9789144128405

TEXTIL som

pedagogiskt redskap – för lärande i förskolan, förskoleklass och skolans tidiga år

Susanne Björkdahl Gerd Eldholm

Denna titel har tidigare givits ut av Susanne Björkdahl Ordell och utges från och med andra upplagan av Studentlitteratur AB. Omslagsbild: Detalj av lapptäcke av barn i Räkna med Textilprojektet.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40138 ISBN 978-91-44-12840-5 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2018 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Illustrationer: Kerstin Hagstrand Velicu Omslagslayout: Carina Blomdell Omslagsbild: Susanne Björkdahl Printed by Dimograf, Poland 2018

3

INNEHÅLL

Förord 5 1 TEXTIL SOM PEDAGOGISKT REDSKAP 7

Räkna med textil 8 Textil som redskap för lärande 10 Analys av barnens kunskaper 10 Dokumentation 12 Estetiska lärprocesser 13 Slöjdcirkuspedagogik 13 Lärarutbildning, lärande genom textil 16 Är slöjd ett riktigt ämne? 17 Praktikgrundad kunskap 18 Reggio Emilias filosofi 19 Tematiskt arbete i förskoleklass 20 Textil grafitti – gerillaslöjd 21 När barn lär av varandra 21 Analysschema i matematik 22 Att analysera språkutveckling 24 Sammanfattning 25 2 TOVNING 27

Introduktion 27 Traditionell tovning 30 Nåltovning 34 Uppföljning 35 Grundläggande begrepp, problemlösning och kreativitet 35

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

3 TEXTILTRYCK 37

Fritt textiltryck 37 Uppföljning 42 Grundläggande begrepp, problemlösning och kreativitet 42 Schablontryck 43 Stämpeltryck 45 Tema kroppen 46 Uppföljning 47 Grundläggande begrepp, problemlösning och kreativitet 48 Språkstimulans 49 4 LAPPTÄCKE 51

Historisk tillbakablick – nutid 51 Erfarenheter från projekttiden 52 Lapptäcksteknik 54 Uppföljning 56 Lapptäckstavlor 57 Uppföljning 60 Grundläggande begrepp, problemlösning och kreativitet 62

4

I nne h å l l

5 VÄVNING 63

Vävningens historia 63 Vävnader i Tutankhamuns gravkammare 64 Hagenvävarna 65 Svenljungabarnen väver 65 Bildväv 67 Uppföljning 69 Grundläggande begrepp, problemlösning och kreativitet 70 Vävning i golvvävstol 71 Sammanfattning 75

7 BAND OCH SNODDAR 91

Band och snoddar i Kenya 93 Tvinnad snodd 95 Påtad snodd 96 Garnboll 98 Flätor 99 Knutna band 101 Uppföljning 103 Grundläggande begrepp, problemlösning och kreativitet 104 8 AVSLUTANDE KOMMENTAR 105

6 BRODERI 79

Sykort 82 Kortlåda 84 Fritt broderi 86 Bundet broderi 88 Uppföljning 89 Grundläggande begrepp, problemlösning och kreativitet 90

Referenser 109

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

TEXTIL SOM PEDAGOGISKT REDSKAP Hur kan man använda textil som pedagogiskt redskap? På vilket sätt kan man stimulera barns lärande genom olika ­textila tekniker? Textil i form av olika tekniker och material men också som en del i längre teman. Frågor kring detta har inspirerat oss i vårt arbete i förskolan och skolan under många år. I projektet ”Räkna med textil”, har vi använt textil både som en aktivitet i sig men också som redskap med fokus främst på att stimulera barns tänkande kring matematisk problemlösning men även på den tidiga skriv- och läsinlärningen.

Detta inledande kapitel ger en bakgrund till hur man kan arbeta med textil samtidigt som barnen lär sig grundläggande kunskaper och färdigheter i områdena matematik och språk. Vi vill dela med oss av alla de positiva erfarenheter vi haft under årens lopp. Vi har sett att det fungerar att väva samman teoretisk och praktisk förståelse och att barnen då tillägnar sig olika typer av kunskap såsom fakta, färdighet, förtrogenhet och förståelse. Men det är framför allt förståelse för vad de håller på med som varit i fokus, både i våra olika projekt och i denna bok. En förståelse som har sin grund i att man prövar att göra saker, där färdighet och förtrogenhet tillika med fakta är grunden, men om inte förståelsen finns för vad man gör, så är de andra kunskaperna utan förankring och glöms fort bort.

De följande kapitlen är uppdelade efter olika tekniker.

Kerstin Hagstrand Velicu har gjort de tecknade illustrationerna som följer de praktiska instruktionerna för att förtydliga genomförandet, de konkreta handgreppen. © F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

KAPITEL

1

Kapitlen har en gemensam struktur, de börjar med en introduktion, där tekniken ges en historisk förankring följd av en kort beskrivning av hur vi har arbetat i barngrupp. Därefter följer det praktiska arbetet uppdelat på följande rubrikerna: ”Förberedelser” och ”Material och redskap” samt ”Genomförande”. Kapitlen avslutas med ”Uppföljning” och ”Grundläggande begrepp, problemlösning och kreativitet” där betydelsen av att diskutera med barnen vad de lärt sig av en aktivitet är avgörande för att de ska förstå vad de faktiskt har lärt sig.

Vi rekommenderar att ni som pedagoger först prövar själva i lugn och ro. Det finns inget bättre sätt att förbereda sig för att kunna förutse hur själva aktiviteten kommer att falla ut i arbetet med barnen och då finns också ett gyllene tillfälle att fundera över vilka områden inom matematik och språk som kan knytas till det praktiska arbetet, antingen direkt eller i en diskussion efteråt med barnen.

Varför det blev textil har sin grund i att vi båda arbetat i Borås och Sjuhäradsbygden. Gerd Eldholm i Svenljunga som lärare i förskolan och skolan och på senare år även på lärarutbildningen Högskolan i Borås, och Susanne Björkdahl som lärare och forskare vid Institutionen för pedagogik och lärarutbildningen vid samma högskola.

Borås var tidigare Sveriges centrum för tillverkning av textil och även om den storhetstiden är över så förknippas Borås fortfarande med textil.

I mötet med lärare i förskola och skola, när vi i olika sammanhang presenterat projektet, har vi ofta fått frågan om det finns någon bok som man kan utgå från om vill

8

1 Te x til so m p e dag o g is k t r ed s k ap

arbeta på det sätt som vi gjort. Projektet är rapporterat i form av artiklar och vetenskapliga rapporter men vi insåg att det saknades en handbok som konkret visade hur man lägger upp aktiviteter och teman som kopplar samman textil och grundläggande språk- och matematikinlärning.

Det finns många handböcker inom textil, men kopplingen till vad dessa tekniker kan användas till sett ur ett pedagogiskt perspektiv har inte funnits. Böckerna är skrivna för vuxna och därför ofta på en avancerad nivå. Vi ville visa att man kan arbeta med olika textila tekniker på ett enklare och mer lekfullt sätt. Vi har försökt att hålla oss till grundläggande handgrepp vilka ska ge inspiration till att våga pröva. Vi hoppas att denna bok kan bli användbar och inspirerande för de lärare som insett vikten av att kunna konkretisera grundläggande principer inom matematik och att stimulera barns språk som kommunikationsmedel. Och att göra det i en miljö som också stimulerar lärandet av estetiska värden.

Denna bok bygger på erfarenheter från ytterligare två delar, dels ett projekt initierat av Hemslöjden i Sverige, Slöjdcirkus, dels en inriktning på lärarutbildningen vid Högskolan i Borås, Lärande genom textil. Dessa tre delar har alla haft betydelse för hur vi definierar en god miljö för lärande. Med en god lärandemiljö avser vi allt som möjliggör en genuin lärandesituation.

Från detta första försök med stöd av högskolan, formulerades en ansökan till Skolverket om medel för ett utvecklingsprojekt kallat ”Textila tekniker som ett verktyg för att lösa problem”. Det hade blivit uppenbart för oss att vi inte skulle få några medel så länge det bara handlade om textil, men när vi nu visade att man kunde arbete med matematisk-logisk problemlösning samtidigt, fick vi medel. Några år senare fick vi ytterligare projektmedel av Utbildningsdepartementet, under rubriken ”Kultur i skolan”. Projektet kallades då ”Räkna med textil”.

Räkna med textil Vi kom, som tidigare nämnts, att välja textil därför att Högskolan i Borås finns i Sveriges textildistrikt. Det finns rika textila traditioner som alltför sällan ger något avtryck i den pedagogiska verksamheten, vare sig i förskolan eller i skolan. En av författarna, Susanne Björkdahls första uppdrag som nyanställd vid Institutionen för pedagogik, Högskolan i Borås, var att utveckla den textila verksamheten i förskolan. Fyra olika förskolor engagerades i ett projekt där främst den skapande aspekten fokuserades, året var 1996. Hur skulle man kunna utveckla de ofta mycket traditionella textila teknikerna i förskolan till något som mer utmanade barnens fantasi och kreativitet?

Vävning som innebär att väva en bild kräver grundläggande kunskaper i vävning, matematik samt färg och form.

© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

1 Tex til som pedagogisk t redsk ap

Vi hade under en lång följd av år försökt hitta sätt att ge barn möjlighet att uttrycka sig med hjälp av fria textila tekniker. Tyngdpunkten låg från början på fritt skapande och att förnya den textila verksamhet som fanns ute på förskolorna. I vårt sista projekt låg tyngdpunkten på hur man kunde kombinera textil och matematik och då följde vi också en förskoleklass in i skolan.

Projektet ”Räkna med textil” visade hur man kunde arbeta med barns lärande i mötet mellan praktiskt arbete och teoretisk förståelse. Utgångspunkten var hur man genom att kombinera två skenbart väsensfrämmande områden som textil och matematik kunde träna barns kreativa och problemlösande förmåga. Projektet var förlagt till Svenljunga. Gerd Eldholm var ansvarig för genomförandet i förskoleklasserna och hon följde också en och samma barngrupp upp till årskurs 3 i skolan. Gerd har utöver sin förskollärarutbildning också en lärarutbildning för årskurs 1–7. I de olika projekten har vi arbetat med varierande textila tekniker, dels helt fritt, dels i mer bundna former där den textila traditionen har sin plats.

De tekniker som prövats är textiltryck, både fritt och i form av schablontryck i silkscreenram, fritt broderi, men även korsstygn utifrån barnens egna mönster, bildvävning i ram, lapptäckssömnad och annan sömnad som kassar och kuddar, vilket innebär att man syr på maskin, färgning med växtfärger och syntetiska färgämnen samt tovning. I det senaste projektet fick barnen också prova på att väva i en stor vävstol.

Gerd Eldholm avsatte en dag i veckan för projektet.

Om inte alla barn hann färdigt utnyttjade Gerd lediga stunder under veckan. Vissa perioder på året kunde vara mer intensiva då något större arbete skulle utföras.

Det är viktigt att avsätta tillräckligt med tid för textila aktiviteter. Det är ofta långsamma tekniker som ibland kräver flera dagar att slutföra. Inom projektets ram av­ sattes som sagt en hel dag i veckan. Denna dag var odelad så att de barn som ville och orkade kunde hålla på så länge. Barnen behövde inte gå ut på rast om de inte ville.

Alla barn höll inte på hela dagen, men vi hade en gemensam start och ett gemensamt avslut. Ibland krävdes att © F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

vi delade upp gruppen, det var möjligt för det fanns en extra resurs, en fritidspedagog, som kom in och tog hand om ena halvan. Det betydde att gruppen oftast var runt 7–8 barn. För vissa aktiviteter krävs att kanske bara 2–3 barn kan engageras samtidigt. Det gäller då att de andra barnen kan göra något självständigt. Hur man löser detta praktiskt är en utmaning, men det är viktigt att tillräcklig tid finns och lugnet. Barnen uppskattade att få hålla på med en sak länge, att inte bli avbrutna. När koncentrationen tröt kunde de gå iväg och leka självständigt om det var förskoleklass, i skolklassen kunde de fortsätta med individuellt arbete. Att få till en rytm där det är naturligt att vissa barn arbetar med textil och andra syssel­ sätter sig med annat är viktigt. Vår erfarenhet är att det fungerade bra i grupper om maximalt 15 barn. I skolans värld där grupperna oftast är större kan man engagera fritidspedagoger eller assistenter som tar hand om en del av gruppen Möjligheten finns kanske att fråga om någon förälder är intresserad av att hjälpa till. En annan lösning är att göra gemensamma projekt med skolans slöjdlärare som då också kan innebära att utökat samarbete över en längre period.

När vi har pratat om problemlösning har det inte enbart handlat om att tillägna sig en viss given metod, det har framför allt handlat om ett förhållningssätt som utgår från att barnen inte ska förledas att tro att det bara finns en lösning på problemet och att det är pedagogen som vet lösningen. Resultatet av projektet visade att barn kunde til�lämpa sina grundläggande matematiska kunskaper på en mer avancerad nivå när de arbetade med praktiskt arbete.

De kunde exempelvis räkna med större tal än vad matte­ boken krävde, de kunde förstå och använda sig av olika mätverktyg, de kunde också lösa problem som uppstod i det praktiska arbetet som krävde ett logiskt tänkande och de kunde förstå de grundläggande principer som krävs för att kunna arbeta med skalförändringar etc. För en mer utförlig beskrivning av projektet, se rapporten Räkna med textil (Björkdahl Ordell & Eldholm 2003).

9

10

1 Te x til so m p e dag o g is k t r ed s k ap

Textil som redskap för lärande Vad tycker barnen det är att lära sig något? I vårt projekt ”Räkna med textil” har vi alltid frågat barnen vad de lärt sig. Om man inte frågar fördjupas inte kunskapen, aktiviteten begränsas till ett görande utifrån ett specifikt exempel, vilket hindrar både barn och vuxna att se vad det kan finnas för generellt lärande i det som just gjorts. Det vi kallar för grundläggande principer är principer som kan användas i många sammanhang. Ett generaliserat lärande utgår från principer istället för enstaka exempel. Principer är användbara i många olika sammanhang. För att ge ett konkret exempel. Om man inte förstått vävningens grundläggande princip, vilken är att binda trådar, kan man inte väva fritt utifrån egna idéer. Man blir fast i följa ett recept, en vävbeskrivning, som någon annan har konstruerat. Detta kan jämföras med att baka bröd. Förstår man grunderna för vad som krävs för att det skall bli ett bröd, kan man själv experimentera fram ett eget recept.

När det gäller att använda textila aktiviteter som ett verktyg för att träna problemlösning tänker vi också på det nära samband som finns mellan fantasi, kreativitet och just problemlösning. Men det är inte alltid lärandet blir ett lösande av problem. Vid ett tillfälle frågade vi barnen vad de hade lärt sig efter att första gången ha prövat textiltryck. De sa att de hade lärt sig att göra textil­ tryck. Men en av pojkarna visste inte om han hade lärt sig något för att han upplevde att han bara tittade på hur de andra gjorde. Han säger : – att jag gjorde mest som de andra gjorde /…/ man får ju klura ut hur det ska vara, man får klura ut hur man ska göra, så att det blir nånting.

Utifrån vår tolkning upplevde pojken inte att han lärde sig något för att det saknades de delar som han intuitivt kände krävdes för ett genuint lärande, att själv tänka ut hur problemet ska lösas. Pojken tvivlade på om han lärt sig något för han gjorde mest som de andra gjorde, ett härmande. Klurandet är det viktiga, att uppmuntra barn

till att hitta egna svar på problem, i stället för att söka efter lärarens ”rätta” svar. I ett praktiskt moment finns ofta flera lösningar, somliga mer effektiva men inte rätt eller fel. Härmandet är dock ofta första steget i att kunna bemästra ett kunskapsområde.

Inom vårt textila projekt har vi försökt lyfta fram grundläggande begrepp och ofta låtit barnen göra en modell, en teckning, av det de vill tillverka innan de börjat. Dessa grundläggande begrepp och modeller har visat sig fruktbart att använda för att uppmuntra ett abstrakt tänkande; att först i tanken och i form av en modell fundera över vad de vill tillverka. När de så börjar det praktiska genomförandet så tvingas de gå tillbaka till sin modell för att se om den stämmer. Detta att gå från det abstrakta till det konkreta och tillbaka till det abstrakta är en god övning inför mer abstrakta uppgifter i skolan. Barnen uppmuntras att inför sig själva abstrahera en konkret uppgift, en uppgift som de gärna vill utföra, något som är meningsfullt för dem. Barns upplevelser av meningsfullhet är viktiga för det långsiktiga lärandet.

Som tidigare nämnts är det dock inte självklart att barn erfar vad de lärt. När vi frågat barnen vad de har lärt sig av en aktivitet är de ofta snabba med att säga vad de tillverkat: ”Vi har lärt oss att göra textiltryck.” Utan lärarens frågor, som handlar om alla steg i processen, vad de har lärt och förstått av en aktivitet, minns barnen annars bara själva produkten och inte all den tankemöda som krävts för att framställa den.

Analys av barnens kunskaper ”Nya språket lyfter. Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk” samt ”Bedömningsstöd i matematik” utgivna av Skolverket är tänkta att ge ett stöd för lärarna att bedöma elevers kunskaper. Utifrån denna bedömning ska elever identifieras som behöver extra stöd eller elever som behöver extra utmaningar. Numera är dessa obligatoriska att använda i åk 1. Förskolans läroplan har mål att sträva mot men inga mål som ska uppnås. Det finns därför inget motsvarande centralt framtaget mate© F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

1 Tex til som pedagogisk t redsk ap

rial för de yngsta barnen som ska användas av alla. Våra projekt har huvudsakligen varit i förskoleklass, i det sista projektet följde vi en grupp barn uppåt i skolåren, och det var då vi använde diagnosmaterialen.

Under projekttiden utgick vi från vad som krävdes av barnen enligt tidigare diagnostiskt material i matematik från Skolverket ”Analysschema för åren före skolår 6” och de lokala kursplanerna i kommunen. Det var innan de nya bedömningsstöden hade kommit. Vi kunde konstatera att matematiken i våra textila aktiviteter utan problem täckte in de områden som barnen skulle behärska. Denna information kommunicerades till föräldrarna i de återkommande föräldramötena där projektet förankrades.

Utan föräldrastödet hade inte projektet kunna fortsätta att utnyttja en dag veckan till textil när barnen börjat skolan. Fokus var på matematiken och först i slutskedet av projektet blev det uppenbart för oss hur mycket språket också hade utvecklats. Ett mycket påtagligt bevis på detta var ett spontant initiativ från ett av barnen som utlyste en tävling om vem som kunde flest vävtermer. Utifrån resultatet gjorde flickan en graf som visade vilka ord som flest barn kunde, ett exempel på närheten mellan matematik och språk.

Vår tanke med att mer specifikt uppmärksamma barns problemlösande förmåga har successivt vuxit fram parallellt med de strömningar som funnits i tiden om att mer uppmärksamma barns lärande i förskolan. Kunskapsbegreppet är viktigt i sammanhanget: hur definieras kunskap i läroplanerna? Det finns likartade skrivningar i både läroplanerna för förskolan och för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Båda använder begreppen fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet och menar att det måste finnas ett samspel dem emellan och för att främja lärande krävs då en aktiv diskussion i lärarlaget omkring vad kunskap är.

Vad är specifikt för förskolans pedagogik? Exempelvis har förskolan av tradition arbetat med teman i stället för enskilda ämnen. I temat kan man arbeta utifrån en idé och mot ett gemensamt mål. Det underlättas också av att lärarna i förskolan inte behöver skaffa bedömnings­ © F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

underlag för varje enskilt barn. Vi hade exempelvis under en månad temat ”Rymden”. Datorn hade sin givna roll för att kunna se hur planeter och stjärnor rörde sig i universum men hur skulle vi få in textil i detta tema? Vi diskuterade med barnen och de ville göra rymdfigurer. Barnen gillade att tova och med denna teknik blev det fantasifulla rymdvarelser som hade oanade förmågor i form av långa spröt med fantastiska ögon av pärlor och mängder med armar. Barnen byggde upp ett helt rymdlandskap av textil.

De sydde också sina stjärntecken i form av gammaldags sykort där hålen fick bli stjärnkonstellationen och tråden mellan hålen visade hur stjärnfiguren skulle tolkas. Detta är bara ett av flera exempel som visar hur varierat det ­textila arbetet kan bli när det ingår i temaformen och med praktiskt arbete i kombination med ett teoretiskt innehåll.

Man kan använda textil på många olika sätt för att lära sig saker. Här följer några exempel: • textil som verktyg för att lära sig matematik och språk • textil som återbruk för ett hållbart samhälle • textil som verktyg möjligt att anpassa till olika åldrar

och aktiviteter

• textil som brygga till andra kulturer • textil som genusöverbryggare för att utmana mans-

och kvinnoroller

• textil som mötesplats för olika estetiska uttrycks-

former

• textil som glädje i sig: färg, form och material • textil som långsamhetens vän och beskyddare • textil som skapare av ett rum – inredningstextil • textil som identifikation – olika klädstilar • textil som en del i digitalisering, ”smarta textilier”.

11

Susanne Björkdahl är lärare och forskare vid lärarutbildningen, Högskolan i Borås.

Gerd Eldholm är förskollärare och 1–7-lärare med mångårig erfarenhet av arbete med barn i förskola och skola.

De har tillsammans drivit forskningsprojektet Räkna med textil som ligger till grund för denna bok.

Textil som pedagogiskt redskap – för lärande i förskolan, förskoleklass och skolans tidiga år På vad sätt kan man stimulera barns lärande genom textil?

Textil som pedagogiskt redskap är en handbok som via tydliga instruktioner och illustrationer visar hur man kan arbeta med olika textila tekniker med barn och hur dessa tekniker kan användas som pedagogiskt redskap för att stimulera barns tänkande kring matematisk problemlösning och den tidiga skriv- och läsinlärningen.

Författarna vill dela med sig av alla de positiva erfarenheter de haft under årens lopp, att det fungerar att väva samman teoretisk och praktisk förståelse och att barnen då tillägnar sig olika typer av kunskap såsom fakta, färdighet, förtrogenhet och förståelse. Det är framför allt förståelsen som varit i fokus, att få barnen att reflektera över vad de har lärt sig. Kapitlen avhandlar olika textila tekniker.

Författarna hoppas att denna bok kan bli användbar och inspirerande för de lärare som insett vikten av att kunna konkretisera lärandet inom matematik, att utveckla barns språk som kommunikationsmedel och att göra det i en verksamhet som också stimulerar lärandet av estetiska värden.

Boken riktar sig till lärare i förskola och skola samt studerande vid förskolläraroch lärarutbildningar men kan även läsas av alla som är intresserade av estetiska lärprocesser.

Art.nr 40138

studentlitteratur.se