta fall nekroser (vävnadsdöd).

För att minska mängden vävnad som kan skadas vid ett avsnörande förband försöker man därför alltid att lägga förbandet så långt bort ifrån kroppen (så nära skadan) som möjligt.

När synliga blödningar är åtgärdade går man vidare till C (Cirkulations­ svikt).

C – Cirkulationssvikt M L – A B C P SSL HLR Med sviktande cirkulation menas att livsviktiga organ får syrebrist på grund av bristande blodcirkulation. När det gäller första-hjälpen-åtgärder bör man, om man inte misstänker någon specifik annan orsak (till exempel ett getingstick hos en hyperallergisk person eller kraftiga bröstsmärtor och rosslande andning hos en äldre person) utgå från att orsaken till cirkulationssvikt vanligtvis är inre blödningar. Dessa kan vara svåra att upptäcka och ofta helt omöjliga att stoppa utanför sjukhus. Första hjälpen vid misstänkta inre blödningar är därför att snabbt få in den skadade till sjukhus för omedelbar läkarbedömning.

I väntan på ambulans kan ett antal förebyggande åtgärder vidtas för att köpa tid och få den skadade personen att må så bra som möjligt.

De viktigaste åtgärderna är att se till att inget livsfarligt läge finns som kan skada personen eller livräddaren ytterligare, kontrollera fri luftväg och se till att den skadade får luft samt att stoppa synliga blödningar enligt figuren ovan.

Därefter kan man koncentrera sig på specifika C-åtgärder.

© f ö r fat ta r e n o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-05463-6_01_book.indd 73

73

2012-07-09 11.44

Jonas Wikström

Jonas Wikström är leg. sjuksköterska med specialist­ utbildning i akut- och olycksfallssjukvård, anestesi och intensivvård. Han har en fil.kand i akutsjukvård och magisterexamen i ledarskap. Jonas är kliniskt verksam inom ambulanssjukvården, samt VD på Första hjälpencentrum i Sverige AB.

| Akutsjukvård

Akutsjukvård

Omvårdnad och behandling vid akut sjukdom eller skada Oavsett arbetsplats – på en akutmottagning, i en ambulans, på en vårdavdelning, IVA eller familjeläkarmottagning – möter vård­ personalen patienter med akut sjukdom eller skada. Denna bok ger, på ett pedagogiskt sätt, en bred och grundläggande kunskap i det akuta omhändertagandet vid ett stort antal vanligt förekom­ mande sjukdomstillstånd och skador. Det akuta omhändertagandet utanför sjukhus behandlas i ett separat kapitel, liksom den medi­ cinska teknik som används inom akutsjukvåden.

Akutsjukvård

Omvårdnad och behandling vid akut sjukdom eller skada

Akutsjukvården befinner sig i ständig utveckling. När framsteg görs och nya metoder utvecklas inom den planerade medicinska eller kirurgiska verksamheten påverkar detta i många fall även den akuta behandlingen. Därför har ett antal behandlingsmetoder och riktlinjer i boken uppdaterats för att ge läsaren högaktuella kunskaper om modern akutsjukvård.

Till Akutsjukvård hör en digital version av boken med samman­ fattningar, övningar och tester. Instruktioner för hur du kommer åt det digitala materialet finns på omslagets insida.

Akutsjukvård vänder sig främst till studenter i sjuksköterske­ programmet på grundläggande nivå, men kan även användas på avancerad nivå samt av kliniskt verksamma inom hälsooch sjukvården.

Andra upplagan

Art.nr 31443

Jonas Wikström 2:a uppl.

www.studentlitteratur.se

978-91-44-05463-6_03_cover.indd 1

2013-09-06 10:08