Hemkonsumentkunskap och
7-9
Hem- och konsumentkunskap
åk 7–9
Lisa-Linnea Flising
Innehåll
1. Varför hem- och konsumentkunskap? 7
Det lilla ämnet för de stora frågorna 8
Mat, gemenskap och traditioner 12
Mat – en hjärtefråga 21
Är köket fortfarande hemmets viktigaste rum? 30
Planera, hantera och värdera 31
2. Komma igång i köket 37
Grundprinciper i köket 40
Arbeta tillsammans 48
3. Komponera maträtter 51
Att skapa en maträtt 52
Mat för hela dagen 57
4. Råvaruguide 63
Spannmålsprodukter 64
Potatis, rotfrukter och lök 68
Grönsaker 71
Matfett 76
Mejeriprodukter 79
Kött, fisk och ägg 82
Märkning av livsmedel 91
5. Arbeta med recept 95
Att använda recept 96
Recept och reklam 98
Den kreativa matlagaren 99
Metoder 101
6. Grundrecept 113
7. Konsumtion och reklam 115
Konsumtion i vardagen 116
Reklam – vem bestämmer vad du köper? 119
8. Privatekonomi – när räkningen kommer 123
Ansvar för ekonomin 126
Olika betalsätt 134
9. Konsument med rättigheter och skyldigheter 139
Konsumenträtt 140
10. Matens ekonomi 147
Vad kostar maten? 148
Färdigmat och snabbmat 151
11. En god hälsa 155
Mat och dryck 161
Näringsämnen 163
Näringsrika livsmedel 173
Regelbundna matvanor och måltider 176
Alla kan inte äta allt 179
12. En bra miljö 191
Hållbara val – maten 192
Fem tips för att äta mer hållbart 194
Energianvändning 208
Hållbara val – jämställdheten 217
Hemmafixarguide 220
13. Levnadsvanor – hur vill du leva? 227
Forma din egen framtid 228
Register 232
Bildförteckning 234
Kapitlets innehåll
Ämnets syfte och huvudsakliga karaktär, aspekterna hälsa, ekonomi och miljö.
Måltidens betydelse för gemenskap. Olika mattraditioner.
De förmågor som ska utvecklas i ämnet: planera, hantera, värdera.
Varför hem- och konsumentkunskap?
Vi är alla unika individer, men gemensamt för oss alla är att livet i hem och familj spelar en stor roll för hur vi mår och vilka människor vi utvecklas till. De levnadsvanor vi växer upp med påverkar våra framtida liv.
Hur vi lever våra liv och valen vi gör i vardagen har inte bara påverkan på oss själva och hur vi mår, utan påverkar även människor runt omkring oss, samhället och naturen. Hem- och konsumentkunskap tar sin utgångspunkt i vardagen, i hemmet och i våra vanor och rutiner.
Samtala i klassen:
Varför ska ni läsa hem- och konsumentkunskap?
Vilka förmågor ska ni utveckla i ämnet?
Vad behöver ni för att kunna klara er egen vardag på ett självständigt sätt?
Det lilla ämnet för de stora
frågorna
Hem- och konsumentkunskap handlar om att kunna skapa en fungerande vardag och leva på ett hållbart sätt. Det gäller allt från städning, matlagning och inköp av mat till vardagsekonomi. Att forma sitt eget vardagsliv som ung vuxen i det första egna hemmet och med en egen inkomst ställer en inför många olika valsituationer. Att ha kunskaper om sin egen ekonomi, och om mat, är viktigt för att kunna navigera genom livet och medvetet forma de levnadsvanor man vill ha.
Hållbar utveckling
Hållbar utveckling är ett stort begrepp som innefattar många olika saker. I hem- och konsumentkunskap utgår vi från vad som är hållbar utveckling i vardagslivet. Det handlar om hur vi varje dag tar hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö.
Hållbar utveckling som begrepp innehåller tre olika delar:
• Social hållbarhet
• Ekonomisk hållbarhet
• Ekologisk hållbarhet
Hållbar utveckling har tre viktiga delar som hör ihop – miljö, ekonomi och social utveckling.
Socialt hållbar utveckling – hälsa
Att i hemmet göra val som är bra för vår hälsa kan handla om att äta mat som får kroppen att fungera, men även att se till att sova ordentligt. Det kan också handla om att skapa goda relationer till andra människor och att dela upp arbetet i hemmet på ett sätt som gör att alla trivs och bidrar.
Ett enkelt sätt att äta mat som kroppen mår bra av är att använda sig av tallriksmodellen. Det är ett sätt att få med allt som behövs i en måltid.
Tallriksmodellen delas upp i tre delar – en lite mindre och två lika stora som du kan se på bilden.
Den vänstra delen består av livsmedel som innehåller mycket kolhydrater, till exempel potatis, pasta, matvete, ris eller bröd. Kolhydrater ska vara vår främsta källa till energi.
Den högra delen består av rotfrukter, grönsaker och frukt. Det är livsmedel som innehåller viktiga vitaminer och mineraler, men som inte ger så mycket energi.
Den minsta delen av tallriken, en fjärdedel, består av livsmedel med mycket proteiner i. Det är till exempel bönor, linser, ägg, fisk eller kött.
Ekonomiskt hållbar utveckling – ekonomi
Ekonomi handlar om att inte slösa med våra resurser utan att använda dem på ett effektivt sätt. Resurser är allt sådant som vi behöver för att tillverka något, till exempel råvaror till den mat vi äter. Det kan handla om att planera måltider som inte innehåller för dyra livsmedel, eller att ta tillvara på varje del av ett livsmedel för att inte slösa pengar genom att slänga något.
Att sköta sin egen ekonomi på ett hållbart sätt innebär också att kunna planera sin ekonomi, göra en budget för att vara säkra på att pengarna räcker till det vi behöver.
För att ha en hållbar ekonomi finns det frågor som är bra att ställa sig varje gång du funderar på att lägga pengar på något:
1. Har jag råd?
Om inte pengarna finns på kontot behöver du anpassa sin ekonomi efter detta. Det kan handla om att välja mellan saker du vill ha eller göra och saker som är nödvändiga för att livet ska fungera.
2. Är det värt pengarna?
Även om du har pengar är det bra att tänka igenom dina köp. Är varan som du vill köpa värd pengarna utifrån vad du ska använda den till? Här kan det också vara viktigt att ta reda på hur varan är tillverkad och vilka kostnader det kan ha medfört för miljön.
Ekologiskt hållbar utveckling – miljö
Att i hemmet göra val som påverkar miljön på ett positivt sätt kan handla om att välja livsmedel som har odlats på ett bra sätt, att planera måltider så att vi tar tillvara maten och inte slänger i onödan. Det kan också vara att undvika onödiga kemikalier som är skadliga för miljön när vi städar eller diskar.
Några enkla tips för att välja och tillaga mat med hänsyn till miljön är:
• Ta tillvara maten. Mat är en värdefull resurs, att slänga mat är slöseri med både pengar och miljö. Laga inte mer mat än vad du äter, och tänk på hur du kan använda så mycket som möjligt av olika livsmedel. Till exempel kan mjölk som har gått ut fortfarande smaka bra och en mjuk tomat passar perfekt att använda i en soppa eller gryta.
• Ät mer vegetariska livsmedel. Kött har en större miljöpåverkan än vegetariska produkter. Försök därför att lägga lagom mängd kött på tallriken. Ät mer av grönsaker, rotfrukter, bönor och linser.
• Ät i säsong. Grönsaker har mindre påverkan på miljön om de är odlade i Sverige och om de är odlade utomhus istället för i växthus. Välj därför grönsaker som växer i Sverige just nu, och som håller sig länge. Rotfrukter håller sig hela vintern och är därför bra för miljön oavsett när på året man äter dem.
Hem och konsumentkunskap utgår hela tiden från de tre olika aspekterna av hållbar utveckling; Hälsa, Ekonomi och Miljö (HEM).
Det gäller såväl när vi arbetar i köket som när vi diskuterar livsmedel, måltider, konsumtion och olika uppgifter i hemmet.
Mat, gemenskap och traditioner
Den livsviktiga maten
Hem och konsumentkunskap handlar till stor del om mat och måltider. Mat är en mycket viktig del av våra liv. Inte bara för att mat är livsnödvändigt utan även för att maten väcker känslor. Från samhörigheten kring öppna eldar där forntidens människor lagade och åt det byte de fångat för dagen, till en sjurätters festmåltid på en lyxig restaurang där gästerna njuter av noggrant utvalda råvaror.
Olika mattraditioner
Ingen människa är oberörd av mat och ingen står utanför matkulturerna. Matkultur betyder traditioner och vanor som handlar om mat, om hur vi äter och vad vi äter. Hur blir man bjuden? Hur bjuder man tillbaka? Vad blir man bjuden på och hur äter man? Allt detta känns självklart när man ser på sin egen tradition men främmande när man möter andras. För den som kommer till Indien för första gången kan det kännas främmande att äta med händerna. På samma sätt roar det många japaner när någon ber om att få kniv och gaffel för att äta sushi. Den som flyttar till Sverige från ett annat land tar ofta matkulturen med sig och lagar till exempel falafel eller samosas även efter att ha bott många år i Sverige.
Mat och högtider
Att maten är betydelsefull för oss människor märks på en rad olika sätt. Allra tydligast syns det kanske om vi tittar på olika högtider. De flesta högtider, oavsett om det är religiösa högtider eller inte, firas med en viss typ av mat. Det är inte bara maten som är en viktig del av högtiden, utan även måltiden i sig och gemenskapen i att äta tillsammans. Ofta är också tillagningen av festmåltiden viktig.
Människor samlas dagar innan för att laga mat, förbereda och umgås.
Intervju: Thanksgiving – att njuta av mat och gemenskap
Katy är från Minnesota, USA. Hon har bott i Sverige i snart ett år. På frågan om vilken högtid som är viktigast för henne svarar hon utan tvekan Thanksgiving.
”Thanksgiving är ett tillfälle för min familj att samlas, njuta av god mat, få en paus från all stress i vardagen och uppskatta varandras sällskap. Under Thanksgiving kommer jag på mig själv med att fokusera på alla de saker i livet som är bra och som jag är tacksam för. Varje år ser jag fram emot att ta en paus i mitt annars så fullspäckade schema och dela en fantastisk måltid med familjen. Jag har en stor familj i Minnesota och vi brukar samlas hos min moster för att fira. Med mormor, hennes sju barn och alla tillhörande
familjemedlemmar blir vi nästan 50 personer.
Thanksgiving är en högtid där maten står i centrum. I vår familj är det tradition att laga två stora ugnsrostade kalkoner. Till kalkonerna äter vi potatismos och en särskild sås som min mormor lagar. På bordet finns också gröna bönor, tranbär och hembakat bröd. Vi brukar ha någon slags sallad. Det kan vara fruktsallad med grädde och marshmallows eller coleslaw med majonnäs. Efter att vi har ätit oss proppmätta är det
Kalkon och pumpa är två vanliga livsmedel att äta vid Thanksgiving. Pumpan kan användas till både paj och soppa. Kalkonen ugnsrostas hel.
dags för efterrätt – hemgjord paj! Vi brukar ha pumpapaj, pecannötspaj och äppelpaj. Man kan äta flera olika sorters paj på Thanksgiving men det här är de sorterna min mamma brukar baka. När vi har proppat i oss så mycket vi bara kan brukar hela familjen hamna framför tv:n där vi ser på amerikansk fotboll, skrattar och pratar. Efter några timmar fyller vi magarna en gång till med resterna från middagen.
Högtider och traditioner har alltid varit viktiga i min familj så alla
anstränger sig för att göra dem så bra som möjligt, unga som gamla. I år när jag var i Sverige saknade jag min familj extra mycket under Thanksgiving. För att ändå få den där känslan av gemenskap så fortsatte jag mammas tradition och bakade både äpple- och pumpapaj till Thanksgiving. Jag tycker det är svårt att göra egen pajdeg, men det kändes viktigt att föra traditionen vidare även i ett land där man inte firar Thanksgiving.”
Intervju: Ramadan – fastemånaden
Ammar Noori bor i Göteborg och arbetar som engelsklärare. Han har tidigare arbetat som journalist för BBC. Som korrespondent i Mellanöstern har han sett muslimernas fastemånad Ramadan firas i flera olika länder.
”Ramadan är en viktig månad för muslimer. Man fastar från soluppgång till solnedgång för att lära sig tålamod och ödmjukhet inför de som har det svårt. Under den här månaden ber man mer än vanligt och ska leva så rättfärdigt som möjligt. Men utöver det är Ramadan också en månad där människor samlas – trots att det är fastemånad – runt matborden och i köket.
Eftersom man inte äter under den tid solen är uppe blir frukosten och
kvällsmåltiden mycket centrala under den här månaden, och traditionerna ser olika ut i varje land. I till exempel Syrien är det vanligt att besöka vänner och grannar för att tillsammans tillaga och äta morgonmåltiden innan solen går upp. En morgonmåltid för en syrisk familj under Ramadan är ofta en smakfylld måltid med olika sorters grönsaker, ägg, ost och såklart te. Efter frukostmåltiden sitter man och pratar och njuter av gemenskapen
Doulma, eller vinbladsdolmar, är en vanlig rätt i Mellanöstern. De inlagda vinbladen fylls med ris och köttfärs eller grönsaker innan de ångkokas.
innan dagen tar sin början och det är dags att samlas för morgonbönen.
I Irak börjar människor förbereda Ramadan mer än en vecka i förväg.
Man köper stora lager av mat för att kunna förbereda goda och spännande måltider under fastemånaden. Här består frukosten ofta av varm linssoppa med dadlar och sesamfrön. När solen gått ner på kvällen fylls gatorna av matdoft. Då serveras doulma (fyllda
vinbladsdolmar), Aleppo kebba (en deg gjord på potatis och ris som fylls med köttfärs, persilja och russin) och kela pacha (tillagat fårhuvud).
Självklart bjuds det också på kebab.
Ramadan avslutas med en stor fest, Eid-al-fitr, eller Bajram som det kallas i vissa länder. Det är en fyra dagar lång fest då fastan bryts med festmåltider, lekar, presenter och tacksägelser.”
Intervju: Bröllopsfest
i Himalaya
Mikael Persson är resejournalist och skriver för bland annat tidningen Vagabond. På sina resor över hela världen har han upplevt många fester, högtider och riter där maten är ett centralt inslag. Här berättar han om ett besök på ett bröllop i Nepal.
För första gången i sitt 24-åriga liv bär Sangita Adhikari en röd sari med guldbrokader. Det här är hennes dag. Sangitas bröllop kommer att pågå i två dagar och festen handlar inte bara om äktenskap, utan också om mat och umgänge som svetsar samman släkter och byar.
”Världens högsta bergskedja gömmer mycket. Himalayas byar i väglöst land. Vardag utan McDonald’s och snabbköp. Nepal breder ut sig längs sluttningarna mellan Indien och Tibet. Här styrs livet av solens gång och risfältens skördar. Tillvaron är starkt präglad av festivaler och religiösa högtider. Knappast något slår ett bröllop i bergen.
Sangita vaknade tidigt på bröllopsdagen. Kvällen före hade husets kvinnor arbetat tills långt efter mörkrets inbrott, tänt eldar, suttit intill skenet från fotogenlampor och förberett maten. Några hade skivat potatisklyftor till curryblandningen tarkari. Andra skalade lök och vitlök och blandade dessa med krossade tomater och chili till den kryddiga grönsaksröran achar som ger måltidernas bas av grönsaker och kokt ris mustig smak med peppriga eftertoner.
Nu, innan dagen svept in över bergen med mjuka dimslöjor, är husets kvinnor åter på fötter. De sista förberedelserna inför festligheterna ska fixas: bambuportalen som
På tallrikar av flätade löv serveras de friterade kringlorna cel roti och en starkt kryddad ärtröra.
leder gästerna från bygatan till familjen Adhikaris lilla ockrafärgade lerhus med mörkt jordgolv. Systrar, grannar, kusiner och barn hjälps åt med maten. Skalar potatis. Skivar ingefära. Sköljer linser. Rader av kastruller har plockats fram liksom rostfria ämbar och väldiga kärl i mässing eller koppar. Sangitas brorshustru gräddar de sockriga festkringlorna cel roti över öppen eld. Samtidigt friteras de söta riskakorna anarasa medan grannkvinnor rullar bröllopsgodiset kasar till vita kulor av pressat rismjöl och saft från sockerrör.
festmaten, kommer från gårdens getter.
Under flera års tid har Sangitas far fött upp djuren för just det här tillfället, samlat in löv som foder och dagligen lett dem till vatten. På åkern bakom familjens hus slaktas tre getter.
Familjen Adhikari står i dubbel bemärkelse för maten. Riset och potatisen har växt på släktens terrassodlingar. Linser, chili och vitlök har grott på de leriga strängarna som skiljer åkerlapparna åt. Köttet, som är den verkliga
Allt går fort och är förvånansvärt odramatiskt. Böjda knivar kommer fram. För en kort stund rycker och drar muskler och senor i en huvudlös kropp. Snart sitter några av byns män böjda över kropparna, flår skinnet med hjälp av skållhett vatten, rensar bort päls och hår. Allt tas till vara. Köttbitar hackas i små bitar. Inälvor placeras för sig. Över en öppen eld glöder tre gethuvuden. Späck och kroppsvätskor skvätter under proceduren. Hundar knycker slamsor och benbitar.
Parallellt pågår bröllopsfestens gigantiska riskok. På åkern bakom huset grävs håligheter som fylls med ved. När elden falnat placeras rader av grytor över glöden. Koket puttrar sakta. Mörkgröna palmblad placeras över grytorna för att behålla värmen.
Ungefär samtidigt anländer de första gästerna. På gårdsplanen serveras snacks. Flätade lövtallrikar fylls med currydoppade potatisklyftor, friterade kringlor och kryddränkta ärtor. Klungor av män och kvinnor sitter på huk, mumsar, småpratar och dricker skållheta klunkar av ingefärsspetsat mjölkte när Sarojs bröllopsfölje anländer. Hundratalet familjemedlemmar och släktingar kommer i samlat följe från bergen. Just då träder Sangita ut ur föräldrahemmet. Hon är svept i rött och redo för ceremonin.
Bröllopsmiddagen serveras på åkerlappen bakom huset. Över hundra personer sitter snart i lotusställning. Fem braminer svepta i vita tygstycken kånkar runt på grytor och plåthinkar, slevar upp getkött, tarkari, achar och kokt ris till alla utom de riktigt ortodoxa braminerna som undviker kött och i stället serveras söt rispudding och klickar av currypotatis.
Brudgum och brud placeras på varsin plaststol. Så börjar den hinduiska prästen läsa heliga texter ur ett slitet häfte.
I Nepal äter man fort. Även på bröllop. Ris rullas till kulor mellan fingertoppar och äts med högerhanden. Köttet är mört och saftigt, curryblandningen ettrigt stark.
Festen och maten har stärkt familjens ställning i byn. Alla deras barn är nu gifta och den ekonomiska bördan av att arrangera bröllop är över. I morgon fortsätter festligheterna till Sarojs hemby på andra sidan bergen. Då blir det mer grillad get, ris och curry, men också en inhyrd bröllopsorkester med smattrande trummor och galna trumpeter.”
© Mikael Persson
Mat – en hjärtefråga
Mat är en ständig källa till diskussion. Vi möter det överallt – i tidningar, i rader av matlagningsprogram, runt bordet på arbetsplatsen eller i skolan. Mat engagerar oss och väcker frågor. Är det rätt eller fel att döda djur för att äta kött? Är kolhydrater farliga, eller är det fettet vi ska akta oss för? Varför fastar vissa människor under påsk, andra för att bli smala och ytterligare andra för att fira Ramadan?
Det är få ämnen som kan göra oss så engagerade och stundvis oerhört upprörda. Varför är det så?
Våra matvanor får vi med oss hemifrån. Vi växer upp med att äta vissa saker men låta bli andra. När vi träffar människor med andra matvanor kan det kännas som att vår personlighet ifrågasätts. När maten jag har valt att äta, och kanske älskar smaken av, upplevs av andra som motbjudande är det lätt att bli upprörd.
tar bild av vad de äter och lägger ut det på sociala medier.
Många
Matval av hälsoskäl
Det finns många människor som väljer en särskild kost för att försöka förbättra sin hälsa. Till exempel väljer vissa människor bort att äta kakor och godis för att kroppen inte ska få i sig för mycket socker och fett. Andra väljer att följa olika dieter för att hålla vikten eller gå ner i vikt. Övervikt och fetma har visat sig leda till hjärt och kärlsjukdomar och även öka risken för olika sorters cancer. Det har därför uppkommit många olika dieter för att förhindra övervikt och fetma.
Många av dessa dieter är noggrant testade och framforskade, medan andra är dåligt underbyggda och i stället för bättre hälsa kan de leda till att kroppen fungerar sämre. Det är därför viktigt att läsa på och ta reda på så mycket som möjligt innan man bestämmer sig för att följa en diet. Om man är under 18 år och alltså inte växt färdigt än ska man undvika dieter om man inte har rekommendation från en läkare. Det bästa och enklaste hälsorådet är att äta enligt tallriksmodellen.
Matval av etiska skäl
De som väljer att anpassa sin mat utifrån etiska skäl funderar över hur det man äter påverkar andra, såväl som den egna kroppen. Den som är vegetarian av etiska skäl undviker kanske att äta kött därför att man tycker att djuren plågas genom att stängas in och slaktas. Det finns också de som väljer att inte äta matvaror tillverkade i ett visst land därför att det landet har dåliga villkor för sina bönder. Man vill då protestera mot detta genom att bojkotta varor därifrån.
Att vara vegan innebär att man inte äter något som kommer från djurriket. Det kan man göra av hänsyn till djuren eller för att man är engagerad i miljö- och klimatfrågor.
Matval av religiösa skäl
Inom de flesta religioner finns det regler för vad som är bra att äta och vad man bör välja bort. Många hinduer väljer till exempel att äta vegetarisk mat som ett sätt att visa respekt för allt liv. Det är dessutom vanligt att hinduer som äter kött undviker nötkött. Kon är nämligen ett heligt djur inom hinduismen och ska inte dödas. Inom judendomen finns matregler som kallas för kosher. Det innebär bland annat att många judar inte äter fläsk – alltså griskött, men också att kött och mjölk inte får ätas tillsammans. Inom islam finns också matregler, halal, som liknar reglerna inom judendomen, bland annat att inte äta griskött och att det finns speciella regler för hur djur ska slaktas. Bland ortodoxa kristna är det vanligt att under vissa perioder fasta och inte äta några animaliska produkter utan hålla sig till en vegansk kost.
Kosher är matregler som många judar följer. För att vara säker på att maten tillagats enligt dessa regler kan det finnas särskilda restauranger som enbart serverar koshermat.
Det är långt ifrån alla som tillhör en religion som följer religionens matregler. Vissa följer några av reglerna men inte alla, andra är noggranna med att välja sådan mat som är tillåten i religionens regler. Vad vi väljer att äta eller inte äta är ett personligt val. Vi behöver inte hålla med varandra men det är viktigt att respektera andras matval och att försöka förstå anledningen till att de har gjort dessa val. På följande sidor kommer vi att möta tre personer och få en närmare inblick i deras olika matval.
Intervju: Grönsaker med varje måltid
Camila Rivera är bosatt i Melbourne där hon studerar social förändring och utveckling på universitetet.
Hon är operasångerska och har även arbetat som musiklärare i Sverige.
För Camila är det viktigt att äta hälsosamt och ta hand om kroppen på ett bra sätt.
– För mig är själva grundtanken att man har ansvar för sin egen kropp, säger Camila. Hur man behandlar den egna kroppen påverkar även världen omkring oss. Om jag äter mat som innehåller mycket kemikalier och tillsatser så mår kroppen inte bra. Och när dessa kemikalier släpps ut i naturen mår inte heller naturen bra. I Sverige syns det inte så tydligt hur det vi äter påverkar miljön. I många andra länder ser man en omfattande miljöförstörelse som till stor del
beror på vår matproduktion.
Camila berättar att hon har valt att bara äta ekologisk mat, eftersom hon då känner sig säker på att man inte har använt några gifter eller kemikalier under produktionen.
– Att hitta ekologisk mat kan vara svårt, även om utbudet i affärer i Sverige är ganska bra, säger Camila. Men när man ska gå ut och äta är det svårare för Camila att veta vilka produkter som används. Därför lagar hon nästan all mat själv. Camila har
valt att äta en liten mängd vete.
Hon upplever att för mycket vete i maten gör magen dålig och påverkar hennes prestationer under träning.
För att få i sig kolhydrater äter hon i stället grova mjölsorter som råg och spelt. Och mycket grönsaker.
– Jag äter grönsaker till alla dagens måltider, berättar Camila. Och då menar jag inte en liten gurkbit utan största delen av min tallrik består av grönsaker. Till frukost kan jag till exempel äta en omelett med
spenat, tomater och svamp. Jag tränar också mycket och då är det viktigt att äta bra. Mina absoluta favoritlivsmedel är vitkål, broccoli, fikon och entrecote. Det är många som börjar dricka proteinshakes och liknande när de tränar. Jag tror det är viktigare att laga mat från grunden. Det är bara om du tränar på elitnivå som du möjligtvis behöver lägga till den extra näringen som en proteinshake ger.
Camila äter inte så mycket vete. I stället är hon noga med att äta stora mängder grönsaker och rotfrukter för att få i sig långsamma kolhydrater.
– Att äta vegankost är ett viktigt val för mig, säger Johanna. Det innebär att jag bara äter vegetabiliska livsmedel och avstår från både kött och andra animaliska produkter, alltså mat som är gjort av djur på något sätt. När jag dricker mjölk, äter yoghurt, ost eller grädde är den gjord på vegetabiliska oljor, havre eller sojabönor i stället för mjölk och mejeriprodukter. Alltså – inget kött, inga mjölkprodukter och inga ägg, men en massa annat härligt.
Johanna berättar att hon varit vegetarian lite av och till sedan högstadiet, men blev vegan när hon var i tjugoårsåldern. Hon förklarar att hennes beslut beror på flera olika saker. En viktig del är hur djurhållningen i världen
Intervju: Vegankost – ett av mina bästa beslut
Johanna Ritscher kommer från Uppsala och arbetar som DJ och konstnär. Hennes yrke har tagit henne till många olika platser i världen, däribland Nairobi, New York, London och Rio de Janeiro. Johanna är idag bosatt i Malmö och har varit vegan i över tio år.
ser ut. För Johanna är det viktigt att djur behandlas väl och inte lever instängda under dåliga förhållanden för att sedan bli mat åt oss människor. Men hennes beslut handlar också om miljö.
– Mycket av livsmedelstillverkningen idag är väldigt skadlig för både de som odlar och för miljön, anser Johanna. Särskilt när det gäller kött och produktionen kring köttindustrin. Genom att äta vegankost lever jag mer i samklang med omgivningen och bidrar inte till att djur eller människor lider.
I Johannas dagliga kost är tofu en viktig ingrediens. Det är en sorts färskost gjord på sojabönor. Många av de veganska alternativen till
ost, korv eller glass är gjorda av tofu. Tofun kan även marineras och stekas eller ugnsbakas. Johanna hämtar mycket inspiration från det asiatiska köket där tofu är en vanlig ingrediens.
Tofu innehåller mycket protein och fungerar bra att skära i skivor, marinera och steka. Tofu är tillsammans med bönor, linser och nötter viktiga proteinkällor för en vegan.
– Det veganska köket består även av andra baljväxter som alla har sin speciella funktion för mig, berättar Johanna. Kikärter lagar jag hummus och falafel av. Stora vita bönor har jag gärna i tomatsåsen till pastan. Kidneybönor strör jag över pizzan de sista tre minuterna i ugnen och svarta bönor har jag till det mesta – i sallader och till spenaten. Det som kan vara svårt med många bönor och linser är att de inte är riktigt fullvärdiga på protein, med
undantag för sojabönor. För att få i sig ordentligt med protein brukar Johanna ha en näve valnötter, pumpafrön eller någon annan sorts nöt till maten.
– För mig är det superlätt att vara vegan, avslutar Johanna. Men det är klart, efter tolv år har jag ju fått lite rutin på det. Sen behöver du ju faktiskt inte göra allt eller inget. Jag har flera vänner runt omkring mig som främst äter vegansk mat men även mjölkprodukter någon gång ibland. Jag har aldrig själv känt att det varit en uppoffring för mig att vara vegan, utan snarare att det är ett av de bästa besluten jag tagit.
Intervju: Mat som påverkar både kropp och själ
Ashar Khan är tvåbarnsfar och är bosatt i Göteborg. Han berättar om sitt val att som muslim hålla sig till en halalkost. Halal betyder ”det som är tillåtet eller det som är bra” som motsats till haram ”inte bra, inte tillåtet”.
– Jag har växt upp med att följa Koranens regler för vad som är halal, berättar Ashar. Mina föräldrar kommer från Indien och Pakistan och när de kom till Sverige på 70-talet var det inte så lätt att få tag på halalkött. Jag minns att när jag var liten brukade min pappa åka till Danmark för att köpa halalslaktat kött. Idag har det blivit mycket enklare att få tag på halal i Sverige, även i vanliga livsmedelsaffärer.
För Ashar är grundtanken med att äta halal att det du äter påverkar både din kropp och ditt andliga välmående.
– Enligt islam ska man inte äta fläskkött om man kan undvika det, säger Ashar. Dessutom ska det kött man äter slaktas enligt vissa regler. De viktigaste reglerna handlar om att visa respekt för djuret. Djuren ska behandlas väl när de föds upp och också när de ska slaktas. Till exempel ska djur som halalslaktas inte behöva se andra djur slaktas. Innan slakt välsignas djuret och direkt efter slakten ska det tömmas på blod.
Det är inte alla muslimer som äter halal och för Ashar betyder det inte att man inte är troende. Han
Många muslimer undviker att äta fläskkött. Det finns också vissa regler vid slakt av djur för att de ska ses som halal, alltså som mat som är godkänd enligt de religiösa reglerna.
åt halalkost under sin uppväxt men valde under gymnasietiden att inte följa de reglerna. Som vuxen har han gått tillbaka till halalkost.
– Halal är enligt mig en föreskrift
från Gud om vad som är bra för dig att äta, säger Ashar. När det finns så mycket andra alternativ är det inte en särskilt stor uppoffring att avstå från några saker. Det handlar om självdisciplin och att försöka leva så bra som möjligt. Sedan gäller de här reglerna olika i olika situationer. I nödfall är det enligt Koranen inte fel att äta fläskkött.
köps med pengar som man fått på ett ohederligt sätt. Vad och i vilken mängd man äter påverkar också både kropp och själ.
Ashar berättar också att det finns en djupare filosofi kring mat inom islam. Han säger att om man äter i gott sällskap har maten en mer positiv inverkan. På samma sätt har mat en negativ inverkan om den
– Profeten förespråkar måttlighet, säger Ashar. Vi ska inte frossa eller äta enorma mängder kött. Mat som framställs naturligt, är i säsong och inte har tillsatser i sig påverkar dig positivt. Tankarna om hur man ska äta på rätt sätt är många, och tolkas på olika sätt. För mig är det viktigt att poängtera att det handlar om ditt eget val. Det finns inget som säger att du inte kan vara muslim för att du äter fläskkött eller dricker alkohol, eller som säger att någon som äter halal automatiskt är en god muslim. Du väljer själv utifrån din relation till Gud hur du vill leva.
Är köket fortfarande hemmets
viktigaste rum?
Vi lägger mindre tid på att laga mat nu jämfört med hur vi gjorde tidigare.
Världen över är det en viktig symbol för samarbete att dela en måltid, och i många hem i världen är det köket som är husets viktigaste rum. Det är en vanlig samlingspunkt för familjen. I köket lagas mat, men det är även en plats där människor samtalar, fattar viktiga beslut och umgås. Så har det i alla fall varit tidigare. Idag ser vi i många länder att måltidens gemenskap bryts upp och ersätts av enskilda människor som äter på vägen till eller från skola, jobb och fritidsaktiviteter. Kanske kommer köket att förlora sin betydelse och maten blir något vi slänger i oss för att kroppen ska fortsätta fungera?
Det är inte bara var vi äter våra måltider som håller på att förändras, man kan även se att tiden vi lägger på att laga mat minskar. Vi spenderar allt mindre tid med matlagning och köper alltmer snabbmat eller färdigmat. När vi väl lagar mat använder vi oss alltmer av varor som går snabbt att tillaga, eller som redan är delvis tillagade och bara behöver värmas.
Det finns både fördelar och nackdelar
Denna förändring kan ses på olika sätt. Det kan ses som en positiv utveckling att vi lämnar över matlagningen till dem som är experter, kockar på restauranger och inom matindustrin. På så vis slipper vi spendera en massa tid på att laga mat och kan i stället göra annat.
Det kan också ses som något negativt att vi lagar mindre mat i det egna hemmet. En stor nackdel är att processad mat (snabbmat) oftast är mer näringsfattig. Men det är också en fråga om vår självständighet. Om vi inte kan laga mat är vi beroende av andra människor för vår överlevnad. Den som inte kan laga sin egen mat måste köpa maten, oavsett vad den kostar och hur den är producerad.
Planera, hantera och värdera
Att läsa hem och konsumentkunskap ska ge dig som elev många olika kunskaper. De tre viktigaste förmågorna du kommer att möta och träna på är att planera, hantera och värdera.
Planera – smarta val i hemmet
Att klara sig själv i sitt eget hem handlar inte bara om att kunna följa ett recept eller koka en god sås. Det är också viktigt att kunna planera och välja på ett smart sätt.
Planera innebär att ta hänsyn till tid och resurser på ett så klokt sätt som möjligt.
Genom att utveckla kunskaper om att planera kan du på ett mer effektivt sätt göra allt som behövs i ett hem. Att göra saker i en genomtänkt ordning när du till exempel lagar mat, eller planera egna recept och måltider, är en viktig förmåga för framtiden.
Hantera
– utveckla kunskap om mat och matlagning
Att ställa fram en rykande varm, väldoftande måltid på bordet ger en hemtrevlig känsla. Att dessutom veta att du själv har tillagat det som serveras ger en alldeles särskild glädje. Det är nödvändigt att äta, men att laga mat skapar både självförtroende och självständighet.
I arbetet med matlagning kommer du att träna på olika metoder för matlagning. Du kommer också att lära dig att använda rätt mått och mängder, att arbeta på ett hygieniskt sätt, att följa olika typer av recept och mycket mer.
Värdera – hur mina val påverkar omvärlden
Alla de val vi gör, i köket och i livet, påverkar. De påverkar oss som individer, de människor som står oss nära men även samhället i stort. Det handlar om att välja måltid, liksom att kunna välja mellan alla de miljontals recept som finns. Bara att välja recept och gå och handla ingredienser till en måltid leder in i en djungel av val.
I Hem och konsumentkunskap tränar vi på att göra välgrundade val utifrån de olika aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Detta hjälper oss att bli självständiga i vår egen vardag. När vi kan värdera våra val och handlingar blir vi aktiva deltagare. Istället för att glida med strömmen och låta omvärlden välja åt oss kan vi styra vår vardag och påverka vår omvärld.
handla mat är att göra ett val utifrån aspekterna hälsa, ekonomi och miljö.
Att
Viktiga ord och begrepp
Det finns många ord och begrepp som du kommer att stöta på i den här boken, som kan vara svåra att förstå. Till din hjälp finns här en begreppslista med ord och uttryck som kan vara bra att känna till ungefär vad de betyder. En liten ordlista till hem och konsumentkunskap helt enkelt. Det kommer såklart att dyka upp fler ord, men de hör ihop mer med varje kapitel och förklaras där.
Begreppslista
• Aromer eller aromämnen – kemiska ämnen som ger eller förstärker smak av till exempel frukt och bär.
• Baka – att tillaga bröd, kakor och bullar med hjälp av en ugn.
• Bakterier – små organismer som finns överallt. Vissa är bra för kroppen, andra gör oss sjuka.
• Ekologiskt – utan konstgödsel eller kemiskt framställda bekämpningsmedel. Till exempel ska foder till djuren helst odlas på den egna gården och djuren vara utomhus så mycket som möjligt.
• Färdigmat/helfabrikat – en maträtt som säljs färdigtillagad och förpackad. Den behöver eventuellt värmas innan du äter den.
• Greenwashing – när ett företag medvetet framhäver egna, och ofta mindre, miljöinsatser för att ”tvätta bort” andra egenskaper hos produkten som påverkar miljön på ett negativt sätt.
• Halvfabrikat – livsmedel som har förberetts för att kunna tillagas snabbt, till exempel pulversås eller fiskpinnar.
• Hushåll – ett hushåll är de personer som bor tillsammans och delar på ekonomi och uppgifter i hemmet.
• Hushålla – innebär att man använder sina resurser så smart som möjligt, att man försöker få det man har att räcka länge.
• Hygien – här menas att vi tvättar/rengör oss själva och vår omgivning så att inte farliga bakterier ska spridas.
• Hållbar – när något ska hålla, det vill säga inte gå sönder om det tappas; vara hållbart, det vill säga håller länge vid förvaring. I hållbar utveckling handlar det om att vi som lever nu inte ska förstöra för kommande generationer.
• Ingrediens – betyder beståndsdel. Med det menas de olika livsmedel som tillsammans blir ett recept.
• Kompostera – när man lägger matrester, skal och liknande i en kompost så att det bryts ner och blir till jord.
• Konsumtion/konsument/konsumera – konsumtion är att köpa och använda upp olika varor eller tjänster. När vi går och handlar i affären så konsumerar vi. Vi kallas då för konsumenter.
• Källsortera – att sortera avfall i olika material så att de kan återvinnas.
• Levnadsvanor – de vanor vi har i våra liv, till exempel våra matvanor, hur vi brukar motionera eller sova.
• Livsstil – våra vanor och värderingar, hur vi vill leva och vad vi tycker är viktigt.
• Livsmedel – alla råvaror och produkter som kan ätas av människor. Vissa livsmedel kan man äta direkt, som frukt. Andra måste tillagas och förberedas.
• Maträtt – olika livsmedel som tillagats och blandats samman för att bli till en helhet. En maträtt är slutprodukten som ligger på tallriken och som vi äter.
• Måltid – de olika tillfällen på dagen som vi äter, till exempel frukost, lunch och middag. En måltid är själva situationen då vi sitter ner och äter en eller flera maträtter.
• Natriumglutamat – används som smakförstärkare i livsmedel, ofta för att dölja att dyrare råvaror tagits bort.
• Näringsämne – de ämnen som vår mat består av och som kroppen behöver få i sig för att växa och utvecklas.
• Närodlat/närproducerat – om varan är odlad eller producerad nära där du gör dina inköp. Det säger ingenting om kvaliteten eller hur råvaran är odlad eller producerad, om den är miljövänlig eller inte.
• Prisvärt – du får mycket kvalitet för pengarna. Kvalitet är olika krav som du ställer på en vara.
• Processad mat – mat som har bearbetats industriellt genom att värmas upp, kylas ner, malas, eller där andra ämnen har tillsatts. Några exempel är konserver, glass, bröd och ost.
• Produkt – en vara/sak som vi kan köpa.
• Produktion – själva tillverkningen av olika varor/produkter.
• Resurshushållning – att utnyttja det vi har, våra resurser, på bästa sätt. Att inte slösa på något utan försöka hitta sätt att få alla resurser att räcka så länge som möjligt.
• Råvara – ätbara produkter som inte har förädlats eller förändrats utan är i sin naturliga form. Tomat är en råvara, men inte krossade tomater.
• Snabbmat – mat som serveras på restauranger som har specialiserat sig på att maten ska gå snabbt att laga och kunna ätas snabbt, helst utan att sitta ner eller att använda bestick, till exempel pizza, hamburgare, kebab.
• Ultraprocessad mat – mat som har processats, ofta förändrats kemiskt i flera steg, och därefter satts samman till matliknande produkter. Salt, socker och färgämnen läggs ofta till.
• Tillaga – att förbereda olika livsmedel, oftast genom att värma upp dem, så att de blir godare och lättare att äta.
• Återanvända – att hitta nya sätt att använda varor så att de får en längre livslängd, till exempel att återanvända gamla jeans genom att sy om dem till en kjol.
• Återvinna – att använda material från olika produkter för att kunna skapa nya produkter av det gamla.
A allergi 179 allmänna reklamationsnämnden 144 amortering 128 animaliska livsmedel 163 ansa 102 avtal 131
B
bakpulver 110 bakterier 43 baljväxter 74 bank-id 136 betalningsanmärkning 133
biologiska mångfalden 206 bladgrönsaker 72 blodsocker 184 bottenredning 110 bryna 106 budget 127 buffertsparande 128 burhöns 87 byta lampa 221 byta säkring 220 bytesrätt 140 bär 75
bäst före-datum 44
C celiaki 181
D diabetes 184 diabetes typ 1 184 diabetes typ 2 185 distanshandelslagen 142
Register
E
e-handelslagen 140
ekologiskt 206 ekologiskt hållbar utveckling 11 ekonomi 10
ekonomiskt hållbar utveckling 10 ekosystem 90 energi 52 energianvändning 208 enkelomättade fetter 166
F fett 165 fil 80 finhacka 103 fisk 88 fleromättade fetter 167 frigående höns 87 fritera 109
frukost 57 frukt 75 fruktgrönsaker 73 frukt och bär 75 fräsa 106 fullkornsmjöl 65 fågel 87 färdigmat 33 försäkringar 130 förvaring av mat 44
G
garanti 142 GI, glykemiskt index 185 gluten 65 glutenintolerans 181 gratinera 108 griskött 83
grädda 108 grädde 79 grönsaker 55 H hacka 103 halal 23 halvfabrikat 33 havre 65 helfabrikat 33 hemarbete 219 hemförsäkring 130 hushållsarbete 219 hygien 33 hållbar utveckling 8
I inkasso 132 inkomst 126 insulin 184
J jämförpris 150 jämställdhet 219 järn 72 jäsmedel 110 jäst 111 K klimatpyramid 199 klädkonsumtion 210 klädproduktion 210 koka 104 kolhydrater 163 konsumentinformation 119
konsumentköplagen 141 konsumentmakt 230 konsumentrådgivare 144 konsumenttjänstlagen 143
konsumentverket 144 konsumtion 34
korn 65
kostfibrer 65
KRAV 92 kredit 135
kronofogden 132
kålväxter 72
kött 82
kött, fisk och ägg 82
köttkonsumtion 86
könsroller 120
L
laktosfria produkter 181
laktosintolerans 180 livsmedelsgrupper 54 livsmedelsmärkningar 63
lunch 58 lån 128 lök 70 M majs 67 margarin 78 marinera 108
marknadsföring 119 matfett 76
matkultur 12 matproduktion 203 matsvinn 194 matvanor 21 matvete 177 medveten konsumtion 118
mejeriprodukter 79 metoder 101 middag 58
miljöproblem 191
mineralämnen 73 mineraler 52 mjölk 79 mjölkallergi 180 morot 70 motion 158 målsparande 128 mättade fetter 166 mättade fettsyror 77
N
nyckelhålsmärkning 91 näringsämnen 52 nötallergi 179 nötdjur 82
O
odlad fisk 90 olja 77
omega-3 89, 167 omega-6 167 omättade fettsyror 78
P
palmolja 77 panering 108 potatis 68
processad mat 35 protein 56
Q quinoa 181
R redning 109 reklam 119 reklamation 141 reklamombudsmannen 121 rensa 102 resursslöseri 194 ris 66 råg 65 råvaror 63 råvaruguide 63 ränta 128 rött kött 82
S salmonella 43 second hand 212 selen 88 sjuda 105 sjukdomar 161
skala 102 skaldjur 88 skölja 101 smör 76 socialt hållbar utveckling 9 sockerarter 164 spannmålsprodukter 64 steka 106 strimla 103
styckningsdetaljer 86 städning 208 stärkelse 52 svensk mat 192 swish 136 säsong 149 säsongsguide 204
T
tallriksmodellen 9, 52 tidsplanering 40 toppredning 110 transfett 78 trikiner 86 tvätt 212 tvättsymboler 216 tärna 103, 104
U utgifter 126
V vatten 172 vegetabiliska livsmedel 163 vete 65 vitamin 170 vitt kött 82 växthus 202 växthusgaser 194 Y yoghurt 80
Å
ångerrätt 142
Ä
ägg 87 äggallergi 180 Ö
öppet köp 140
Bildförteckning
Alexanderstock23/Shutterstock 6
Thomas Barwick/Digital Vision/Getty Images 12
Maskot/TT 13
Privat bild 14
Uffe Rennéus/Mary Square Images 15
Privat bild 16
Mikael Person 18, 19
Dan Peled/Epa/TT 22
Lisa-Lisa/Shutterstock 23
Privat bild 24, 26
Lina Eriksson/Stockfood/TT 27
Privat bild 28
Anders Hansson/TT 29
Maskot/Getty Images 30
Martin of Sweden/Shutterstock 32 (1)
Astrakan Images/Images Source/Getty Images 32 (2)
Pontus Orre/Aftonbladet/TT 38
Phia Bergdahl/Scandinav/TT 48
Maskot/Getty Images 49
Uffe Rennéus/Mary Square Images 53
Jan Ohrstrom/Shutterstock 55
Beatrice Lundborg/DN/TT 58
Pablo Blazquez Dominguez/Getty Images 59 (2)
Trons/TT 69
Efired/Shutterstock 80
Joanna Karlsson 84
Claudio Bresciani/TT 85
asc-aqua.org 90
Livsmedelsverket 91 (1)
Svenska Celiakiförbundet 91 (2)
svenskt sigill 91 (3)
KRAV 92 (1)
European Commission Agricultural and Rural development 92 (2)
Fairtrade 92 (3)
Marine Stewardship Council 93 (1)
asc-aqua.org 93 (2)
Maskot/TT 98
Maskot/Getty Images 99, 100
Gaetan Bally/Keystone/TT 101 (1)
Gary Burchell/Digital Vision/Getty Images 101 (2)
Uffe Rennéus/Mary Square Images 102 (1)
Janerik Henriksson/TT 102 (3)
Uffe Rennéus/Mary Square Images 103 (1), 104 (1)
Trons/TT 107 (1)
Janerik Henriksson/TT 108
Fredrik Funck/DN/ TT 109
Mona Sandberg/TT 111
Jeppe Gustafsson/Shutterstock 116
Tomas Oneborg/SvD/TT 117
BalkansCat/Shutterstock 119
Bradley Collyer/PA Wire/PA Images/TT 120
Johanna Dahlin/Sveriges kvinnolobby 121
Linda Axelsson/Sydsvenskan/TT 124
Maskot/Getty Images 126
Jessica Gow/TT 127, 129 (1)
Jens Lindström/Skandinav/TT 129 (2)
Jeppe Gustafsson/Shutterstock 131
Roland Magnusson/Shutterstock 132
Adam Höglund/Shutterstock 134
Caisa Rasmussen/TT 135
Postmodern Studio/Shutterstock 136
Maskot/Getty Images 140
Maja Suslin/TT 141
Jessica Gow/TT 142 (2)
Janerik Henriksson/TT 144
Jeppe Gustafsson/Shutterstock 146
Magnus Hallgren/DN/TT 148
Lennart Nygren/TT 150
Jeppe Gustafsson/TT 151
Jeppe Gustafsson/Shutterstock 152
Woodan/Shutterstock 154
Sandra Qvist/DN/TT 156 (1)
Plattform/Johner RF/Getty Images 157
Maskot/Getty Images 159
Sören Andersson/TT 164
Andrew Scrivani/NY Times/ TT 165, 170
Hans Christiansson/Shutterstock 172
Livsmedelsverket 174 (1)
Shutterstock 174 (2)
Privat bild 175 (1)
Uffe Rennéus/Mary Square Images 177
Claudio Bresciani/TT 181
Privat Bild 182
Andreas Bardell/Aftonbladet/TT 184
Anders Nilsson/Shutterstock 193
Beachmite Photography/Moment/Getty Images 195
Robert Karlsson/Moment Open/Getty Images 198
Jeppe Gustafsson/Shutterstock 206
Maskot/Digital Vision/Getty Images 207
Naturskyddsföreningen 210 (1)
Svanen 210 (2)
Maj-Britt Rehnström/TT 212
Martin Ruetschi/Keystone/TT 213 (1)
SVT/TT 218
Magnus Jönsson/Expressen/TT 224
Pontus Lundahl/TT 225
Övriga fotografier: Shutterstock
Omslag: Natakorn Ruangrit/Shutterstock
ISBN 978-91-47-15837-9
© 2025 Lisa-Linnea Flising och Liber AB. Text- och datautvinning är ej tillåten.
Förläggare: Anna Karlberg
Redaktör: Birgitta Fröberg
Formgivare: Lotta Rennéus
Bildredaktör: Mikael Myrnerts
Illustratör: Johnny Dyrander
Projektledare: Theres Lagerlöf
Produktionsledare: Maria Tholander
Granskare: Maria Feldt
Andra upplagan 1
Repro: Integra Software Services
Tryck: People Printing, Kina 2025
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.
Intrång i upphovsrättshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 64 Stockholm www.liber.se/kundservice www.liber.se
Hem- och konsumentkunskap är ett ämne som tar sin utgångspunkt i vardagen – i hemmet, i rutiner och i livets praktiska val. Denna grundbok ger eleverna kunskap och verktyg för att förstå hur individuella val påverkar såväl den egna hälsan och ekonomin som samhället i stort och den globala miljön.
Boken utgår från kursplanen och är systematiskt uppbyggd utifrån ämnets tre kunskapsområden:
Mat och matlagning
Privatekonomi och konsumtion
Levnadsvanor
Genomgående används HEM-perspektivet (Hälsa, Ekonomi, Miljö) som en analytisk modell för att synliggöra konsekvenser av vardagliga beslut. Hållbar utveckling och resurshushållning fungerar som en röd tråd genom materialet och ger eleverna förutsättningar att leva och agera i ett modernt hushåll, med framtiden i åtanke.
