MATTIA AS DERLÉN
GRUNDLÄGGANDE EU-RÄTT är i första hand tänkt att användas som en introduktion till EU-rätten på universitets- och högskoleutbildningar. Den vänder sig också till personer som i sitt arbete behöver grundläggande kunskaper i ämnet. Mattias Derlén, Staffan Ingmanson och Johan Lindholm är doktorer i rättsvetenskap och universitetslektorer vid juridiska institutionen vid Umeå universitet. Samtliga är aktiva vid Centrum för Europarätt och Internationell Handelsrätt vid Umeå universitet.
DERLÉN • INGMANSON • LINDHOLM
Boken är uppdelad i tre delar: Den första delen beskriver EU och EU-rätten, vad som kännetecknar EU:s rättsordning och hur unionsrätten förhåller sig till nationell rätt. Den andra delen förklarar målen för EU:s verksamhet och hur de ska uppnås. Den tredje delen behandlar EU-rätten från skrift till verklighet, det vill säga de rättsliga mekanismer och processer som garanterar EU-rättens genomslag.
GRUNDLÄGGANDE EU-RÄTT
GRUNDLÄGGANDE EU-RÄTT är en introduktionsbok till EU-rätten och förklarar EU:s rättsordning ur tre perspektiv: konstitutionellt, institutionellt och materielrättsligt. På ett tydligt och pedagogiskt sätt beskrivs EU-rättens innehåll, logik och systematik. Såväl individuella rättsregler som de institutioner som utvecklar och verkställer dessa regler behandlas.
STAFFAN INGMA ANSON JOHAN LINDHOLM
GRUNDLÄGGANDE EU-RÄTT
Best.nr 47-11501-3
Tryck.nr 47-11501-3-00
4711501_Grundla êggande EU-ra êtt_omslag_orig.indd 1
17/12/14 12:32 PM
Grundläggande EU-rätt ISBN 978-91-47-11501-3 © 2015 Mattias Derlén, Staffan Ingmanson, Johan Lindholm och Liber AB Förläggare: Helga Laurin Redaktör: Lena Öhrström Projektledare: Magnus Winkler Grafisk form och omslag: Fredrik Elvander Ombrytning och repro: Integra Software Services, Indien Produktion: Jürgen Borchert Första upplagan 1
Tryck: People Printing, Kina, 2015
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08–690 93 01 E-post kundservice.liber@liber.se
47115013_Derlen Grunflaggande EU-ratt_Korr3.indd 2
09/12/14 9:38 PM
Förord Sverige är sedan den 1 januari 1995 medlem i Europeiska unionen och därmed bundet av EU:s rättsordning. EU-rätten påverkar emellertid inte bara Sverige som medlemsstat, utan också de människor och företag som bor och verkar i landet. I praktiken finns det knappast något nationellt definierat politik- eller rättsområde som undgår att, direkt eller indirekt, påverkas av den lagstiftning som antas i Bryssel och de domar som meddelas av domstolarna i Luxemburg. Anslutningen till EU får därför sägas vara den enskilt viktigaste händelsen av betydelse för svensk rätt i modern tid. Syftet med boken är att beskriva huvuddragen i EU:s rättsordning ur ett såväl konstitutionellt, institutionellt som materielrättsligt perspektiv, med beaktande av de förändringar som följer av Lissabonfördragets ikraftträdande den 1 december 2009. I bokens första del söker vi svar på frågan vad EU är för något, vad som kännetecknar dess rättsordning och hur unionsrätten förhåller sig till nationell rätt. I den andra delen redogör vi för regelverket på några centrala politikområden och i den tredje och avslutande delen behandlas bl.a. frågan om hur unionsrättens tillämpning och effektiva genomslag säkerställs i medlemsstaterna. Ämnets komplexitet och bokens ringa omfång gör att framställningen i flera avseenden är förenklad och att vissa frågor som kan vara av intresse har lämnats utanför. Boken, som inte kräver några särskilda förkunskaper, är i första hand tänkt att användas som en introduktion till EU-rätten på universitetsoch högskoleutbildningar, men vänder sig också till den intresserade medborgaren och personer som i sitt arbete behöver grundläggande kunskaper i ämnet. I arbetet med boken har vi delat upp skrivandet mellan oss, men vi svarar gemensamt för slutprodukten. Umeå i september 2014 Mattias Derlén Staffan Ingmanson Johan Lindholm
3
47115013_Derlen Grunflaggande EU-ratt_Korr3.indd 3
09/12/14 9:38 PM
Innehåll Förord 3 Förkortningar 6 1 Inledning och disposition 7
DEL A. VAD ÄR EU-RÄTT? 9 2 Vad är EU? 10 2.1 2.2 2.3 2.4
EU:s utveckling 10 Några viktiga händelser i EU:s historia 12 Den inre marknaden 14 EU utanför den inre marknaden 16
3 Institutionerna 18 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6
Rådet 18 Europeiska rådet 20 Kommissionen 21 Europaparlamentet 22 Domstolen 23 Andra institutioner och organ 24
4 Förhållandet mellan EU och medlemsstaterna 26 4.1 4.2 4.3
EU:s utveckling mot ökad överstatlighet 26 Unionens respekt för EU-rätten och för medlemsstaterna 28 Medlemsstaternas respekt för EU-rätten och för unionen 32
5 EU-rättens källor 38 5.1 5.2 5.3 5.4 5.5
Den EU-rättsliga rättskällehierarkin 38 Primärrätten 40 Sekundärrättsliga akter 41 EU-domstolarnas praxis 44 Allmänna rättsprinciper 44
DEL B. VILKA MÅL HAR EU OCH HUR UPPNÅS DE? 47 6 Allmänt om EU:s politik 48 6.1 6.2
Från Rom till Lissabon 48 Fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna 49
4
47115013_Derlen Grunflaggande EU-ratt_Korr3.indd 4
09/12/14 9:38 PM
7 Marknadens EU 51 7.1 7.2 7.3 7.4 7.5 7.6 7.7
Från gemensam marknad till inre marknad 51 Basnäringarna 52 De fyra friheterna 53 Fri rörlighet för varor 55 Fri rörlighet för personer och tjänster 61 Fri rörlighet för kapital och EMU 67 EU:s konkurrensrätt 68
8 Medborgarnas EU 74 8.1 8.2 8.3 8.4
Unionsmedborgarskapet 74 Rörlighetsdirektivet 75 Skydd mot diskriminering 76 Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa 78
9 Samarbetet inom några andra politikområden 82 9.1 9.2 9.3 9.4
Den sociala dimensionen 82 Konsumentskydd 84 Miljöpolitik 85 Utbildningspolitik 86
10 Unionens yttre åtgärder 88 10.1 Den gemensamma handelspolitiken 88 10.2 Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken 89
DEL C. EU-RÄTTEN FRÅN SKRIFT TILL VERKLIGHET 91 11 Tre aktörer och två arenor 92 11.1 11.2
Grundtanken i fördraget – EU-domstolen som EU-rättens väktare 92 Förhandsavgörande – nationella domstolar som genväg till Luxemburg 93
12 Unionen bryter mot EU-rätten 98 12.1 EU har agerat felaktigt – ogiltighetstalan 98 12.2 EU har inte agerat alls – passivitetstalan 106 12.3 Show me the money – skadeståndstalan 108
13 Medlemsstater bryter mot EU-rätten 112 13.1 Uppifrån och ner – kommissionen agerar 112 13.2 Nerifrån och upp – individer agerar 114
14 Individer bryter mot EU-rätten 125 14.1 Staten mot enskild – stopp och belägg! 125 14.2 Enskild mot enskild – horisontellt krångel 126
Centrala begrepp 134 Rättsfallsregister 138 Innehåll •
47115013_Derlen Grunflaggande EU-ratt_Korr3.indd 5
5
09/12/14 9:38 PM
Förkortningar ECB ECTS EEG EES EFTA EG ECOSOC Ekofin EKSG EMU EU Euratom FEU FEUF GD GSFP GUSP SIS WTO
Europeiska centralbanken Europeiska systemet för överföring av studiemeriter Europeiska ekonomiska gemenskapen alt. EEG-fördraget (Romfördraget) Europeiska ekonomiska samarbetsområdet European Free Trade Association (Europeiska frihandelssammanslutningen) Europeiska gemenskapen alt. EG-fördraget (Maastrichtfördraget) Ekonomiska och sociala kommittén Ekonomi- och finansministerrådet Europeiska kol- och stålgemenskapen Ekonomiska och monetära unionen Europeiska unionen Europeiska atomenergigemenskapen Fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUFfördraget) Generaldirektorat Gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken Gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken Schengens informationssystem World Trade Organization (Världshandelsorganisationen)
6
47115013_Derlen Grunflaggande EU-ratt_Korr3.indd 6
09/12/14 9:38 PM
1. Inledning och disposition Detta är en introduktionsbok till EU-rätten, dvs. Europeiska unionens rättssystem såsom det kommer till uttryck i EU-rättens källor. Ämnet har tidigare berörts i litteraturen under beteckningarna EG-rätt och gemenskapsrätt. Dessa beteckningar är numera förlegade genom att den organisation som tidigare var känd som Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) och senare som Europeiska gemenskapen (EG) numera är införlivad i Europeiska unionen (se artikel 1 FEUF). I boken behandlas såväl individuella rättsregler som de institutioner som utvecklar och verkställer dessa regler. EU-rätten är på många sätt omfattande. Den spänner över en mängd ämnen, från institutionella principer som styr institutionernas förhållande till varandra till konkreta rättigheter som enskilda kan göra gällande mot andra enskilda. EUrätten berör också många olika aktörer, däribland EU:s institutioner, nationella regeringar, nationella domstolar och andra myndigheter samt enskilda. EU-rätten skiljer sig i flera hänseenden från vår föreställning om ett rättssystem om vi utgår från traditionell svensk rätt, och den kan uppfattas som främmande och annorlunda. Detta kan till en början göra det svårt att förstå vem som skapar rätten, varför och var den återfinns. Unionen uppträder på olika sätt i olika situationer. Unionen låter sig inte heller inordnas organisatoriskt utifrån den traditionella uppdelningen mellan nationella stater och internationella organisationer. Denna bok syftar till att avmystifiera EU-rätten genom att på ett så enkelt sätt som möjligt introducera läsaren för EU-rättens innehåll, logik och systematik. Detta åstadkoms bl.a. genom att kontrastera EUrätten mot vad som i övrigt gäller i svensk rätt (EU-rätten är ju också svensk rätt!) och redogöra för EU-rättens påverkan på svenska förhållanden.
7
47115013_Derlen Grunflaggande EU-ratt_Korr3.indd 7
09/12/14 9:38 PM
Boken är indelad i tre delar. Del A beskriver Europeiska unionen och EU-rätten samt deras förhållande till medlemsstaterna respektive den nationellt skapade rätten. I denna del beskrivs vad EU är och hur organisationen har utvecklats över tid (kapitel 2), hur EU:s institutioner är sammansatta och vilka funktioner de har tilldelats (kapitel 3), förhållandet mellan EU och medlemsstaterna (kapitel 4) samt EU-rättens källor och hur dessa uppkommer (kapitel 5). Del A utgör en bas för bokens senare delar. Del B behandlar målen för unionens verksamhet och hur dessa mål ska uppnås. Här redogörs för huvuddragen i EU:s politik och det unionsrättsliga regelverket på några centrala områden. Först ges en inledning till ämnet (kapitel 6), därefter behandlas unionens ekonomiska regelverk (kapitel 7) och reglerna om det europeiska medborgarskapet, principen om icke-diskriminering samt Funktionsfördragets bestämmelser om ett område med frihet, säkerhet och rättvisa (kapitel 8). Nästa kapitel tar upp den harmoniserade lagstiftningen på ett antal områden (kapitel 9), varefter denna del av boken avslutas med en redogörelse för unionens yttre åtgärder (kapitel 10). Del C behandlar slutligen EU-rätten från skrift till verklighet, dvs. de rättsliga mekanismer och processer som garanterar EU-rättens genomslag. Till att börja med introduceras de tre olika aktörerna: unionen, medlemsstaten och medborgarna (kapitel 11). Samtliga dessa kan undandra sig sina skyldigheter och därmed bryta mot EU-rätten. Resterande kapitel ägnas åt att diskutera hur sådana brott mot EUrätten hanteras rättsligt. Först diskuteras vad som händer när unionen själv (eller noga taget en av EU:s institutioner) bryter mot EU-rätten (kapitel 12), sedan behandlas brott mot EU-rätten begångna av medlemsstaterna (kapitel 13) och sist situationer där enskilda bryter mot EU-rätten (kapitel 14). För att underlätta för läsaren innehåller boken avslutningsvis dels en lista med förklaringar av centrala begrepp och sidhänvisning till var denne kan läsa mer, dels en förteckning över de rättsfall som diskuteras i boken.
8
• 1. Inledning och disposition
47115013_Derlen Grunflaggande EU-ratt_Korr3.indd 8
09/12/14 9:38 PM
DEL A. VAD ÄR EU-RÄTT?
1. Inledning och disposition •
47115013_Derlen Grunflaggande EU-ratt_Korr3.indd 9
9
09/12/14 9:38 PM
2. Vad är EU? I detta avsnitt beskrivs kortfattat hur EU blev den organisation som den är idag och varför. Genom att förstå tanken bakom Europeiska unionen blir det lättare att förstå EU-rätten och vilken funktion den fyller.
2.1 EU:s utveckling Idén om ett enat Europa är mycket gammal, men Europeiska unionens historia som organisation börjar efter andra världskriget. De ursprungliga medlemsstaternas syfte med att bilda den organisation som nu är EU var att undvika framtida krig mellan Europas stater genom att staterna integrerades, i första hand i ekonomiskt hänseende. Att huvudsyftet med EU är integration återspeglas än idag i fördragen, de dokument som ligger till grund för unionen, av vilka det framgår att unionen syftar till att skapa en allt fastare sammanslutning mellan de europeiska folken, att fördjupa integrationen och att uppnå konvergens mellan medlemsstaternas ekonomi (ingress och artikel 1 FEU, ingress FEUF). Till EU:s syften hör också folkens välfärd och de grundläggande värdena (t.ex. frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna). Centralt för att detta ska uppnås är att det upprättas en inre marknad som bygger på fria marknadskrafter men som även ska främja andra värden (artiklarna 2 och 3 FEUF). EU har i flera hänseenden utvecklats sedan organisationen grundades på 1950-talet. För det första har EU ökat till sin storlek. EU omfattar idag 28 medlemsstater och cirka en halv miljard invånare. Av världens länder har endast Kina och Indien större befolkning.1 EU har också 1 Eurostat yearbook, 2009, s. 127–130.
10
47115013_Derlen Grunflaggande EU-ratt_Korr3.indd 10
09/12/14 9:38 PM
expanderat ekonomiskt och är idag världens största ekonomi sett till den totala bruttonationalprodukten.2 För det andra har EU blivit tilltagande överstatlig i bemärkelsen att EU i ökad utsträckning kan fatta beslut som är bindande för medlemsstaterna (se kapitel 4). För det tredje har EU:s verksamhetsområde utvidgats. Från att ha varit en handelsunion omfattar EU-samarbetet numera sådana områden som miljö, utrikespolitik, konsumentskydd och brottsbekämpning. På ett liknande sätt präglas arbetet inom EU av att finna en balans mellan EU:s ”ekonomiska dimension” och ”sociala dimension”. I stor utsträckning återspeglas denna utveckling i fördragen. EU vilar primärt på två internationella överenskommelser, de s.k. grundfördragen: Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, undertecknat i Rom 1957, och Fördraget om Europeiska unionen, undertecknat i Maastricht 1992. Under åren har medlemsstaterna genom att ingå ändringsfördrag väsentligt ändrat grundfördragen. Fördraget om Europeiska unionen har kvar sitt namn men kalllas vanligen EU-fördraget (förkortas i hänvisningar här ”FEU”). Efter de senaste ändringarna innehåller EU-fördraget grundläggande regler om EU:s funktion och organisation samt vissa grundläggande principer. Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen heter numera Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och kallas vanligen Funktionsfördraget (förkortas i hänvisningar här ”FEUF”). Funktionsfördraget innehåller en mängd mer detaljerade regler av varierande innehåll som inte ansågs lämpliga för EU-fördraget.
2 Aa.,. s. 65–74. 2. Vad är EU? •
47115013_Derlen Grunflaggande EU-ratt_Korr3.indd 11
11
09/12/14 9:38 PM
2.2 Några viktiga händelser i EU:s historia 1951
De sex grundarländerna (Tyskland, Frankrike, Italien, Belgien, Nederländerna och Luxemburg) undertecknar Kol- och stålfördraget (träder i kraft juli 1952) och upprättar därmed Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG).
1957
Medlemsstaterna undertecknar EEG-fördraget (också känt som Romfördraget) och Euratomfördraget (båda träder i kraft januari 1958) och skapar därmed Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) respektive Europeiska atomenergigemenskapen.
1965
Medlemsstaterna undertecknar Fusionsfördraget (träder i kraft juli 1967) som genom ändringar i EEG-fördraget och de andra grundfördragen sammanför de tre gemenskaperna (EKSG, EEG och Euratom) under gemensamma institutioner.
1973
Första utvidgningen. Danmark, Irland och Storbritannien blir medlemsstater.
1981
Andra utvidgningen. Grekland blir medlemsstat.
1986
Tredje utvidgningen. Portugal och Spanien blir medlemsstater. Medlemsstaterna undertecknar Europeiska enhetsakten (träder i kraft juli 1987) som genom ändringar i EEG-fördraget bl.a. förstärker arbetet med att etablera en gemensam marknad.
12
1992
Medlemsstaterna undertecknar Maastrichtfördraget (träder i kraft november 1993) som bl.a. ändrar namn på EEG och EEG-fördraget till EG respektive EG-fördraget samt inför ändringar i EG-fördraget. Maastrichtfördraget utgör också grunden för ett nytt fördrag, fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) som etablerar EU som organisation.
1994
EES-avtalet träder i kraft. Avtalet utgör grunden för samarbete mellan EU:s medlemsstater och vissa länder som ingår i frihandelsorganisationen EFTA. År 2010 omfattas Island, Liechtenstein och Norge av EES-avtalet.
• Del A. Vad är EU-rätt?
47115013_Derlen Grunflaggande EU-ratt_Korr3.indd 12
09/12/14 9:38 PM
1995
Fjärde utvidgningen. Sverige, Finland och Österrike blir medlemmar.
1997
Medlemsstaterna undertecknar Amsterdamfördraget (träder i kraft maj 1999) som genom ändringar i EG- och EU-fördragen bl.a. underlättar för personer att korsa gränser och ändrar fördragsartiklarnas nummer.
1999
Euron ersätter de nationella valutorna i de medlemsstater som deltar i eurosamarbetet.
2000
Medlemsstaterna undertecknar Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, som blir rättsligt bindande först i december 2009 genom Lissabonfördraget då den får samma rättsliga värde som fördragen.
2001
Medlemsstaterna undertecknar Nicefördraget (träder i kraft februari 2003) som genom ändringar i EG- och EU-fördragen bl.a. reformerar institutionerna i syfte att underlätta fortsatt utvidgning.
2002
Kol- och stålfördraget löper planenligt ut och EG tar över Koloch stålgemenskapens uppgifter.
2004
Femte utvidgningen. Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Slovenien, Malta och Cypern blir medlemmar. Medlemsstaterna undertecknar fördraget om upprättande av en konstitution för Europa som aldrig trädde i kraft eftersom det förkastades i folkomröstningar i Frankrike och Nederländerna (2005).
2007
Sjätte utvidgningen. Bulgarien och Rumänien blir medlemmar. Medlemsstaterna undertecknar Lissabonfördraget (träder i kraft december 2009) som byter namn på EG-fördraget till Funktionsfördraget och genom ändringar i EU- och Funktionsfördraget bl.a. organisatoriskt införlivar EG i EU och ändrar fördragsartiklarnas nummer.
2013
Sjunde utvidgningen. Kroatien blir medlem.
2. Vad är EU? •
47115013_Derlen Grunflaggande EU-ratt_Korr3.indd 13
13
09/12/14 9:38 PM
2.3 Den inre marknaden 2.3.1 Vad är den inre marknaden?
Etableringen av en inre marknad utgör kärnan i unionssamarbetet och i EU-rätten. Den inre marknaden kan förklaras som idén om att det geografiska område som utgör EU ekonomiskt ska fungera på samma sätt som de nationella marknaderna. Vi tar för givet att Sverige utgör en marknad, vilket bl.a. innebär att vi utan hinder kan handla i olika kommuner och söka arbete i olika län. Visionen om den inre marknaden är att de nationella marknaderna på ett liknande sätt ska förenas till en enda marknad. EU:s uppgift är att förverkliga denna vision. För att åstadkomma den inre marknaden krävs en mängd åtgärder. Det som framför allt kännetecknar den inre marknaden är att varor, tjänster, personer och kapital obehindrat ska kunna röra sig mellan medlemsstaterna (se artikel 26.2 FEUF, se vidare kapitel 7). Därför är de grundläggande rättigheterna till fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital (de s.k. fyra friheterna) centrala för den inre marknaden. Hit hör också etableringsfriheten som låter enskilda starta och driva verksamhet som egenföretagare och starta bolag i andra medlemsstater (artikel 49 FEUF). För det andra består den inre marknaden av en tullunion som kännetecknas av avskaffandet av tullar mellan medlemsstaterna samt gemensamma tullar och en gemensam handelspolitik mot länder som inte är medlemsstater, s.k. tredje länder (artiklarna 30–32 FEUF). För det tredje består den av en gemensam konkurrenspolitik. En välfungerande inre marknad anses förutsätta att marknadens parter fritt kan konkurrera med varandra på lika villkor. Av detta skäl är det förbjudet för företag att förhindra fri och rättvis konkurrens genom att ingå konkurrensbegränsande överenskommelser eller genom att missbruka en dominerande ställning (artiklarna 101 och 102 FEUF). För det fjärde kräver en välfungerande inre marknad att medlemsstaterna avstår från att skydda de nationella företagen från konkurrens. Det är därför förbjudet för medlemsstater att gynna nationella företag genom att ge stöd och hjälp till dessa eller genom att beskatta varor
14
• Del A. Vad är EU-rätt?
47115013_Derlen Grunflaggande EU-ratt_Korr3.indd 14
09/12/14 9:38 PM
som liknar eller konkurrerar med inhemskt producerade varor högre (artiklarna 107 och 110 FEUF). För det femte stöds den inre marknadens etablering av att medlemsstaterna på olika områden för en koordinerad politik. Till de områden där EU för en samordnad politik av relevans för den inre marknaden hör bl.a. jordbruk, fiske, transport och handel med resten av världen (artiklarna 38, 90–91, 206–207 FEUF). Avslutningsvis bör här också nämnas EU:s monetära politik samt Ekonomiska och monetära unionen (EMU). En gemensam valuta under kontroll av ett gemensamt centralbankssystem understödjer den inre marknaden. 2.3.2 Hur ska den inre marknaden uppnås? Centrala aspekter av den inre marknaden framgår direkt av fördragen, såsom förbud mot tullavgifter, diskriminering av arbetstagare p.g.a. nationalitet samt snedvridning av konkurrensen (artiklarna 30, 45, 101–102 FEUF). EU-domstolen har slagit fast att flera av dessa fördragsartiklar ger enskilda rättigheter som de kan åberopa mot medlemsstaterna och deras myndigheter och ibland också mot andra enskilda. Fördragen innehåller främst negativa förpliktelser, dvs. förbud mot att agera på visst sätt (se exemplen ovan). Genom att förbjuda vissa typer av agerande försäkrar EU-rätten att medlemsstaternas nationella rätt inte har visst innehåll. Att EU-rätten på detta sätt likriktar nationell rätt kallas ibland för negativ integration. För att uppnå en fungerande inre marknad måste dock dessa grundläggande rättigheter kompletteras med mer specifik lagstiftning. Denna lagstiftning består främst av positiva regler, dvs. oavsett tidigare innehåll ersätter den EU-rättsliga lagstiftningen befintlig nationell lagstiftning. Att EU-rätten på detta sätt likriktar medlemsstaternas lagstiftning benämns positiv integration. Det finns olika typer av EU-rättsliga lagstiftningsakter och dessa fungerar på lite olika sätt (se kapitel 5), men EU:s lagstiftning kan också delas in utifrån hur mycket den lämnar åt medlemsstaterna att reglera. Utifrån detta perspektiv kan EU:s lagstiftning delas in i två kategorier: minimiharmonisering som etablerar en lägsta nivå som medlemsstaterna kan välja att 2. Vad är EU? •
47115013_Derlen Grunflaggande EU-ratt_Korr3.indd 15
15
09/12/14 9:38 PM
överträffa och totalharmonisering som inte lämnar något utrymme alls för nationell lagstiftning.
2.4 EU utanför den inre marknaden Det framgick av det ursprungliga EEG-fördraget att förverkligandet av den inre marknaden var det primära syftet med samarbetet, och det var främst därigenom som unionen skulle uppnå sina mål (artikel 2 EEG). Även om den inre marknaden fortfarande utgör EU:s kärna har unionen genom fördragen tilldelats många uppgifter som inte direkt hör till den inre marknaden. Det finns också en tydlig trend att medlemsstaterna vid varje fördragsändring ger EU nya uppgifter och ökade maktbefogenheter för att utföra dessa uppgifter. Dessa ändringar kan uppfattas som att medlemsstaterna är nöjda med och vill fördjupa det europeiska samarbetet. Till följd av denna utveckling har EU idag flera mål utöver att uppnå en väl fungerande inre marknad. Bland dessa mål återfinns att även enskilda som inte deltar ekonomiskt i den inre marknaden, och därför står utanför det skydd som den inre marknadens regler erbjuder, inte ska utsättas för diskriminering. Detta gäller diskriminering p.g.a. nationalitet (artikel 18 FEUF) men även på andra grunder. Att främja jämställdheten mellan män och kvinnor är sedan länge ett av unionens mål för vilket flera åtgärder vidtagits. Till exempel framgår rätten till lika lön för lika arbete direkt av fördragen (artikel 157.1 FEUF) och kan åberopas av enskilda mot såväl offentliga som privata arbetsgivare (mål 43/75 Defrenne II). Även socialpolitiska mål i bredare bemärkelse hör till unionens uppgifter. Unionssamarbetet syftar bl.a. till att förbättra arbetsvillkoren för europeiska arbetstagare (t.ex. genom att skapa en säker arbetsmiljö), till att främja social rättvisa och socialt skydd. Arbetet med att skydda och förbättra miljön för att främja en hållbar utveckling är numera ett av de områden där EU är mycket aktiv. Europeiska unionen ska stärka säkerheten i Europa. Detta ska främst ske genom upprättandet av ”ett område med frihet, säkerhet
16
• Del A. Vad är EU-rätt?
47115013_Derlen Grunflaggande EU-ratt_Korr3.indd 16
09/12/14 9:38 PM
och rättvisa”. Detta område kännetecknas bl.a. av en gemensam politik vad gäller asyl, invandring och gränskontroll för personer som kommer från tredje land, samarbete mellan brottsbekämpande organ för att utreda brott, gemensamma åtgärder för att bekämpa terrorism och människohandel (artiklarna 67, 79 och 83 FEUF, se vidare avsnitt 8.4). Att medlemsstaterna etablerar en gemensam utrikes- och försvarspolitik (GUSP) kan också bidra till ökad säkerhet. Skyddet för mänskliga rättigheter och andra grundläggande rättigheter blir allt viktigare i unionssamarbetet. Detta utpekas som ett mål för verksamheten och i fördragen lyfts flera centrala instrument om grundläggande rättigheter fram (artiklarna 3 och 6 FEU, se vidare avsnitt 5.5). Unionen har också påbörjat en process för att ansluta sig till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna (Europakonventionen). Avslutningsvis bör nämnas den ekonomiska och monetära unionen (EMU) som innebär en samordning av medlemsstaternas ekonomiska politik, finanspolitik och penningpolitik. EMU kännetecknas i synnerhet av euron som i skrivande stund införlivats som en gemensam valuta i arton medlemsstater (den s.k. eurozonen) (artikel 119 FEUF). Finanskrisen i slutet av förra årtiondet visade att det är svårt att skapa ett välfungerande eurosamarbete utan att också samordna de deltagande medlemsstaternas fiskala och budgetmässiga politik, och vissa steg i denna riktning har vidtagits. Sammanfattningsvis kan konstateras att det är alltför förenklat att beskriva EU som en institution som drivs av marknadsliberala idéer. Förverkligandet av den inre marknaden är förvisso alltjämt kärnan i unionssamarbetet men det uppbärs även av andra ideal än ekonomisk tillväxt och kompletteras av många andra mål. EU utgör en institutionell bas som medlemsstaterna använder för att på bästa sätt uppnå en mängd mycket olika mål.
2. Vad är EU? •
47115013_Derlen Grunflaggande EU-ratt_Korr3.indd 17
17
09/12/14 9:38 PM
Rättsfallsregister (kronologiskt efter målnummer) Mål 9/61 Nederländerna mot Höga myndigheten (s. 37) Mål 24/62 Tyskland mot Kommissionen (s. 105) Mål 25/62 Plaumann (s. 102) Mål 26/62 van Gend en Loos (s. 27, 33, 114, 115) Mål 29/62 Stauder (s. 45) Mål 75/63 Hoekstra (s. 63) Mål 6/64 Costa mot E.N.E.L. (s. 33–34, 36) Förenade målen 18/65 och 35/65 Gutmann mot Kommissionen (s. 105) Mål 57/65 Lütticke (s. 56) Mål 7/68 Kommissionen mot Italien (s. 55, 56) Mål 14/68 Walt Wilhelm (s. 37) Mål 24/68 Kommissionen mot Italien (s. 55) Mål 9/69 Sayag (s. 108) Mål 69/69 Alcan (s. 101) Mål 11/70 Internationale Handelsgesellschaft (s. 35, 45) Mål 22/70 ERTA (s. 31, 99) Mål 59/70 Nederländerna mot Kommissionen (s. 107) Mål 34/73 Variola (s. 41) Mål 8/74 Dassonville (s. 57) Mål 17/74 Transocean (s. 46) Mål 36/74 Walrave (s. 127) Mål 41/74 van Duyn (s. 127)
138
47115013_Derlen Grunflaggande EU-ratt_Korr3.indd 138
09/12/14 9:38 PM
Mål 43/75 Defrenne II (s. 16, 46, 127) Mål 27/76 United Brands (s. 71) Mål 33/76 Rewe-Zentralfinanz (s. 37, 124) Förenade målen 83/76, 94/76, 4/77, 15/77 och 40/77 HNL (s. 109) Mål 8/77 Sagulo (s. 76) Mål 82/77 van Tiggele (s. 58) Mål 106/77 Simmenthal II (s. 35) Mål 98/78 Racke (s. 105) Mål 120/78 Cassis de Dijon (s. 58) Mål 148/78 Ratti (s. 116, 117) Mål 170/78 Kommissionen mot Storbritannien (s. 57) Mål 61/79 Denkavit (s. 72) Mål 104/79 Foglia mot Novello (s. 95) Mål 139/79 Maizena (s. 105) Mål 155/79 AM&S (s. 46) Mål 8/81 Becker (s. 115) Mål 15/81 Gaston Schul (s. 51) Mål 53/81 Levin (s. 63) Mål 102/81 Nordsee (s. 94) Förenade målen 115/81 och 116/81 Adoui och Cornuaille (s. 65) Mål 246/81 Lord Bethell (s. 107) Mål 249/81 Kommissionen mot Irland (s. 57, 60) Mål 283/81 CILFIT (s. 94, 96) Mål 11/82 Piraiki-Patraiki (s. 103) Förenade målen 35/82 och 36/82 Morson och Jhanjan (s. 62) Mål 199/82 San Giorgio (s. 124) Förenade målen 205–215/82 Deutsche Milchkontor (s. 37) Mål 231/82 Spijker (s. 102) Mål 281/82 Unifrex (s. 111) Rättsfallsregister •
47115013_Derlen Grunflaggande EU-ratt_Korr3.indd 139
139
09/12/14 9:38 PM
Förenade målen 286/82 och 26/83 Luisi och Carbone (s. 65) Mål 14/83 von Colson (s. 37, 115, 117, 118, 119) Mål 63/83 Kirk (s. 46) Mål 229/83 Leclerc (s. 37) Mål 222/84 Johnston (s. 128) Mål 243/84 John Walker (s. 56) Mål 5/85 AKZO Chemie (s. 21) Mål 50/85 Schloh (s. 58) Mål 314/85 Foto-Frost (s. 96) Mål 352/85 Bond van Adverteerders (s. 65) Förenade målen 358/85 och 51/86 Frankrike mot Parlamentet (s. 99) Mål 14/86 Pretore di Salò (s. 126) Mål 62/86 AKZO (s. 71) Mål 80/86 Kolpinghuis Nijmegen (s. 125) Mål 120/86 Mulder (s. 46) Mål 222/86 Heylens (s. 46) Mål 18/87 Kommissionen mot Tyskland (s. 56) Mål 5/88 Wachauf (s. 45) Mål 103/88 Fratelli Costanzo (s. 37, 128) Mål C-152/88 Sofrimport (s. 109) Mål 322/88 Grimaldi (s. 39, 94) Mål C-106/89 Marleasing (s. 118, 131, 132) Mål C-188/89 Foster (s. 37, 128) Mål C-292/89 Antonissen (s. 63) Mål C-213/89 Factortame (s. 37) Mål C-260/89 ERT (s. 45) Förenade målen C-6/90 och C-9/90 Francovich (s. 37, 120, 123) Mål C-41/90 Höfner (s. 69)
140
• Rättsfallsregister
47115013_Derlen Grunflaggande EU-ratt_Korr3.indd 140
09/12/14 9:38 PM
Mål C-159/90 Grogan (s. 65) Mål C-282/90 Vreugdenhil (s. 109) Mål C-45/91 Kommissionen mot Grekland (s. 114) Mål C-158/91 Levy (s. 94) Förenade målen C-267/91 och C-268/91 Keck och Mithouard (s. 59) Mål C-316/91 Parlamentet mot Rådet (s. 100) Mål C-91/92 Faccini Dori (s. 119, 127, 132) Mål C-275/92 Schindler (s. 65) Mål C-334/92 Wagner Miret (s. 118) Mål C-379/92 Peralta (s. 58) Förenade målen C-46/93 Brasserie du Pêcheur och C-48/93 Factortame III (s. 121, 123, 132, 133) Mål C-279/93 Schumacher (s. 46) Mål C-384/93 Alpine Investments (s. 65) Mål C-392/93 British Telecom (s. 123) Mål C-415/93 Bosman (s. 67) Mål C-55/94 Gebhard (s. 63) Mål C-90/94 Haahr Petroleum (s. 56) Förenade målen C-178–179/94 och C-188–190/94 Dillenkofer (s. 123) Mål C-233/94 Tyskland mot Parlamentet och Rådet (s. 105) Förenade målen 34–36/95 De Agostini (s. 65) Mål C-265/95 Kommissionen mot Frankrike (s. 113) Mål C-408/95 Eurotunnel (s. 106) Mål C-387/97 Kommissionen mot Grekland (s. 114) Mål C-190/98 Graf (s. 66) Mål C-281/98 Angonese (s. 127) Mål C-352/98 Bergaderm (s. 108, 109, 121) Mål C-405/98 Gourmet (s. 60)
Rättsfallsregister •
47115013_Derlen Grunflaggande EU-ratt_Korr3.indd 141
141
09/12/14 9:38 PM
Mål C-443/98 Unilever (s. 130) Mål C-184/99 Grzelczyk (s. 76, 77) Mål C-99/00 Lyckeskog (s. 95) Mål C-117/01 K.B. (s. 46) Mål C-224/01 Köbler (s. 121) Förenade målen C-397–403/01 Pfeiffer (s. 118) Mål C-47/02 Anker (s. 63) Mål C-201/02 Wells (s. 129, 130) Mål C-456/02 Trojani (s. 63) Mål C-408/03 Kommissionen mot Belgien (s. 76) Mål C-144/04 Mangold (s. 46, 131) Mål C-170/04 Rosengren (s. 32, 93) Mål C-212/04 Adeneler (s. 119) Förenade målen C-295–298/04 Manfredi (s. 124) Mål C-142/05 Mickelsson och Roos (s. 60) Mål C-341/05 Laval (s. 32) Mål C-438/05 Viking Line (s. 127) Förenade målen C-11/06 och C-12/06 Morgan och Bucher (s. 78) Mål C-445/06 Danske Slagterier (s. 124) Mål C-246/07 Kommissionen mot Sverige (s. 37) Mål C-519/07 KFC (s. 103) Mål C-58/08 Vodafone (s. 31) Mål C-154/08 Kommissionen mot Spanien (s. 113) Mål C-429/09 Fuß (s. 123) Mål T-436/09 Dufour (s. 110) Mål C-94/10 Danfoss (s. 122) Mål T-262/10 Microban (s. 101) Mål C-282/10 Dominguez (s. 118, 119) Mål C-617/10 Åkerberg Fransson (s. 32–33, 45)
142
• Rättsfallsregister
47115013_Derlen Grunflaggande EU-ratt_Korr3.indd 142
09/12/14 9:38 PM
Mål C-171/11 Fra.bo SpA (s. 60) Mål T-381/11 Eurofer (s. 101) Mål C-420/11 Leth (s. 122) Mål C-583/11 Inuit (s. 101) Mål C-370/12 Pringle (s. 40)
Rättsfallsregister •
47115013_Derlen Grunflaggande EU-ratt_Korr3.indd 143
143
09/12/14 9:38 PM
MATTIA AS DERLÉN
GRUNDLÄGGANDE EU-RÄTT är i första hand tänkt att användas som en introduktion till EU-rätten på universitets- och högskoleutbildningar. Den vänder sig också till personer som i sitt arbete behöver grundläggande kunskaper i ämnet. Mattias Derlén, Staffan Ingmanson och Johan Lindholm är doktorer i rättsvetenskap och universitetslektorer vid juridiska institutionen vid Umeå universitet. Samtliga är aktiva vid Centrum för Europarätt och Internationell Handelsrätt vid Umeå universitet.
DERLÉN • INGMANSON • LINDHOLM
Boken är uppdelad i tre delar: Den första delen beskriver EU och EU-rätten, vad som kännetecknar EU:s rättsordning och hur unionsrätten förhåller sig till nationell rätt. Den andra delen förklarar målen för EU:s verksamhet och hur de ska uppnås. Den tredje delen behandlar EU-rätten från skrift till verklighet, det vill säga de rättsliga mekanismer och processer som garanterar EU-rättens genomslag.
GRUNDLÄGGANDE EU-RÄTT
GRUNDLÄGGANDE EU-RÄTT är en introduktionsbok till EU-rätten och förklarar EU:s rättsordning ur tre perspektiv: konstitutionellt, institutionellt och materielrättsligt. På ett tydligt och pedagogiskt sätt beskrivs EU-rättens innehåll, logik och systematik. Såväl individuella rättsregler som de institutioner som utvecklar och verkställer dessa regler behandlas.
STAFFAN INGMA ANSON JOHAN LINDHOLM
GRUNDLÄGGANDE EU-RÄTT
Best.nr 47-11501-3
Tryck.nr 47-11501-3-00
4711501_Grundla êggande EU-ra êtt_omslag_orig.indd 1
17/12/14 12:32 PM