9789127466692

Och vägen framåt

TOLERANS

Så är det dags igen för farfars födelsedagsfirande. Varje vår ses ni för en gemensam middag. Tidigare gick det bra, men farfar har blivit äldre och gnälligare. Allt oftare muttrar han om allt som han tycker är fel i samhället.

Den här gången hinner ni knappt sätta er till bords innan han sätter igång. Han muttrar inte längre, utan nu är han högljudd.

Han börjar prata om vilka människor som han tycker hör hemma i Sverige och inte. Faster försöker först skratta bort det. Sen gör hon ett halvhjärtat försök:

”Men pappa, så kan du väl inte säga?”

Men farfar lyssnar inte:

”Som om det inte var nog, nu ska vi också ta emot de där som bara kommer hit för att utnyttja vår välfärd.”

Du reser dig hastigt upp:

”Men farfar, nu går du över en gräns. Jag vill inte höra mer!”

Farfar tystnar och ser plötsligt förvånad ut. Det är som att han inte är van vid att någon tillrättavisar honom.

”Nej, nej. Då får vi väl prata om något annat då”, mumlar han.

Du kunde välja att lämna där och då. Ta den långsamma bussen hem. För du vet ju att han fortfarande tycker som han gör. Men du sätter dig ner för att inte förstöra för de andra.

På vägen hem i bilen säger du till ditt syskon som sitter bredvid:

”Varför säger aldrig du ifrån och hur kan du tolerera farfars prat?”

”Äh, jag är inte som du. Jag bryr mig inte”, svarar hen surt och fortsätter att knappa på mobilen.

Pappa tittar tyst på er i backspegeln. Han förstår nog att du är upprörd men att du inte ville förstöra festen genom att gå. Du vet ju att han ändå tycker som du.

När du har läst kapitlet kan du svara på:

f Vad betyder tolerans?

f Hur toleranta är svenskar?

Tolerans innebär att ha respekt för andra personers avvikande åsikter och beteenden, trots att man inte håller med.

Begreppet tolerans

Svensk ordbok definierar tolerans som att ha respekt för andra personers avvikande åsikter eller beteenden, trots att man inte håller med. En person som är tolerant är öppen och nyfiken på olikheter och mångfald, till exempel olika åsikter, idéer och beteenden. Tolerans handlar också om intresse och respekt för människor från olika kulturer med olika etnisk bakgrund och nationalitet.

Varför är tolerans viktigt?

Tolerans är viktigt för att vi ska kunna leva tillsammans i ett samhälle som präglas av kulturell, religiös och etnisk mångfald – ett jämlikt samhälle, där alla människor har lika värde, oavsett vilka vi är och varifrån vi kommer. Toleransen är en grund för jämlikhet och en kraft mot oro, främlingsrädsla, rasism och förtryck mot minoriteter.

Tolerans kräver att du bryr dig. Arbeta med att själv bli mer tolerant genom att vara mer öppen och vidsynt, välkomna olikheter och visa respekt för andra. Att tolerera något gör du genom att först inse att du tycker något är problematiskt eller oacceptabelt – och att sedan acceptera det. Eftersom den här definitionen av tolerans betyder att du accepterar något som du egentligen inte tycker om, finns det kritik mot begreppet. Den menar att det inte är samma sak att bli tolererad som att faktiskt bli omtyckt eller välkomnad.

Motsatsen till tolerans är intolerans. Intolerans är en kombination av att ogilla något och att inte vilja acceptera det man ogillar.

Toleransens två sidor

Filosofen Karl Popper, som levde på 1900-talet, myntade begreppet toleransens paradox, alltså motsägelse. Han beskrev hur viktigt det är att inte vara tolerant mot intolerans:

Om vi på ett obegränsat sätt tolererar intoleranta

människor, om vi inte är beredda att försvara ett tolerant samhälle mot de intolerantas angrepp, då kommer de toleranta att gå under, och toleransen med dem.

Popper menade alltså att även tolerans måste ha gränser för vad som är acceptabelt. Om vi tolererar alla åsikter och beteenden, finns det risk för att vi också tolererar olika former av förtryck, rasism och andra icke-demokratiska handlingar och idéer. Tolerans kräver alltså ett visst mått av intolerans.

Efter riksdagsvalet 2010 samlades människor på Sergels torg i Stockholm för att tillsammans ge uttryck för att det fanns en gräns för vilken politik man kunde tolerera.

Varför är vi olika toleranta?

En del människor är mer toleranta än andra. För att förstå varför det är så kan vi få hjälp av olika förklaringar – psykologiska, sociologiska och statsvetenskapliga.

Vår personlighet och våra personlighetsdrag, exempelvis öppenhet och vänlighet, förklarar hur toleranta vi är ur ett psykologiskt perspektiv. Personlighetsdragen är också viktiga för hur toleranta vi är mot olika grupper. Det är personlighetsdrag som inte påverkas av vilken plats vi är födda på eller vilken kultur vi är uppväxta i.

Den sociologiska förklaringen är att vår tolerans påverkas av vår omgivning där vi lär oss olika beteenden och åsikter – genom föräldrar, kompisar och det samhälle vi lever i. Inom den sociologiska förklaringen finns också en teori som kallas kontakthypotesen. Den menar att vi blir mindre fördomsfulla och negativa till människor eller grupper som vi kommer i direkt kontakt med. När vi får prata med andra och diskutera olika åsikter, får vi en förståelse för varandra som gör att fördomarna mellan grupper minskar.

Ett tredje sätt att förstå varför vi är olika toleranta är den statsvetenskapliga förklaringen. Om ett lands befolkning har bra levnadsvillkor, så kan befolkningen prioritera värden som inte är materiella, exempelvis yttrandefrihet. Om du inte behöver oroa dig för att bli mätt eller ha tak över huvudet, är det lättare att tänka på frågor som handlar om värderingar, om demokrati eller relationer. Befolkningar i länder med utbyggd välfärd, det vill säga vård, skola och omsorg, är också mer toleranta. När människor har en grundtrygghet, minskar både individers och gruppers oro eller känsla av konkurrens. Det påverkar i sin tur attityder mot olika grupper.

Om tolerans i Sverige

Man vet inte om människors attityder och tolerans hänger samman med sammansättningen av en befolkning. I Sverige har 27 procent av befolkningen utländsk bakgrund. Utländsk bakgrund innebär antingen att man själv är född utomlands, eller att man är född i Sverige med två utrikes födda föräldrar. När forskare undersöker människors attityder, visar det sig ofta i internationella studier att Sverige är ett av de mest toleranta länderna i världen. Samtidigt finns det andra mätningar som problematiserar bilden av Sverige som ett alltigenom tolerant land.

World Values Survey

Ett sätt att mäta tolerans är att mäta människors attityder till olika grupper genom undersökningar. En av dessa är World Values Survey, som är den mest omfattande attitydundersökningen i världen. Deras undersökningar har gjorts i 97 länder och i varje land intervjuas mellan 1 000 och 2 000 personer.

Jämfört med befolkningen i de andra länderna är befolkningen i Sverige bland de mest toleranta mot olikheter vad gäller åsikter. I undersökningen ställs frågor som: ”Är homosexualitet acceptabelt eller inte?”, ”Är aborter acceptabelt eller inte?” och ”När det är ont om arbete, bör arbetsgivarna välja svenskar framför invandrare?”.

Man kan mäta graden av tolerans hos en befolkning genom att människor får svara på frågor om attityder till olika grupper eller ämnen.

Diagrammet visar hur människor ställer sig till påståendet: Om det flyttade in alltför många med utländsk bakgrund från följande delar av världen i min trappuppgång skulle jag överväga att flytta.

Befolkningen i Sverige är också mest öppna i sin syn på homosexuellas rättigheter, andra nationaliteter och vilket inflytande barn ska ha.

I European Values Survey undersöker man också människors värderingar, bland annat synen på invandring. Undersökningen genomförs i nästan alla europeiska länder och har närmare 70 000 deltagare. Här får deltagarna ta ställning till påståenden som: ”Invandrare tar jobb från inhemsk befolkning” och ”Invandringen är en börda för välfärdssystemet”. Resultaten visar att svenskar inte anser att invandrade är ett hot mot jobben och att vi inte anser att personer som invandrat är en börda för det svenska välfärdssystemet.

Sammantaget visar undersökningarna att Sverige är ett öppet och tolerant land där vi ofta har minst negativa attityder till invandrade och invandring jämfört med andra undersökta länder.

Mångfaldsbarometern

Sedan 2005 genomförs den så kallade Mångfaldsbarometern vid Högskolan i Gävle. Där undersöker forskare mer specifikt vilka attityder som befolkningen i Sverige har till etnisk mångfald.

Andel som skulle överväga att flytta

Källa: Mångfaldsbarometern 2022

Det första diagrammet på sidan 42 visar att hälften av svenskarna skulle fundera på att flytta, om alltför många personer med utländsk bakgrund flyttade in i deras trappuppgång. När de specificerade vilken del av världen de helst inte vill ha grannar från, nämnde de Afrika och Mellanöstern. Det finns alltså svenskar som inte tolererar en alltför stor etnisk mångfald i grannskapet.

I diagrammet på den här sidan visas attityder till varför man tror att människor invandrar till Sverige. Forskarna bakom rapporten Mångfaldsbarometern 2022 skriver: ”Det finns en utbredd misstänksamhet bland svenskar att människor från andra kulturer som kommer till Sverige inte alltid gör det på grund av en politisk kris i sitt hemland.”

Tar avstånd helt eller delvis Varken instämmer eller tar avstånd / vet ej Instämmer helt eller delvis

Källa: Mångfaldsbarometern 2022

Genom svaren på frågor som de här blir bilden av toleransen i Sverige mer nyanserad. Internationella mätningar visar att vi verkar ha en av världens mest toleranta befolkningar vad gäller olikheter i bakgrunder och har minst negativa attityder till personer som invandrat. Samtidigt är vi inte beredda att bo granne med alltför många som inte liknar oss själva, och vi är misstänksamma mot varför de har invandrat till Sverige.

Diagrammet visar hur människor ställer sig till påståendet: Många människor med utländsk bakgrund kommer till Sverige bara för att utnyttja våra sociala förmåner.

Författaren Astrid

Lindgren (1907–2002) kämpade mot orättvisor i samhället. På bilden från 1995 pratar hon om rasism med den 18-åriga skinnskallen Niklas.

Försvara öppenhet och tolerans

I internationella undersökningar ser vi att svenskar är mer toleranta mot olikheter jämfört med andra länders befolkningar. Samtidigt finns det nationella undersökningar som visar att det finns intolerans mot olika grupper i samhället.

Vi kan alltså inte ta för givet att svenskar är öppna för olikheter. Om vi ser tillbaka i historien visar det sig att majoritetens brist på tolerans ofta leder till olika former av rasism och förtryck. Det kan handla om att förslava och förfölja vissa grupper – eller att tvinga dem som är olika att bli mer lika oss genom olika politiska beslut.

Bristen på tolerans har påverkat hur vi fortfarande ser på och behandlar varandra. Därför måste vi hela tiden vara medvetna och försvara öppenhet och tolerans som krafter mot oro, främlingsrädsla, rasism och förtryck av minoriteter.

AVSLUTANDE FRÅGOR

Redogör

1. Vad betyder begreppet tolerans?

2. Vad menade Karl Popper med begreppet toleransens paradox?

3. Varför är människor mer eller mindre toleranta?

4. På vilka sätt kan man säga att Sverige är ett tolerant land?

5. Ge exempel på frågor där det finns intolerans i Sverige utifrån Mångfaldsbarometerns undersökning.

Reflektera

1. Utgå från berättelsen i början av kapitlet. På vilka sätt kan syskonens olika agerande kopplas till tolerans och intolerans?

2. Ge exempel på några beteenden eller åsikter som du inte gillar men tolererar.

3. Tycker du att Sverige är ett tolerant land? Varför eller varför inte?

Om rasism. Och vägen framåt ger elever kunskaper om vad rasism är, rasismens historia, olika former av rasism och vägar framåt för att motverka rasism. Varje kapitel inleds med en fiktiv berättelse där vi kan känna igen situationer eller leva oss in i andra människors upplevelser och känslor.

En tydlig struktur och ett sakligt språk hjälper läsarna att ta sig an svåra och komplexa ämnen. Centrala begrepp är genomgående markerade och förklarade och samlas dessutom i en ordlista.

I slutet av varje kapitel finns uppgifter för att stötta läsförståelsen, befästa kunskaper och ge stöd till att reflektera över innehållet tillsammans med andra.

Boken kan användas i undervisning i olika ämnen, som samhällskunskap, historia, religion, svenska och svenska som andraspråk.

Den kan också bli en del av skolans likabehandlingsarbete – under temadagar eller mentorstid.

Det finns också ett digitalt lärarstöd som beskriver hur man kan arbeta med boken i klassrummet. Läs mer på nok.se/omrasism

ISBN 978-91-27-46669-2